Tilastokeskus Statistikcentralen Statistics Finland SVT V aalit 997: Val Elections Europarlamenttivaalit 996 Valet till Europaparlamentet Elections for the European Parliament
Vaalit 997: Val Elections Europarlamenttivaalit 996 Valet till Europaparlamentet Elections for the European Parliament Helsinki - Helsingfors 997
Tiedustelut - Förfrågningar - Inquiries: Oikeustilastot: Eeva Heinonen Kaarina Jokinen (09) 7 34 SVT Suomen virallinen tilasto Finlands officiella statistik Official Statistics of Finland Kansikuva - Omslagsbild - Cover Design: Mikko Nurmi 997 Tilastokeskus Tietoja lainattaessa lähteenä on mainittava Tilastokeskus. Uppgifterna får lånas med uppgivande av Statistikcentralen som källa. Quoting is encouraged provided Statistics Finland is acknowledged as the source. ISSN 0784-8439 = Vaalit ISSN 39-745 ISBN 95-77-5-9 Oy Edita Ab, Helsinki 997
Alkusanat Förord Tämä jvilkaisu sisältää tietoja vuoden 996 Europarlamenttivaaleista. Julkaisu sisältää vastaavat tiedot kuin sarjan edellisetkin julkaisut. Tilasto sisältää keskeiset tiedot puolueiden vaalituloksista ja äänestysvilkkaudesta sekä tiedot jokaisen ehdokkaan äänimäärästä kunnittain. Suomessa asuvat Euroopan muiden maiden kansalaiset saivat ensimmäistä kertaa osallistua valtio llisiin vaaleihin. Tilastossa esitetään vaalipiirikohtaiset tiedot heidän vaaliosallistum isestaan. Tilastokeskus sai vaaleja koskevat perustiedot l i-t ietopalvelut O y:n vaalitietopalvelun kautta. Helsinigissä, Tilastokeskuksessa, heinäkuussa 997 Publikationen innehåller uppgifter om valet till Eu ropaparlam entet 996, uppgifterna är jäm förbara med tidigare publicerade uppgifter i serien. Publikationen innehåller centrala uppgifter om partiernas valresultat och om valdeltagandet. H är finns också uppgifter om hur många röster varje kandidat fick i de olika kommunerna. D e t var första gången invånare i andra europeiska länder bosatta i Finland fick delta i statliga val. Statistiken tar upp deras valdeltagande efter valdistrikt. Prim äruppgiftem a för valet har Statistikcentralen fått via TT-Inform ationstjänst Ab. Helsingfors, Statistikcentralen i ju li 997 R iitta H ar ala
Sisällys Innehåll A lk u s a n a t... 3 Eu ro p arlam e n ttivaalit 996...9 Ä änioikeus eu ro p arlam en ttivaaleissa... 9 Vaalikelpoisuus europarlam enttivaaleissa... 0 Ehdokkaiden a se tta m i...0 Tuloksen lask e n ta ta p a... Ä änestysprosentin laskem isesta... Ä ä n e sty sa k tiivisu u s... 3 V a a litu lo s... 5 N aiset europarlam enttivaaleissa 9 9 6... 9 N aisten ää n e stysa k tiivisu u s...9 N aisten osuus ehdokkaista...0 N aisten osuus äänistä... Naisten osuus valituista europ arlamentaarikoista... 4 N aisten m enestym inen yleisesti Euroopan p arlam en tin vaaleissa... 5 F ö ro rd... 3 V a le t t ill Europaparlam entet 996... 9 Rösträtt i valet till Europaparlam entet 9 Valbarhet i valet till Europaparlam entet... 0 A tt ställa upp k a n d id a te r...0 R esu ltaträkn in g... O m att räkna u t vald eltag an d en... V ald eltag an d e... 3 V a lre su lta te t... 5 Kvinnorna i valet till Europaparlam entet 996... 9 Kvinnornas vald eltag an d e...9 A ndelen kvinnor bland k a n d id a te rn a 0 Kvinnornas andel av rö s te rn a... Andelen kvinnor av dem som valts t ill Eu ro p a p a rlam e n te t... 4 Kvinnornas allm änna framgång i valet t ill Eu ro p a p a rlam e n te t...5 S u m m a ry... 7 L iite : V a a lip äivä n äänestyslom ake A I Bilaga: Valdagens röstningsblankett A l Kartat - Karttor - Maps Sivu-Sida-Pag e Äänestysprosentti kunnittain Röstningsaktivitet kommunvis V oting tu rn ou t b y m u n icip ality...8 Eniten ääniä saanut puolue kunnittain D et p arti som fått det största antalet röster efter kommun The p arty w ith the most votes by m u n icip a lity... 9 0.0.996 valitu t Suomen edustajat Europarlamentissa - heidän äänimääränsä sekä kannatusosuutensa (% ) koko maassa De finländska ledamöter som valts till Europaparlam entet 0.0.996 - an talet röster och deras väljarstö d (% ) i hela landet Finnish representatives elected to the European Parliam ent on 0 October 996 - th eir num ber o f votes and proportion (% ) votes cast in the whole co u n try...30 Yhteenvetotauluja - Tabellsammanfattning - Table summary A. Ä änioikeutetut ja äänestäneet, sekä ennakolta äänestäneet sukupuolen mukaan vaalipiireittäin Europarlam enttivaaleissa 996 Röstberättigade, vä lja re och förhandsväljare efter kön och valkrets i va le t t ill Europaparlam entet å r 996 Persons entitled to vote, persons who voted and advance voters by sex and constituency in the Elections for the European Parliament in 996... 46 B. Puolueiden äänim äärät vaalip iireittäin kuntamuodon mukaan Europarlamenttivaaleissa 996 A n ta le t röster som g ivits p artiern a efter valkrets och kommunform i va le t t ill Europaparlam entet å r 996 Votes o f parties by constituency and type of m unicipality in the Elections for the European Parliam ent in 996... 47
C. Sivu-Sida-Page Puolueiden äänim äärät ja äänestysprosentti vaalip iireittäin 996, sekä muutos edellisiin eduskuntavaaleihin verrattuna. A n ta le t röster som g ivits p artiern a och valdeltagandet efter valkrets 996 och förändring sedan senaste riksdagsval Num ber of votes for the parties and turnout by constituencies and the change from the previous parliam entary elections... 48 D. Naisehdokkaat ja heidän äänimääränsä vaalip iireittäin 996 D e kvin n lig a kan didaterna och an talet röster efter valkrets 996 The women candidates and number of votes for women candidates b y constituency in 996... 49 Taulukot - Tabeller - Tables. Ä änioikeutetut ja äänestäneet sekä ennakolta äänestäneet sukupuolen mukaan kunnittain Europarlam enttivaaleissa 996 Röstberättigade, vä lja re och förhand sväljare efter kön kom m unvis vid valet t ill Europaparlam entet 996 Persons entitled to vote, persons who voted and advance voters by sex and m unicipality in the Elections for the European Parliam ent in 996... 50. H yväksytyt äänestysliput ja ennakkoäänet puolueen mukaan, sekä hylättyjen äänestyslippujen määrä kunnittain Europarlam enttivaaleissa 996 G iltig a röstsedlar och förhandsröster efter p a n i sam t an talet kasserade röstsedlar kommunvis vid valet till Europaparlam entet 996 V alid ballots and advance votes by party, disallowed ballots by m unicipality in the Elections for the European Parliam ent in 996... 66 3. V a litu t Europarlam enttiedustajat ja heidän äänimääränsä kunnittain 996 Ledam öter i Europaparlam entet som b livit valda och antalet röster efter kommun 996 Candidates elected to the European Parliam ent in 996 and th eir votes b y m u n icip ality... 95 4. Ehdokkaat ja heidän äänimääränsä vaalip iireittäin Europarlamenttivaaleissa 996 A ntalet röster fö r olika kandidater vid valet till Europaparlam entet 996 efter valkrets Candidates and their votes by constituencies in the Elections for th e European Parliam ent in 996... 0 5. Europarlam enttiehdokkat ja heidän äänimääränsä kunnittain 996 K an d id ater i Europarlam entsvalet och an talet röster kom m unvis 996 Candidates in the European Parliam entary Elections 996 and their votes in each m u n icip a lity... 04 5. Suom en Sosialidem okraattinen Puolue Finlands socialdem okratiska p arti Social D em ocratic Party o f Finland... 04 5. Suomen Keskusta r.p. Centern i Finland Centre P arty o f Fin lan d... 0 5.3 Kansallinen Kokoomus r.p. Sam lingspartiet N ational C o alitio n P a rty... 6
Sivu-Sida-Page 5.4 Vasem m istoliitto r.p. Vänsterförbundet L e ft W in g A llia n c e... 5.5 Vihreä liitto r.p. Gröna Förbundet G reen L e a g u e... 8 5.6 Ruotsalainen Kansanpuolue r.p. Svenska fo lkp artiet i Fin lan d Sw edish People s Party in F in lan d... 34 5.7 Nuorsuom alainen Puolue r.p. Ungfinska partiet Progressive Finnish P a rty... 40 5.8 Suom en K ristillin en L iitto Finlands K ristliga Förbund C hristian League o f F in la n d... 46 5.8 Perussuom alaiset San n fin län d arn a True Fin n s... 46 5.9 Liberaalinen Kansanpuolue r.p. Lib erala folkpartiet Lib eral Pa r ty... 5 5.0 Vapaan Suom en L iitto Förbundet för det fria Finland A llian ce for Free Fin lan d... 58 5. Suomen Eläkeläisten Puolue r.p. Finlands Pensionärsparti Finnish Pensioners P a rty... 64 5. Luonnonlain puolue r.p. N aturlagspartiet N atu ral La w P a rty... 70 5.3 Eläkeläiset Kansan A sialla r.p Pensionärer för Folket Pensioners for the P e o p le... 75 5.3 V aih to eh to E U :lle A lte rn a tiv t ill E U A ltern ative to E U... 75 6. Europarlam enttiehdokkaiden ikä ja sukupuolijakautum a puolueittain 996 Ålders- och könsfördelning efter p a rti fö r kandidaterna vid valet till Europaparlam entet 996 Age and gender distribution o f the candidates by political party in the European Parliam entary Elections in 996... 8
Puolueet ja niiden ryhmittymät Euroopan parlamentissa Partierna och deras politiska grupper i Europaparlamentet Parties and political groups in European parliament P uolueen lyhenne j a n im i P a rtiets förko rtn in g och nam n P a rty s abbreviation a n d nam e SDP CENT KOK SAUL VAS VÄNST left VIHR GRÖNA fmchip bncxav» RKP SEP SKL FKF LKP LFP NUORS. UNGE PS ' ' SAF VS L FFF SS» FPP LLP NLP SCA PFF VEU* ALT Suomen Sosialidemokraattinen Puolue Finlands Socialdemokratiska Parti Social D em ocratic Party o f Finland Suomen Keskusta Centern i Finland Centre Party o f Finland Kansallinen Kokoomus Samlingspartiet National C oalition Party Vasem m istoliitto Vänsterförbundet Left W ing Alliance Vihreä L iitto Givna Förbundet Green League Ruotsalainen Kansanpuolue Svenska folkpartiet i Finland Swedish People s Party! in Finland Suomen K ristilli L iitto Finlands Kristliga Förbund Christian League o f Finland ; Liberaalinen Kansanpuolue Liberala folkpartiet Liberal Party Nuorsuomalainen Puolue Ungfinska partiet Progressive Finnish Party Perussuomalaiset Sannfinländama True Finns Vapaan Suomen L iitto : Förbundet för det Fria Finlad Alliance fo r Free Finland ; Suomen Eläkeläisten Puolue ; Finlands Pensionärsparti \ Finnish Pensioners Party ; Luonnonlain puolue i Naturlagspartiet \ N atural Law Party i Eläkeläiset Kansan Asialla Pensionärer för Folket Pensioners fo r the People Vaihtoehto E U :lle i Alternativ till E U Alternative to EU Lyhenne ja p o liittisen ryh m ittym än n im i E u roo p an p arlam e n tiss a Förkortningar och nam n p å p o litis k a g ru p p er i E ruo p ap arlam en tet The abbreviation a n d nam e o f die p o litic a l group in the E uropean Parliam ent PSE EIDR PPE 6UE- NGL V ELDR PPE EIDR ELDR EdN Nl NI EdN Euroopan sosialidemokraattisen puolueen ryhmä Europeiska socialdemokratiska partiets grupp Group o f the Party o f European Socialists Euroopan demokraattisten ja uudistusmielisten liberaalien puolueryhmä Europeiska liberala, demokratiska och reformistiska partiets grupp Group o f the European Liberal, Dem ocratic and Reform ist Party Euroopan kansanpuolueen ryhmä Europeiska folkpartiets grupp (Kristdemokratiska gruppen) Group o f the European People s Party Euroopan yhtyneen vasemmiston konfederaatioryhmä - Pohjoismaiden vihreä vasemmisto Gruppen Den europeiska enade vänstem - Nordisk grön vänster Confederal Group o f the European United Left - N ordic Green Left Euroopan parlamentin vihreä ryhm ä Gruppen De gröna i Europaparlamentet The Green Group in the European Parliament Euroopan demokraattisten ja uudistusmielisten liberaalien puolueryhmä Europeiska liberala, demokratiska och reformistiska partiets grupp Group o f the European Liberal, D em ocratic and R eform ist Party Euroopan kansanpuolueen ryhmä Europeiska folkpartiets grupp (Kristdemokratiska gruppen) Group o f the European People s Party Euroopan demokraattisten ja uudistusmielisten liberaalien puolueryhmä Europeiska liberala, demokratiska och reformistiska partiets grupp Group o f the European Liberal, Dem ocratic and Reform ist Party Euroopan demokraattisten ja uudistusmielisten liberaalien puolueryhmä Europeiska liberala, demokratiska och reformistiska partiets grupp Group o f the European Liberal, D em ocratic and R eform ist Party Kansakuntien Eurooppa-ryhmä Gruppen Nationernas Europa Europe o f Nations G roup Sitoutumattomat Obundna Non-attached Sitoutum attom at Obundna Non-attached Kansakuntien Eurooppa-ryhmä Gruppen Nationernas Europa Europe o f Nations Group * Muu riippumaton ryhmä - Annan obunden grupp - Other independent group
Euroopan parlamenttiryhmittyinistä käytetyt lyhenteet Förkortningar som använts för partigruppernas namn i Europaparlamentet Abbreviations for the names of the political groups in the European Parliament PSE PPE EIDR GUE-NGL UPE V ARE EdN Nl Euroopan sosialidemokraattisen puolueen ryhmä Europeiska socialdemokratiska partiets grupp Group of the Party of European Socialists Euroopan kansanpuolueen ryhmä Europeiska folkpartiets grupp (Kristdemokratiska gruppen) Group of the European People's Party Euroopan demokraattisten ja uudistusmielisten liberaalien puolueryhmä Europeiska liberala, demokratiska och reformistiska partiets grupp Group of the European Liberal, Democratic and Reformist Party Euroopan yhtyneen vasemmiston konfederaatioryhmä - Pohjoismaiden vihreä vasemmisto Gruppen Den Europeiska enade vänstern - Nordisk grön vänster Confédéral Group of the European United L e ft- Nordic Green Left Unioni Euroopan puolesta Gruppen Union för Europa Union for Europe Group Euroopan parlamentin vihreä ryhmä Gruppen De gröna i Europaparlamentet The Green Group in the European Parliament Euroopan radikaaliallianssin ryhmä Gruppen Europeiska radikala alliansen Group of the European Radical Alliance Kansakuntien Eurooppa-ryhmä Gruppen Nationernas Europa Europe of Nations Group Sitoutumattomat Obundna Non-attached
Europarlamenttivaalit 996 Valet till Europaparlamentet 996 Euroopan 66-jäseninen parlam entti on E U :n elin, jonka tehtävänä on harjoittaa kaiken unionin toim innan demokraattista valvontaa. Sen jäsenet on valittu välittöm illä vaaleilla vuodesta 979 lähtien ja se edustaa noin 370 m iljoonaa kansalaista. Sen valiokunnat kokoontuvat Brysselissä ja täysistunnot pidetään Eurooppa-palatsissa Strasbourgissa. Kahdessatoista EU :n vanhassa jäsenmaassa europarlam enttivaalit pidettiin kesäkuussa 994. Yhteiseen europarlam enttirytm iin vanhat ja uudet jäsenm aat siirtyvät kesäkuussa 999. Suomen liityttyä Euroopan unionin jäseneksi eduskunta valitsi Euroopan parlam enttiin kuusitoista jäsentä, jotka edustivat Suomea siihen asti, kunnes 0.0.996 suoritetuissa vaaleissa valittiin kuusitoista edustajaa Brysselissä ja Strasbourgissa toim ivaan parlam enttiin. Jokaisella puolueella o li m ahdollisuus asettaa kuusitoista ehdokasta. V aaleihin osallistui neljätoista puoluetta ja yksi ryhm ittymä (Vaihtoehto E U :lle ). Koska puolueet asettivat ehdokkaansa valtakunnallisesti, ehdolle asetetuissa oli paljon julkisuuden henkilöitä, joilla ei ollut varsinaista poliittista taustaa. Euroopan parlamentin edustajien vaalit toim itettiin 0 päivänä lokakuuta Euroopan parlamentin edustajien vaaleista 995 annetun lain (7/95) ja siihen myöhemmin tehtyjen lisäysten ja muutosten mukaisesti. Ennakkoäänestys alkoi 9.0.996 ja päättyi kotimaassa 5.0.996 ja ulkomailla.0.996. Europaparlamentet, med 66 ledam öter är ett EUorgan, med uppgiften att demokratiskt övervaka all verksam het inom unionen. Ledam öterna har sedan år 979 valts genom indirekta val och parlam entet representerar ungefar 370 m iljoner medborgare. U t skotten samm anträder i Bryssel och plena hålls i Europapalatset i Strasbourg. I de tolv gamla EU-länderna hölls valet t ill Europaparlam entet i jun i 994. I ju n i 999 övergår de gamla och de nya medlemsländerna till en gemensam Europaparlam entsrytm. E fte r att Finland gick med i Europeiska unionen valde riksdagen sexton ledam öter till Europaparlamentet. D e representerade Finland tills sexton ledam öter i valet 0.0.996 valdes till parlamentet, som verkar i Bryssel och Strasbourg. V arje parti fick ställa upp sexton kandidater. Fjorton partier och en grupp (A lte rn ativ till E U ) deltog. Eftersom partierna ställde upp sina kandidater nationellt, fanns det en hel del offentliga personer utan egentlig politisk bakgrund bland kandidaterna. V a l av ledamöter t ill Europaparlamentet förrättades den 0 oktober 996 i enlighet med lagen om val av företrädare för Finland i Europaparlam entet (7/95) med senare tillägg och ändringar. D e t var m öjligt att förhandstörsta i Finland 9-5.0.996 och utomlands 9-.0.996. Äänioikeus europarlamenttivaaleissa Suomessa toim itettavissa europarlamenttivaaleissa äänioikeutettuja olivat: ) Suomen kansalaiset, jotka viim eistään vaalipäivänä täyttivät 8 vuotta ) muun Euroopan unionin jäsenvaltion kansalaiset - jotka viim eistään vaalipäivänä täyttivät 8 vuotta - jo illa oli kotikunta Suomessa 5. päivänä ennen vaalipäivää ja jotka eivät olleet m enettäneet äänioikeuttaan siinä unionin jäsenvaltiossa, jonka kansalaisia he o livat. Äänioikeus oli näissä vaaleissa laajem pi kuin aikaisemmissa valtiollisissa vaaleissa; äänioikeus ulotettiin nuoriin, jotka viim eistään vaalipäivänä täyttivät 8 vuotta (aikaisemmin ennen vaalivuotta) ja m uihin Suomessa asuviin Euroopan unionin kansalaisiin. Ennen vaaleja Suomessa asui noin 000 äänioikeusikäistä muun Euroopan unionin jäsenmaan kansalaista. Äänioikeuden käyttäm inen heidän osaltaan kuitenkin edellytti ilm oittautum ista äänioikeusrekisteriin Suomessa. Rösträtt i valet till Europaparlamentet I valet till Europaparlam entet i Finland hade följande personer rösträtt: ) Finska medborgare som senast valdagen fylld e 8 år ) medborgare i andra m edlem sländer i Europeiska unionen - som senast valdagen fylld e 8 år - som hade hem ort i Finland den 5 dagen före valdagen och som inte förlorat sin rösträtt i det m edlem sland där de var medborgare. Rösträtten i detta val var mer omfattande än i tidigare nationella val: rösträtten utsträcktes till tinga, som senast valdagen fylld e 8 år (tidigare skulle man fylla 8 år före valåret) och t ill medborgare i andra EUländer som bodde i Finland. Före valet bodde det ungefär 000 EU-m edborgare i en ålder som möjliggör rösträtt i Finland. För deras del krävdes emellertid att de anmälde sig till registret över röstberättigade i Finland. E tt register över röstberättigade sammanställdes. Registret om fattade alla röstberättigade personer i
Äänioikeutetuista laad ittiin äänioikeusrekisteri, johon poim ittiin kaikki äänioikeutetut henkilöt väestötietojärjestelm ästä. Äänioikeusrekisteri korvasi aikaisemmat vaaliluettelot, äänestysalueiden vaaliluettelot ja vaalipiirien vaaliluettelot. Vuoden 996 vaaleissa m uun Euroopan unionin jäsenvaltion kansalaisen oli ilm oittautum isen yhteydessä vakuutettava, että hän ei o llu t jo äänestänyt samoissa vaaleissa (vuonna 994 silloisissa Euroopan unionin jäsenvaltioissa to im itetu t ja sen jälkeen Ruotsissa sekä Itävallassa toim itetut vaalit). systemet över befolkningsdata. Registret över röstberättigade ersatte de tidigare vallängderna, vallängderna över röstningsområden och vallängderna över valkretsar. I 996 års val var medborgare i andra medlemsländer tvungna att försäkra att de inte redan röstat i samma val (år 994 i de dåvarande medlemsländerna i Europeiska unionen och i de val som förrättats i Sverige och Österrike). Vaalikelpoisuus europarlamenttivaaleissa Europarlamenttivaaleissa on vaalikelpoinen jokainen Suomen kansalainen, jo lla on vaaleissa äänioikeus ja joka ei ole holhouksen alainen. Sotilasta - asevelvollista lukuunottamatta - ei voida valita edustajaksi. Euroopan unionin m uun jäsenvaltion kansalaisen vaalikelpoisuus on sama. H änellä on siis oltava äänioikeus, m ikä edellyttää, että hänellä on kotikuntalaissa tarkoitettu kotikunta Suomessa. Eräiden laissa lueteltujen virkojen tai tointen hoitam inen on katsottu yhteensopim attom aksi Euroopan parlamentin jäsenyyden kanssa. Kysym ys ei tässä tapauksessa ole vaalikelpoisuudesta, sillä tällaisen viran ta i toim en haltija voi asettua ehdolle ja tulla valitu ksi Euroopan parlamenttiin. V alituk si tultuaan hänen on kuitenkin luovuttava viran tai toim en hoitamisesta. Valbarhet i valet till Europaparlamentet V arje finsk medborgare som har rösträtt i val och som inte är omyndigförklarad är valbar i val till Europaparlam entet. M ilitärer- med undantag för värnpliktiga - kan inte väljas till representanter i parlamentet. V albarheten för medborgare i andra medlemsländer i Europeiska unionen är densamma. D e skall alltså vara röstberättigade, vilket förutsätter att de har hemkomm un i Finland i enlighet med vad som avses i lagen om hemkommun. Skötsel av vissa tjänster eller ämbeten har ansetts vara oförenlig med medlemskap i Europaparlamentet. I sådana fall är det inte frågan om valbarhet, eftersom en person som innehar en tjänst eller ett ämbete av detta slag kan ställa upp som.kandidat och b li invald i parlamentet. Efter att ha b livit invald är han/hon em ellertid tvungen att lämna tjänsten eller ämbetet. Ehdokkaiden asettaminen Europarlam enttivaalien viranom aistehtävistä eivät eduskuntavaaleista poiketen vastanneet vaalip iirien keskuslautakunnat, vaan Helsingin kaupungin vaalip iirin keskuslautakunta. Ehdokkaat o li m ahdollista asettaa joko valtakunnallisesti ta i vaalialueittain. M aa jaettiin neljään vaalialueeseen: eteläinen, läntinen, itäinen ja pohjoinen vaalialue. Jaossa käytettiin hyväksi voimassa olevaa vaalipiirijakoa. Vaalialueittaisessa ehdokasasettelussa sama henkilö saattoi olla ehdokkaana vain yhdellä vaalialueella. Tätä ehdokkaiden asettam istapaa käyttäen saattoi puolueen tai vaaliliiton ehdokasmäärä kullakin vaalialueella olla enintään kahdeksan, kuitenkin niin, että ehdokkaita kaikilla vaalialueilla saattoi olla ehdokkaita yhteensä enintään kuusitoista. Valtakunnallisessa ehdokasasettelussa samat kuusitoista ehdokasta olivat ehdokkaina kaikilla vaalialu eilla, jo illa puolueella tai vaaliliitolla oli ehdokkaita. Ehdokkaita tu li olla Att ställa upp kandidater T ill skillnad från riksdagsmannavalet svarade inte centralnäm nderna för valkretsarna för myndighetsuppdragen i samband med valet till Europaparlam entet. Uppdragen sköttes i stället av centralnämnden för Helsingfors stads valkrets. D et var m öjligt att ställa upp kandidater endera nationellt eller enligt valkrets. Landet delades in i fyra valområden: det södra, västra, östra och norra valområdet. I indelningen utnyttjades den existerande indelningen i valkrets. I kandidatuppställningen efter valområde kunde en och samma personer vara kandidat inom bara ett valområde. D etta innebär att ett parti eller ett valföfbund kunde ställa upp maximalt åtta kandidater per valområde, dock med den begränsningen att det totala antalet kandidater inom samtliga valområden kunde vara högst sexton. I den nationella kandidatuppställning var samma sexton kandidater uppställda inom alla valområden där partiet eller valförbundet hade kandidater.
vähintään kahdella vaalialueella, jotta kysymyksessä olisi ollut valtakunnallinen ehdokasasettelu. Käytännössä europarlam enttivaaleissa 996 kaikk i asettivat ehdokkaansa valtakunnallisesti. Vaalialuekohtaisia ehdokkaita ei siis ollut. Puolueiden ja vaaleihin osallistuneen ryhm ittym än (V E U ) asettam at ehdokkaat olivat samat jokaisella vaalialueella. Samoin kuin eduskuntavaaleissa saivat ehdokkaita asettaa puoluerekisteriin m erkityt puolueet ja valitsijayhdistykset. Puolueilla oli mahdollisuus solmia vaaliliittoja samoin kuin eduskuntavaaleissa. Jos vaalialueittaista ehdokasasettelua olisi käytetty, v a a liliitossa olisi tu llu t olla samat puolueet kullakin vaalialueella, jo illa nämä puolueet asettavat ehdokkaita. Valitsijayhdistyksillä o li mahdollisuus yhtyä yhteislistoiksi. V alitsijayhdistyksen perustamiseen vaadittiin vähintään tuhat vaalialueeseen kuuluvien vaalip iirien äänioikeutettua henkilöä. Valitsijayhdistyksen antaessa yhteislistan valtakunnallista ehdokasasettelua varten, tu li kunkin yhteislistan ehdokkaan asettamiseksi perustaa valitsijayhdistys kaikilla niillä vaalialueilla, jo illa yhteislistalla on tarkoitus osallistua vaaleihin. Yksittäinen valitsijayhdistys o li aina vaalialuekohtainen. En förutsättning för nationell kandidatuppställning var att partiet eller valförbundet hade kandidater inom minst två valområden. I praktiken ställde alla upp sina kandidater fö r valet till Europaparlam entet nationellt. D e t fanns med andra ord inga kandidater som ställde upp bara i vissa valområden. Kandidaterna för de partier och den gruppering som deltog i valet (A L T ) var desamma inom alla valområden. På samma sätt som i riksdagsmannavalet kunde kandidater ställas upp av partier och valm ansföreningar som var antecknade i partiregistret. Partierna hade m öjligheter att ingå valförbund på samma sätt som i riksdagsmannavalet. Om kandidaterna hade ställts upp per valområde borde ett valförbund ha representerats av samma partier inom alla valom råden där partierna i fråga ställde upp kandidater. V a l mansföreningarna kunde gå samman på gemensamma listor. D et krävdes namn på m inst tusen röstberättigade personer inom valkretsen i valom rådet för att grunda en valmansförening. D å en valm ansförening lämnade in en gemensam lista för nationell kandidatuppställning skulle det grundas en valmansförening för vaxje kandidat på den gemensamma listan i alla de valområden där man hade för avsikt att delta med gemensam lista. En enskild valm ansförening gäller alltid ett valområde. Tuloksen laskentatapa Resultaträkning Yleisesti: Europarlam enttivaaleissa jaettavana olevat kuusitoista edustajanpaikkaa jaetaan puolueiden, vaaliliitojen, yhteislistojen ja valitsijayhdistysten kesken niiden koko maassa yhteensä saamien äänim äärien mukaan noudattaen d 'H ondtin menetelmää, riippum atta siitä, onko ehdokkaat asetettu vaalialueittani vai valtakunnallisesti. Puolue, vaa liliitto tai yhteislista saa ensimm äiseksi vertausluvukseen puolueen, vaaliliito n ta i yhteislistan koko äänimäärän, toinen vertausluku on puolet koko äänimäärästä, kolmas vertausluku kolmannes koko äänimäärästä, neljäs vertausluku neljännes jne. Yksittäisen yhteislistojen ulkopuolella olevan valitsijayhdistyksen ehdokkaan vertauslukuna on hänen vaalialueella saamansa äänimäärä. Vertausluvut asetetaan suuruusjärjestykseen, jonka jälkeen kukin puolue, vaaliliitto, yhteislista tai yksittäinen vaalialueittaisesti asetettu ehdokas saa niin monta paikkaa Euroopan parlam enttiin kuin on saanut vertauslukuja kuudentoista suurim m an joukkoon. Puolueiden, vaaliliittojen ja yhteislistojen sisäisesti paikat jakautuvat eri tavalla riippuen siitä onko ehdokkaat asetettu valtakunnallisesti vai vaalialueittani. Allmänt De sexton mandaten i Europaparlamentet delas m ellan partier, valförbund, gemensamma listor och valmansföreningar enligt det totala röstetalet för dessa i hela landet. V id mandatfördelningen tilläm pas d Hondts metod oberoende av om kandidaterna ställts upp per valområde eller nationellt. D et första jämförelsetalet för ett parti, ett valförbund eller en gemensam lista är det totala röstetalet för partiet, valförbundet eller den gemensamma listan. D et andra jäm förelsetalet är hälften av hela röstetalet, det tredje jäm förelsetalet är en tredjedel av hela röstetalet, det fjärde jämförelsetalet en fjärdedel av hela röstetalet osv. Jämförelsetalet för en valmansförenings kandidat som står utanför de gemensamma listorna är kandidatens röstetal inom valområdet. Jäm förelsetalen placeras i storleksordning och därefter får varje parti, valförbund, gemensamma lista eller enskilda kandidat som ställts upp i ett valområde så många mandat i Europaparlamentet som den/det fått jäm förelsetal bland sexton i topp. Inom partierna, valförbunden och de gemensamma listorna fördelas mandaten på olika sätt beroende på om kandidaterna ställts upp nationellt eller i valområden.
Valtakunnallisessa ehdokasasettelussa Euroopan parlamentin edustajainpaikat jaetaan puolueiden, vaaliliittojen ja yhteislistojen sisäisesti ehdokkaiden koko maassa saamien äänim äärien mukaisessa suuruusj äij estyksessä. Vaalialueittaisessa ehdokasasettelussa paikkojen jaon ensimmäinen sääntö on, että puolueen, vaaliliiton tai yhteislistan saatua vain yhden paikan, saa kyseisen paikan sen vaalialueen, jossa ryhm ittymä on saanut eniten ääniä, suurimman henkilökohtaisen äänim äärän saanut ehdokas. Jos ryhm ittymä saa useam pia paikkoja, jaetaan ne sen sisällä samassa suhteessa kuin koko maassa annetut äänet vaalialueiden kesken jakautuvat. K u ltak in vaalialueelta, jolta ryhm ittym ä saa useampia edustajia, valitaan heidät henkilökohtaisten äänim äärien mukaisessa suuruusjärjestyksessä. I den nationella kandidatuppställningen fördelas mandaten i Europaparlam entet inom partierna, valförbunden och de gemensamma listorna enligt kandidaternas röstetal i hela landet i storleksordning. I uppställningen av kandidater i de olika valom rådena är den första regeln i m andatfördelningen att om ett parti, ett valförbund eller en gemensam lista fått bara ett m andat går detta t ill den kandidat som fått det största personliga röstetalet i det valom råde där gruppen få tt det största röstetalet. O m en grupp får flera mandat fördelas de i relation till fördelningen av samtliga röster i de olika valom rådena i hela landet. Ledam öterna väljs fö r varje valom råde, där gruppen får flera ledamöter, i storleksordning enligt deras personliga röstetal. Vuoden 9% vaaleissa: Vuoden 996 europarlamenttivaaleissa puolueet asettivat vain valtakunnallisia ehdokkaita, joten edustajainpaikat jaettiin puolueille vertauslukujen mukaan ja puolueiden sisällä koko maassa saatujen henkilökohtaisten äänim äärien mukaisessa suuruusjärjestyksessä. Ensisijainen valintaperuste siis oli puolueen m enestym inen suhteessa toisiin puolueisiin. Paikat jaettiin ensin puolueille, ja vasta puolueiden sisällä ehdokkaiden henkilökohtaiset äänimäärät ratkaisivat, ketkä saivat edustajapaikan. Tästä syystä sijoittum inen henkilökohtaisten äänten määrässä kuudentoista parhaan joukkoon ei välttämättä taannut ehdokkalle edustajanpaikkaa. / valet år 9%: I valet till Europaparlam entet år 996 ställde partierna upp bara nationella kandidater. D etta innebär att mandaten fördelades på partierna enligt jäm förelsetalen och inom partierna enligt kandidaternas personliga röstetal i hela landet. Den prim ära valgrunden var alltså partiets framgång i relation till de övriga partierna. M andaten fördelades först på partierna och först därefter avgjorde kandidaternas personliga röstetal vem som fick mandat. A v denna anledning garanterade en placering bland de sexton bästa i antalet röster inte nödvändigtvis att en kandidat blev invald. Äänestysprosentin laskemisesta Äänioikeutettujen luetteloinnissa tapahtui olennainen muutos aikaisem paan käytäntöön verrattuna. N äitä vaaleja edeltäneissä vaaleissa äänioikeutetuista laad ittiin kahdenlaiset äänestysluettelot, kuntien äänestysalueitten ja vaalip iirien äänestysluettelot. En siksi m ainittuun m erkittiin kuntien äänestysalueilla asuvat äänioikeutetut, jo illa o li o llu t kotikuntalaissa tarkoitettu kotikunta Suomessa ja viim eksi m ainittuun äänioikeutetut, jo illa ei ollut kotikuntaa Suomessa (ulkosuom alaiset). U lkom ailla asuvat Suomen kansalaiset saivat aikaisem m an käytännön mukaan äänestää ainoastaan ennakkoäänestyksessä. Äänestysprosentit (ja vaalitulos) laskettiin vaalip iireittäin erikseen Suomessa asuvien kansalaisten ja ulkom ailla asuvien Suom en kansalaisten osalta. Yleisenä äänestysprosenttina tilastoissa esitettiin kaksi äänestysprosenttia: Suomessa asuvien äänestysprosentti ja kokonaisäänestysprosentti, joka sisälsi myös ulkosuomalaisten äänestämisen. Näistä ensiksi Om att räkna ut valdeltaganden I uppgörandet av vallängder över röstberättigade skedde en viktig förändring jäm fört m ed tidigare praxis. I det föregående valet gjordes det upp två olika slag av vallängder, nämligen dels vallängder över röstningsområdena i kommunerna, dels vallängder över valkretsarna. I de förstnämnda antecknades de röstberättigade personer som bodde inom röstningsområdena i kommunerna och som hade hemkommun i Finland i enlighet med vad som avses i lagen om hemkommun. I de sistnämnda antecknades de röstberättigade personer som saknade hemkommun i Finland (utlandsfinländare). Finska medborgare som bor utom lands fick enligt tidigare praxis rösta bara i förhandsröstningen. Valdeltagandet (och valresultatet) räknades efter valkrets separat för medborgare som bor i Finland och för finska medborgare som bor utomlands. I statistiken redovisades två olika procentuella ta l för det allmänna valdeltagandet: valdeltagandet bland röstberättigade som är bosatta i Finland och det totala
m ainittua on pidetty "oikeampana ja todellista tilannetta kuvaavana", koska kokonaisäänestysprosentissa ulkosuom alaisten huono äänestäm inen selvästi alensi äänestysprosenttia. Näissä vaaleissa molemmat edellä m ainitut vaaliluettelot korvattiin äänioikeusrekisterillä, johon m erkittiin kaikki äänioikeutetut asuinmaasta riippum atta. Lisäksi edellisiin va ltio llisiin vaaleihin oli erona se, että ulkom ailla asuvilla Suom en kansalaisilla o li m ahdollisuus äänestää myös vaalipäivänä Suomessa. Vaalipiirien ja kuntien äänestysprosentteihin sisältyvät kaikki kyseisen alueen äänioikeutetut (Suom essa ja ulkom ailla asuvat Suomen kansalaiset sekä Euroopan unionin jäsenvaltioiden kansalaiset, jotka ovat ilm oittautuneet äänioikeusrekisteriin). Tilastotauluissa esitetyt äänestysprosentit vastaavat siten aikaisemmissa valtio llisia vaaleja kuvaavissa tilastoissa prosenttia, joka sisälsi ulkosuomalaisten äänestämisen. K uitenkin tilastotaulussa sivulla 46 on laskennallisesti (äänioikeutetun asuinmaan ja kansalaisuuden perusteella) m uodostettu samat äänestysprosentit kuin edellisissä sarjan julkaisuissa. valdeltagandet, som dessutom om fattade utlandsfinländare. D en förstnämnda uppgiften har betraktats som korrektare och anses beskriva den verkliga situationen. D etta beror på att den låga aktiviteten bland utlandsfinländare märkbart sänkte det totala valdeltagandet. I detta val ersattes båda vallängderna med ett register över röstberättigade som upptog samtliga röstberättigade oberoende av bosättningsland. En annan skillnad jäm fört med det föregående nationella valet var att finska medborgare som bor utomlands också kunde rösta på valdagen i Finland. I valdeltagandet i valkretsarna och kommunerna ingår alla röstberättigade inom området i fråga (medborgare som bor i Finland och utomlands samt medborgare i medlemsländer i Europeiska unionen som anmält sig till registret över röstberättigade). D et valdeltagande som presenteras i statistiktabellem a m otsvarar därmed den uppgift om valdeltagandet i tidigare nationella val som inbegrep utlandsfinländare. I statistiktabell sidan 46 visas emellertid kalkylerade valdeltaganden (utgående från de röstberättigades bosättningsland och medborgarskap) som motsvarar uppgifterna i tidigare publikationer i serien. Äänestysaktiivisuus Europarlam enttivaaleissa oli kaikkiaan 4 08 703 äänioikeutettua, joista oikeuttaan käytti 366 504 henkilöä. Äänestämättä jä tti 74 99 henkilöä. H allituksen päätettyä järjestää europarlam enttivaalit samanaikaisesti kunnallisvaalien kanssa, uskottiin europarlam enttivaalien äänestysprosentin nousevan kunnallisvaalien imussa samalle tasolle, jolla se tavallisesti on kunnallisvaaleissa. Äänestysprosentti jä i kuitenkin alhaisemmaksi kuin viimeisimmissä eduskunta- tai kunnallisvaaleissa on totuttu. Europarlam enttivaalien äänestysprosentti o li 57,6. Ulkosuomalaisten äänestysprosentti o li,8 ja Suomessa asuvien äänestysprosentti oli 60,3. Suomessa asuviin sisältyvät myös Suomessa asuvat m uiden Euroopan unionin jäsenmaiden kansalaiset. Samanaikaisesti pidettyjen kunnallisvaalien äänestysprosentti o li hiem an korkeampi, 6,3 %, äänestäminen oli laim einta sitten vuoden 945 vaalien jä l keen. Laskua vuoden 99 kunnallisvaalien äänestysprosentista o li 9,6 prosenttiyksikköä. A lh aisia äänestysprosentteja on selitetty kaksien vaalien sam anaikaisuudella, e li ihm iset kokivat kaksien vaalien äänestyspäätöksen teon liian monimutkaiseksi ja jä i vät kokonaan kotiin. Toisaalta äänestysinnokkuuden vähenem isellä on yh teyttä mm. taloudelliseen lamaan ja työttöm yyteen. Tätä on selvitetty Tilastokeskuksen vaaliyönä tuottamassa ennakkotilastossa. Valdeltagande D e t fanns sammanlagt 4 08 703 röstberättigade personer i valet till Europaparlamentet. A v dessa utnyttjade 366 504 sin rösträtt. D etta innebär att 74 99 personer lät b li att rösta. D å regeringen beslöt att arrangera valet till Europaparlamentet sam tidigt som kom m unalvalet räknade man med att valdeltagandet i valet t ill Europaparlamentet skulle stiga till samma nivå som i kommunalval i allm änhet. Valdeltagandet var emellertid lägre än vad som varit vanligt i de senaste riksdagsmanna- och kommunalvalen. Valdeltagandet i valet till Europaparlam entet var 57,6 procent. Bland utlandsfinländare vare det,8 procent och bland personer som bor i Finland var det 60,3 procent D e som bor i Finland om fattar också medborgare i andra m edlem sländer i Europeiska unionen. Valdeltagandet var något högre i kom m unalvalet som hölls samtidigt, nämligen 6,3 procent. D eltagandet var em ellertid lamare än det varit sedan komm unalvalet år 945. Jäm fört med kom m unalvalet år 99 minskade valdeltagandet med 9,6 procentenheter. D e t lama valdeltagandet har förklarats med att de två valen förrättades samtidigt. M änniskorna upplevde det som alltför besvärligt att fatta två röstningsbeslut och stannade hellre hemma. Å andra sidan är det minskade valdeltagandet förknippad bl.a. med den ekonomiska depressiohen och arbetslösheten. D etta har utretts i den prelim inära statistik som Statistikcentralen producerade under valnatten.
Äänestysaktiivisuus europarlamenttivaaleissa 996 ja eduskuntavaaleissa 995 (PI. ulkomailla asuvat Suomen kansalaiset) Röstningsaktivitet i valet till Europaparlamentet 996 och i riksdagsvalet 995 (Exkl. finska medborgare bosatta utomlands) Turnout in the European Parliament elections in 996 and in parliamentary elections in 995 (Excl. Finnish citizens resident abroad) Europarlamenttivaaleissa äänestettiin ahkerim m in Vaasan läänin v a a lip iirin alueella, jossa äänestysprosentiksi saatiin 6,0. Seuraaviksi pääsivät Turun läänin eteläinen v a a lip iiri (60,4 %) ja Turun läänin pohjoinen v a a lip iiri (59,9 % ). H eikointa äänestäminen oh Ahvenanmaan m aakunnan alueella (35, %). Seuraavaksi vähiten ih m ise t kävivät äänestämässä Pohjois-Karjalan läänin (54,8 %) ja Kuopion läänin (55, %) sekä H elsingin kaupungin va alipiirin alueilla (55, %). Kaupungeissa äänestysprosentti oh 56, % ja muissa kunnissa 60,5 %. V uoden 995 eduskuntavaaleissa vastaavat lu v u t ohvat 7,5 % ja 7,6 %. Suurista kaupungeista vilkka in ta äänestäminen oh Espoossa (60,9 %), Turussa (57, %) ja Tam pereella (56,6 %), joissa päästiin yh kaupunkien yhteisen äänestysprosentin. Suurista kaupungeista heikointa äänestysaktiivisuus oh Oulussa (5,3 %), Lahdessa (5, %), Kuopiossa (5,3 %) ja Vantaalla (5,8 %). I valet t ill Europaparlamentet röstades det flitig a s t i Vasa läns valkrets, där valdeltagandet var 6,0 procent. Pâ de följande platserna kom Å b o läns södra valkrets (60,4 procent) och Å bo läns norra valkrets (59,9 procent). M inst a ktiv var m an i landskapet Å land (35, procent). Ö vriga områden m ed lågt valdeltagande var N orra Karelens läns valkrets (54,8 procent) och K uopio läns valkrets (55, procent) samt Helsingfors stads valkrets (55, procent) I städerna var valdeltagandet 56, pro cen t och i de övriga kom m unerna 60,5 procent. I riksdagsmannavalet år 995 var m otsvarande s iffro r 7,5 respektive 7,6 procent. Bland de stora städerna var valdeltagandet störst i Esbo (60,9 procent), Å bo (57, procent) och Tam m erfors (5 6,6 ) där a k tiviteten var större än i städerna i m edeltal. Bland de stora städerna var valdeltagandet lägst i Uleåborg (5,3 procent), Lahtis (5, procent), K uopio (5,3 procent) och Vanda (5,8 procent) Äänestysprosentit suurimmisssa kaupungeissa: Valdeltagandet i de största städerna: Voter turnout in major cities: Kaupunki Stad C;'/ Äänestysprosentti Valdeltagande, % Turnout Kaupunki Stad City Äänestysprosentti Turnout Kaupungit ytil - Städerna totalt- Cities total 56, Helsinki - Helsingfors 55, Oulu - Uleåborg 5,3 Espoo - Esbo 60,9 Lahti - Lahtis 5, Tampere - Tammerfors 56,6 Kuopio - Kuopio 5,3 Vantaa -Vanda 5,8 Pori - Björneborg 55, Turku - Åbo 57, Jyväskylä - Jyväskylä 55,4
Vaalitulos Valresultatet Euroopan parlamenttiin valitut edustajat äänimääräjärjestyksessä: Ledamöter som valts till Europaparlamentet enligt väljarstödet Elected Euro-MPS in descending order of votes: Edustaja, puolue Ledamot, parti Representative, party Äänimäärä Röstetal Votes Äänimäärä-osuus % Röstandel % % of votes Paavo Väyrynen, KESK/Cent 57 668 7,0 Esko Seppänen, VA S/Vänst 56 6,8 Kirsi Piha, KOK/Sami. 47 066 6,5 Pertti Paasio, SDP/Soc.dem. 8795 5,3 Sirkka-Liisa Anttila, KESK/Cent 79 5,0 Mirja Ryynänen, KESK/Cent 85 886 3,8 Heidi Hautala, VIHRIGröna 83 566 3,7 Jörn Donner, SDP/Soc.dem. 80 669 3,6 Marjo Matikainen-Kallström, KOK/Sami. 770 3,4 Riitta Myller, SDP Soc.dem. 656,9 Kyösti Virrankoski, KESK/Cent 5435,4 Reino Paasilinna, SDPISoc.dem. 54 8,4 Raimo liaskivi, KOK/Sam/. 39803,8 Astrid Thors, RKPfSFP 39666,8 Jyrki Otila, KOK/Sam/. 4038, Outi Ojala, VAS/Vänst 0 07 0,9 Euroopan parlam enttiin valituista kuudestatoista edustajanpaikasta Suomen Keskusta, SD P ja Kokoomus saivat kukin neljä paikkaa. Vasemm istoliitto sai kaksi paikkaa ja V ih reä Liitto sekä Ruotsalainen Kansanpuolue saivat molemmat yhden paikan. Eu roopan parlamentin kokoontuessa valitut ehdokkaat noudattivat entisiä viiteryhm iään:euroopan demokraattisten ja uudistusm ielisten liberaalien puolueryhm ä (E L D R ) sai viisi edustajaa, Euroopan sosiaalidemokraattisen puolueen ryhmä (PS E ) neljä edustajaa, Euroopan kansanpuolueen ryhmä (PP E ) neljä edustajaa, Euroopan yhtyneen vasemmiston konfederaatioryhm ä (G U E - N G L ) kaksi edustajaa ja Euroopan parlamentin vihreä (V ) ryhmä yhden edustajan. Suomen Keskustasta valituiksi tulivat Paavo V äyrynen, Sirkka-Liisa A n ttila, M irja Ryynänen ja Kyösti Virrankoski. Väyrynen sai koko vaalien suurimman henkilökohtaisen äänimäärän, 57 668 ääntä. V äyrynen m enestyi erityisen hyvin pohjoisissa vaalipiireissä. Lapin läänin vaalip iirin äänistä hän sai 34 956, m ikä on 38,3 prosenttia koko vaalipiirin äänistä. Myös O ulun lääni vaalipiirin alueella Väyrynen menestyi hyvin, saaden 6,9 prosenttia vaalipiirin äänistä. Sirkka-Liisa A n ttila sai viidenneksi korkeimman henkilökohtaisen äänimäärän, 79 ääntä. Vahvim pia A n ttilan tukialueita olivat Hämeen läänin eteläinen va a lip iiri (3,9 % äänistä) ja Turun läänin eteläinen va a lip iiri (,4 % äänistä). M irja Ryynänen sai Kuopion läänin vaalip iirin äänistä 36,9 %, m utta m enestyi h yvin myös Keski-Suomen läänin vaali- A v de sexton m andaten i Europaparlamenten gick fyra till Centem i Finland, S D P och Samlingspartiet. Vänsterförbundet fick två m andat och Gröna Förbundet och Svenska folkpartiet e tt m andat var. D å Europaparlam entet sam m anträdde följde de invalda kandidaterna sina tidigare referensgrupper: Europeiska liberala, demokratiska och reform istiska partiets grupp (E L D R ) fick fem ledam öter, Europeiska socialdemokratiska partiets grupp (P S E ) fyra, Europeiska folkpartiets grupp (Kristdem okratiska gruppen) (P P E ) fyra, Gruppen D en europeiska enade vänstern - Nordisk grön vänster (G U E - N G L ) två och G ruppen D e gröna i Europaparlam entet (V ) en ledam ot. A v kandidaterna för Centem i Finland valdes Paavo V äyrynen, Sirkka-Liisa A n ttila, M irja Ryynänen och K yösti Virrankoski. V äyrynen fick det största personliga röstetalet i hela valet, 57 668 röster. Han klarade sig speciellt väl i de norra valkretsarna. Han fick 34 956 av rösterna i Lapplands läns valkrets, vilket är 38,3 procent av rösterna i hela valkretsen. Också i Uleåborgs läns valkrets hade Väyrynen stor framgång och fick 6,9 procent av rösterna. Sirkka-Liisa A n ttila kom med 79 röster på femte plats vad gäller det personliga röstetalet. Hennes starkaste områden var Tavastehus läns södra valkrets (3,9 procent av rösterna) och Åbo läns södra valkrets (,4 procent av rösterna). M irja Ryynänen fick 36,9 procent av rösterna i Kuopio läns valkrets, men hon klarade sig vä l också i M ellersta Finlands läns valkrets (4,0 procent av rösterna) och i S :t M ichels läns valkrets (0,4 procent av rösterna).
Euroopan parlamentin puolueryhmien paikat Z.996 Fördelningen av platser i de politiska grupperna i Europaparlamentet..996 Distribution of seats in the European Parliament by political group on November 996 Puolueryhmä Politisk grupp Political group Edustajien määrä Ledamöter to ta lt Number of representatives N iistä Suomen edustajia Varav Finlands representanter W hereof Finnish PSE 5........ PPE 8 4 UPE 57 - ELDR 43 5 GUE-NGL 33 V 7 ARE 0 - Nl 49 - ) Ks. lyhenteets. 8- S e förkormmgarsidan 8- See abbreviations on page 8. piirissä (4,0 % äänistä) ja M ikkelin läänin vaalipiirissä (0,4 % äänistä). Kyösti Virrankoski keräsi Vaasan läänin vaalipiirin äänistä,4 %. Kaikista saamistaan äänistä Virrankoski sai 89, % Vaasan läänin vaalipiiristä. Kansallisesta Kokoomuksesta valituiksi tulivat K irsi Piha, M arjo M atikainen-kallström, Raim o Ilask ivi ja Jy rk i O tila. Piha sai ehdokkaista kolm anneksi korkeimman äänimäärän, 47 066 ääntä (6,5 % ). Prosentuaalisesti suurimman kannatuksen Piha sai Helsingissä (0,0 % ) ja Uudellamaalla (9,3 % ). M atikainen-kallström sai 77 0 ääntä (3,4 % ) ja menesty i suhteellisesti parhaiten Uudellam aalla (6,6 % ) ja Helsingissä (4,5 % ). Raimo Ilaskivi sai 39 803 ääntä (,8 % ). Suhteellisesti hän menestyi parhaiten H elsingissä, jossa sai 3,8 prosenttia annetuista äänistä. Jyrk i O tila sai koko maassa 4 038 ääntä, joista 78 Häm een läänin pohjoisen vaalip iirin alueelta (6, % vaalipiirin äänistä). Suomen Sosialidemokraattisesta Puolueesta v a lituiksi tulivat Pertti Paasio, Jörn Donner, R iitta M yller ja Reino Paasilinna. Paasion äänimäärä 8 795 (5,3 % annetuista äänistä) o li vaalien neljänneksi suurin. Paasio sai Turun läänin eteläisen vaalip iirin äänistä 4,8 prosenttia (9 785 ääntä). M yös Turun läänin pohjoisessa vaalipiirissä hän m enestyi hyvin, saaden äänistä,0 prosenttia. Jörn D onner sai 80 669 ääntä eli 3,6 prosenttia kaikista äänistä. Suhteellisesti suurinta hänen kannatuksensa oli Uudellam aalla ( 769 ääntä e li 6,3 % ) ja Helsingissä (4 046 ääntä e li 5,8 % ). R iitta M yller sai 65 6 ääntä, joista 6 93 Pohjois-Karjalan läänin vaalipiiristä (36,4 % vaalipiirin äänistä). H än m enestyi hyvin myös M ikkelin (8, % ), Kuopion (7,7 % ) ja Keski- Suomen läänien vaalipiireissä. Reino Paasilinna sai 54 8 ääntä (,4 % ). Suhteellisesti hän m enestyi parhaiten Helsingissä (4,7 % ), Hämeen läänin eteläisessä vaalipiirissä ( 3,9 % ) ja Uudellamaalla (3,6 % ). Vasem m istoliiton ehdokkaista valittiin Euroopan parlamenttiin Esko Seppänen ja O uti Ojala. Seppänen K yö sti Virrankoski fick,4 procent av rösterna i Vasa läns valkrets. A v sam tliga röster för Virrankoski kom 89, procent i Vasa läns valkrets. A v Samlingspartiets kandidater blev Kirsi Piha, M arjo Matikainen-Kallström, Raim o Ilaskivi och Jyrk i O tila invalda. Piha fick det tredje högsta röstetalet av kandidaterna, 47 066 röster (6,5 procent). Procentuellt sett var hennes väljarstöd störst i Helsingfors (0,0 procent) och Nyland (9,3 procent). Matikainen-Kallström fick 77 0 röster (3,4 procent) och klarade sig relativt sett bäst i Nyland (6,6 procent) och Helsingfors (4,5 procent). Raim o Ilaskivi fick 39 803 röster (,8 procent). Proportionellt sett var hans framgång störst i Helsingfors, där han fick 3,8 procent av rösterna. Jy rk i O tila fick 4 038 röster i hela landet, av vilka 78 gavs i Tavastehus läns norra valkrets (6, procent av rösterna i valkretsen). A v kandidaterna för Finlands Socialdemokratiska Parti valdes Pertti Paasio, Jörn Donner, R iitta M yller och Reino Paasilinna. Paasios röstetal på 8 795 (5,3 procent av rösterna) var det fjärde största i valet. Paasio fick 4,8 procent av rösterna i Åbo läns södra valkrets (9 785 röster). Också i Åbo läns norra valkrets klarade han sig bra och fick,0 procent av rösterna. Jöm D onner fick 80 669 röster, dvs 3,6 procent av samtliga röster. R elativt sett var hans väljarstöd störst i Nyland ( 769 röster, dvs. 6,3 procent) och Helsingfors (4 046 röster, dvs. 5,8 procent). R iitta M yller fick 65 6 röster, av vilka 6 93 gavs i Norra Karelens läns valkrets 36,4 procent av rösterna i valkretsen). H on klarade sig bra också i S :t M ichels läns valkrets (8, procent), Kuopio läns valkrets (7,7 procent) och M ellersta Finlands läns valkrets. Reino Paasilinna fick 54 8 röster (,4 procent). R elativt sett var hans framgång störst i Helsingfors (4,7 procent), Tavastehus läns södra valkrets (3,9 procent) och i Nyland (3,6 procent). A v Vänsterförbundets kandidater valdes Esko Seppänen och O u ti O jala till Europaparlamentet. M ed sina 5 6 röster fick Seppänen näst mest röster av
o li äänim äärällään 5 6 [6,8 % ) vaalien toiseksi eniten ääniä saanut ehdokas. Seppänen keräsi ääniä tasaisesti koko maassa, sillä hän sai yhdeksän vaalipiirin alueella y li 5 % annetuista äänistä. Suhteellisesti parhaiten hän m enestyi Turun pohjoisen (0,4 % ), O ulun (9,9 % ) ja Lapin (9,6 % ) vaalip iirien alueella. Eniten ääniä hän sai Uudellam aalla, 0 744 kappaletta (6,0 % ). Seppänen sai Vasem m istoliiton äänistä 64,4 prosenttia. O uti Ojalan henkilökohtainen äänimäärä o li vasta 9:ksi paras (0 07), m utta Seppäsen imussa hänet va littiin Euroopan parlam enttiin. O jala m enestyi parhaiten Helsingissä (6 ääntä,,6 % )ja Uudellam aalla (4 96 ääntä,, % ). Vihreän Liiton ehdokkaista valittiin H eid i Hautala, jonka henkilökohtainen äänimäärä 83 566 o li vaalien 7:ksi suurin ja 3,7 prosenttia annetuista äänistä. Parhaan tuloksen H autala saavutti Helsingissä (3 057 ääntä, 9,5 % ) ja U udellam aalla (9 757 ääntä, 5,8 % ). Ruotsalaisen Kansanpuolueen ehdokkaista va littiin A strid Thors, joka sai 39 666 ääntä (,8 % ). Hän sai eniten ääniä Uudenm aan 4 59 (4, % ) ja V aasan 555 (5,8 % ) läänien vaalipiirien alueilla. Suhteellisesti korkein Thorsin kannatus o li Ahvenanmaan maakunnan vaalip iirin alueella, jossa Thors sai 9, prosenttia äänistä (755 ääntä). Eduskunnan vuonna 995 valitsem ista Euroopan parlamentin jäsenistä Keskustalla o li viisi paikkaa, joten se m enetti yhden edustajanpaikan Vasem m istoliitolle, jo lla ennestään o li vain yksi paikka. Yhden paikan menetyksestä huolim atta voidaan Suomen Keskustaa pitää vaalien voittajana. Se sai 548 04 ääntä e li 4,4 prosenttia annetuista äänistä. Puolueen suhteellinen kannatus nousi eduskuntavaaleista alla kandidater i valet. Han samlade röster jäm nt över hela landet och fick över 5 procent av rösterna i nio valkretsar. R elativt sett klarade han sig bäst i Åbo norra valkrets (0,4 procent), Uleåborgs valkrets (9,9 procent) och Lapplands valkrets (9,6 procent). M est röster fick han i Nyland, 0 744 röster (6,0 procent). Seppänen fick 64,4 procent av Vänsterförbundets röster. O u ti Ojalas personliga röstetal var på 9 plats (0 07 röster), men hon blev invald i Seppänens kölvatten. O jala klarade sig bäst i Helsingfors (6 röster, dvs.,6 procent) och Nyland (4 96 röster, dvs., procent). A v G röna Förbundets kandidater blev H eid i H autala invald med ett personligt röstetal på 83 566 röster. D etta gav en sjunde plats bland kandidaterna och H autala fick 3,7 procent av samtliga röster. Hennes framgång var störst i Helsingfors (3 057 röster, dvs. 9,5 procent) och Nyland (9 757 röster, dvs. 5,8 procent). A v Svenska folkpartiets kandidater blev Astrid Thors invald med 39 666 röster (,8 procent). Hon fick mest röster i Nylands läns valkrets (4 59 röster, dvs. 4, procent) och Vasa läns valkrets ( 555 röster, dvs. 5,8 procent). R elativt sett var Thors väljarstöd störst i landskapet Ålands valkrets, där hon fick 9, procent av rösterna (755 röster). A v de ledamöter till Europaparlamentet som riksdagen valde år 995 hade Centem i Finland fem, vilket innebär att partiet miste ett mandat till Vänsterförbundet, som tidigare hade bara ett mandat. Trots mandatförlusten kan Centem i Finland betraktas som vinnare i valet. Partiet fick 548 04 röster, dvs 4,4 procent av samtliga röster. Partiets relativa väljarstöd steg med 4,6 procent jäm fört med riksdagsmannavalet. Finlands Puolueiden suhteellinen kannatus europarlamenttivaaleissa 996 Paräemäs relativa väljarstöd i valet till Europaparlamentet 996 Proportions of votes cast for different parties in the European Parliament elections in 996
4,6 prosenttiyksikköä. Suomen Sosiaalidem okraattinen Puolue sai 48 577 ääntä e li,5 prosenttia äänistä. Eduskuntavaaleihin verrattuna puolue m e netti äänistään 6,8 prosenttiyksikköä. Kokoomus sai 453 79 ääntä e li 0, prosenttia annetuista äänistä. Eduskuntavaaleihin nähden Kokoomus lisäsi kannatustaan,3 prosenttiyksikköä. Vasem m istoliitto sai 36 490 ääntä (0,5 % ), Ruotsalainen Kansanpuolue sai 9 45 ääntä (5,8 % ) ja V ihreä L iitto sai 70 670 ääntä (7,6 % ). Vaalipiireittäin tarkasteltuna Keskusta vo itti jokaisessa vaalipiirissä. Eduskuntavaaleihin verrattuna sen voitto o li suurin Kuopion läänin vaalipiirissä, jossa se lisäsi kannatustaan peräti 6, prosenttiyksikköä ja sai 9 04 ääntä enemmän kuin eduskuntavaaleissa 995. Eduskuntavaalien tulokseen verrattuna vaalien suurin häviäjä o li SD P, joka m enetti ääniosuuttaan kaikissa muissa vaalipiireissä, paitsi Pohjois- Kaijalan läänin vaalipiirissä, jossa se onnistui lisäämään kannatustaan 0,5 prosenttiyksikköä. SD P:n suhteellinen kannatus väheni eniten M ikkelin läänin vaalipiirissä, jossa laskua eduskuntavaalien kannatuksesta tu li,9 prosenttiyksikköä. Myös Hämeen läänin eteläisessä vaalipiirissä kannatuksen lasku oli y li 0 prosenttiyksikköä. Kokoomuksen kannatus lisääntyi kymmenen vaalipiirin alueella ja laski neljän vaalipiirin alueella. Eniten kannatus nousi Hämeen läänin pohjoisen vaalipiirin alueella (5,5 prosenttiyksikköä) ja Turun läänin pohjoisen vaalip iirin alueella (5, prosenttiyksikköä). Suurinta kannatuksen lasku 0 Pohjois-Kaijalan läänin vaalip iirin alueella,,6 prosenttiyksikköä. Socialdemokratiska Parti fick 48 577 röster, dvs.,5 procent av rösterna. Jäm fört med riksdagsmannavalet innebar detta en nedgång på 6,8 procentenheter. Samlingspartiet fick 453 79 röster, dvs. 0, procent av rösterna. I förhållande till riksdagsmannavalet ökade partiets väljarstöd med,3 procentenheter. Vänsterförbundet fick 36 490 röster (0,5 procent), Svenska folkpartiet 9 45 röster (5,8 procent) och Gröna Förbundet 70 670 röster (7,6 procent). Granskat efter valdistrikt vann Centem i Finland i vaije valkrets. Jäm fört med riksdagsmannavalet var partiets seger störst i Kuopio läns valdistrikt, där det ökade sitt väljarstöd med så m ycket som 6, procentenheter och fick 9 04 fler röster än i riksdagsmannavalet år 995. I jäm förelse med resultatet i riksdagsmannavalet var den största förloraren SD P, som miste röster i alla valkretsar utom Norra Karelens läns valkrets. Där lyckades partiet öka sitt väljarstöd med 0,5 procentenheter. SD P:s relativa väljarstöd minskade mest i S :t M ichels läns valkrets, där väljarstödet jäm fört med riksdagsmannavalet minskade med,9 procentenheter. Också i Tavastehus läns södra valkrets minskade väljarstödet med över 0 procentenheter. Sam lingspartiets väljarstöd ökade i tio valkretsar och minskade i fyra. M est ökade väljarstödet i Tavastehus läns norra valkrets (m ed 5,5 procentenheter) och Åbo läns norra valkrets (m ed 5, procentenheter). Väljarstödet minskade mest i Norra Karelens läns valkrets, dvs. med,6 procentenheter. Puolueiden äänimäärät ja suhteellinen kannatus europarlamenttivaaleissa 996 ja eduskuntavaaleissa 995 sekä 99 Partiernas röstetal och relativa väljarstöd i valet till Europaparlamentet 996 och i riksdagsvalet 995 och 99 Number and proportion of votes cast for different parties in the European Parliament elections in 996 and in parliamentary elections in 995 and 99 Puolue Parti Party 996 995 99 Äänet Roster Votes %-osuus A rtdeii% % of votes Äänet Röster Votes %-osuus Andel i % % of votes Äänet Röster Votes %-OSUUS A ndeli% % o f votes KESK - C e n t 54804 4,4 55003 9,8 676 77 4,8 SDP - SDP 48577,5 785 637 8,3 603080, KOK -S A M L 45379 0, 49764 7,9 56 487 9,3 VAS - VÄNST- LEFT 36 490 0,5 30340, 74 639 0, V \ m - GRÖNA- GREENS 70 670 7,6 898 6,5 85894 6,8 RKP - SFP 945 5,8 4 874 5, 49 476 5,5 NUORS - UNGF. 6834 3 78006,8 - - SKL - FKF 6379,8 8 3 3 835 3, MUUT - Övriga- Other 97 066 4,3 50 868 5,4 8 875 8,3
Naiset europarlamenttivaaleissa 996 Kvinnorna i valet till Europaparlamentet 996 Naisten äänestysaktiivisuus Naisten ja miesten välisessä äänestysaktiivisuudessa tapahtui m uutos 980-luvulla naisten hyväksi. Kunnallisvaaleissa 984 naisten äänestysaktiivisuus y litti miesten äänestysaktiivisuuden. Tämän jälkeen kaikissa kunnallisissa ja valtiollisissa vaaleissa - mukaan lukien vuoden 994 EU-kansanäänestys - naisten äänestysaktiivisuus on o llu t suurem pi ku in miesten. Vuoden 996 europarlam enttivaalit noudattivat naisten äänestysaktiivisuuden osalta samaa linjaa suhteessa m iesten äänestysaktiivisuuteen kuin m ihin viim e vaaleissa on to tu ttu. Kaikkien äänioikeutettujen yhteenlaskettu äänestysprosentti jä i poikkeuksellisen alhaiseksi, 57,6 prosenttiin. Naisten äänestysprosentti oli 58,4 ja miesten 56,7. Eroa äänestysvilkkaudessa oli naisten hyväksi,7 prosenttiyksikköä, mikä ei poikkea juurikaan siitä erosta, joka o li edellisissä vaaleissa. Vuoden 99 eduskuntavaaleissa ero äänestysvilkkaudessa o li naisten hyväksi, prosenttiyksikköä ja vuoden 995 vaaleissa,5 prosenttiyksikköä. Vuonna 994 jäljestetyssä EU-kansanäänestyksessä eroa naisten hyväksi o li yksi prosenttiyksikkö. Vaasan läänin vaalipiirissä naisten äänestysaktiivisuus o li korkeinta. Ä änioikeutetuista naisista äänioikeuttaan k ä y tti 6,6 prosenttia. V errattuna miesten äänestysvilkkauteen suurin ero lö y ty y Turun läänin pohjoisesta vaalipiiristä, jossa naiset äänestivät 4,4 prosenttiyksikköä ahkeramm in k u in m iehet. Pienin ero o li Lapin läänin vaalipiirissä, jossa naisten äänestysaktiivisuus o li vain,0 prosenttiyksikköä korkeam pi k u in miesten. Kvinnornas valdeltagande Naisten ja miesten äänestysaktiivisuus vaalipiireittäin europarlamenttivaaleissa 996 Valdeltagandet bland kvinnor och män efter valkrets i valet till Europaparlamentet 996 Turnout of women and men in the European Parliament elections in 996 Under 980-talet ökade valdeltagandet bland k v in nor i förhållande t ill valdeltagandet bland män. I komm unalvalet år 984 röstade kvinnorna flitig a re än männen. E fter det har valdeltagandet bland k v in nor v a rit större än bland män i alla kom m unala och nationella val - E U -folkom röstningen år 994 m edräknad. I valet t ill Europaparlamentet 996 fö ljd e valdeltagandet bland kvin n or samma lin je i förhållande t ill aktiviteten bland män, som i de senaste valen över huvud taget. Valdeltagandet bland sam tliga röstberättigade var ovanligt lågt, 57,6 procent. A v kvin n orna deltog 58,4 procent och bland m ännen 56,7 p ro cent. Skillnaden t ill kvinnornas förde l var,7 p ro centenheter, v ilk e t in te näm nvärt avviker från s k illnaden i de föregående valen. I riksdagsm annavalet år 996 var skillnaden i valdeltagandet, procentenheter t ill kvinnornas fö rde l och år 995 var den,5 procentenheter. I E U -folkom röstningen år 994 var skillnaden t ill kvinnornas fördel en procentenhet. Valdeltagandet bland kvin n or var högst i Vasa läns valkrets. A v de röstberättigade kvinnorna u t nyttjade 6,6 procent sin rö strä tt. Jäm fört med m ännens valdeltagande var skillnaden störst i Å bo läns norra valkrets, där aktivitete n bland k v in n o r var 4,4 procentenheter högre än bland män. Skillnaden var m inst i Lapplands läns valkrets, där valdeltagandet bland kvinnor var bara,0 procentenheter högre än bland männen.
Naisten ja miesten äänestysaktiivisuus vaalipiireittäin europarlamenttivaaleissa 996 (%) (mukaan lukien kaikki äänioikeutetut) - Valdeltagandet bland kvinnor och män i valet till Europaparlamentet 996 efter valkrets (%) (samtliga röstberättigade medräknade) Turnout of women and men in the European Parliament elections in 996 {%) (including all entitled to vote) V aalipiiri Valkrets Constituency Naiset Kvinnor Women M iehet Män Men Yhteensä Totalt Total Koko maa - Hela landet 58,4 56,7 57,6 Helsinki - Helsingfors 56,0 54,3 55, Uusimaa - Nyland 59, 56,9 58, Turun etel. - Åbo södra 60,9 59,8 60,4 Turun pohj. - Åbo norra 6,0 57,6 59,9 Hämeen etel. - Tavastehus södra 59,0 56,8 58,0 Hämeen pohj. - Tavastehus norra 59,3 57,4 58,4 Kymi - Kymmene 57,3 55,5 56,5 Mikkeli - S t Michel 56,9 55,7 56,3 Kuopio - Kuopio 56, 54,3 55, Pohj.-Karjala - Norra Karelens 55,5 54, 54,8 Vaasa - Vasa 6,6 6,3 6,0 Keski-Suomi - Mellersta Finland 57,5 55,6 56,6 Oulu - Uleåborg 56,3 54,9 55,6 Lappi - Lapplands 58,8 57,8 58,3 Ahvenanmaa - Ålands 36,0 34, 35, Naisten osuus ehdokkaista Europarlam enttivaaleissa ehdokkaita oli muihin vaaleihin verrattuna vähän ja vaalit olivat lisäksi p itkälti henkilövaalit. Tämä vaikeuttaa suoraa vertaamista aikaisem piin vaaleihin. Lisäksi on otettava huomioon, että europarlam enttivaalit jäljestettiin nyt ensimmäistä kertaa, joten suoranaista ja luotettavaa vertailukohtaa n iille ei ole. Europarlam enttivaaleissa oli ehdokkaana kaikkiaan 07 ehdokasta, joista miehiä oli 8 ja naisia 79. Ehdokkaita o li asettanut 4 puoluetta ja yksi ryhm ittym ä (V aihtoehto E U rlle ). Kullakin puolueella o li oikeus asettaa kaikkiaan 6 ehdokasta. Täydet kuusitoista ehdokasta asetti kymmenen puoluetta. Eduskuntavaaleissa naisten osuus ehdokkaista suureni aina vuoteen 99, jolloin se suurim m illaan o li 4, prosenttia. Eduskuntavaaleissa 995 naisten osuus laski ensimmäisen kerran sitten vuoden 96, ollen 39, prosenttia. Europarlamenttivaaleissa naisten osuus ehdokkaista o li 38, prosenttia, e li laskua viim e eduskuntavaaleista oli 0,9 prosenttiyksikköä. Puolueista eniten naisehdokkaita asetti Vasem m istoliitto, jo lla o li kuudentoista ehdokkaan joukossa yhdeksän naista (56,3 % ). SD P:n ja L K P :n ehdokkaiden joukossa o li kahdeksan naista (50,0 % ). Seitsemän naisehdokkaan puolueita olivat Keskusta, K o koomus ja V ihreät (43,8 % ). Vihreitä lukuunottamatta kaikissa näissä puolueissa naisten prosentuaalinen ehdokasosuus kasvoi vuoden 995 eduskuntavaaleista. Pienim m iksi naisehdokkaiden osuudet jä i vät LLP:ssa (,5 % ), E K A :lla (6,6 % ) ja P S:lla (5,0 % ). Andelen kvinnor bland kandidaterna Jäm fört med andra val var kandidaterna i valet till Eu ropaparlamentet få och dessutom var det i stor utsträckning fråga om personval. Detta gör det svårt att göra direkta jäm förelser m ed tidigare val. Beaktas bör ytterligare att valet till Europaparlamentet nu arrangerades för första gången och att man därför inte kan göra någon direkt och tillförlitlig jämförelse. D e t fanns sam m anlagt 07 kandidater i valet t ill Europaparlam entet. A v dessa var 8 män och 79 kvinnor. 4 partier och en grupp (A ltern ativ till E U ) ställde upp kandidater. V arje parti hade rätt att ställa upp 6 kandidater. T io partier utnyttjade rätten till fullo och ställde upp 6 kandidater. I riksdagsmannavalet ökade andelen kvinnor bland kandidaterna ända t ill år 99, då den som störst var 4, procent. I riksdagsmannavalet år 995 minskade andelen kvinnor för första gången sedan år 96, och var 39, procent. I valet tül Europaparlam entet var andelen kvinnor bland kandidaterna 38, procent. Jäm fört med det senaste riksdagsmannavalet innebar detta en minskning på 0,9 procentenheter. A v partierna uppställde Vänsterförbundet flest kvinnliga kandidater. Partiet hade nio kvinnor bland 6 kandidater (56,3 procent). SD P och Liberala folkpartiet vardera åtta kvinnor bland 6 kandidater (50,0 procent). Centerpartiet, Sam lingspartiet och Gröna Förbundet hade alla sju kvinnliga kandidater (43,8 procent). M ed undantag för Gröna Förbundet ökade den procentuella andelen kvinnliga kandidater i dessa partier från 995 års riksdagsmannaval. Andelen kvinnliga kandidater var minst i Naturlagspartiet (,5 procent), Pensionärer för folket (6,6 procent) och Sannfinländama (5,0 procent).
N aispuoliset europarlamenttiehdokkaat olivat nuorempia kuin m iespuoliset ehdokkaat. A lle 35- vuotiaita naisehdokkaita oli (8 % ), kun vastaavassa ryhmässä m iehiä o li 9 (5 % ). Y li 55-vuotiaita naisehdokkaita o li 8 (3 % ), kun vastaavaan miesryhm ään kuului 45 (35 % ). De kvinnliga kandidaterna i valet till Europaparlamentet var yngre än de manliga. D et fanns kvinnliga kandidater som inte fyllt 35 år (8 procent), medan männen i samma åldersgrupp var 9 till antalet (5 procent). D et fanns 8 kvinnliga kandidater som fy llt 55 år (3 procent), medan antalet män i samma åldersgrupp var 45 (35 procent). Europariamenttivaaiiehdokkaiden ikä- ja sukupuolijakauma: Ålders- och könsfördelningen bland kandidaterna till Europaparlamentet The age and sex distribution of European Parliament candidates m Aider Age Yhteensä Totalt Total Naiset Kvinnor Women M iehet Män Men -4 5 5 0 5-34 36 7 9 35-44 36 3 3 45-54 67 6 4 55-64 45 3 3 65-74 6 4 7 5- Naisten osuus äänistä Naisten saamaan ääniosuuteen on yleensä vaikuttanut heidän ehdokasosuutensa määrä. Eduskuntavaaleissa naisten saama ääniosuus kasvoi vuoden 99 vaaleihin saakka kuten heidän suhteellinen ehdokasm ääränsäkin. Vuonna 995 naisten ehdokasosuus putosi 4, prosentista 39, prosenttiin ja samalla ääniosuus putosi 39, prosentista 36,6 prosenttiin. Europarlamenttivaaleissa naisten ääniosuus nousi ennätykselliseen 43,6 prosenttiin. Ääniosuus ylittää 5,4 prosenttiyksiköllä ehdokasosuuden. Tämä on huom attava poikkeama viim eisiin eduskuntavaaleihin verrattuna. Kolm issa edellisissä eduskuntavaaleissa naisia on ollut prosentuaalisesti enemmän ehdolla kuin he ovat saaneet ääniä. Europarlamenttivaalien tulos naisten osalta ei kuitenkaan välttämättä tarkoita sitä, että näissä vaaleissa olisi sukupuoli ollut ratkaiseva tekijä äänestyspäätöksen kannalta. Koska vaalip iirin ä europarlamenttivaaleissa oh koko maa, o livat vaalit voim akkaasti henkilövaalit. Tämä näkyi jo ehdokasasettelussa, sillä ehdolla oh julkisuuden henkilöitä, jo illa ei ole varsinaista p oliittista taustaa takanaan. N aisten ääniosuus vaihteh puolueittain suuresti. Parhaiten naiset m enestyivät Kokoomuksessa, jonka äänistä he saivat 66,8 prosenttia. Tästä huolim atta kukaan entisistä kolmesta Kokoom uksen naispuolisesta E U -parlamentaarikosta ei pystynyt lunastamaan jatkopaikkaa. M yös V ih reällä L iitolla naisten osuus äänisaaliista oh korkea, 65, prosenttia. V ih reällä Liito lla naisten osuus äänisaaliista on perinteisesti o llu t korkea myös eduskuntavaaleissa. Vuoden 995 eduskuntavaaleissa se oh 58,6 prosenttia. H eikoim m in naiset m enestyivät Perussuomalaisissa, joi- Kvinnornas andel av rösterna Den andel röster kvinnorna fått har i allmänhet påverkats av andelen kvinnor bland kandidaterna. I riksdagsmannavalet ökade kvinnornas andel av rösterna ända till 99 års val, liksom den relativa andelen kvinnor bland kandidaterna. Å r 995 minskade andelen kvinnor bland kandidaterna från 4, procent till 39, procent och samtidigt minskade andelen röster från 39, procent till 36,6 procent. I valet till Europaparlam entet steg kvinnornas andel av rösterna till rekordartade 43,6 procent. Andelen röster är 5,4 procentenheter högre än andelen kvinnliga kandidater. D etta avviker i betydande grad från det senaste riksdagsmannavalet. I de tre senaste riksdagsmannavalen har den procentuella andelen kvinnliga kandidater va rit större än andelen röster som gått till kvinnor. Resultatet för kvinnornas del i valet till Europaparlamentet innebär em ellertid inte nödvändigtvis att könet skulle ha varit en avgörande faktor. Eftersom valkretsen i valet till Europaparlam entet var hela landet var det frågan om ett utpräglat personval. D etta syntes redan i uppställningen av kandidater, eftersom ett flertal offentliga personer som saknade egentlig politisk bakgrund var uppställda. Andelen röster som gick till de kvinnliga kandidaterna varierade stort från ett parti till ett annat. Kvinnorna klarade sig bäst i Samlingspartiet, där de fick 66,8 procent av rösterna. Trots detta kunde ingen av de tre före detta kvinnliga EU-parlam entarikema i Samlingspartiet återta sitt mandat i parlamentet. Också bland Gröna Förbundet fick kvinnorna en stor andel av rösterna 65, procent. Kvinnorna bland Gröna Förbundet har av tradition fått många röster också i riksdagsmannaval. Å r 995 var andelen 58,6 procent.
den saamista äänistä vain 5,6 prosenttia tu li heidän ainoalle naisehdokkaalleen. V a a lip iire ittä in tarkasteltuna naiset m enestyivät parhaiten K uopion läänin (6,5 % äänistä} ja Pohjois-K arjalan läänin vaalipiirissä (60,8 % äänistä). Tähän o liva t vaikuttamassa vahvat paikalliset ehdokkaat M irja Ryynänen ja R iitta M yller. H eikointa naisten menestys oh Ahvenanmaan (3,5 %), Lapin läänin (3,8 %) ja Vaasan läänin (7,3 %) vaalipiirien alueilla. M a in itu t p ro se n ttilu vu t poikkeavat Kuopion ja Pohjois-Karjalan läänien osalta suuresti viim eisten eduskuntavaalien vastaavista luvuista. K uopion läänin vaalipiirissä naisten osuus äänistä oh vuoden 99 eduskuntavaaleissa 37, prosenttia ja 3,7 prosenttia vuonna 995. Pohjois-Karj alan läänin vaalipiirissä vastaavat lu v u t ohvat 45,0 prosenttia vuonna 99 ja 37, prosenttia vuonna 995. Ahvenanmaalla vaahen erikoispiirteenä oh, että vaaleista ei sää- Sämst klarade sig kvinnorna i Sannfinländarna, där den enda kvinnliga kandidaten fic k bara 5,6 procent av rösterna. Granskat efter valkrets klarade sig kvinnorna bäst i K uopio läns och N orra Karelens läns valkrets (6,5 respektive 60,8 procent av rösterna). Resultatet påverkades av de starka lokala kandidaterna M irja Ryynänen och R iitta M yller. Sämst klarade sig kvinnorna i Ålands (3,5 procent), Lapplands läns (3,8 procent) och Vasa läns valkrets (7,3 procent). För Kuopio och N orra Karelens läns del avviker resultaten avsevärt från m otsvarande siffror för det senaste riksdagsmannavalet. I Kuopio läns valkrets var kvinnornas andel av rösterna 37, procent i riksdagsmannavalet år 99 och 3,7 procent år 995.N orra Karelens läns valkrets var m otsvarande siffror 45,0 procent år 99 och 37, procent år 9 9 5. Lapplands län har kvinnornas framgång i riksdagsmannaval varit ungefär tio procent större än i valet Naisten suhteellinen osuus puolueen koko äänimäärästä europarlamenttivaaleissa 996 Kvinnornas väljarstöd i procent av partiets totala röstetal i valet till Europaparlamentet 996 The percentage of the total vote won by women in the European Parliament elections in 996 Naisten saama äänimäärä prosentteina puolueen koko äänimäärästä: Kvinnornas väljarstöd i valet i procent av partiets totala röstetal: The votes won by women as percentages of the total votes won by each party Puolue Parti Party %-osuus %-andef % of votes Puolue Parti Party %-osuus %-andel % of votes Yhteensä - T otalt-total 43,6 SKL -FKF 3,6 SDP - SDP 40,6 V S l-fff, KESK- CENT 38,4 LKP - LFP 45, K O K-SAML 66,8 PS - SAF 5,6 VAS - VÄNST- LEFT 3, SEP - FPP 4,4 VIHR - GRÖNA- GREENS 65, LLP - NLP 8,5 RKP - SFP 4,3 EKA - PFF 3,0 NUORS - UNGF. 5, VEU - ALT,3
Naisten osuus annetuista äänistä vaalipiireittäin europarlamenttivaaleissa 996 Kvinnornas andel av rösterna valkretsvis i valet till Europaparlamentet 996 The percentage of votes won by women by constituency in the European Parliament elections in 996 Naisten osuus äänistä suurimmissa kaupungeissa europarlamenttivaaleissa 996 Kvinnornas andel av rösterna i den största städerna i valet till Europaparlamentet 996 The percentage of votes won by women in the biggest cities in the European Parliament elections in 996 detty erikseen Ahvenanmaan osalta. Lapin läänissä naisten menestys on eduskuntavaaleissa o llu t noin kym m enen prosenttia korkeam pi ku in n yt pidetyissä europarlamenttivaaleissa. Vaasan läänin osalta naisten menestys eduskunta- ja europarlamenttivaaleissa ei poikkea ju u ri lainkaan toisistaan. N aisten poikkeuksellisesta menestyksestä joissakin vaalipiireissä ei voi vetää johtopäätöstä, että europarlam enttivaaleissa o lisi erityisesti h a lu ttu äänestää naisia. Sen lisäksi, että europarlam enttivaalit o livat selvästi henkilövaalit, ne o liv a t myös alueelliset vaalit. Äänestäjät kokivat suuressa määrin tärkeäksi äänestää oman alueensa ehdokasta. Tämän vuoksi jo ita k in ehdokkaita äänestettiin selvästi y li puolue- ja sukupuolierorajojen. t ill Europaparlamentet. För Vasa läns del avviker kvinnornas framgång i valet t ill Europaparlamentet inte näm nvärt från resultaten i det senaste riksdagsm annavalet Kvinnornas ovanliga framgång i vissa valkretsar fö rutsä tte r in te slutledningen a tt väljarna speciellt v ille rösta på kvin n o r i valet t ill Europaparlamentet. U tö ve r a tt valet t ill Europaparlam entet h e lt k la rt var e tt personval, var det också e tt re g ion a lt val. V ä lja r na upplevde det i många fa ll som v ik tig t a tt rösta på en kandidat i den egna regionen. A v denna orsak fic k vissa kandidater tydligen röster över p a rti- och könskillnadgränsema.
Suuremmista kaupungeista naiset yltivät y li v iidenkymmenen prosentin ääniosuuteen Kuopiossa, Espoossa, Lappeenrannassa ja Kotkassa. Kuopiossa naiset saivat 64,3 prosentia annetuista äänistä. Porissa naisten ääniosuus jäi alle kolmenkymmenen prosentin. Tässäkin tapauksessa naisten menestystä selittävät yksittäiset ehdokkaat, kuten M irja Ryynäsen yksin Kuopiossa keräämät y li 000 ääntä. I de större städerna nådde kvinnorna ett väljarstöd på över fem tio procent, i Kuopio, Esbo, Villm - anstrand och Kotka. I Kuopio fick kvinnorna 64,3 procent av rösterna men i Björneborg var kvinnornas andel av rösterna under trettio procent. Också i detta fall förklaras kvinnornas framgång av enstaka kandidater i stil med Mirja Ryynänen, som bara i Kuopio fick över 000 röster. Naisten osuus valituista europarlamentaarikoista Kuudestatoista valituksi tulleesta europarlam enttiedustajasta puolet eli kahdeksan paikkaa m eni naisille. Eduskunnan vuonna 995 valitsem ista Euroopan parlamentin jäsenistä naisia oh kymmenen. N aiset m enettivät vuoden 996 vaaleissa siis kaksi paikkaa, m utta on otettava huom ioon, että edellisiä edustajia ei valittu vaaleilla. Suurista puolueista K E S K, SD P ja K O K saivat kukin neljä edustajaa Euroopan parlam enttiin. Suurista puolueista naiset m enestyivät huonoim m in SDP:ssa, jonka neljän valitu n edustajan joukossa on vain yksi nainen, R iitta M yller. H än sai kotiseutunsa vaalipiirissä Pohjois-Kaijalassa kaikista annetuista äänistä 36,4 prosenttia. Sekä K E S K että K O K saivat kaksi naisedustajaa Euroopan parlam enttiin. Keskustan naisedustajat ovat Sirkka-Liisa A n ttila ja M irja Ryynänen. Edellinen m enestyi parhaiten Häm een eteläisessä ja Turun eteläisessä vaalipiirissä, jälkim mäinen Kuopion vaalipiirissä, jossa hän sai kaikista annetuista äänistä 36,9 prosenttia. Kokoomuksen valitut naisedustajat ovat K irsi Piha ja M arjo M atikainen-kallström. H e m enestyivät parhaiten eteläisissä vaalipiireissä, etenkin Helsingin kaupungin ja U u denmaan läänin vaalipiireissä. H e m enestyivät kuitenkin suhteellisen tasaisesti koko maassa, eikä heitä voi pitää p aikallisin a ehdokkaina, kuten esim. Keskustan Ryynänen ja SD P:n M yller ohvat. Huom ionarvoista on kummankin Kokoom uksen naisedustajan suhteellisen nuori ikä. M uut puolueet saivat Euroopan parlamenttiin kolme naisedustajaa. Esko Seppäsen imussa Vasemmistohiton toiseksi edustajaksi valittiin O u ti O jala. Hänen henkilökohtainen äänimääränsä oh valituiksi tulleista pienin. Eniten Ojala keräsi ääniä Helsingin kaupungin ja Uudenmaan läänin vaalipiireistä. Vihreiden ainoaksi edustajaksi valittiin H eidi Hautala, joka uusi paikkansa. Parhaiten Hautala menestyi Helsingin vaalipiirissä (9,5 % äänistä) ja Uudenmaan vaalipiirissä (5,8 % äänistä). Hautala sai Vihreiden koko äänimäärästä 49,0 prosenttia. Hautalan menestys on jatkoa perinteelle, että vihreiden naisehdokkaat ovat menestyneet hyvin vaaleissa. Myös RKP:n ainoaksi edustajaksi valittiin nainen, erityisesti ruotsinkielisillä alueilla m enestynyt Andelen kvinnor av dem som valts till Europaparlamentet A v de sexton invalda i Europaparlamentet var hälften, dvs åtta, kvinnor. Av de ledam öter som riksdagen valde år 995 var tio, 6,5 procent, kvinnor. Kvinnorna förlorade alltså två mandat i valet år 996, men beaktas bör, att de föregående representanterna inte utsågs genom val. A v de stora partierna fick Centerpartiet, SD P och Sam lingspartiet alla fyra representanter till Europaparlam entet. Bland de stora partierna klarade sig kvinnorna sämst i SD P, där bara en av de fyra representanterna är en kvinna, nämligen R iitta M yller. Hon fick 36,4 procent av rösterna i valkretsen i sinhem trakte i N orra Karelen. Både Centerpartiet och Samlingspartiet fick in två kvinnliga representanter i Europaparlam entet. Centerpartiets kvinnliga representanter är Sirkka-Liisa A nttila och M irja Ryynänen. D en förstnäm nda klarade sig bäst i Tavastehus södra och Åbo södra valkrets, den sistnämnda i Kuopio valkrets, där hon fick 36,9 procent av rösterna. Samlingspartiets kvinnliga representanter är K irsi Piha och M arjo M atikainen-kallström. D e klarade sig bäst i de södra valkretsarna, fram för allt i Helsingfors stads och N ylands läns valkrets. Deras framgång var em ellertid re lativt jäm n över hela landet och de kan därför inte betraktas som lokala kandidater på samma sätt som t.ex. Centerpartiets Ryynänen och SD P:s M yller. Samlingspartiets både kvinnliga kandidaters relativt unga ålder är också beaktansvärd. D e övriga partierna fick in tre kvinnliga kandidater i Europaparlamentet. O uti Ojala valdes in som Vänsterförbundets andra representant i kölvattnet efter Esko Seppänen. Hon hade det lägsta röstetalet av dem som blev invalda. O jala fick mest röster i Helsingfors stads och Nylands läns valkrets. H eid i Hautala återvaldes som enda representant för Gröna Förbundet. Hon klarade sig bäst i Helsingfors stads valkrets (9,5 procent av rösterna) och i Nylands valkrets (5,8 procent av rösterna). Hautala fick 49,0 procent av Gröna Förbundets röster. Hennes framgång innebär en fortsättning på traditionen att Gröna Förbundets kvinnliga kandidater klarar sig väl i val. Också den enda representanten för SFP som blev invald är en kvinna, Astrid Thors, och hon hade stor framgång framför allt inom de svensk-
Naisten osuus ehdokkaista, äänistä ja valituista europarlamenttivaaleissa 996 ja eduskuntavaaleissa 995 sekä 99 Andelen kvinnor av kandidaterna, kvinnornas andel av rösterna och andelen invalda kvinnor i valet till Europaparlamentet 996 och i riksdagsmannavalen 995 samt 99 Women as a percentage of the candidates, votes and elected MPs in the European Parliament elections in 996 A strid Thors. Suhteellisesti parhaiten hän m enestyi Ahvenanmaalla (9, % äänistä) ja Vaasan läänin vaalipiirissä (5,8 % äänistä). Lukumääräisesti eniten ääniä Thors sai Uudenmaan läänin vaalipiiristä. Thorsin osuus koko RKP:n äänisaaliista oh 30,7 prosenttia. språkiga områdena. R elativt sett klarade hon sig bäst på Å land (9, procent av rösterna) och i Vasa läns valkrets (5,8 procent av rösterna). A bsolut sett fic k Thors mest röster i Nylands läns valkrets. Hennes andel av samtliga röster som gick t ill SFP var 30,7 procent. Naisten menestyminen yleisesti Euroopan parlamentin vaaleissa N aiset ovat m enestyneet parhaiten uusissa Euroopan u nion in jäsenmaissa pidetyissä europarlam enttivaaleissa. N aisten osuus kolm en uuden jäsenmaan - Suomen, Ruotsin ja Itävallan - europarlam enttiedustajista on suurem pi ku in m illään vanhalla jäsenmaalla (tilanne 8..996). Naisten osuus Suomen europarlam enttiedustajaryhm ästä on koko unionin suurin, 50 prosenttia. R uotsin ryhmässä naisia on 4 prosenttia ja Itävallan ryhmässä 38 prosenttia. N aiset ovat hyvin edustettuina pohjoismaisissa ryhmissä, s illä myös Tanskan ryhm ästä on naisia 38 prosenttia. Vuoden 994 kesäkuussa pidetyissä europarlamenttivaaleissa naisten menestys oh suomalaiseen ta soon verrattuna heikko. N aiset saivat 45 paikkaa kaikkiaan 567:stä paikasta. V a litu ik s i tu lle ista oh naisia re ilu neljäsosa (Suomen eduskuntavaaleissa 995 naisia v a littiin 33,5 %). N aisten menestys v a ih te li m a ittain suuresti. Keskimääräistä parem m in naiset menestyivät Luxemburgissa (50 %), Tanskassa (44 %), Kvinnornas allmänna framgång i valet till Europaparlamentet Kvinnorna har h a ft mest framgång i valen t ill E uropaparlam entet i de nya medlemsländerna i Europeiska unionen. Kvinnornas andel av ledamöterna från de tre nya medlemsländerna - Finland, Sverige och Ö sterrike - är större än andelen kvinnliga ledam öter från något av de äldre medlemsländerna (situationen 8..996). Finland har den största andelen k v in n liga ledam öter i Europaparlamentet, 50 procent. I Sveriges ledamotgrupp är 4 procent kvinnor och i Österrikes grupp 38 procent. Kvinnorna är väl representerade i de nordiska grupperna, eftersom också Danmarks ledamotgrupp t ill 38 procent består av kvinnor. I de val t ill Europaparlam entet som hölls i ju n i 994 var kvinnornas framgång svag jä m fö rt med den finländska nivån. Kvinnorna fic k 45 av to ta lt 567 mandat. A v de invalda var 5,6 procent kvinnor (i 995 års riksdagsmannaval i Finland valdes 33,5 p ro cent kvinnor). Kvinnornas framgång varierade sto rt
Saksassa (34 % ), Espanjassa (33 % ), Hollannissa (3 % ), Belgiassa (3 % ) ja Ranskassa (3 % ). Keskim ääräistä huonom min naiset m enestyivät Irlannissa (0 % ), Iso-Britanniassa (7 % ), Kreikassa (6 % ), Portugalissa ( % ) ja Italiassa ( % ). Prosenttilukujen vertaam inen eri m aitten välillä ei välttäm ättä anna oikeaa kuvaa naisten menestyksestä, koska paikkaluvut vaihtelevat suuresti m aittain. Esim. vuoden 994 vaaleissa naiset saivat Luxem burgille kuuluvista kuudesta paikasta kolme, jolloin heidän osuutensa kokonaispaikkaluvusta oh 50 prosenttia. M arraskuuhun 996 mennessä h eiltä oh vaihtunut yksi naisedustaja m ieheen, jollo in naisten prosentuaalinen osuus oh 34 prosenttia. Koska vaihtuvuus Euroopan parlam entissa on suurta (vakavat sairastumiset, kuolemantapaukset jne.) oh niistä kahdestatoista maasta, jossa p id ettiin vaalit 994 kahdeksassa tapahtunut m uutoksia naisosuuden suhteen vuoden 996 m arraskuuhun mennessä. N eljän maan osalta naisten paikkaluku oh vähentynyt yhdellä ja neljän maan osalta kasvanut yhdellä. N aisten osuus europarlamentaarikoista on selvästi pienem pi niissä maissa, joissa naiset muutenkin ottavat vähemmän osaa yhteiskunnalliseen päätöksentekoon. Esim. Italian vuoden 994 vaalitulos - valituista 87:stä edustajasta 0 oh naisia - tuntuu kovin epätasa-arvoiselta pohjoismaalaisesta näkökulmasta katsottuna. från ett land till ett annat. Kvinnorna klarade sig bättre än genom snittet i Luxem burg (50 procent), Danmark (44 procent), Tyskland (34 procent), Spanien (33 procent), Holland (3 procent), Belgien (3 procent) och Frankrike (3 procent). Säm re än genomsnittet klarade sig kvinnorna i Irland (0 procent), Storbritannien (7 procent), G rekland 6 procent), Portugal ( procent) och Italien ( procent). En jämförelse av procenttal ger inte nödvändigtvis en korrekt bild av kvinnornas framgång, eftersom mandatsiffrom a varierar betydligt från land t ill land. I 994 års val fick kvinnorna t.ex. tre av de sex mandat som tillfa lle r Luxem burg, och då var deras andel av de totala mandaten 50 procent. Före november 996 hade en kvinnlig ledamot bytts u t m ot en manlig, vilket innebar att kvinnornas andel av mandaten var 34 procent. Eftersom sammansättningen i Europaparlam entet ofta ändras (svåra sjukdomsfall, dödsfall osv.) hade det före novem ber 996 skett förändringar i andelen kvinnliga ledamöter i åtta av de to lv länder, där det förrättades val år 994. För fyra länders del hade antalet kvinnliga mandat minskat med ett och för fyra länders del hade det ökat med ett. Kvinnornas andel av ledamöterna i Europaparlam entet är betydligt m indre i de länder, där kvinnor också annars är mindre aktiva i det samhälleliga beslutsfattandet. T.ex. valresultatet i Italien år 994-0 kvinnor bland 87 invalda - upplevs u r nordisk synvinkel som väldigt ojäm likt. Naisten osuus Euroopan parlamentissa maittain 8..996: Andelen kvinnor i Europaparlamentet landvis 8..996 The percentage of women in the European Parliament by country on 8..996 Edustajia Ledamöter Representatives Naisia Kvinnor Women Naisten %-osuus Den procentuella andelen kvinnor Women, % Belgia - Belgien 5 8 3,0 Tanska - Danmark 6 6 37,5 Saksa- Tyskland 99 35 35,4 Kreikka - Grekland 5 4 6,0 Espanja - Spanien 64 3,8 Ranska - Frankrike Bl 6 9,9 Irlanti - Irland 5 4 6,6 Italia - Italien 87,6 Luxemburg - Luxemburg 6 33,3 Hollanti - Holland 3 0 3,3 Itävalta - Österrike 8 38, Portugali - Portugal 5 8,0 Suomi - Finland 6 8 50,0 Ruotsi - Sverige 9 40,9 Iso-Britannia - Storbritannien Bl 6 8,4
Summary The firs t ever elections fo r Finnish members to the European Parliament were held on 0 O ctober 996 in accordance w ith the A c t on the Elections o f Finnish Representatives to the European Parliament (7/95) and the related amendments made at a later date. Advance voting was possible in Finland fro m 9 to 5 O ctober and abroad from 9 to O ctober. In the elections a to ta l o f 6 members were elected to the European Parliament seated in Brussels and Strasbourg. Persons e ntitle d to vote in the European Parliam ent elections held in Finland were ) Finnish citizens w ho turned 8 n o t later than the election day and ) citizens o f other EU States w ho turned 8 n o t later than the election day and who had th e ir dom icile in Finland on 30 A ugust 996, provided th a t they had n o t lost th e ir rig h t to vote in the European Parliament Elections in th a t M ember State, the citizens o f w hich they are. A to ta l o f 4 parties and one group participated in the elections. Candidates were nom inated either fo r the w hole country or fo r each constituency. The country was divided in to fo u r constituencies o f the same size category as follow s: the Southern constituency, the W estern constituency, the Eastern constitue n cy and the N orthern constituency. In practice, all candidates in the European Parliam entary elections o f 996 were nom inated fo r the whole country. The candidates nom inated by the parties and the participating p o litic a l group were the same fo r each constituency. The 6 seats to be allocated in the European Parliam ent were divided between the parties follo w in g the d H o n d t m ethod according to comparative in d i ces and w ith in parties according to the to ta l num ber o f personal votes obtained by the candidates in the w hole country. The p rim ary selection crite rio n was the success o f the party in relation to other parties. The seats were firs t allocated to parties and only thereafter the to ta l num ber o f votes obtained by each candidate w ith in parties settled w hich o f the candidates received a seat. The voter tu rn o u t in the European Parliament elections amounted to 57.6 per cent. The tu rn o u t fo r Finnish citizens residing in Finland was 60.3 per cent and th a t o f Finnish citizens resident abroad.8 per cent. The tu rn o u t fo r those residing in Finland was better than the European average, b u t lo w compared to national parliam entary elections. In the parliam entary elections o f 995 the tu rn o u t o f those residing in Finland amounted to 7.9 per cent. O f the 6 seats in the European Parliament, the Centre Party, the Social D em ocratic Party o f Finland and the N ational C oalition Party each gained fo u r seats. The L e ft W ing A lliance gained tw o seats and the Green League and the Swedish People s Party both gained one seat. Once the European Parliament assembled the selected candidates join ed th e ir equivalent reference groups as follow s: the G roup o f the European Liberal, D em ocratic and R eform ist Party (E LD R ) received five representatives, the G roup o f the Party o f European Socialists (PSE) fou r representatives, the G roup o f the European People s Party (PPE) fo u r representatives, the Confederal G roup o f the European U nited L e ft - N ordic Green L e ft (G U E /N G L) tw o representatives and the Green G roup in the European Parliament (V ) one representative (See Table on page 6). The Centre Party emerged as the w inner o f the elections. The party received 548 04 votes, i.e. 4.4 per cent o f the given votes. The num ber o f votes was 4.6 percentage points higher than in the parliamentary elections o f 995. The Social Democratic Party got 48 577 votes,.5 per cent o f all the votes. In comparison to the 995 parliam entary elections the support fo r the party was down by 6.8 percentage points. The N ational C oalition Party received 453 79 votes, i.e. 0. per cent o f the votes cast, gaining in comparison to the last parliamentary elections by.3 percentage points. The L e ft W ing A lliance got 36 490 votes, i.e. 0.5 per cent o f the votes, the Swedish People s Party got 9 45 votes, being 5.8 per cent, and the Green League 70 670 votes, amounting to 7.6 per cent o f the votes cast. The rest o f the parties and groups did n o t gain any representatives in to the European Parliament.
Äänestysprosentti kunnittain R östningsaktivitet kom m unvis Voting turnout by m unicipality
Eniten ääniä saanut puolue kunnittain Det populäraste partiet kom m unvis The p a rty with the m ost votes by m unicipality
Paavo Väyrysen kannatus vaalipiireittäin Paavo Väyrynens väljarstöd valkretsvis Votes cast for Paavo Väyrynen by constituency
Esko Seppäsen kannatus vaalipiireittäin Esko Seppänens väljarstöd valkretsvis Votes cast for Esko Seppänen by constituency
Kirsi Pihan kannatus vaalipiireittäin Kirsi Pihas väljarstöd valkretsvis Votes cast for Kirsi Piha by constituency
Pertti Paasion kannatus vaalipiireittäin Pertti Paasios väljarstöd valkretsvis Votes cast for Pertti Paasio by constituency
Sirkka-Liisa Anttilan kannatus vaalipiireittäin Sirkka-Liisa Anttilas väljarstöd valkretsvis Votes cast for Sirkka-Liisa Anttila by constituency
Mirja Ryynäsen kannatus vaalipiireittäin Mirja Ryynänens väljarstöd valkretsvis Votes cast for Mirja Ryynänen by constituency
Heidi Hautalan kannatus vaalipiireittäin Heidi Hautalas väljarstöd valkretsvis Votes cast for Heidi Hautala by constituency
Jörn Donnerin kannatus vaalipiireittäin Jörn Donners väljarstöd valkretsvis Votes cast for Jörn Donner by constituency
Marjo Matikainen-Kallströmin kannatus vaalipiireittäin Marjo Matikainen-Kallströms väljarstöd valkretsvis Votes cast for Marjo Matikainen-Kallström by constituency
Riitta Myllerin kannatus vaalipiireittäin Riitta Myllers väljarstöd valkretsvis Votes cast for Riitta Myller by constituency
Kyösti Virrankosken kannatus vaalipiireittäin Kyösti Virrankoskis väljarstöd valkretsvis Votes cast for Kyösti Virrankoski by constituency
Reino Paasilinnan kannatus vaalipiireittäin Reino Paasilinnas väljarstöd valkretsvis Votes cast for Reino Paasilinna by constituency
Raimo llaskiven kannatus vaalipiireittäin Raimo llaskivis väljarstöd valkretsvis Votes cast for Raimo llaskivi by constituency
Astrid Thorsin kannatus vaalipiireittäin Väljarstöd för Astrid Thors valkretsvis Votes cast for Astrid Thors by constituency