KIRJALLINEN KYSYMYS 517/2002 vp Eturauhassyövän seulonta Eduskunnan puhemiehelle Eturauhassyöpä on suomalaisen miehen yleisin syöpä. Vuonna 1996 eturauhassyöpä nousi Suomessa ensimmäisen kerran miesten syöpäkuolleisuuden yleisimmäksi aiheuttajaksi. Ongelma on laaja, ja eturauhassyöpää sairastavien miesten määrä tulee lisääntymään huomattavasti väestön ikääntyessä ja miesten eliniän pidetessä. Monenlaisiin toimenpiteisiin syövän varhaiseksi löytämiseksi ja hoitamiseksi on ryhdytty, mutta lainsäädäntö ei ole seurannut olosuhteissa tapahtuneita muutoksia. Eturauhassyövän seulonnan menetelmiä pitää tutkia ja kehittää ja samaan aikaan asetuksia pitää muuttaa vastaamaan paremmin nykyistä tilannetta, jotta säännöllisiin testauksiin päästään nykyistä aikaisemmin. Testaukset voidaan suorittaa työterveyshuollon piirissä ja eläkkeelle siirtymisen jälkeen kuntien terveydenhuollon piirissä. Edellä olevan perusteella ja eduskunnan työjärjestyksen 27 :ään viitaten esitämme kunnioittavasti valtioneuvoston asianomaisen jäsenen vastattavaksi seuraavan kysymyksen: Aikooko hallitus valmistella kansanterveysasetuksen 4 :n muutoksen, jonka nojalla ryhdytään 45 vuotta täyttäneiden miesten eturauhassyövän systemaattisiin seulontoihin? Helsingissä 29 päivänä toukokuuta 2002 Matti Kangas /vas Mikko Kuoppa /vas Mikko Immonen /vas Anne Huotari /vas Tero Rönni /sd Matti Huutola /vas Valto Koski /sd Matti Vähänäkki /sd Kimmo Kiljunen /sd Mikko Elo /sd Pekka Kuosmanen /kok Susanna Huovinen /sd Arto Seppälä /sd Iivo Polvi /vas Seppo Kanerva /kok Timo E. Korva /kesk Seppo Lahtela /kesk Ismo Seivästö /kd Johannes Leppänen /kesk Osmo Puhakka /kesk Pirkko Peltomo /sd Olli Nepponen /kok Markku Laukkanen /kesk Versio 2.0
Ministerin vastaus Eduskunnan puhemiehelle Eduskunnan työjärjestyksen 27 :ssä mainitussa tarkoituksessa Te, Rouva puhemies, olette toimittanut valtioneuvoston asianomaisen jäsenen vastattavaksi kansanedustaja Matti Kankaan /vas ym. näin kuuluvan kirjallisen kysymyksen KK 517/2002 vp: Aikooko hallitus valmistella kansanterveysasetuksen 4 :n muutoksen, jonka nojalla ryhdytään 45 vuotta täyttäneiden miesten eturauhassyövän systemaattisiin seulontoihin? Vastauksena kysymykseen esitän kunnioittavasti seuraavaa: Eturauhassyöpä on miesten yleisin syöpä. Eturauhassyöpää sairastavien miesten määrä tulee väestörakenteen muuttuessa lisääntymään. Vuonna 1997 todettiin 2 800 uutta tapausta, ja vuonna 2005 ennusteen mukaan tapauksia saattaa olla jopa 3 400. Eturauhassyöpä kasvaa hitaasti ja on alkuvaiheissaan pitkään oireeton. Sairastuneista vain noin 5 % on taudin toteamishetkellä alle 60-vuotiaita. Oireettomat eturauhassyöpään viittaavat kudosmuutokset ovat varsin yleisiä. Ruumiinavauksissa on 30 %:lla yli 50- vuotiaista ja 70 80 %:lla yli 80-vuotiaista vainajista todettavissa eturauhassyöpään viittaavia solumuutoksia. Eturauhasyövän luonnollista kulkua on vaikea ennustaa. Noin 80 %:lla niistä potilaista, joilla löydetään eturauhaskapselin sisään rajoittunut syöpä, tauti ei etene 10 vuoden seuranta-aikana lainkaan. Yksi kymmenestä latentista eturauhassyövästä kehittyy kliiniseksi syöväksi. Seulontatutkimuksen tarkoitus on vähentää sairastavuutta ja ennenaikaisia kuolemia toteamalla ja hoitamalla sairauksia varhaisessa, vielä oireettomassa vaiheessa. Syöpäsairauksia seulottaessa on elämänlaadun parantamisen ohella erityisesti tavoitteena kuolleisuuden vähentäminen. Eturauhassyövän seulontamenetelmän tulisi kyetä paljastamaan kasvain sen oireettomassa vaiheessa. Hyvän seulontamenetelmän lisäksi ennusteen parantamiseen tarvitaan tehokas hoitomenetelmä, jolla ei ole merkittäviä sivuvaikutuksia. Seulonnan kustannusten tulee olla asiallisessa suhteessa siihen hyötyyn, joka taudin varhaisella toteamisella saavutetaan. Eturauhassyövän varhaisessa toteamisessa käytetyt menetelmät ovat eturauhasen kliininen tutkiminen, transrektaalinen kaikututkimus ja verikoe, jossa mitataan eturauhasen soluista peräisin olevan prostataspesifisen antigeenin (PSA) pitoisuutta veressä. Kohonneita arvoja tavataan sekä eturauhassyöpätapauksissa että hyvänlaatuisen prostatan liikakasvun yhteydessä. PSA- F/T-laboratoriotestin avulla voidaan osittain arvioida, kummasta sairaudesta on kysymys. Eturauhassyövän systemaattiseen seulontaan PSA-verikokeen avulla ei Suomessa ole toistaiseksi ryhdytty, koska ei ole voitu osoittaa, että eturauhassyöpätapausten löytäminen seulonnan kautta vaikuttaisi elämän pituuteen. Ei ole varmaa, vaikuttaako varhain todettu syöpä kuoleman hetken määräytymiseen. Käytössä olevien tutkimusmenetelmien avulla ei ole toistaiseksi voitu erottaa sitä potilasryhmää, jolla kasvaimet eivät kasva tai kasvavat vain vähän, ja sitä ryhmää, jossa sairaus etenee vakavalla tavalla. PSAkoetta ei ole sovellettu väestöseulontaan, koska tutkimuksen tietopohja ei täytä seulontatutkimukselle asetettuja vaatimuksia. Mahdollisuuksia seuloa eturauhassyöpää luotettavasti, siten että voidaan kustannushyödyllisellä tavalla vaikuttaa miesten elinikään ja elämänlaatuun, tutki- 2
Ministerin vastaus KK 517/2002 vp Matti Kangas /vas ym. taan Suomessa ja muualla maailmassa. Duodecim-seura on laatinut eturauhassyövän Käypä hoito -suositukset vuonna 1999. Asiantuntijat ovat aloittaneet näiden suositusten päivittämisen siten, että uusin tutkimustieto otetaan huomioon. Kun tutkimuksissa löydetään seulontamenetelmä, joka täyttää Maailman terveysjärjestön, WHO:n, seulontatutkimukselle asettamat edellytykset, voidaan väestötason seulonnat aloittaa Suomessa. Helsingissä 17 päivänä kesäkuuta 2002 Peruspalveluministeri Eva Biaudet 3
Ministerns svar Till riksdagens talman I det syfte 27 riksdagens arbetsordning anger har Ni, Fru talman, till behöriga medlem av statsrådet översänt följande av riksdagsledamot Matti Kangas /vänst m.fl. undertecknade skriftliga spörsmål SS 517/2002 rd: Ämnar regeringen bereda en ändring av 4 folkhälsoförordningen med stöd av vilken systematiska prostatacancerscreeningar inleds för män över 45 år? Som svar på detta spörsmål får jag vördsamt anföra följande: Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män. När befolkningsstrukturen förändras kommer antalet män som lider av prostatacancer att öka. År 1997 konstaterades 2 800 nya fall och enligt prognosen kan antalet fall vara till och med 3400 år 2005. Prostatacancern växer långsamt och är länge symptomfri i begynnelseskedet. Av dem som insjuknar är endast ca 5 % under 60 år vid den tidpunkt då diagnosen fastställs. Det är rätt vanligt med symptomfria vävnadsförändringar som tyder på prostatacancer. Vid obduktioner kan cellförändringar som tyder på prostatacancer konstateras hos 30 % av de döda som är över 50 år och hos 70 80 % av de döda som är över 80 år. Det är svårt att förutse det naturliga förlopp som prostatacancern har. Hos ca 80 % av de patienter hos vilka påträffas cancer som är begränsad till prostatakapseln framskrider sjukdomen inte alls under de 10 åren som den uppföljs. En av tio latenta prostatacancerfall utvecklas till klinisk cancer. Syftet med screeningundersökning är att minska sjukfrekvensen och för tidiga dödsfall genom att diagnostisera och behandla sjukdomar i ett tidigt, ännu symptomfritt skede. Vid sidan av att höja livskvaliteten är syftet med screening av cancersjukdomar i synnerhet att minska mortaliteten. Den metod som används vid prostatacancerscreening borde kunna avslöja tumören i dess symptomfria skede. För att förbättra prognosen behövs jämsides med en god screeningmetod också en effektiv vårdmetod som inte har några ansenliga biverkningar. Kostnaderna för screeningundersökningen bör vara rimliga i förhållande till den nytta som man drar av att sjukdomen kan diagnostiseras i ett tidigt skede. De metoder som används för diagnostisering av prostatacancer i ett tidigt skede är klinisk undersökning av prostata, transrektal ultraljudsundersökning och blodprov. Genom blodprovet mäts halten av prostataspecifikt antigen (PSA) från prostatacellerna i blodet. Förhöjda värden påträffas både i samband med prostatacancer och godartad prostataförstoring. Med hjälp av laboratorietestet PSA-F/T kan man i viss mån bedöma vilken sjukdom det är frågan om. I Finland har man hittills inte gått in för systematiska prostatacancerscreeningar med hjälp av PSA-blodprov eftersom det inte har kunnat påvisas att påträffandet av prostatacancerfall genom screening påverkar livslängden. Det är inte säkert om tidigt diagnosticerad cancer påverkar den tidpunkt då döden inträffar. Med hjälp av de undersökningsmetoder som används har man ännu inte lyckats urskilja den patientgrupp som har tumörer som inte växer eller som endast växer en aning, och den grupp där sjukdomen framskrider på ett allvarligt sätt. PSA-provet har inte tillämpats som befolkningsscreening eftersom den kunskapsbas som undersökningen har inte uppfyller de krav som ställs på screeningundersök- 4
Ministerns svar KK 517/2002 vp Matti Kangas /vas ym. ning. Det forskas för närvarande i Finland och i andra delar av världen kring vilka möjligheter det finns för att åstadkomma tillförlitlig prostatascreening, som på ett ur kostnadssynvinkel gynnsamt sätt påverkar männens livslängd och livskvalitet. Läkaresällskapet Duodecim har upprättat Gängse vård rekommendationer för prostatacancer år 1999. Experterna har börjat uppdatera rekommendationerna så att de färskaste forskningsrönen beaktas. När det genom forskning hittas en screeningmetod som uppfyller de villkor som Världshälsoorganisationen WHO fastställt för screeningundersökning kan screening på befolkningsnivå inledas i Finland. Helsingfors den 17 juni 2002 Omsorgsminister Eva Biaudet 5