KIRJALLINEN KYSYMYS 518/2013 vp Terveydenhuollon kehitystyön edistäminen Eduskunnan puhemiehelle Porvoon sairaalassa on kehitetty uutta hätäsektiomallia osana opinnäytetyötä. Kehitystyön aikana kätilöt ja sairaanhoitajat ovat suorittaneet ns. hätäsektioajokortin, jota varten valitulle henkilöstölle on annettu hätäsektion välineistön ja leikkaustekniikan teoriakoulutusta. Käytännön harjoitusvaiheessa kätilöt ovat olleet mukana suorittamassa ennalta suunniteltuja keisarileikkauksia. Kortin suorittaneet saavat myös ylläpitokoulutusta kerran kuukaudessa. Uudella toimintamallilla on saatu erittäin hyviä tuloksia. Potilasturvallisuus on parantunut ja hätäsektioajat ovat laskeneet Suomen tasolla erinomaiseen, keskimäärin kymmeneen minuuttiin. Vuoden käytössä ollut uusi toimintamalli on hyvä esimerkki onnistuneesta terveydenhuollon kehitystyöstä. Edellä olevan perusteella ja eduskunnan työjärjestyksen 27 :ään viitaten esitän asianomaisen ministerin vastattavaksi seuraavan kysymyksen: Kuinka hallitus aikoo edistää hätäsektioajokortin kaltaisia, käytännön hoitotyöstä lähteviä kehitysprojekteja ja millä tavalla erikoisosaaminen ja lisääntynyt vastuu tulee ottaa huomioon hoitajien palkkauksessa? Helsingissä 7 päivänä kesäkuuta 2013 Arja Juvonen /ps Versio 2.0
Ministerin vastaus Eduskunnan puhemiehelle Eduskunnan työjärjestyksen 27 :ssä mainitussa tarkoituksessa Te, Herra puhemies, olette toimittanut asianomaisen ministerin vastattavaksi kansanedustaja Arja Juvosen /ps näin kuuluvan kirjallisen kysymyksen KK 518/2013 vp: Kuinka hallitus aikoo edistää hätäsektioajokortin kaltaisia, käytännön hoitotyöstä lähteviä kehitysprojekteja ja millä tavalla erikoisosaaminen ja lisääntynyt vastuu tulee ottaa huomioon hoitajien palkkauksessa? Vastauksena kysymykseen esitän seuraavaa: Valtioneuvoston vuosille 2012 2015 vahvistamassa Sosiaali- ja terveydenhuollon kansallisessa kehittämisohjelmassa, Kaste-ohjelmassa määritellään kunnallisen sosiaali- ja terveydenhuollon kehittämistyön tavoitteet ja toimenpiteet. Kaste-ohjelman kuudesta osaohjelmasta yhdessä asetetaan tavoitteet henkilöstön osaamisen, työssä oppimisen menetelmien ja tehtäväkuvien kehittämiselle sekä henkilöstön osallistumiselle prosessien toimivuuden parantamisessa. Kasteohjelman toimeenpanoa tuetaan sosiaali- ja terveydenhuollon valtionavustuksilla, joita kunnat ja kuntayhtymät voivat hakea ohjelman mukaisiin kehittämishankkeisiin. Porvoon sairaalassa kehitetty hätäsektioajokortti on esimerkki osaamisen ja yhtenäisen toimintatavan varmistamiseen luodusta menettelyohjeistuksesta. Sen käyttöönotolla on parannettu potilasturvallisuutta vähentämällä hätäsektiopäätöksestä lapsen syntymään kuluvaa aikaa tilanteissa, joissa leikkaussalin sairaanhoitajat eivät päivystä sairaalassa. Vastaavia menetelmiä on otettu käyttöön muissakin sairaaloissa ja muillakin erikoisaloilla. Tällaisten menetelmien kehittäminen tapahtuu tyypillisesti sosiaali- ja terveydenhuollon toimintayksiköiden ja sosiaali- ja terveysalan koulutusyksiköiden yhteistyönä. Tietoa tällaisista uusista menetelmistä on saatavissa toimintayksiköiden omien kotisivujen ohella Terveyden- ja hyvinvoinnin laitoksen THL:n Potilasturvallisuutta taidolla -verkkopalvelun sekä Suomen Sosiaali ja Terveys ry:n, Suomen Kuntaliiton ja THL:n toteuttaman Innokylän kautta. THL:n potilasturvallisuuden työkalupakkiin kerätään työkaluja Suomesta ja ulkomailta käytännön työn tueksi. Innokylä on hyvinvointi- ja terveysalojen avoin innovaatioyhteisö, joka tarjoaa tietoa ja työkaluja kehitystyöhön sekä kehitettyjen käytäntöjen levittämiseen ja soveltamiseen. Edellä kuvattu osoittaa, kuinka hallitus on linjannut tavoitteet ja toimenpiteet sosiaali- ja terveydenhuollossa tehtävälle kehittämistyölle. Toimintatapojen sekä työntekijöiden tehtäväkuvien ja osaamisen kehittäminen perustuvat sosiaali- ja terveydenhuollon toimintayksiköiden tekemään kehittämis- ja osaamistarpeiden ennakointiin toimintayksikön perustehtävän ja kehittämisstrategian mukaisesti. Toimintatapojen ja osaamisen kehittämisestä osa kuuluu normaalin muutosprosessiin esimerkiksi teknologian kehityksen seurauksena. Osa edellyttää laajaa lisäkoulusta ja esimerkiksi vastuualueiden laajentamista. Lisäkoulutuksen laajuus ja työn vaativuuden muutokset vaikuttavat osaltaan palkkauksen määräytymiseen. 2
Ministerin vastaus KK 518/2013 vp Arja Juvonen /ps Helsingissä 27 päivänä kesäkuuta 2013 Peruspalveluministeri Susanna Huovinen 3
Ministerns svar Till riksdagens talman I det syfte som anges i 27 i riksdagens arbetsordning har Ni, Herr talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 518/2013 rd undertecknat av riksdagsledamot Arja Juvonen /saf: På vilket sätt ämnar regeringen främja utvecklingsprojekt som liknar projektet för körkort för akuta kejsarsnitt och som utgår från det konkreta vårdarbetet och på vilket sätt ska specialkompetens och större ansvar beaktas i vårdarnas lön? Som svar på detta spörsmål anför jag följande: I det av statsrådet fastställda nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården för 2012 2015, programmet Kaste, definieras målen och åtgärderna för utvecklingsverksamheten inom social- och hälsovården. I ett av de sex delprogram som hör till programmet Kaste sätts mål i relation till att utveckla personalens kompetens, metoder för lärande i arbetet och befattningsbeskrivningar samt till personalens deltagande i förbättringen av funktionsdugligheten hos processerna. Man understöder genomförandet av programmet Kaste med statsunderstöd som kommunerna och samkommunerna kan ansöka om för utvecklingsprojekt i enlighet med programmet. Som ett exempel på anvisningar som har skapats för att säkerställa kompetens och enhetliga funktionssätt kan nämnas det körkort som på Borgå sjukhus har utvecklats för akuta kejsarsnitt. Genom att införa körkortet har patientsäkerheten förbättrats avsevärt eftersom den tid som går åt mellan det att ett beslut om akut kejsarsnitt har fattats till det att barnet föds minskar i de situationer där det i sjukhusets operationssal inte finns jourhavande sjukskötare. Motsvarande metoder har tagits i bruk också på övriga sjukhus och inom övriga specialiteter. Utvecklingen av metoder av detta slag genomförs i allmänhet i form av ett samarbete mellan verksamhetsenheter för social- och hälsovård och utbildningsenheter inom det sociala området och hälsovårdsområdet. Information om nya metoder av detta slag finns att fås förutom på verksamhetsenheternas egna webbsidor också via Institutet för hälsa och välfärd THL:s webbtjänst Patientsäkerhet genom kunskap och färdighet och via Innokylä som har genomförts av Suomen Sosiaali ja Terveys ry, Finlands Kommunförbund och THL. I syfte att stödja det praktiska arbetet samlar THL arbetsredskap från Finland och utlandet i sin arbetsredskapsbank för patientsäkerhet. Innokylä som är en öppen innovationsgemenskap för välfärds- och hälsovårdsbranscherna erbjuder information och arbetsredskap för utvecklingsarbete och spridning och tillämpning av utvecklad praxis. Det som redogjorts för ovan visar på vilket sätt regeringen har linjerat upp mål och åtgärder för det utvecklingsarbete som ska utföras inom social- och hälsovården. Utvecklingen av funktionssätten och de anställdas befattningsbeskrivningar och kompetens baserar sig på en prognos av utvecklings- och kompetensbehoven vilken verksamhetsenheterna för social- och hälsovården har gjort upp i enlighet med de grundläggande uppgifter och utvecklingsstrategier som de har. En del av utvecklingen av funktionssätten och kompetensen hör till den normala förändringsprocess som är en följd av t.ex. den teknologiska utvecklingen. En del förutsätter omfattande tilläggsut- 4
Ministerns svar KK 518/2013 vp Arja Juvonen /ps bildning och exempelvis breddning av ansvarsområden. Omfattningen av tilläggsutbildningen och ändringarna i arbetets kravnivå inverkar å sin sida på fastställandet av lönen. Helsingfors den 27 juni 2013 Omsorgsminister Susanna Huovinen 5