Produktivitet och effektivitet... Produktivitet (tuottavuus) (2)

Transkriptio

1 Produktivitet och effektivitet Tuottavuus ja tehokkuus (kapitel 6 i Ramussen 2011) Begreppen produktivitet och effektivitet används ofta i debatten (Käsitteitä tuottavuus ja tehokkuus käytetään paljon yleisessä keskustelussa) Ibland används termerna effektivitet, produktivitet och teknologisk förändring som synonyma begrepp trots att de har en olika innebörd. (käsitteet tuottavuus ja tehokkuus käytetään joskus väärin tarkoittamaan samaa asiaa vaikka ne tarkoittavat eri asiaa). En avsikt med denna föreläsning är att utreda skillnaden och sambanden mellan dem. (Eräs luennon tavoite on selvittää näiden eroja ja yhtäläisyyksiä) Produktivitet och effektivitet... Vi skall definiera begreppen på denna föreläsning (määrittelemme käsitteet tällä luennolla) En bra översikt över effektivitet och produktivitet är An Introduction to Efficiency and Productivity Analysis av Tim Coelli, D.S. Prasada Rao och George E. Battese (1999) Produktivitet (tuottavuus) (1) Vi definierar produktivitet som förhållandet mellan produktion och insatser: Määrittelemme tuottavuuden tuotannon ja panosten välisenä suhteena: produktion utbyte Produktivitet = eller insatser insatser tuotanto tulos Tuottavuus = tai panokset panokset Produktivitet (tuottavuus) (2) Hänvisning till produktivitet syftar i allmänhet på totalproduktivitet eller total faktorproduktivitet (eng. total factor productivity) vilket omfattar alla produktionsfaktorer (Tuottavuudella tarkoitetaan useimmiten kokonaistuottavuuden käsitettä, joka kattaa kaikkia tuotannon tekijöitä) Andra ofta använda mått är mått på partiell produktivitet (osatuottavuus), t. ex. mjölkavkastning per ko, (maitotuotos lehmää kohti) skörd per ha (hehtaarisato). Dessa mått på partiell produktivitet kan ge en felaktig bild av den generella produktiviteten. (osatuottavuus mitat voivat antaa harhaisen huvan yleisestä tuottavuudesta) 1

2 Partiella produktivitetsmått (osatuottavuusmittoja) : En familj i Sydostasien kan manuellt odla 1 hektar ris inom ett odlingssystem som kräver bevattningssystem (manuaalinen viljelyjärjestelmä 1 ha riisiä) En familj kan odla ett område på ha hektar på torr åker i ett hög mekaniserat odlingssystem (mekanisoitu viljelyjärjestelmä ha). De asiatiska odlingssystemen uppvisar en hög fysisk avkastning räknat per hektar (hög hektaravkastning) (korkea hehtaarisato). Teknologin i det mekaniserade odlingssystemet möjliggör en hög produktion per manstimme eller dagsverke (hög arbetsproduktivitet) (korkea työn tuottavuus) III. Produktivitetsutvecklingen: Produktivitet, produktionsvolym och insatsanvändning åren enligt jordbrukets totalkalkyl (MTT Suomen maatalous ja maaseutuelinkeinot 2010) Produktivitetsnivå 1,40 1,30 1,20 1,10 1,00 0,90 0,80 Produktivitet Produktion Insatsanvändning 0,70 0, År 1992 motsvarar talet 1 (2009=prognos) MTT Ekonomisk Finlands lantbruk och forskning, Publikationer landsbygdsnäringar b Arbetets och kapitalets delproduktivitet åren enligt jordbrukets totalkalkyl 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 MTT Ekonomisk forskning, Publikationer 110b Arbetets produktivitet Kapitalets produktivitet År 1992 motsvarar talet 1, 2009=prognos Finlands lantbruk och landsbygdsnäringar 2010 Produktivitet, produktionsvolym och insatsanvändning åren i Finland och USA Produktivitetsnivå 1,5 1,3 1,1 0,9 0,7 0, År 1992 motsvarar talet 1, 2009=prognos MTT Ekonomisk Finlands lantbruk och forskning, Publikationer landsbygdsnäringar b Finland Finland, produktion Finland, insatser USA USA, produktion USA, insatser 2

3 Produktivitetsutvecklingen kort konklusion Produktivitetsutvecklingen i Finland har varit lika snabb som i USA de senaste femton åren I motsats till USA har inte produktionen ökat Trots produktivitetsökningen har man inte lyckats minska de nackdelar som följer av vårt klimat och en relativt sett liten gårdsstorlek Tuottavuuskehitys keskeisimmissä tuotantosuunnissa vuosina (Sami Myyrä) 2,0 1,8 1,5 1,3 1,0 0,8 Viljatilat Maitotilat Sikatilat 0, Lähde: MTT Taloustutkimus, Sami Myyrä Produktivitetsförändring Produktionen är y t och faktoranvändningen x t yt under period t: produktivitet = P = Produktionen under period t+1 är y t+1 och faktoranvändningen x t+1 æ yt+ 1 yt ö æ yt+ 1 ö ç - xt 1 x ç t x æ t 1 yt 1 x ö t Produktivitetsförändringen = D P= ç = ç - 1 = 1 yt y ç - t è yt xt+ 1 ø ç x ç t x è ø è t ø x t Exempel 1 (Rasmussen s. 60) Konsumtionen av en insats x är 30 enheter år 2011 och 35 enheter år Produktionen av en produkt y år 2011 är 140 enheter och år enheter. Ökningen i produktivitet från 2011 till 2012 är därför æ180 ö ç 35 ç -1 = 0,102 eller 10,2% 140 ç è 30 ø 3

4 Det föregående exemplet gällde bara en insats och kan därför betraktas som ett mått på partiell produktivitet (e.m. esim. on esimerkki osatuottavuuden muutoksesta). Det är däremot möjligt att beräkna förändringen i produktivitet för alla insatser genom att använda sig av ett insats index. Ett välkänt insatsindex är Laspeyre s insatsindex vilket beräknas enligt (eräs panosindeksi on Laspeyresin indeksi): n wtk xt+1,k t k=1 QI = QI L =, xtk =konsumtion av insats k under period t n wx k=1 tk tk t w =priset för insats k under period t, QI = Laspeyres insatsindex tk å å för konsumtion av alla insatser under tiden t+1 L Slutligen i en situation där m antal produkter produceras med n antal insatser kan på motsvarande sätt ett Laspeyres produktindex QO beräknas (vastaavasti tilanteessa, jossa tuotetaan m kappaleita tuotteita n kappaleilla panoksilla voidaan Laspeyresin tuotantoindeksi laskea vastaavalla tavalla). Den totala faktorproduktiviteten för alla dessa produkter och insatser beräknas, genom att dividera produktindexet QO med insatsindexet QI (Kokonaistuottavuus saadaan jakamalla tuotantoindeksi panosindeksillä) QO Total faktorproduktivitet TFP = QI Exempel 2, Exempel med två insatser och två produkter (kaksi panosta, kaksi tuotetta), fortsättning på exempel 1 Om till exempel dessutom en annan insats x 2 och en annan tas i beaktande kan vi beräkna förändringen i produktivitet för produkten y och de båda insatserna. Anta att konsumtionen av x 2 är 40 enheter år 2011 och 50 enheter år Vi har nu x 1t = 30, x 1t+1 = 35, x 2t = 40, x 2t+1 = 50 y t = 140, y 1t+1 = 180 Låt insatspriserna (panoshinnat) vara w 1 = 2 och w 2 = 3 Förändringen i konsumtionen av de båda insatserna från 2011 till 2012 är då (kahden tuotantopanoksen kulutuksen muutos on tällöin): 2 å (2*35)+(3*50) t k= QI=QI L =, = = =1,22. n (2*30)+(3*40) å k=1 Förändringen är 1-1,22 eller 22,2% 4

5 Exempel 2 fortsättning, vi har nu två produkter (meillä on nyt kaksi tuotetta) Produktionen av produkt y 1 år 2011 är 140 enheter och år enheter. Produktionen av en annan y 2 år 2011 är 80 och år Priserna på dessa produkter är p 1 = 4 och p 2 = 5 2 å(4*180)+(5*125) t k= QO=Q L =, = = =1,401. n (4*140)+(5*80) å k=1 Förändringen i produktionen är 1,401-1 = 0,401 eller» 40% Exempel med två insatser och två produkter (2) Förändringen i total faktorproduktivitet från 2011 till 2012 är därför QO 1,40 TFP = =» 1,15. QI 1,22 Förändringen i total faktorproduktivitet TFP är således 15 % Muutos kokonaistuottavuudessa on 15% Olika index (erilaiset indeksit) I det föregående användes Laspeyres index. Man bör dock observera att det finns flera andra möjliga index t.ex. (pitää ottaa huomioon, että Laspeyresin indeksi on vain yksi mahdollinen indeksi monien joukossa, esim.) Paashes index Fishers index Törnqvists index Produktivitetsökningar kan bero på många faktorer: (tuottavuuden kasvu voi johtua useasta tekijästä) Rasmussen kapitel 6 s Förbättring av teknisk effektivitet (parantunut tekninen tehokkuus) 2. Teknisk förändring (tekninen muutos) 3. Skalfördelar (mittakaavaedut, skaalaedut) 4. Förbättring av allokativ effektivitet (allokatiivinen tehokkuus) 5

6 Produktivitet, teknisk effektivitet och skalekonomi Tuottavuus, tekninen tehokkuus ja mittakaava edut Y (Coelli och Battese 2005) *C *B F(x) *A X Produktivitet (tuottavuus) I den föregående figuren uppnås maximal produktivitet i punkten C eftersom förhållande mellan produktion (Y) och insatser (X) är störst i denna punkt. Den maximala produktiviteten anges av den punkt på linjen från origo som tangerar produktionsfunktionen. Kuviossa maksimaalinen tuottavuus saavutetaan pisteessä C sillä tuotannon ja resurssien suhde on suurin tässä pisteessä. Piste C sijaitsee suoralla joka lähtee origosta ja sivuaa tuotantofunktiota. I punkterna A och B är produktionen inte maximalt produktiv. Pisteissä A ja B tuotanto ei ole maksimaalisen tuottavaa. 1. Teknisk effektivitet ur produktionssynvinkel (enlig M. J. Farrell 1957) (1) (tekninen tehokkuus tuotannon näkökulmasta) Uppnådd fysisk avkastning Teknisk effektivitet = Maximal fysisk avkastning Saavutettu tuotos Tekninen tehokkuus = Maksimaalinen tuotos Teknisk effektivitet ur produktionssynvinkel (2) (tekninen tehokkuus tuotannon näkökulmasta) Företaget kan producera mängden B men producerar endast mängden A (yritys voi tuottaa määrän A mutta tuottaa vain määrän B) Avståndet mellan A och B är ett mått på ineffektivitet (etäisyys A:n ja B:n välillä on tehottomuuden mitta) 6

7 Teknisk effektivitet ur produktionssynvinkel: Ett företag som producerar endast en mängd A är tekniskt ineffektivt (Tekninen tehokkuusmitta tuotannon näkökulmasta: yritys joka tuottaa vain määrän A on teknisesti tehoton) (Coelli et al. 1999)(3) E Y *C *B *A D F(x) X Teknisk effektivitetsmått ur produktionssynvinkel Tekninen tehokkuus tuotannon näkökulmasta (4) Det tekniska effektivitetsmåttet anger ur produktionens synvinkel hur mycket produktionen kunde öka utan att förändra insatserna Tekninen tehokkuusmitta tuotannon näkökulmasta kertoo kuina paljon tuotantoa voitaisiiin lisätä lisäämättä panoksia I figuren anger punkten B den maximala mängden som kan produceras vid en viss nivå på insatser medan punkten A anger den faktiska produktionen Kuviossa piste B kertoo maksimaalisen määrän, joka voidaan tuottaa annetulla panosmäärällä kun taas A kertoo todellisudessa tuotetun määrän TE anger relationen mellan den faktiska produktionen och den maximala. TE kertoo suhteen todellisen määrän ja maksimimäärän välillä Teknisk effektivitetsmått ur produktionssynvinkel Tekninen tehokkuus tuotannon näkökulmasta (5) Alla punkter som ligger på produktionsfunktionen är tekniskt effektiva medan alla punkter under produktionsfunktionen, t.ex. A i olika grad är tekniskt ineffektiva. Kaikki pisteet tuotantofunktiolla ovat teknisesti tehokkaita kun taas kaikki pisteet sen alapuolella, esim. A, ovat teknisesti tehottomia eri suhteessa TE anger relationen mellan den faktiska produktionen och den maximala. TE kertoo suhteen todellisen määrän ja maksimimäärän välillä Exempel teknisk effektivitet ur produktionssynvinkel Esimerkki tekninen tehokkuus tuotannon näkökulmasta (1) Företaget kan producera mängden B (9000 l mjölk) men producerar endast mängden A (7000 l mjölk) (Yritys voi tuottaa määrän B (9000 l maitoa) mutta tuottaa vain määrän A (7000 l maitoa)) Avståndet mellan B och A är ett mått på ineffektivitet (Etäisyys B:n ja A:n välillä on tehottomuuden mitta) 7

8 Exempel teknisk effektivitet ur produktionssynvinkel Esimerkki tekninen tehokkuus tuotannon näkökulmasta (2) Y, l mjölk *C *B } 2000 *A D F(x) X, kg foder Vi kan skriva teknisk effektivitet ur produktionssynvinkel som: (Tekninen tehokkuus voidaan kirjoittaa tuotannon näkökulmasta:) (Technical Efficiency (TE) as an output oriented measure:) AD TE = 0 TE 1 BD TE anger relationen mellan den faktiska produktionen och den maximala. TE kertoo suhteen todellisen määrän ja maksimimäärän välillä Om TE =1 så är gården fullständigt effektiv (jos TE=1 niin maatila on täysin tehokas) I exemplet: TE = = 0, I exemplet är den tekniska effektiviteten =0,7778 d.v.s. gården producerar 22,3 % mindre än den kunde på denna insatsnivå (Esimerkissä TE=0,7778 niin maatila tuottaa 22,3% vähemmän kuin mitä voitaisiin tällä panosmäärällä) På motsvarande sätt kan teknisk ineffektivitet ur produktionssynvinkel definieras som: (Tekninen tehottomuus tuotannon näkökulmasta voidaan vastaavasti määritellä seuraavasti) AB Ineffektivitet = u = 0 u 1 BD 8

9 I exemplet: Inneffektivitet = u = = 0, I exemplet är den tekniska ineffektiviteten = 0,2222 (Esimerkissä tekninen tehottomuus on ) Att observera (huomoitava): Ett företag som är maximalt produktivt är alltid maximalt tekniskt effektivt Yritys joka on maksimaalisesti tuottava on myös teknisesti maksimaalisen tehokas. Ett företag som är maximalt tekniskt effektivt behöver inte vara maximalt produktivt Teknisesti maksimaalisen tehokakan tilan ei välttämättä ole maksimaalisen tuottava 2. Teknisk förändring innebär att produktionsfunk- tionen förskjuts uppåt som följd av ny teknologi Tekninen muutos tarkoittaa, että tuotantofunktio siirtyy ylöspäin uuden teknologian johdosta Y Fx) ( F0( x) X 3. Skalavkastning (mittakaavaedut) Economics of scale (1): Vad händer med produktionen om vi ökar alla produktionsinsatser i samma proportion, t ex fördubblar dem? (Mitä tapahtuu tuotannolle jos kasvatamme kaikkien panoksien määrää esim. kaksinkertaiseksi? Om produktionen fördubblas har vi att göra med konstant skalavkastning (Jos tuotanto kaksinkertaistuu puhumme vakio skaalatuotoista) Om produktionen mer än fördubblas har vi att göra med skalfördelar eller tilltagande skalavkastning (Jos tuotanto enemmän kun kaksinkertaistuu puhumme mittakaavaeduista) Om produktionen mindre än fördubblas har vi att göra med skalnackdelar eller avtagande skalavkastning (Jos tuotanto vähemmän kuin kaksinkertaistuu puhumme vähenevistä skaalatuotoista) 9

10 Exempel 2 (1) (filn John Sumelius and Stefan Bäckman) Sumelius och Bäckman (2005) 1) estimerade den tekniska effektiviteten för ca 850 finländska bokföringsgårdar åren Sumelius ja Bäckman estimoivat noin 850 suomalaisen maatalouden kannattavuuskirjanpitotilan teknistä tehokkuutta vuosina Den tekniska effektiviteten var i medeltal 0,79534 vilket innebär att den tekniska ineffektiviteten var 0,20466 i medeltal. Tekninen tehokkuus oli keskimäärin 0,79534 mikä tarkoittaa, että tekninen tehottomuus oli keskimäärin 0, Dessa gårdar kunde i teorin ha producerat ca. 20 % mera produkter med de insatta resurserna. Nämä tilat olisivat voineet tuottaa noin 20% enemmän resursseja käytetyillä tuotantopanoksilla Exempel 2 (2) Genomsnittlig teknisk effektivitet för de undersökta gårdarna (Sumelius och Bäckman, 2005) Year Mean efficiency Variation ) Determinants of Technical Efficiency on Farms in Finland i Agricultural Economics and Rural Development Exempel (2) (3) Gårdarna på område C var mer effektiva än på område A oh B. Tilat alueella C olivat tehokkaampia kuin alueella A ja B. Produktionsgrenen (tuotantosuunta) var en viktig s.k. determinant för effektiviteten Tuotantosuunta on tärkeä tehokkuuden determinantti eli määrääjä. Trädgårdsproduktionen den var mest effektiva produktionsgrenen, svinkött och grisproduktionen näst mest effektiv, tredje effektivaste var mjölkgårdarna och de minst effektiva var spannmålsgårdarna Puutarhatalous oli tehokkain tuotantosuunta, sianliha ja porsastuotanto toiseksi tehokkain, maidontuotanto kolmanneksi tehokkain ja viljantuotanto oli vähiten tehokas tuotantosuunta. Elasticiteter för produktionen för insatser k, skalavkastning och teknisk förändring, Tuotannon joustot panoksille k, mittakaavaedut ja tekninen muutos (4) Input Mean value Elasticity RTS Technical change Labour 3709 h Land ha Requisites FIM Fixed costs FIM

11 Exempel 2 (5) De estimerade elasticiteterna varierade mellan 0,1 för arbete och 0,43 för de fasta kostnaderna Otoksen estimoidut jousto panoksille vaihtelivat 0,1 (työ 0,43v (kiinteät kustannukset). Exempel 2 (6) De estimerade skalfördelarna i samplet var 1,0840 vilket indikerade svag skalavkastning Otoksen estimoidut skaalaedut olivat 1,0840 mikä viittasi heikohkoihin skaalaetuihin. Den estimerade koefficienten för tekniska förändringen var negativ 0,089 Estimoitu tekninen muutos oli negatiivinen -0,089. Tekniskt effektivitetsmått ur synvinkel för insatser Tekninen tehokkuus panosten näkökulmasta Technical Efficiency as an input oriented measure Mängden A motsvarar mängden C på produktionsfunktionen. Den kunde produceras med endast insatsmängden G istället för med mängden D. Määrä A vastaa määrää C tuotantofunktiolla, jota voidaan tuottaa pelkästään panosmäärällä G (panosmäärän D sijasta) M.J. Farrell föreslog år 1957 ett enkelt mått på effektivitet för ett företag Effektiviteten består av två komponenter: 1) teknisk effektivitet och 2) allokativ effektivitet. Produkten av de båda kallade han ekonomisk effektivitet. (Farrell ehdotti v. 1957, että yrityksen tehokkuus koostuu kahdesta tekijästä: tekninen tehokkuus ja allokatiivinen tehokkuus, joiden tulo on yhtä kuin taloudellinen tehokkuus) På föregående föreläsning behandlades teknisk effektivitet ur produktionssynvinkel (edellisellä luennolla käsiteltiin tekninen tehokkuustuotannon näkökulmasta) Man kan även se på teknisk effektivitet ur insatssynvinkel (teknistä tehokkuutta voidaan käsitellä panosten näkökulmasta) Y E *C G *B *A D F(x) X 11

12 Teknisk effektivitetsmått ur synvinkel för insatser Det tekniska effektivitetsmåttet synvinkel för insatser anger hur mycket insatserna kunde minskas utan att förändra produktionen Tekninen tehokkuusmitta panosten näkökulmasta kertoo kuina paljon panoksia voitaisiin vähentää pienentämättä tuotantoa. I figuren anger punkten C den minimala mängden insatser som behövs för att producera produktmängden E medan punkten A anger den faktiska mängden insatser. Kuviossa piste C kertoo vähimmäismäärän panoksia, joita tarvitaan tuottaakseen määrän E tuotetta kun taas A kertoo todellisuudessa käytetyn määrän panoksia. Tekniskt effektivitetsmått ur synvinkel för insatser Tekninen tehokkuus panosten näkökulmasta Det tekniska effektivitetsmåttet ur synvinkel för insatser illustreras av förhållandet EC/EA. Det visar hur mycket insatsmängden kunde minskas utan att förändra produktionsnivån. Suhde EC/EA osoittaa tekninen tehokkuutta panosten näkökulmasta. Se osoittaa kuinka paljon panoksia voitaisiin vähentää vähentämättä tuotannon tasoa TE anger här relationen mellan den minimala mängden insatser som behövs och den faktiska. TE kertoo suhteen vähimmäismäärän panoksia ja todellisen määrän panoksia välillä. Vi kan skriva teknisk effektivitet ur synvinkel för insatser som: (Tekninen tehokkuus voidaan kirjoittaa panosten näkökulmasta) EC TE = 0 TE 1 EA Exempel på teknisk effektivitet ur synvinkel för insatser(1) Företaget kan producera mängden E (7000 l mjölk) med 1600 kg fodersäd men använder 2300 kg fodersäd (Yritys voi tuottaa määrän E (7000 l maitoa) 1600 kg rehuviljaa mutta käyttää todellisuudessa 2300 kg rehuviljaa. Avståndet mellan C och A är ett mått på ineffektivitet (Etäisyys C:n ja A:n välillä on tehottomuuden mitta) 12

13 Exempel på teknisk effektivitet ur synvinkel för insatser(2) E= 7000 Y, l mjölk *C *B *A F(x) X, kg fodersäd Exempel på teknisk effektivitet ur synvinkel för insatser (3) (Tekninen tehokkuus voidaan kirjoittaa panosten näkökulmasta) Detta innebär att man använder 30,44 % mer fodersäd än vad som behövs. (Käytetään 30,44% enemmän rehuviljaa kuin mitä tarvitaan) TE = = 0, I exemplet: Inneffektivitet = u = 1-0, 6956 = 0, 3044 Teknisk effektivitet kan alternativt granskas som en isokvant med två insatser och en produkt i likhet med Farell (1957), Teknistä tehokkuutta voidaan tarkastella samatuotoskäyränä kahden panoksen ja yhden tuotteen tapauksessa x 2 / y I P I exemplet är den tekniska ineffektiviteten = 0,3044 (Esimerkissä tekninen tehottomuus on ) A R Q Q I 0 A x 1 / y 13

14 Teknisk effektivitet som en isokvant Tekninen tehokkuus samatuotoskäyränä För att producera mängden I använder företaget en mängd resurser av de två produktionsinsatserna x 1 och x 2 som motsvarar punkt P i figuren Tuottaakseen määrän I yritys käyttää pistettä P vastaavia määriä tuotantopanoksista x 1 ja x 2 I själva verket skulle en mängd insatser motsvarande punkt Q räcka till för att producera I. Itse asiassa panosmäärä, joka vastaisi pistettä Q riittäisi tuottamaan I:ta Teknisk effektivitet som en isokvant För att producera mängden I använder företaget en mängd resurser av de två produktionsinsatserna som motsvarar punkt P i figuren (Tuottaakseen määrän I yritys käyttää pisteen P vastaavia määriä tuotantopanoksesta) Den tekniska effektiviteten motsvaras av förhållandet TE = 0Q/0P 0< TE <1 Teknisk effektivitet som en isokvant Den tekniska effektiviteten motsvaras av förhållandet TE = 0Q/0P 0< TE <1 En fullständigt tekniskt effektiv producent befinner sig på punkt Q dvs. på isokvanten, då är TE =1. (teknisesti täysin tehokas tila sijaitsee samastutoskäyrän pisteellä Q, jolloin TE =1) Allokativ effektivitet (allokatiivinen tehokkuus); linjen AA i figuren representerar isokost linjen. Om vi känner till prisrelationen mellan insatserna X 1 och X 2 kan vi beräkna den allokativa effektiviteten (AE). Suora AA kuviossa kuvaa samakustannussuoraa Mikäli tunnemme panosten X 1 ja X 2 hintasuhteet niin voimme laskea allokatiivisen tehokkuuden (AE) AE kan mätas som relationen mellan de minsta produktionskostnaderna för att producera en viss mängd produkt och de observerade kostnaderna: (AE on suhde tietyn tuotantomäärän vähimmäiskustannusten ja todellisten kustannusten välillä) 14

15 Den allokativa effektiviteten motsvaras av förhållandet AE= OR/OQ Allokatiivinen tehokkuus vastaa suhdetta AE = OR/OQ. X /y 2 A 0 I R Q P Q I A X 1/y Slutsats (johtopäätös): En gård som producerar en mängd motsvarande Q är tekniskt effektiv (maatila, joka tuottaa Q vastaavan määrän on teknisesti tehokas) Gården är dock inte allokativt effektiv (tila ei kuitenkaan ole allokatiivisesti tehokas) För att vara allokativt effektiv borde man producera en mängd av produkterna motsvarande R. (Allokatiivisesti tehokas tila tuottaa R vastaavan määrän tuotteita) Den både tekniskt och allokativt effektiva punkten är Q Sekä teknisesti että allokatiivisesti tehokas piste on Q Ekonomisk effektivitet EE: (Taloudellinen tehokkuus) (1) Ekonomisk effektivitet erhålls genom att multiplicera teknisk och allokativ effektivitet EE= TE*AE Den ekonomiska effektiviteten kunde i princip beräknas ur det föregåen exemplet med isokvanter och isokostlinje. (Taloudellinen tehokkuus saadaan kertomalla teknistä tehokkutta allokatiivisella tehokkudella. Edellisestä esimerkistä olisi periaatteessa mahdollista laskea talodellista tehokkuutta) Ekonomisk effektivitet EE: (Taloudellinen tehokkuus) (2) Ekonomisk effektivitet i fallet med två produkter och en insats kan illustras genom produktionsmöjligheternas kurva ZZ och isointäktslinjen DD Taloudellinen tehokkuus kahden tuotteen ja yhden tuotantopanoksen tapauksessa voidaan kuvata tuotantomahdollisuuksien käyrällä ZZ ja samatuottokäyrällä DD 15

16 Ekonomisk effektivitet i fallet med två produkter och en insats: Teknisk effektivitet TE= 0A/0B, Allokativ effektivitet AE = 0B/0C, Ekonomisk effektivitet EE= (0A/0C) =(0A/0B)*(0B/0C) D y 2 / x 1 C Z B B A Taloudellinen tehokkuus kahden tuotteen ja yhden panoksen tapauksessa: Tekninen tehokkuus TE= 0A/0B, Allokatiiviinen AE = 0B/0C, Taloudellinen tehokkuus EE= (0A/0C) =(0A/0B)*(0B/0C) D y 2 / x 1 C Z B B A 0 D Z y 1 / x1 0 D Z y 1 / x1 Konklusion (johtopäätös) Sammanfattning av teknisk, allokativ och ekonomisk effektivitet enligt K.M. Zahidul Islam (2010) En gård eller ett företag som producerar så att EE= 1 är ekonomiskt effektiv. (Tila tai yritys, joka tuottaa niin että EE=1 on taloudellisesti tehokas) Detta motsvaras av punkt B i föregående figur. (Tämä vastaa pistettä B edellisessä kuviossa) Detta är den punkt där isointäktslinjen DD är tangent till produktionsmöjligheternas kurva ZZ (Tässä pisteessä samatuottokäyrä DD sivuaa tuotantomahdollisuuksien käyrää ZZ. X 2 X * 2 0 D X 1 * YTE A B CTE C CEE YTE = Tecnically efficient isoquant CTE = Technically efficient cost CEE = Economically efficienct cost COB = Observed cost TE = OB/OA = CTE/COB AE =OD/OB = CEE/CTE EE =TE*AE =OD/OA =CEE/COB COB x 1 16

17 Till slut (lopuksi) Vi kan ytterligare notera att driftens omfattning (skalavkastningar, skaalavaikutukset) kan inverka på TE eller AE. Skillnaden mellan optimal storlek och observerad storlek kunde kallas skaleffektivitet (se Jonasson 1996). Tack!/kiitos! 17