Svenskans species Artikkelit ollako vai eikö olla?
Nominaalilausekkeet Määräämätön muoto (huomaa t-symmetria!) en bok ett hus en gammal bok ett gammalt hus Böcker hus gamla böcker gamla hus mjölk kärlek musik guld
Määräinen muoto (tarkkaile t-symmetriaa!) boken den gamla boken böckerna de gamla böckerna huset det gamla huset husen de gamla husen mjölken kärleken musiken guldet
Milloin käytetään mitäkin muotoa? Ajattele asiaa vastaanottajan näkökulmasta! Uusi informaatio: määräämätön muoto - testisanoja: eräs, tietty, yksi, jokin, joku Titta, där står en bil! Har du någonsin sett en varg? Viitataan vastaanottajan tunnistamaan asiaan: määräinen muoto - testisanoja: juuri se, juuri tuo, juuri tämä Bilen är felparkerad. Var är chauffören? Vargen är fridlyst i Finland. Infostatuksella ei väliä: artikkeliton muoto (testisanatkaan eivät istu luontevasti) Kan du köra bil? Han åker inte längre bil till jobbet, han cyklar i stället.
Määräämätön muoto: esimerkkitapauksia Mainitset jotain vastaanottajalle ensi kerran Jag har köpt en ny ordbok i CD-form i dag. Det finns en sagobok som jag tycker speciellt mycket om. (Huomaa esittelyrakenne det finns). Kan du låna mig en tia? Klimatuppvärmingen har blivit ett verkligt problem. Huomaa: virkettä ei aloiteta vastaanottajan kannalta uudella asialla, vaan hänelle uusi asia esitellään myöhemmin lauseessa. (ns. teema-reema periaate: teema : mistä puhutaan, reema = mitä teemasta kerrotaan)
b) "yleisissä totuuksissa", joissa artikkeli vastaa suomen sanoja joka, jokainen, tavallisesti; tällöin tarkoi-tetaan lajin jokaista yksittäistä edustajaa: Ett korrekturprogram för dator kostar mycket. Ett korrekturprogram brukar kosta mycket. En humanist har flera alternativ, när det gäller valet av arbetsplats. c) halutessasi ilmaista ajatuksen "sellainen": En (sådan) lärare som är intresserad av sina elever brukar vara omtyckt. d) vertauksissa: Han var snabb som en blixt. Du talar ju som ett barn!
Et tarvitse määräämätöntä artikkelia a) jos et ajattele mitään tiettyä yksilöä (ns. verbilausekkeet, joissa verbi ja objekti muodostavat sanaparin, yhden käsitteen): Han kom med bil, inte med tåg. (matkustustapa) Hon spelar både piano och fotboll. Han har avlagt examen i allmän litteraturvetenskap. Har du körkort? När har du födelsedag? (Näitä on vain yksi tai sitten ei ollenkaan.)
b) jos puhut henkilön ammatista, kansallisuudesta, asemasta, poliittisesta tai muusta katsomuksesta (kaava: A=B, eli A kuuluu ryhmään B): Hon är både forskare och pedagog. Han utnämndes till professor i översättningsvetenskap. Huom 1: Jos tällaiseen sanaan liittyy adjektiivi tai sivulause, artikkelin on oltava mukana, koska nyt kerrotaan jotain yksilöllistä: Hon är en framgångsrik forskare och en pedagog som eleverna uppskattar högt. Huom 2: Han är bara en amatör i språkfågorna. ("Harrastelija" ei ole ammatti, kansallisuus, asema tai katsomus)
c) jos suomessa käytettäisiin vastaavassa ilmaisussa essiiviä -na, -nä: Han är omtyckt som lärare. Hon har varit i Tyskland som stipendiat. Redan som barn slukade han alla böcker som han fick tag i. Huom: verbi ja som-sanan käyttö (olla jonakin jossakin): Han var lärare i en liten landsbygdsskola. Han verkade som lärare i en liten landsbygdsskola.
d) jos puhut jostain aineesta tai abstraktista käsitteestä yleensä (huomaa yhteys suomen partitiiviin): Dricker du kaffe eller te? Möblerna är gjorda av trä. De jämförde traditionell och modern skogsvård med varandra. Du kan ha nytta av att kunna tala (olika) språk. Huom: Detta är ett gott kaffe = en bra kaffesort. Fröken, kan jag få en kaffe = en kopp kaffe? e) kun ilmoitat henkilön tittelin nimen edellä: filosofie doktor Ilkka Ruohonen, professor Kimmo Koskenniemi
Käytä määräistä artikkelia a) jos puhut jostain, jonka olet jo esitellyt, tai jos käsite on sen verran yleisesti tunnettu ainakin omassa piirissänne, että voit hyvin olettaa vastaanottajan sen tuntevan (vrt. yhteinen kokemuspiiri -kuvio); suomalaisiksi testisanoiksi sopivat usein (juuri) se, tuo, tämä: (Jag har köpt en ny ordbok i CD-form i dag.) Jag tänker installera ordboken i min dator med detsamma. Se, solen skiner igen! Jag måste gå till biblioteket i kväll. b) jos puhut jostain, joka sisältyy itse puhetilanteeseen: Släck lampan! Ljuset stör mig.
c) jos viittaat, vaikka epäsuorastikin, johonkin edellä esitettyyn: Jag tittade på en fransk film på TV i går. Handlingen var ganska enkel, men dialogen och skådespelarprestationerna var fantastiska! d) jos puhut tietystä, rajatusta määrästä jotain ainetta tai abstraktia käsitettä: Är kaffet i kokaren varmt ännu? Den där språkfilosofin förstår jag mig inte på. e) kun ilmoitat henkilön ammattinimikkeen nimen edellä: rektorn Thomas Wilhelmsson, timläraren Pia Olsson, studierådgivaren Merja Hako-oja.
f) jos substantiivi edustaa lajiaan yksilöimättä sen edustajia: Vad vet du om den finska romanens historia? Vargen är fridlyst i Finland. Till skillnad från litteratur, film och bildkonst tillåter teatern aldrig att man återvänder till konstverket för att "slå upp" eller ta reda på en detalj man glömt. Skolan borde erbjuda eleverna flera alternativ
Älä käytä määräistä artikkelia: a) genetiivin jälkeen: Hans föredrag fick beröm. Lisas diktsamling recenserades i gårdagens tidning. b) irrallisena suuntaa ilmaisevien sanojen yhteydessä: norra delen, vänstra handen, bakersta raden, mellersta bilden c) irrallisena tiettyjen käsitteiden yhteydessä, joihin sisältyy järjestysluku tai vastaava: Han fick tredje priset i litteraturtävlingen. Första priset tilldelades en nykomling. Vi kom i sista minuten.
d) demonstratiivipronominin juuri se, joka yhteydessä, silloin kun on kyseessä ns. rajoittava relatiivilause: I samtalet med chefen tog vi upp bara det/de problem som måste lösas genast. De plantor som vi hade beställt från Holland överlevde inte vintern, medan de inhemska plantorna mår fortfarande hur bra som helst.
Vielä yksi vinkki Lauseen subjekti on hyvin harvoin ilman mitään artikkelia! Nämä käyvät: Glass är gott (= jag tycker om glass) Brevskrivning är roligt (jag tycker att det är roligt att skriva brev)