ONS / WED 03/ 02 / 2016 TO / THU 04 / 02 / 2016 19.00 HELSINGIN MUSIIKKITALO MUSIKHUSET I HELSINGFORS HELSINKI MUSIC CENTRE SUSANNA MÄLKKI BRUNO WEINMEISTER CERHA & CELLOKE /
Taika-ampuja -alkusoitto Saksalaissäveltäjä Carl Maria von Weber (1786 1826) hitaasti torvinelikon metsätunnelmiin ja päähenkilö oli eräs aikansa suurimmista muusikoista ja merkittävä Kasparin ja pirun juonitteluun, jota rummuniskut, musiikin kehittäjä, joka jätti jälkensä historiaan tremolot ja salaperäiset puhaltimet kuvaavat. sekä säveltäjänä että esiintyjänä. Pianistina hän oli Allegrossa vuorottelevat mystinen loitsumusiikki sekä verraton. Ihmelapsena hän kiersi maata ihmettelyn toisen päähenkilön Maxin ja palkintoneito Agathan kohteena ja aikuisena hän kehitti soittimensa aariat. ilmaisukykyä, sormiteknisiä vaatimuksia sekä teosten muotoajattelua niin korkealle, että vain harva pianosäveltäjä välttyi Weberin vaikutuksilta. Konsertto sellolle ja orkesterille Myös ooppera nousi Weberin myötä uudelle tasolle ja keräsi seuraajia jälkipolvista. Weberin ooppera Itävaltalaisen Friedrich Cerhan (s. 1926) musiikkia Oberon (1826) soi varmasti Felix Mendelssohnin määrittelee usein kompleksisten rakenteiden päässä hänen säveltäessään Kesäyön unelmaansa, ja sulautuminen jopa uusromanttisiin ilmiasuihin, mutta sankarillinen Euryanthe-ooppera (1823) esitteli ideoita suuressa mittakaavassa hänen tyylinsä nousee edelleen Berliozille ja Schumannille. Weberin vaikutus ismien ulkopuolelle. Vaikka hän aloitti uusklassistina kuuluu jopa ensimmäisessä suomalaisoopperassa, ja jatkoi 1950-luvulla weberniläisenä, löysi hän Fredrik Paciuksen Kaarle-Kuninkaan metsästyksessä tunnistettavan äänensä läpimurtoteoksessaan (1852). Weberin kiistatta isoin oopperahitti oli kuitenkin Spiegel (1961). Maailmanmaineeseen uuden musiikin hänen ensimmäisensä, Der Freischütz, Taika-ampuja airuena Cerha nousi perustamansa die reihe (1821). Sitä pidetään ensimmäisenä saksalaisena -nykymusiikkiensemblen johtajana vuosina 1958 1983. romanttisena oopperana ja Saksan oopperabuumin Parhaiten Cerha muistettaneen Alban Bergin kesken alulle panijana. jääneen Lulu-oopperan täydentäjänä. Taika-ampujan suosio oli ennenkuulumaton. Viime vuosina Cerhan musiikkiin on tullut Pian Berliinin ensi-illan jälkeen ooppera valloitti sekä mikrotonaalisuutta, ulkoeurooppalaisia Wienin, Prahan, Kööpenhaminan, Lontoon, Pariisin vaikutteita, folklorea että polyrytmiikkaa. Hänen ja käytännössä koko Euroopan. Ensimmäisen lyömäsoitinkonserttonsa vuodelta 2007 on kymmenen vuoden aikana se oli laulettu yhdeksällä kiertänyt maailman konserttilavoja, mm. Helsingin eri kielellä ja vuoteen 1850 mennessä ooppera oli kaupunginorkesterin konsertissa vuonna 2013, solisti kylpenyt suosiossa jopa Sydneytä, Kapkaupunkia Martin Grubingerin kanssa. Vuonna 2012 Cerhalle ja Rio de Janeiroa myöten. Viipurissa se kuultiin ja myönnettiin Ernst von Siemensin musiikkipalkinto, niin nähtiin vuonna 1829 ensimmäisenä suomalaisvoimin sanottu musiikin Nobel. esitettynä oopperana Suomessa. Konsertto sellolle ja orkesterille (1996) on syntynyt Silti Weber on melkein unohdettu. Nykyisin kahdessa erässä. Konserton toinen osa valmistui hänet tunnetaan lähinnä klassismin ja romantiikan vuonna 1989 erillisenä teoksena Phantasiestück in siirtymäkauden väliinputoajana, jonka ansioksi C s Manier, joka laajentui kahdella nopealla osalla lasketaan korkeintaan ladun raivaaminen historian 40-minuuttiseksi konsertoksi. Näin konserton merkkimiehille Chopinille, Lisztille ja etenkin muodoksi kehittyi perinteinen nopea-hidas-nopea. Wagnerille. Siirtymät osien välillä ovat kuitenkin liukuvia, teos Taika-ampujan alkusoitossa Weber poikkeaa soitetaan keskeytyksettä. vallalla olleen italialaisen oopperan kaavasta. Scherzomaisilla osilla reunustettu hidas osa on Teemoihin vihjaavan potpourrin sijaan alkusoitto konserton parrasvaloissa. Sen alkuperäinen nimi esittääkin pitkän draaman kaaren ja käyttää oopperan Fantasiakappale C:n tyyliin viittaa paitsi Cerhaan teemoja perusteellisesti. Alun adagiossa liu utaan itseensä myös kirjailija E.T.A. Hoffmanniin ja säveltäjä 2 3 CARL MARIA VON WEBER FRIEDRICH CERHA
Sinfonia nro 2 D-duuri op. 36 Robert Schumanniin sekä näiden ihailemaan, 1600-luvulla eläneeseen graafikkoon Jacques Callot hon. Cerhan mukaan hitaassa osassa on mikrostrukturaalisia motiivisia transformaatioita Ludwig van Beethovenin vauhdikas ura vapaana staattisten kokonaiskompositioiden sisällä. taiteilijana oli alkanut tuottaa taloudellista varmuutta Musiikkitieteellisen terminologian sijaan kannattaa aikana, jolloin vain ani harva taiteilija selviytyi ilman kuulijan antautua polveilevien melodioiden ja hovivirkaa. Tultaessa 1800-luvulle Beethovenin maine äkkinäisten purkausten vietäväksi. pianistina oli jo legendaarinen ja hänen sävellyksensä Konserton orkesteriosuuden soitinnus hakee herättivät suurta kiinnostusta, mutta tragedian mielikuvituksellisuudessa vertaistaan. Soolosellon kolkutus kuului jo ovella, vaimeasti. sanailu bongojen ja conga-rumpujen kanssa sekä Orastava kuurous teki nopeaa tuhoaan, ja tämän sopraanosaksofonin ja sähköurkujen käyttö eivät salaisuuden kätkeminen lähipiiriltä ja kollegoilta kuitenkaan jää pinnallisiksi tehokeinoiksi, vaan syövytti Beethovenin mielenterveyttä. Muutenkin sulautuvat kokonaisuuteen luonnollisina väriaineina. epämiellyttäväksi tiedetty säveltäjä muuttui yhä kiukkuisemmaksi ja arvaamattomammaksi, hän äyski liian hiljaa puhuville ystävilleen ja tarttui tuon tuosta pulloon lieventääkseen masennusta. Beethoven vaipui aallonpohjaan vuonna 1802 matkustettuaan Heiligenstadtiin säveltämään toista LISÄÄ MUSIIKKIENERGIAA sinfoniaansa, jonka luonnostelun lomassa hän kirjoitti kuuluisan itsemurhaviestinsä ja tunnusti kuuloaistinsa katoavan parantumattomasti. Säveltäminen saati PE 12 / 02 / 2016 KE 17 / 02 / 2016 eläminen tuntui turhalta, vain taide oli pidättänyt 19.00 19.00 häntä tähän asti henkensä riistämiseltä, hän kirjoitti. Sitten tapahtui jotain, mikä on jäänyt mysteeriksi. SÄVELIÄ SAKSASTA TO 18 / 02 / 2016 Beethoven toipui, piristyi, sävelsi aloittamansa Alan Buribajev, kapellimestari 19.00 Freddy Kempf, piano sinfonian valmiiksi ja myös johti sen itse Richard Wagner: Alkusoitto oopperasta 5 x VENÄJÄ jättikonsertissa huhtikuussa 1803 yhdessä kolmannen Lentävä hollantilainen Ludwig van Beethoven: Pianokonsertto nro 2 Dmitri Kitajenko, kapellimestari pianokonserton, Kristus Öljymäellä -oratorion ja Johannes Brahms: Sinfonia nro 3 Sergej Krylov, viulu ensimmäisen sinfonian kanssa. Seurasi kymmenen Sergei Prokofjev: Sinfonia nro 1 Klassinen vuoden ennätystuottelias työputki ilman tietoakaan Keski-Euroopan musiikkielämässä Sergei Prokofjev: Viulukonsertto nro 1 vallitsi 1800-luvulla vastakkainasettelun Pjotr Tšaikovski: Sinfonia nro 6 Pateettinen itsetuhosta. Ärjy luonne ei häntä toki jättänyt ja kuulo ilmapiiri, kun säveltaiteen suurmiehet kävivät tyyliensä välistä taistelua Nuori Sergei Prokofjev teki kaikkensa jatkoi heikentymistään. kannattajajoukkoineen. Brahmsin herättääkseen musiikillaan Toinen sinfonia tasapainoilee Beethovenin kolmannen sinfonian kantaesityksessä herkkänahkaisimpien närkästyksen, varhaisen ja keskikauden tyylien välissä. Läsnä ovat osoitettiin mieltä vielä Wagnerin mutta vallankumouksen vuonna kuoltuakin. Nykykuulija voi hyvillä 1917 hämminkiä riitti ilman häntäkin. ne dramaattiset, äkkijyrkät elementit, joista Beethoven mielin nauttia kummankin mestarin Virtuoosinen viulukonsertto sekä myöhemmin tunnettiin, mutta klassinen muodokkuus mielikuvituksesta - sinfonisen muodon kepeä Klassinen sinfonia näyttivät ja esimerkiksi Mozartin Prahalaisen sinfonian (1786) puhtaudesta ja Lentävän hollantilaisen uuden puolen Prokofjevista, joka myrskyisästä alkusoitosta. pian jätti Venäjän pölyt taakseen vaikutteet kuuluvat vielä selvästi Adagio molto ja muutti Amerikkaan. Prokofjevin -johdannossa, johon on tosin istutettu vasta yli sinfonialevytyksillä mainetta niittänyt kaksikymmentä vuotta myöhemmin seuranneen legenda Dmitri Kitajenko ja venäläisen viulukoulun kasvatti Sergei Krylov yhdeksännen sinfonian siemen. takaavat autenttiset tulkinnat. Myös Allegro con brion teemojen kehittelyssä ja codan kromaattisissa loppuharhautuksissa kuuluvat LIPPUPALVELU: 32,5 7,5 kypsän Beethovenin tunnusmerkit. Lyyrinen Larghetto sis. palvelumaksun / inkl. serviceavgift / incl. service charge katsoo selvästi menneeseen, kun taas Scherzo 4 5 LUDWIG VAN BEETHOVEN
riepottelee kolmen sävelen figuuria ympäri orkesteria Beethovenille tyypillisen vitsikkäästi ja vilauttaa jälleen maistiaisia yhdeksännestä sinfoniasta. Itsetuhoisen miehen tuotteeksi finaali on ällistyttävän reipas, jopa sopimattoman ronski aikalaisyleisölle, joka ei varauksetta ylistänyt teosta ensimmäisen sinfonian viedessä kantaesityksessä suuremman huomion. SYVENNÄ MUSIIKINHARRASTUSTASI Pro Filharmonia ry toimii yhdyssiteenä Helsingin kaupunginorkesterin ja konserttiyleisön välillä sekä edistää klassisen musiikin harrastusta ja tuntemusta. Niin ikään yhdistys pyrkii eri tavoin auttamaan orkesteria saavuttamaan omat päämääränsä kansainvälisesti arvostettuna huippuorkesterina. PRO FILHARMONIA KATJA NYMAN, EEVA KARHU järjestää jäsenilleen musiikkimatkoja HKO:n konsertteihin, kun orkesteri esiintyy muualla Suomessa tai ulkomailla sekä muihin konserttitapahtumiin tarjoaa edullisesti levyjä Musiikkitalon palvelupisteessä HKO:n konserttien yhteydessä järjestää jäsentapaamisia, joissa kerrotaan orkesterin toiminnan yksityiskohdista ja kuullaan orkesterin muusikoita kevätkonsertissa ja muissa tapahtumissa eri kokoonpanoissa pitää yllä vinkkipalstaa jäsenkirjeissä, joissa kerrotaan valikoidusti Helsingin seudun tulevista konserttitapahtumista hankkii toiminnalleen tukijoita, joiden antamien varojen turvin annetaan stipendejä orkesterin muusikoille sekä hankkii korkeatasoisia soittimia orkesterin johtavien soolosoittajien käyttöön LUE LISÄÄ JA LIITY WWW.PROFILHARMONIA.FI 6 7
BRUNO WEINMEISTER Bruno Weinmeister (s. 1972) syntyi Salzburgissa perheeseen, jossa musiikki oli suuressa arvossa. Weinmeister aloitti opiskelunsa sellolla ja pianolla, ja päätyi lopulta ammattimuusikoksi kuten kolme sisarustaankin. Hänen nimekkäimpiin opettajiinsa kuuluvat sellisti Heinrich Schiff Salzburgin Mozarteumissa ja kapellimestariopintoja ohjannut Eiji Oue Hannoverin musiikkikorkeakoulussa. Weinmeisterin lahjakkuus kävi ilmi varhain, sillä jo opintojensa aikana hän pääsi maailman huippuorkestereihin lukeutuvan Staatskapelle Dresdenin soolosellistiksi. Solistiuran alkusysäyksenä voidaan pitää vuotta 1993, jolloin Weinmeister esitti NDR:n Hampurin sinfoniaorkesterin konsertissa Friedrich Guldan sellokonserton säveltäjän itsensä johdolla. Vaikka Weinmeisterin repertuaari kattaa koko sellokaanonin Schumannista Haydniin ja Dvořakiin, on hänen otteensa uudempiin sellokonserttoihin ollut poikkeuksellisen innostunut. Friedrich Cerhan sellokonserton lisäksi hän on esittänyt Dutilleux n ja Šostakovitšin konsertot sekä Bernd Alois Zimmermannin Canto di Speranzan. Stuttgartin RSO:n kanssa ja Heinrich Schiffin johdolla hän on levyttänyt Lutoslawskin sellokonserton. Solistiuransa lisäksi Weinmeister esiintyy kamarimuusikkona paitsi muiden kansainvälisten muusikkotähtien myös perheenjäsentensä kanssa ja toimii kapellimestarina. Hän on myös Wienin yksityisen musiikkiyliopiston sellonsoiton professori. Bruno Weinmeister soittaa Montagnana-selloa vuodelta 1710. BRUNO WEINMEISTER 8 9
SUSANNA MÄLKKISusanna Mälkki (s. 1969) lukeutuu maailman arvostetuimpiin kapellimestareihin ja hänet tunnetaan erityisesti tarkasta lyönnistään ja kompleksisten nykymusiikkiteosten avartavista tulkinnoistaan. Hänen kautensa nykymusiikkiyhtye Ensemble InterContemporainin musiikillisena johtajana 2006 2013 oli menestyksekäs. Huolimatta maineestaan uuden musiikin spesialistina Mälkki taitaa myös vanhemman musiikin. Kyllä juureni ovat ihan perinteisessä klassisessa musiikissa. Sellistinä kasvoin rakastamaan Brahmsia, hän kommentoi Rondo Classic-lehdelle syksyllä 2014. Mälkin ura sellistinä onkin komea. Hän voitti Turun sellokilpailun 1994 ja toimi Göteborgin sinfoniaorkesterin sellon äänenjohtajana 1995 1998. Kapellimestariopintonsa hän suoritti Sibelius- Akatemiassa vuonna 2000. Kapellimestarina Mälkki nousi nopeasti maailmanmaineeseen johdettuaan Thomas Adésin oopperan Powder Her Face Helsingissä vuonna 1999 ja säveltäjän kutsusta myöhemmin Englannissa. Oopperakapellimestarina hän on meritoitunut myös Suomen Kansallisoopperassa, Milanon La Scalassa ja Hampurin valtionoopperassa. Mälkki on urallaan johtanut suuria sinfoniaorkestereita niin Yhdysvalloissa kuin Euroopassa, mm. Chicagon ja Bostonin sinfoniaorkestereita, Wienin radion sinfoniaorkesteria, Los Angelesin filharmonikoita, Kuninkaallista Concertgebouw n orkesteria, Baijerin radion orkesteria ja Berliinin filharmonikoita, Lontoon ja New Yorkin filharmonikoita sekä Philadelphian ja Clevelandin orkestereita. EIC-yhtyeen lisäksi Susanna Mälkki on toiminut Stavangerin sinfoniaorkesterin taiteellisena johtana vuosina 2002 2005. Nykyään hän on Gulbenkiansäätiön sinfoniaorkesterin päävierailija. Mälkki seuraa John Storgårdsia Helsingin kaupunginorkesterin 13. ylikapellimestarina syksystä 2016 alkaen. SUSANNA MÄLKKI SIMON FOWLER 10 11
HELSINGIN KAUPUNGINORKESTERI Helsingin kaupunginorkesteri on perustettu vuonna 1882 ja on siten Pohjoismaissa pisimpään yhtäjaksoisesti toiminut ammattisinfoniaorkesteri. Se on kasvanut 36 muusikon soittajistosta 102 vakinaisen soittajan orkesteriksi, joka konsertoi vuosittain noin 100 000 kuulijalle. Viisi ensimmäistä vuosikymmentä orkesterin ylikapellimestarina oli sen perustaja Robert Kajanus. Vuosina 1892 1923 orkesteri kantaesitti valtaosan Jean Sibeliuksen sinfonisesta tuotannosta säveltäjän itsensä johdolla. Sittemmin kaupunginorkesteria ovat luotsanneet mm. Paavo Berglund, Okko Kamu ja Leif Segerstam. Ylikapellimestari John Storgårdsin kausi päättyi vuoden 2015 lopussa. Kapellimestari Susanna Mälkki valittiin syyskuun 2014 alussa orkesterin seuraavaksi ylikapellimestariksi. Mälkki aloittaa kolmivuotisen kautensa syksyllä 2016. Vuonna 2011 kaupunginorkesteri aloitti konsertoinnin uudessa kotisalissaan Helsingin Musiikkitalossa. Vuosittaisten 70 80 konsertin lisäksi orkesteri tekee säännöllisesti ulkomaankiertueita. Ensimmäinen konserttimatka suuntautui Pariisin maailmannäyttelyyn kesällä 1900. Orkesteri on Euroopan lisäksi vieraillut neljä kertaa Yhdysvalloissa ja Japanissa sekä tehnyt ensimmäisenä suomalaisena sinfoniaorkesterina konserttikiertueen Etelä-Amerikkaan. HKO on saanut tunnustusta levytyksistään, joista useille on myönnetty palkintoja sekä Grammyehdokkuuksia. www.helsinginkaupunginorkesteri.fi CARL MARIA VON WEBER: Uvertyr till Friskytten Tysken Carl Maria von Weber (1786 1826) var en av sin tids största musiker. Han lämnade sitt avtryck i historien som såväl tonsättare som artist. Som ett suveränt pianistiskt underbarn reste han land och rike runt, och som vuxen utvecklade han pianomusikens möjligheter så långt vad gällde uttryck, teknik och struktur att endast få undvek hans inflytande. Weber förnyade även operan på ett sätt som hade avgörande följder. Då Felix Mendelssohn komponerade musiken till En midsommarnattsdröm klingade alldeles säkert Webers Oberon (1826) i bakhuvudet, och Berlioz och Schumann hämtade inspiration ur Euryanthe (1823). Webers inflytande kan höras i den första finska operan, Fredrik Pacius Kung Karls jakt (1852). Webers största succé var hans första opera Friskytten (1821) som anses vara den första tyska romantiska operan och startskottet för den tyska opera-boomen. Kort efter premiären i Berlin erövrade Friskytten Wien, Prag, Köpenhamn, London, Paris och i praktiken hela Europa. Under de första tio åren hade den getts på nio olika språk. Fram till år 1850 hade den nått Sydney, Kapstaden och Rio de Janeiro. År 1829 framfördes den i Viborg som den första i Finland med finska krafter framförda operan. Och ändå är Weber idag rätt bortglömd. Han representerar övergången från klassicism till romantik men det enda han hyllas för är, högst, att han beredde väg för kommande stormän i stil med Chopin och Liszt och framförallt Wagner. I uvertyren till Friskytten tar Weber avstånd till den då rådande italienska operauvertyrens idé. Detta är inget potpurri utan en helhet med stor dramatisk spänning. I börjans adagio glider vi långsamt in i hornkvartettens skogsstämningar. Huvudpersonen Kaspars och djävulens intriger skildras med hjälp av pukslag, tremolo och gåtfulla träblåsare. I Allegrot växlar den mystiska besvärjelsemusiken med den andra huvudpersonen Max och ungmön Agathes arior. FRIEDRICH CERHA: Konsert för cello och orkester Österrikaren Friedrich Cerhas (f. 1926) musik karaktäriseras ofta av komplexa strukturer kombinerade med ett rentav senromantiskt uttryck. Hans tonspråk står dock ovanför alla -ismer. Till en början var han en nyklassiker och sedan, från 1950-talet, inspirerad av Webern. En egen röst fann han i genombrottsverket Spiegel (1961). Cerha blev världsberömd inom den nya musiken genom att grunda ensemblen die reihe, vars ledare han var 1958-1983. Bäst minns 12 13
han honom för att han kompletterade Alban Bergs ofullbordade opera Lulu. Under de senaste åren har Cerhas musik börjat innehålla mikrotonalitet, utomeuropeiska influenser, folklore och polyrytmik. Hans perkussionskonsert (2007) har spelats jorden runt, bl.a. på Helsingfors stadsorkesters konsert år 2013 med Martin Grubinger som solist. År 2012 tilldelades Cerha det så kallade musikens Nobel, Ernst von Siemens-priset. Konsert för cello och orkester (1996) skrevs i två omgångar. Den andra satsen fullbordades år 1989 som ett separat stycke med titeln Phantasiestück in C s Manier. Stycket utvidgades senare med två snabba satser för att bilda en 40 minuter lång konsert. Helheten är traditionell: snabb-långsam-snabb sats. Övergångarna är dock glidande eftersom alla satser spelas utan paus. Konsertens fokus är på den långsamma mellansatsen. Originaltiteln Fantasistycke i C:s stil hänvisar inte endast till Cerha själv utan till författaren E.T.A. Hoffmann och tonsättaren Robert Schumann och den av dem beundrade 1600-talsgrafikern Jacques Callot. Enligt Cerha innehåller satsen mikrostrukturella motivtransformationer inom statiska helhetskompositioner. Lyssnaren kan strunta i den musikvetenskapliga jargongen och istället ta fasta på de böljande melodierna och de plötsliga utbrotten. Instrumenteringen är sensationellt fantasifull. Solots dialoger med bongo och congas, och med sopransaxofon och elektrisk orgel är dock inga påklistrade effekter. Alla element används som fullt naturliga färgtillsatser. för gott. Att komponera och leva tedde sig meningslöst. Det var endast konsten, skrev han, som hejdat honom från att ta sitt liv. Sedan skedde ett mysterium. Beethoven repade sig, piggnade till, fullbordade sin symfoni, och dirigerade dess uruppförande på en mammutkonsert i april 1803 på ett program som också innehöll den tredje pianokonserten, oratoriet Kristus på Oljeberget och den första symfonin. Sedan följde tio år av rekordproduktiv kreativitet och inga suicidala gester. Men det vresiga temperamentet blev kvar, och hörseln blev allt sämre. Den andra symfonin balanserar mellan Beethovens tidiga period och mellanperiod. I musiken finns redan de dramatiska, abrupta element som Beethoven senare blev känd för men klassicism och intryck från ex. Mozarts Pragsymfoni (1786) är tydliga i Adagio di molto-introduktionen. Å andra sidan innehåller introduktionen också fröet till den nionde symfonin, som skrev över tjugo år senare. Den mogne Beethoven är närvarande i den första satsens (Allegro con brio) genomföring och i codans bedrägliga kromatik. Det lyriska Larghettot är en medveten tillbakablick, medan Scherzots vitsiga bollande med en figur med tre toner åter ger försmak av den nionde symfonin. För att vara skrivet av en självdestruktiv man är finalen förbluffande rask. För den samtida publiken var dess fräcka framfusighet alldeles för mycket, och vid uruppförandet gav man inte den andra symfonin lika mycket hyllningar som åt den första. BRUNO WEINMEISTER Bruno Weinmeister (f. 1972) föddes i Salzburg till en familj i vilken LUDWIG VAN BEETHOVEN: musiken stod högt i kurs. Han började studera cello och piano Symfoni nr 2 D-dur op. 36 och blev till sist, i likhet med sina tre syskon, yrkesmusiker. Vid Ludwig van Beethovens fartfylla bana som fri konstnär hade Mozarteum i Salzburg studerade han under ledning av cellisten började bli ekonomiskt säkerställd under en period då få Heinrich Schiff. Vid Hannovers musikhögskola studerade han konstnärer klarade sig utan en hovtjänst. Då 1800-talet inleddes dirigentteknik med Eiji Oue. var Beethoven redan en legendarisk pianist samt mycket Weinmeisters begåvning syntes i ett tidigt skede, redan uppmärksammad som tonsättare. Men tragedin knackade redan under studietiden fick han uppträda med Staaskapelle Dresden. försiktigt på dörren. Solistkarriärens startskott kan dateras till år 1993 då han på NDR En begynnande dövhet slog till, och Beethovens mentala hälsa Sinfonieorchesters konsert i Hamburg uruppförde Friedrich Guldas for illa av att han försökte denna hemlighet. Tonsättaren, som cellokonsert under tonsättarens ledning. även i övrigt var känd för att vara en otrevlig person, blev allt mera Weinmeisters repertoar täcker hela den centrala vredgad och allt mera oförutsägbar i sitt beteende. Han snäste åt cellorepertoaren från Schumann till Haydn och Dvořak. Hans sina vänner om de talade för lågt och tog emellanåt till flaskan för forte är dock nyare cellokonserter. Förutom Friedrich Cerhas att lindra sin depression. cellokonsert har han spelat konserter av Dutilleux och Sjostakovitj 1802 reste Beethoven till Heiligenstadt för att komponera samt Bernd Alois Zimmermanns Canto di Speranza. Han har sin andra symfoni. Under skissarbetet skrev han sitt berömda spelat in Lutoslawskis cellokonsert tillsammans med Stuttgarts självmordsbrev och bekände att hans hörselsinne skulle försvinna radiosymfoniker och Heinrich Schiff. 14 15
Weinmeister uppträder även som kammarmusiker i samarbete med internationella stjärnor och sina familjemedlemmar. Han är dessutom aktiv som dirigent. Weinmeister är professor vid Wiens privata musikhögskola. Hans instrument är en Montagnana från år 1710. SUSANNA MÄLKKI Susanna Mälkki (f. 1969) är en av vårt lands mest uppskattade dirigenter. Hon är känd för sina exakta slag och sina tolkningar av modern musik. 2006-2013 var hon en framgångsrik musikalisk ledare för Ensemble InterContemporain. Trots att Mälkki har ett rykte som en specialist på ny musik gillar hon även äldre musik. Mina rötter finns nog i den helt traditionella klassiska musiken, berättade hon hösten 2014 i tidningen Rondo Classic. Som cellist växte jag upp till att älska Brahms. Mälkki vann första pris i Åbo cellotävling år 1994 och var cellogruppens stämledare i Göteborgs symfoniorkester 1995-1998. Hon fullbordade sina dirigentstudier vid Sibelius-Akademin år 2000. Mälkki gjorde sitt internationella genombrott som dirigent med Thomas Adés opera Powder Her Face i Helsingfors år 1999. På inbjudan av tonsättaren ledde hon senare verket även i England. Mälkki har dirigerat opera även på Finlands Nationalopera, La Scala och Staatsoper Hamburg. Mälkki har dirigerat stora symfoniorkestrar i såväl Förenta staterna som i Europa, bl.a. Chicagos och Bostons symfoniker, Wiens radios symfoniorkester, Los Angeles filharmoniker, Concertgebouworkestern, Bayerns radios orkester, Berlins filharmoniker, New Yorks filharmoniker, Philadelphias orkester och Clevelands orkester. Mälkki var konstnärlig ledare för Stavangers symfoniorkester 2002-2005. Numera är hon Gulbenkianstiftelsens symfoniorkesters första gästdirigent. Från och med hösten 2016 efterträder Mälkki John Storgårds som Helsingfors stadsorkesters trettonde chefdirigent. HELSINGFORS STADSORKESTER tonsättarens egen ledning. Senare har stadsorkestern letts av bl.a. Paavo Berglund, Okko Kamu, Leif Segerstam och John Storgårds. I början av september 2014 valdes Susanna Mälkki till orkesterns nästa chefdirigent. Mälkki inleder sin treårsperiod hösten 2016. År 2011 började stadsorkestern konsertera i sin nya hemsal i Musikhuset i Helsingfors. Orkestern ger årligen 70-80 konserter och gör regelbundet konsertturnéer utomlands. Den första konsertresan riktades världsutställningen i Paris sommaren 1900. Orkestern har turnerat i Europa samt bl.a. fyra gånger i Förenta Staterna och Japan. Den var den första finländska symfoniorkester som turnerade i Sydamerika. HSO har blivit uppmärksammad för sina skivinspelningar. Flera av dem har tilldelats pris och bl.a. Grammy-nomineringar. www.helsingforsstadsorkester.fi www.helsinginkaupunginorkesteri.fi helsinki.philharmonic@hel.fi helsinkiphilharmonic @HelsinkiPhil helsinkiphilharmonic HelsinkiPhilharmonic Käsiohjelma / Programblad / Programme Notes Teos- ja taiteilijaesittelyt / Verk- och artistpresentationer / Programme notes and artist bios Jaani Länsiö Käännökset / Översättningar / Translations Helsingfors stadsorkester är grundad år 1882 och är därmed den Christian Holmqvist (ruotsi / svenska / Swedish) av Skandinaviens professionella symfoniorkestrar som har varit Susan Sinisalo (englanti / engelska / English) längst kontinuerligt verksam. Ensemblen bestod till en början av 36 musiker. Idag består orkestern av 102 fast anställda musiker. Ulkoasu / Design Bond Creative Agency Oy Den konserterar årligen för ca 100 000 lyssnare. Under orkesterns fem första årtionden var dess chefdirigent Taitto ja painatus dess grundare, Robert Kajanus. 1892-1923 uruppförde orkestern Grano Oy, Vantaa 2016 majoriteten av Jean Sibelius symfoniska produktion under 16 17
CARL MARIA VON WEBER: Overture to Der Freischütz Carl Maria von Weber (1786 1826) was a phenomenal pianist, a master of keyboard technique and of music for the piano whose influence would be felt for decades to come. The same applied to opera, his greatest hit being Der Freischütz of 1821 the work that set in motion the great German opera boom. Never before had an opera been so popular. Premiered in Berlin, it was soon enchanting audiences in Vienna, Prague, London, Paris all over Europe in fact, and by 1850 as far afield as Sydney, Cape Town and Rio de Janeiro. Yet strangely enough, Weber is nowadays seldom regarded as anything more than the composer who paved the way for Chopin, Liszt and above all Wagner. The overture to Der Freischütz breaks with the prevailing Italian tradition. Instead of being just a potpourri hinting at the themes to come, it traces a long dramatic span and examines the themes in detail. From the opening Adagio, four horns slowly lead the listener into the forest and the pact made between Kaspar (the leading character) and the devil, illustrated by drumbeats, tremolos and mysterious woodwinds. In the Allegro section, weird incantations alternate with the arias sung by Max (the other leading character) and the prize in the shooting contest, Agathe. FRIEDRICH CERHA: Concerto for Cello and Orchestra saxophone and electric organ are not just superficial effects; they are natural elements of the overall soundscape. LUDWIG VAN BEETHOVEN: Symphony No. 2 in D, Op. 36 At the end of the 19th century, Beethoven was already making a career without a court appointment, rare at the time. But fate was knocking at the door in the form of deafness. By the time he retired to Heiligenstadt outside Vienna in 1802 to write his second symphony, he was in the depths of despair and contemplating suicide. Then all of a sudden he recovered, finished the symphony and conducted it at a concert in 1803 along with his third piano concerto, an oratorio, and his first symphony. The second symphony hovers between his early and middle periods. Present are the dramatic turns for which he later became known, but so is the classical influence of Mozart; and sown into the slow introduction is the seed of the ninth symphony he would not be writing for another 20 or so years. The development of the Allegro con brio movement and the misleading chromatics of the coda are also hallmarks of the mature Beethoven. The lyrical Larghetto clearly looks back to the past, while the three-note figure tossed around the orchestra in the Scherzo represents Beethoven at his playful best and again provides a foretaste of his last symphony. For a man contemplating suicide, the finale is astonishingly hearty so hearty in fact that it was greeted with some disdain by the premiere audience. On the whole, the music of Austrian composer Friedrich Cerha defies all attempts at classification. He rose to world fame with die reihe, an ensemble created to spread the message of contemporary music and led by him from 1958 to 1983. Blending BRUNO WEINMEISTER structures at times complex with even Neoromantic idioms, he Born in Salzburg in 1972, Bruno Weinmeister grew up in a family has in recent years added microtonality, non-european influences, where music was very important, so like his three siblings, he folklore and polyrhythms to his toolkit. His Percussion Concerto decided to become a musician. He began his musical studies with (2007) has toured the world (and was performed by the HPO in the cello and piano, and while still a student in Berlin was offered a 2013), and in 2012 he was awarded the Ernst von Siemens Music contract as solo cellist with the prestigious Staatskapelle Dresden. Prize, the Nobel of the music world. His solo career began in 1993, when he played the Friedrich Gulda The Cello Concerto of 1996 was composed in two stages, cello concerto with the NDR Symphony Orchestra conducted by beginning with the second movement, an independent work titled the composer. Though his repertoire covers all the staple cello Phantasiestück in C s Manier (1989) that he later expanded concertos, from Haydn to Schumann and Dvořák, Weinmeister into a 40-minute concerto by adding two quick movements feels a special pull towards the works for cello of more recent (all performed without a break). C here refers both to Cerha composers such as Dutilleux and Shostakovich, Zimmermann and himself and to the writer E.T.A Hoffmann, the composer Robert Cerha. He is also an active chamber musician, conducts, and is a Schumann and the 17th-century printmaker Jacques Callot they cello professor at the Private Music University Konservatorium both admired. The orchestration is imaginative to say the least, Wien. He plays a Montagnana cello of 1710. yet the soloist s exchanges with bongos and congas, the soprano 18 19
SUSANNA MÄLKKI Succeeding John Storgårds as Chief Conductor of the Helsinki Philharmonic Orchestra in autumn 2016, Susanna Mälkki is one of the most celebrated conductors in the world today. Despite her reputation as a contemporary music specialist (Music Director of the Ensemble intercontemporain 2006 2013), she is also at home in earlier music, having roots in classical music. She is also a first-class cellist winner of the Turku Cello Competition in 1994 and principal cellist in the Gothenburg Symphony Orchestra 1995 1998. Susanna Mälkki quickly rose to world fame on conducting Thomas Adès s opera Powder her Face in Helsinki in 1999, and she was the first woman to conduct opera at La Scala, Milan. Her conducting engagements have taken her to orchestras on both sides of the Atlantic and she is at present Principal Guest Conductor of the Gulbenkian Orchestra. THE HELSINKI PHILHARMONIC ORCHESTRA The Helsinki Philharmonic Orchestra, the first professional symphony orchestra to be founded in the Nordic countries, has been operating without a break for 132 years. It has grown from a band of 36 players to an orchestra of 102 regular members giving concerts attended by a total audience of a good 100,000 a year at the Helsinki Music Centre and abroad. Between 1892 and 1923 the HPO gave the first performances of almost all the symphonic works by Jean Sibelius with the composer himself conducting. The HPO s founder and first Chief Conductor Robert Kajanus was succeeded by Paavo Berglund, Leif Segerstam and John Storgårds. Conductor Susanna Mälkki has been appointed the next chief conductor of the Helsinki Philharmonic Orchestra. She begins a three-year term as Chief Conductor of the Orchestra in autumn 2016. Works by Sibelius and Rautavaara have featured on the highlyacclaimed discs made by the HPO. The disc of songs by Sibelius, featuring soprano Soile Isokoski and Leif Segerstam, was awarded the MIDEM Classical Award in Cannes in 2007, and Towards the Horizon, disc containing music by Einojuhani Rautavaara under the baton of John Storgårds, the Gramophone Award in 2012. www.helsinkiphilharmonicorchestra.fi HKO SCREEN KONSERTTI-ILTA KOTISOHVALLA HKO:n suorat verkkolähetykset tuovat kaupunginorkesterin konsertin kotisohvalle: vaikka et pääsisi paikalle Musiikkitaloon, voit katsella ja kuunnella konsertin netissä. Illan tunnelmaan virittäydytään Ennakkoluulijoiden seurassa ennen konserttia. Keskustelua luotsaa musiikkitoimittaja Jaani Länsiö. Väliajalla tavataan lisää kiinnostavia vieraita ja kuullaan tarinoita konsertin kulisseista. HSO SCREEN EN KONSERTKVÄLL I HEMSOFFAN HSO:s direktsända streaming hämtar stadsorkesterns konsert till din hemsoffa: även om du inte kan komma till Musikhuset kan du se och höra konserten på nätet. Före konserten inleds kommer man i stämning med Ennakkoluulijat i vilket musikredaktör Jaani Länsiö leder samtal om musik. I pausen är det dags för andra intressanta gäster och för berättelser från konsertens kulisser. HPO SCREEN ENJOY A CONCERT IN THE COMFORT OF YOUR VERY OWN ARMCHAIR You can now watch and listen to HPO concerts in the comfort of your very own armchair, streamed online. The pre-concert talks (in Finnish) presided over by Jaani Länsiö will help to put you in the mood. During the interval you can also meet more interesting people and hear what goes on behind the scenes. 18.30 LÄHETYS MUSIIKKITALOSTA / SÄNDNINGEN FRÅN MUSIKHUSET THE BROADCAST FROM THE HELSINKI MUSIC CENTRE 19.00 KONSERTTI / KONSERTEN / THE CONCERT Katsottavissa netissä 30 päivän ajan konsertin jälkeen. Se på nätet i 30 dagars tid efter konserten. Watch on demand for 30 days after the concert. TO / THU 4.2. YLE RADIO 1 & YLE.FI/KLASSINEN TO / THU 17.3. YLE RADIO 1 & YLE.FI/KLASSINEN TO / THU 31.3. HELSINKIKANAVA.FI PE / FRE / FRI 22.4. YLE RADIO 1 & YLE.FI/KLASSINEN SU / SÖ / SUN 1.5. YLE RADIO 1 & YLE.FI/KLASSINEN PE / FRE / FRI 6.5. HELSINKIKANAVA.FI 20 21
I VIULU VIOLIN Pekka Kauppinen I Jan Söderblom I Eriikka Maalismaa II Satu Savioja II Tero Latvala II ** Eija Hartikainen Katariina Jämsä-Pesonen Maiju Kauppinen Kati Kuusava Helmi Kuusi Ilkka Lehtonen Jani Lehtonen Anna Malmivirta Erkki Palola Kalinka Pirinen Petri Päivärinne Elina Viitasaari Emilia Karjunen ** Elina Päkkilä ** II VIULU VIOLIN Anna-Leena Haikola 4 Heini Eklund 6 Teija Kivinen 7 Satu Alanko-Rautamaa Teppo Ali-Mattila Silja Fontana Matilda Haavisto Linda Hedlund Kaisa Oravisto Siiri Rasta Romano Repo Mirjam Suomisto-Vallbacka Heikki Tamminen Osmo Vallbacka Terhi Ignatius ** Krista Rosenberg ** ALTTOVIULU ALTVIOLIN VIOLA Atte Kilpeläinen 4 Torsten Tiebout 4 Andres Kaljuste 4 ** Petteri Poijärvi 6 Lotta Poijärvi 7 * Aulikki Haahti-Turunen Tuomas Huttunen Kaarina Ikonen Tiila Kangas Pekka Laakkonen Veikko Lipponen Carmen Moggach Markus Sallinen Heikki Vehmanen SELLO CELLO Tomas Nuñez-Garcés I Tuomas Ylinen I Kari Lindstedt II Samuli Peltonen III Jaani Helander Mathias Hortling Veli-Matti Iljin Lauri Kankkunen Jaakko Rajamäki Ilmo Saaristo Senja Rummukainen ** KONTRABASSO KONTRABAS DOUBLE-BASS Mikko Moilanen 4 Ville Väätäinen 4 Jiri Parviainen 4 * Tuomo Matero 6 * Martti Pyrhönen 7 Jorma Härkönen Eero Ignatius Tarmo Anttila ** Tomi Laitamäki ** HUILU FLÖJT FLUTE Päivi Korhonen 4 Elina Raijas 4 * Tapio Laivaara Pikkolo Piccolo Jenny Villanen 5 * Nairi Azezian ** OBOE Hannu Perttilä 4 Jussi Jaatinen 5 Nils Rõõmussaar 5 * Englannintorvi Cor Anglais Paula Malmivaara Cristian Moré Coloma ** Antti Turtiainen ** KLARINETTI KLARINETT CLARINET Osmo Linkola 4 Anna-Maija Korsimaa 5 Es-klarinetti E Flat Clarinet Petteri Kivioja Bassoklarinetti Bass Clarinet Heikki Nikula FAGOTTI FAGOTT BASSOON Markus Tuukkanen 4 Mikko-Pekka Svala 5 Kontrafagotti Contrabassoon Noora Kärnä Erkki Suomalainen KÄYRÄTORVI VALTHORN HORN Ville Hiilivirta 4 Mika Paajanen 4 Tommi Viertonen 4 ** Sam Parkkonen 6 Miska Miettunen Sakari Niemi Joonas Seppelin TRUMPETTI TRUMPET Pasi Pirinen 4 Touko Lundell 4 ** Thomas Bugnot 5 Alfonso Cantó Ramón Mika Tuomisalo I / II / III 4 5 6 7 * ** KONSERTTIMESTARI / KONSERTMÄSTARE / LEADER SOOLOSELLISTI / SOLOCELLIST / PRINCIPAL CELLIST ÄÄNENJOHTAJA / STÄMLEDARE / SECTION PRINCIPAL VUOROTTELEVA ÄÄNENJOHTAJA / ALTERNERANDE STÄMLEDARE / ASSOCIATE PRINCIPAL VARAÄÄNENJOHTAJA / VICESTÄMLEDARE / SUB-PRINCIPAL III SOITTAJA / MUSIKER / PLAYER VAKITUISEN SOITTAJAN TILAPÄINEN TEHTÄVÄ / ORDINARIE MUSIKERS TILLFÄLLIGA UPPGIFT / TEMPORARY POSITION, REGULAR PLAYER MÄÄRÄAIKAINEN KIINNITYS / TIDSBUNDET ENGAGEMANG / TEMPORARY PLAYER PASUUNA BASUN TROMBONE Tom Bildo 4 Valtteri Malmivirta 5 Anu Fagerström Bassopasuuna Bass Trombone Jussi Vuorinen TUUBA TUBA Petri Keskitalo 4 PATARUMMUT TIMPANI Tomi Wikström 4 Mikael Sandström 5 LYÖMÄSOITTIMET SLAGINSTRUMENT PERCUSSION Xavi Castelló Aràndiga 4 Pasi Suomalainen 5 HARPPU HARPA HARP Anni Kuusimäki 4 Minnaleena Jankko 5 ORKESTERI- JÄRJESTÄJÄT ORKESTER- INSPICIENTER STAGE MANAGERS Mikko Aspinen Matti Tähkävuori 22 23
I & III SARJAT / SERIE / SERIES SUSANNA MÄLKKI kapellimestari / dirigent / conductor BRUNO WEINMEISTER sello / cello Carl Maria Von Weber (1786-1826) Taika-ampuja, alkusoitto (1821) 10 Friskytten, uvertyr Der Freischütz, overture Friedrich Cerha (1926-) Sellokonsertto (eks.) (1989-1997) 37 Cellokonsert Cello Concerto väliaika / paus / interval Ludwig van Beethoven (1770-1827) Sinfonia nro 2 D-duuri op. 36 (1801-1802) 34 Symfoni nr 2 D-dur Symphony No. 2 in D Major Adagio Larghetto Scherzo: Allegro Finale: Allegro molto 4.2. HKO SCREEN #hkoscreen SUORA LÄHETYS / DIREKTSÄNDNING / LIVE BROADCAST YLE RADIO 1 & YLE.FI/KLASSINEN Katsottavissa netissä 30 päivän ajan konsertin jälkeen. Se på nätet i 30 dagars tid efter konserten. Watch on demand for 30 days after the concert. Konsertti päättyy n. klo / Konserten avslutas ca kl / The concert ends at about 21.00