Arvoisat neurokirurgiaan tutustuvat nuoremmat kolleegat!

Transkriptio

1 Arvoisat neurokirurgiaan tutustuvat nuoremmat kolleegat! Ohessa on kysymyksiä neurokirurgian opiskelua varten. Niitä käytetään pääblokin tentissä. Oikeita vaihtoehtoja on 0-4. Osa kysymyksistä on kieroja. Ne tukevat Neurokirurgia-monisteen omaksumista. Ilman huolellista lukemista ei kysymyksistä selviä. Moniste on Digitaalisessa kurssikirjastossa (TERKKO). Moniste yrittää esittää neurokirurgian systematiikkaa. Tulee olemaan 49 lääketieteen erikoisalaa. Niillä on omat systematiikkansa, jotka ovat kehittyneet vuosien kuluessa. Niiden mukaan tutkitaan ja hoidetaan potilaat. Niitä ei voi keksiä itse eikä opintopiireissä eikä imuroida netistä. Neurokirurgian systematiikka saadaan neurokirurgien antamasta (ryhmä)opetuksesta. Siitä on valitettavasti jätetty pois neurokirurgian luento-opetus, joka sisälsi opiskelijoiden tekemiä tapausselostuksia, leikkausvideoita, kuvantamistulosten tulkintaa ja eettistä keskustelua. Ärade yngre kolleger på neurokirurgikursen! Här nedanför finns frågor om neurokirurgi för att underlätta studierna. De används vid huvudblockstenten. Antalet rätta alternativ varierar från 0-4. En del frågor är lömska. Frågorna stöder inlärningen av Neurokirurgi-kompendiet. Utan att läsa kompendiet omsorgsfullt kan man inte klara av frågorna. Kompendiet finns i elektronisk form i Digitala kursbiblioteket (TERKKO). Kompendiet strävar till att presentera neurokirurgins systematik. I framtiden kommer vi att ha 49 medicinska specialiteter av vilka var och en har sin egen under årens lopp uppbyggda systematik. Patienterna undersöks och behandlas enligt dessa. Dem kan man inte komma på själv eller i studiecirklar eller inhämta från Internet. Neurokirurgins systematik inlärs i (grupp)undervisningen som ges av neurokirurger. Vi har tyvärr varit tvungna att avstå från föreläsningarna, vilka innehöll patientfall presenterade av kandidaterna, operationsvideor, tolkning av CT- och MRI- bilder samt etisk diskussion. Juha Jääskeläinen apulaisopettaja juha.jaaskelainen@huch.fi Juha Hernesniemi professori juha.hernesniemi@huch.fi P.S. HY Neurokirurgian klinikka on avoin. Konsultoikaa vapaasti työssänne. AIVOKASVAIMET 1. Perinnöllinen aivokasvain a. on schwannooma NF2 (neurofibromatoosi 2) -taudissa b. on hemangioblastooma von Hippel-Lindau -taudissa c. periytyy yleensä dominantisti d. ei sovi täsmäsädehoitoon koska voi kehittyä uusia kasvaimia 1. Ärftlig hjärntumör a. är schwannom vid NF2 (neurofibromatosis 2) b. är hemangioblastom vid von Hippel-Lindaus sjukdom c. nedärvs vanligen dominant d. lämpar sig inte för precisionsstrålbehandling då nya tumörer kan uppstå 2. Gliooma a. gliiasolukon kasvain b. periytyy harvoin c. dysfasia Wernicken alueelta d. tappaa vaikka gradus olisi II 2. Gliom a. växt utgående från gliaceller b. nedärvs sällan c. dysfasi i Wernickes område d. leder till döden även som gradus II 3. Akustikusneurinooma a. lähes aina vestibulaarihermon schwannooma b. aiheuttaa tinnitusta c. yleensä poistettavissa kokonaan d. voidaan hoitaa stereotaktisella sädehoidolla 3. Akustikusneurinoma a. nästan alltid schwannom utgående från vestibularisnerven b. förorsakar tinnitus c. kan vanligen avlägsnas i sin helhet d. kan behandlas med stereotaktisk strålbehandling

2 4. Akustikusneurinooma a. aiheuttaa polysytemiaa erittämällä erytropoietiinia b. litistää kasvohermoa (n. facialis) c. uusii 20 %:ssa vaikka mikrokirurginen poisto näyttää radikaalilta d. on lasten tavallisin takakuoppakasvain 4. Akustikusneurinoma a. förorsakar polycytemi genom att utsöndra erytropoietin b. komprimerar ansiktsnerven (n. facialis) c. recidiverar i 20 % trots till synes radikal mikrokirurgisk extirpation d. är den vanligaste tumören i bakre skallgropen hos barn 5. Hypofyysiadenooma a. aiheuttaa Cushingin taudin jos se erittää prolaktiinia b. aiheuttaa hydrokefaluksen tukkimalla foramen Magendien c. hoidetaan ensisijaisesti stereotaktisella sädehoidolla d. leikataan yleensä transsfenoidaalisesti 5. Hypofysadenom a. förorsakar Cushings sjukdom om det utsöndrar prolaktin b. förorsakar hydrokefalus genom att blockera foramen Magendie c. behandlas i första hand med stereotaktisk strålbehandling d. opereras vanligen transsfenoidalt 6. Meningeooma a. on miehillä kaksi kertaa yleisempi kuin naisilla b. on poissuljettu jos tuumorin kohdalla on hyperostoosia c. tuberculum sellaessa ilmenee usein bitemporaalisena hemianopiana d. edellyttää yleensä PCV-solunsalpaajahoidon kokeilua 6. Meningeom a. är två gånger vanligare hos män än hos kvinnor b. är utesluten om det finns hyperostos vid tumören c. förorsakar ofta bitemporal hemianopi då tumören utgår från tuberculum sellae d. förutsätter vanligen vårdförsök med PCV-sytostatika AIVOVAMMAT 1. Kalloon kohdistuneen iskun jälkeen a. amnesia - Brocan alueen vaurio b. laaja pupilla - tentoriumherniaatio c. Glasgow Coma Scale 13 - hyvä ennuste d. likvoria korvasta - kallonpohjan päivystyspaikkaus 1. Efter slag mot skallen a. amnesi - skada på Brocas område b. dilaterad pupill - tentoriumherniation c. Glasgow Coma Scale 13 - god prognos d. likvor från örat - jourmässig reparation av skallbasen 2. Kallon kohdistuneen iskun jälkeen a. aivotärähdys ei näy TT-kuvissa (tietokonetomografia) b. lumbaalipunktio on hyödyksi subaraknoidaalisen verenvuodon osoittajana c. TT osoittaa kätevämmin akuutin vuodon kuin MK (magneettikuvaus) d. kehittynyt krooninen subduraalihematooma on TT:ssa valkoinen 2. Efter slag mot skallen a. hjärnskakning syns ej på DT bilderna (datortomogram) b. lumbalpunktion är nyttig för påvisning av blod i subaraknoidal rummet c. DT är behändigare än MR (magnettomogram) för att påvisa akut blödning d. kroniskt subduralhematom är vitt på DT 3. Aivovammoissa a. laaja ja valojäykkä pupilla merkitsee usein tentoriumherniaatiota

3 b. akuutti subduraalihematooma on hankala tyhjentää endoskoopilla c. luodin sirpaleet on syytä poistaa epilepsiavaaran takia d. aivokuolema on todennäköinen jos Glasgow Coma Scale on Vid hjärntrauma a. en dilaterad ljusstel pupill innebär ofta tentoriumherniation b. ett akut subduralhematom är svårt att tömma med endoskop c. splitter av skott bör avlägsnas för att minska epilepsirisken d. hjärndöd är sannolik om Glasgow Coma Scale är Krooninen subduraalihematooma a. syntyy yleensä a. meningica median repeämästä b. leikataan harvoin yli 70-vuotiaalla c. tyhjennetään kraniotomian kautta, jos potilas on nuori d. ei yleensä edellytä ventrikulostomian laittoa 4. Kroniskt subduralhematom a. uppstår vanligen som en följd av a. meningica media ruptur b. opereras sällan på patienter över 70 år c. utrymmes genom kraniotomi om patienten är ung d. kräver vanligen inte ventrikulostomi 5. Aivokuolema a. tarkoittaa aivotoiminnan ja aivoverenkierron pysyvää loppumista b. merkitään tapahtuneeksi, kun elimet on irroitettu siirtoa varten c. merkitään tapahtuneeksi, kun Glasgow Coma Scale on 3 d. ei lapsilla yleensä ole lopullinen 5. Hjärndöd a. innebär ett slutgiltigt avbrott i hjärnfunktionen och hjärnans blodcirkulation b. konstateras efter det att man avlägsnat organ för transplantation c. konstateras då Glasgow Coma Scale är 3 d. är vanligen inte slutgiltig hos barn AIVOVERISUONISAIRAUDET 1. Subaraknoidaalivuoto a. voidaan ehkäistä ennalta b. aiheuttaa usein subduraalihematooman c. on vaalea TT-kuvissa (tietokonetomografia) d. uusii harvoin nimodipiinihoidon aikana 1. Subaraknoidal blödning a. kan förebyggas b. förorsakar ofta subduralhematom c. är ljus på DT bilder (datortomogram) d. recidiverar sällan under nimodipin behandling 2. Aivovaltimon aneurysma a. elastiinigeenin vaurion seuraus b. antikoagulanttihoidon tunnettu komplikaatio c. näkyy MRI-angiografiassa d. hoidetaan myös endovaskulaarisesti 2. Aneurysm på hjärnartärer a. en följd av en defekt i elastingenen b. känd komplikation till antikoagulantbehandling c. ses på MR-angiografi (magnetangiografi) d. behandlas även endovaskulärt 3. Aivovaltimon aneurysma a. on useimmiten a. basilariksen huipussa b. ei yleensä periydy c. aiheuttaa pitkittyneen päänsäryn ennen vuotoa d. suljetaan klipsillä, jotta vuoto lakkaisi

4 3. Aneurysm på hjärnartärer a. finnas oftast i a. basilaris bifurkation b. nedärvs vanligen inte c. förorsakar långvarig huvudvärk innan det blöder d. ligeras med klips för att få slut på blödningen 4. Aivojen arteriovenöösi malformaatio a. on synnynnäinen mutta ei perinnöllinen b. on trombosoituessaan vaarallinen c. on syytä poistaa talamuksesta vaikka ei olisi vuotanut d. on poistettavissa endovaskulaarisesti 4. Arteriovenös malformation i hjärnan a. är medfödd men inte ärftlig b. är farlig om den blir tromboserad c. bör avlägsnas från thalamus även om den inte har blött d. kan avlägsnas endovaskulärt 5. Subaraknoidaalivuodon jälkeinen aivovaltimospasmi a. johtuu kohonneesta aivopaineesta b. aiheuttaa usein hydrokefaluksen c. on nimodipiinihoidon indikaatio d. on pahimmillaan 3 kuukauden kuluttua 5. Hjärnartärspasm efter subaraknoidalblödning a. förorsakas av förhöjt hjärntryck b. förorsakar ofta hydrokefalus c. indicerar behandling med nimodipin d. kulminerar efter 3 månader LIKVORIKIERTO 1. Hydrokefalus a. subaraknoidaalivuodon tunnettu komplikaatio b. edellyttää paineenmittausta c. laukeaa yleensä diureeteilla d. hoidetaan ensisijaisesti endoskoopilla 1. Hydrokefalus a. kan förekomma efter subaraknoidal blödning b. forutsätter tryckmätning c. återgår med diuretika d. behandlas i första hand med endoskop 2. Shuntti a. asetetaan usein välille lateraaliventrikkeli-vasen eteinen b. toimii paristolla c. tukkiutuessaan aiheuttaa slit ventricle -syndrooman d. auttaa foramen Monron tukoksessa 2. Shunt a. implanteras vanligen mellan lateralventrikeln och vänstra förmaket b. fungerar med batteri c. förorsakar slit ventricle -syndrom då den stockar sig d. hjälper då foramen Monro är ockluderad FUNKTIONAALINEN NEUROKIRURGIA 1. Kivun käypä kirurginen hoito a. migreeni - pallidotomia b. facialisneuralgia - elektrokoagulaatio c. tortikollis - kordotomia d. aavesärky - medullastimulaatio

5 1. Gängse kirurgisk behandling av smärta a. migrän - pallidotomi b. facialisneuralgi - elektrokoagulation c. tortikollis - kordotomi d. fantomsmärta - medullär stimulation 2. Trigeminusneuralgian elektrokoagulaatio a. tehdään foramen jugularen kautta b. voidaan uusia c. on kontraindikaatio karbamatsepiinihoidolle d. on taitovirhe jos potilaalla on basilaarisaneurysma 2. Elektrokoagulation vid trigeminusneuralgi a. görs genom foramen jugulare b. kan upprepas c. utgör en kontraindikation mot karbamatsepinbehandling d. är ett konstfel om patienten har ett basilarisaneurysm 3. Liikehäiriön kirurginen hoito a. parkinsonismin vapinassa aloitetaan botulinium-toksiinin injektiolla b. tehdään hemifakiaalispasmissa transsfenoidaalisesti c. ei tortikolliksessa yleensä onnistu d. voidaan tehdä stereotaktisesti 3. Kirurgisk behandling av dyskinesi a. tremor i parkinsonism behandlas först med botulinium toxin injektion b. i hemifacialisspasm görs det transsfenoidalt c. är vanligen ineffektiv vid tortikollis d. kan göras stereotaktiskt SPINAALINEN NEUROKIRURGIA 1. Diskusprolapsi kaularangassa a. sotketaan usein MS-tautiin (multippeli skleroosi) b. näkyy huonosti MEG:lla c. lievittyy usein steroidihoidolla d. leikataan yleensä etukautta 1. Diskusprolaps i cervikal ryggen a. förväxlas ofta med MS (multipel skleros) b. framträder dåligt på MEG c. lindras ofta med steroidbehandling d. opereras framifrån 2. Diskusprolapsi a. ei sovellu täsmäsädehoitoon b. leikataan päivystyksenä jos potilaalla on virtsaumpi c. lannerangassa estää leikkauksen kontta-asennossa d. voi johtaa medullastimulaation kokeiluun 2. Diskusprolaps a. lämpar sig inte för precisionsstrålbehandling b. opereras jourmässigt om patienten har urinretention c. i ländryggen omöjliggör operation i hukställning d. kan leda till provbehandling med medullärstimulation 3. Spinaalinen kasvain a. aiheuttaa usein verenvuodon b. on harvoin selkäytimessä c. on yleensä metastaasi d. altistaa MS-taudille 3. Spinal tumör a. förorsakar ofta blödning b. förekommer sällan i ryggmärgen

6 c. är vanligen en metastas d. predisponerar till MS (multipel skleros) 4. Selkäydinkanavan kasvaimista a. yli puolet kasvaa selkäytimen sisällä eikä ole poistettavissa b. kaularangan meningeooma poistetaan etukautta c. schwannooma ei edellytä mikrodiskektomiaa vaikka aiheuttaa juurikivun d. ei ole huolta von Hippel-Lindaun taudissa 4. Tumörer i ryggmärkskanalen a. över hälften är intramedullärä och kan inte avlägsnas b. cervikala meningeom avlägsnas framifrån c. schwannom förutsätter inte mikrodiskektomi trots rotsmärtor d. är inte aktuella i von Hippel-Lindaus sjukdom 5. Spinaalinen neurinooma aiheuttaa virtsaummen. Käypä hoito on a. kasvaimen poisto päivystyksenä b. kortikosteroidi jättiannoksella c. akuutti palliatiivinen sädehoito d. spastisuuden lievitys medullastimulaatiolla 5. Ett spinalt neurinom förorsakar urinretention. Gängse vård är a. jourmässig extirpation av tumören b. kortikosteroid i jättedos c. akut palliativ strålbehandling d. medullär stimulation för lindring av spasticiteten MUUTA 1. Kallonsisäisten sairauksien leikkauksissa a. laser on kätevä kraniotomian teossa b. stereotaktinen punktio sujuu ilman näkökontrollia c. shuntin tukkiutuminen estetään minihepariinihoidolla d. transsfenoidaalinen reitti soveltuu useimmille aneurysmille 1. Vid operationer för intrakraniala sjukdomar a. laser är behändig då man gör kraniotomi b. sterotaktisk punktion kan göras utan synkontroll c. obstruktion av shunten förebygges med miniheparin d. den transsfenoidala vägen lämpar sig för de flesta aneurysm 2. Käypä neurokirurginen hoito a. krooninen subduraalihematooma - trepanaatio b. akuutti subduraalihematooma - kraniotomia c. hypofyysiadenooma - stereotaktinen biopsia d. spastisuus - callosotomia 2. Gängse neurokirurgisk behandling a. kroniskt subduralhematom - trepanation b. akut subduralhematom - kraniotomi c. hypofysadenom - stereotaktisk biopsi d. spasticitet - callosotomi