Flerspråkighet i barns vardag. Monikielisyys lapsen arjessa

Transkriptio

1 Flerspråkighet i barns vardag Handledning för pedagoger som arbetar med småbarn Monikielisyys lapsen arjessa Opas pienten lasten parissa työskenteleville

2

3 Introduktion... 3 Avsnitt 1: Den vuxna som språklig förebild... 9 Avsnitt 2: Språkligt samarbete med föräldrarna Avsnitt 3: Vardagssituationer och den fysiska miljön Avsnitt 4: Observation och dokumentation av barnens språk Avsnitt 5: Ett språkfokuserat temaarbete Avsnitt 6: Samtalstid och sagan Avsnitt 7: Språkstimulerande lekstunder Avsnitt 8: Reflektion Avsnitt 9: Lekar och aktiviteter Referenser...89 Mera litteratur Suggestions for further reading Webbsidor Verkkosivuja Språkenkäten...92 Johdanto...3 Osio 1: Aikuinen kielellisenä esikuvana... 9 Osio 2: Kieltä koskeva yhteistyö vanhempien kanssa Osio 3: Arkiset tilanteet ja toimintaympäristö Osio 4: Lapsen kielellisen kehityksen seuranta ja dokumentointi Osio 5: Kielipainotteinen teematyöskentely Osio 6: Keskustelu ja tarinoiden käyttäminen Osio 7: Leikkihetket kielellisen kehityksen tukena Osio 8: Pohdinta Osio 9: Leikkejä ja tuokioita Kirjallisuutta...89 Mera litteratur Suggestions for further reading Webbsidor Verkkosivuja: Språkenkäten

4 22 Authors: Johanna Sallinen and Veronica Hertzberg. Graphic design: Lena Malm Printed at: Unigrafia, Helsinki 2011 ISBN The authors wish to express their gratitude to the partners of the MELT project who were very helpful and who came up with excellent ideas and solutions for the guide during the work. Special and personal thanks go to Idske Bangma, Catrin Champion, Margaret Francis, Lillemor Gammelgård, Virgine Pronost and Jennie Stolzmann-Frankenhaeuser, who have contributed to the content, and to Heledd Daniel, Jaana Hagelberg, Gari Lewis, Osian Lleywelyn, Gregor Mazo, Luca Maurizi, Alex Riemersma and Jan van der West who have assisted to this guide and to the success of the project. This project has been funded with support from the European Commission. This publication reflects the views only of the author, and the Commission cannot be held responsible for any use which may be made of the information contained therein. Additional funds and technical assistance have been provided for by the Network to Promote Linguistic Diversity. The MELT project is carried out in cooperation with four European regions and five partners.

5 Introduktion Johdanto Den här handledningen är avsedd för pedagoger på daghem samt för andra personer som vill arbeta språkutvecklande med barn i åldern 0 4 år. Handledningen ger idéer för att skapa en stödjande och rik språkmiljö. Vi hoppas att du med hjälp av handledningen kan få in språket som en integrerad del i daghemsverksamheten och att den kommer till nytta i vardagen. Tämä opas on suunnattu 0 4-vuotiaiden lasten parissa työskenteleville ammattilaisille. Opas sisältää kaksi- ja monikielisyyttä kehittäviä harjoituksia ja ideoita monipuolisen kielellisen ympäristön luomiseen päivähoidossa oleville lapsille. Toivomme, että opas helpottaa kielityön ottamista kiinteäksi osaksi opetussuunnitelmaa ja että siitä on hyötyä päivähoidon arjessa. Utgångspunkten för all verksamhet på daghem är att barnen är trygga, känner gemenskap och därigenom mår bra. Trygghet och ett tillitsfullt förhållande till de vuxna är en förutsättning för att barnen ska kunna ta till sig erfarenheter och utvecklas. Det gäller för all utveckling, också då man lär sig språk. Barnet måste också känna sig välkommet och ha en självklar plats i gruppen. När man genom kroppsspråk och tal förmedlar till barnen att de är bra som de är, när man ger dem känslan att de duger och att de uppskattas, kan de utveckla en positiv bild av sig själva och de blir lugna och trygga. Utöver detta är ett förtroendefullt och respektfullt förhållande mellan barnens föräldrar och personalen på daghemmet också viktigt. Koko päivähoitotoiminnan perusperiaate on se, että lapsi tuntee olonsa turval - liseksi. Osana tuttua ryhmää ja turvallisten aikuisten parissa lapsi voi hyvin ja hyötyy hänelle tarjotuista kokemuksista. Tämä koskee kaikkia kehityksen osaalueita, myös kielen kehitystä. Lapsen täytyy myös tuntea itsensä tervetulleeksi, ja hänellä on oltava oma selkeä paikkansa ryhmässä. Lapselle tulee viestittää sekä sanallisesti että kehonkielellä, että hänet hyväksytään yksilönä ja häntä arvostetaan. Siten lapselle kehittyy positiivinen minäkuva ja hän tuntee olonsa itse - varmaksi ja turvalliseksi. Lisäksi lapsen vanhempien ja päivähoitohenkilökunnan välillä on oltava keskinäistä luottamusta ja kunnioitusta. 3

6 4 Flerspråkiga barn Två- och flerspråkighet är en rikedom både för individen och för samhället. I dag lever många europeiska barn i en omgivning med flera språk. En sådan grupp är barn som växer upp tvåspråkigt, där mamman och pappan talar olika språk med dem (t.ex. svenska och finska, eller frisiska och holländska). En annan grupp är barn vilkas mamma och pappa talar svenska med dem och de lär sig finska utanför hemmet. En tredje är barn vilkas mamma och pappa talar finska med dem och de lär sig svenska utanför hemmet. Det finns också barn som talar ett annat språk i hemmet och går på daghem antingen på finska eller på svenska. För att stöda barnens två- och flerspråkighet behöver daghemspersonalen kompetens och färdighet att skapa en språkligt utvecklande miljö och verksamhet för barnen. Forskning visar att det är bra att tala och konsekvent använda minoritets språket med små barn. En rik och stimulerande miljö för minoritetsspråket ger även en grund för inlärning av majoritetsspråket. Kommunikationen är drivkraften i språkutvecklingen och därför är samtal mellan barn och vuxna samt barn emellan viktig. När vuxna har en positiv inställning till båda språken främjas barnets flerspråkighet. Monikieliset lapset Kaksi- ja monikielisyys ovat arvokkaita taitoja, jotka rikastuttavat yksilöitä ja yhteisöä kokonaisuutena. Monet nykypäivän eurooppalaislapset elävät monikielisessä ympäristössä. Eräs monikielisistä ryhmistä muodostuu kaksikieliseksi kasvatetuista lapsista, joiden vanhemmat puhuvat heille eri kieliä (esimerkiksi ruotsia ja suomea taikka friisiä ja hollantia). Toinen ryhmä ovat lapset, joiden molemmat vanhemmat puhuvat heille ruotsia mutta jotka oppivat suomea kodin ulkopuolella. Kolmas ryhmä ovat lapset, joiden vanhemmat puhuvat heille suomea mutta jotka oppivat ruotsia kodin ulkopuolella. Lisäksi on lapsia, jotka puhuvat kotona jotakin muuta kieltä ja ovat suomen- tai ruotsinkielisessä päivähoidossa. Jotta päivähoidon ammattilaiset voisivat tukea kaksija monikielisyyttä ja edistää lapsen kielellistä kehitystä, he tarvitsevat erityistä osaamista ja ammattitaitoa. Tutkimukset osoittavat, että pienten lasten kanssa on hyvä puhua ja käyttää johdonmukaisesti vähemmistökieltä. Vähemmistökielen oppiminen monipuolisessa ja virikkeitä tarjoavassa ympäristössä helpottaa myös valtakielen oppimista. Kielellisen kehityksen perusedellytys lasten ja aikuisten välisen vuorovaikutuksen lisäksi on se, että lapset käyttävät kieltä aktiivisesti keskenään. Aikuisten myönteinen asennoituminen molempia kieliä kohtaan edistää lapsen kehittymistä moni kieliseksi.

7 Hur du kan arbeta med handledningen på daghemmet Handledningen innehåller nio avsnitt. De sju första följer samma struktur d.v.s. en teoretisk bakgrund, förslag och tips för verksamheten, ett underlag för diskussion och reflektion och förslag på lekar och aktiviteter. I det åttonde avsnittet är det dags att sammanfatta era reflektioner kring det språkutvecklande arbetet och fundera på hur ni skulle vilja jobba vidare. I avsnitt nio hittar ni språkberikande lekar och aktiviteter. Avsnitten kompletterar varandra och utgör en helhetssyn på det språkutvecklande tänket. I den här handledningen lyfter vi fram det du dagligen kan hålla utkik efter när det gäller ett barns språkutveckling och tips på hur språkberikande verksamhet utformas för barnen. Avsnitten i den här handledningen ger svar på frågor såsom: Hur kan jag vara en språklig förebild för barnen? Hur ska jag samarbeta med föräldrarna när det gäller språkutveckling? Hur kan jag observera barnets språk och utveckling? Hur kan jag skapa en rik språkmiljö för barnen? Vilka typer av språkaktiviteter finns det för barnen och hur strukturerar jag dessa aktiviteter? Idén är att ni tillsammans använder handledningen så att språket blir en medveten och integrerad del av verksamheten. Vi föreslår att ert daghem arbetar med handledningen, ett avsnitt i taget, under t.ex. ett läsår. Ni kan inleda varje avsnitt genom att på ett gemensamt möte samtala om innehållet och planera hur ni vill förverkliga det. Beakta också följande: Oppaan rakenne ja neuvoja sen toteuttamiseen Tämä opas koostuu yhdeksästä osiosta. Ensimmäiset seitsemän osiota on rakennettu samalla tavalla. Alun teoreettisen osuuden jälkeen annetaan ehdotuksia ja vinkkejä päivittäiseen työhön, keskustelunaiheita ja pohdintaa sekä ehdotuksia harjoituksiin ja leikkeihin. Osio 8 sisältää ehdotuksia oppaan sisältöjen pohdintaan ja edelleen työstämiseen. Osio 9 sisältää kieltä rikastuttavia harjoituksia ja leikkejä. Osiot tukevat ja täydentävät toinen toistaan. Yhdessä ne muodostavat kokonaisuuden. Oppaassa korostetaan asioita, joihin lapsen kielellisessä kehittymisessä on hyvä kiinnittää huomiota päivittäin. Lisäksi annetaan vinkkejä kielellisesti kehittävän toiminnan suunnittelemiseen lapsille. Osioissa pyritään vastaamaan muun muassa seuraaviin kysymyksiin: Miten toimia kielellisenä esikuvana lapsille? Miten tukea lapsen kielellistä kehitystä yhdessä vanhempien kanssa? Miten tarkkailla lasten kieltä ja sen kehitystä? Miten luoda lapsille monipuolinen kielellinen ympäristö? Millaisia lapsille suunnattuja kielellisiä leikkejä on käytettävissä ja miten ne järjestetään? Oppaan avulla on tarkoitus edistää ja kehittää kielellistä tietoisuutta. Ajatuksena on, että työskentelette oppaan mukaan esimerkiksi lukuvuoden ajan etenemällä osio kerrallaan. Voitte aloittaa jokaisen osion työstämisen esittelemällä sitä erikseen sitä varten järjestetyssä yhteisessä tapaamisessa. Huomioikaa seuraavaa: Det är bra om alla har läst avsnittet före mötet innan det diskuteras tillsammans. Samtala om innehållet och vilka tankar det väcker. Välj ett antal Förslag och tips som ni vill prova på på ert daghem. Använd frågorna i Diskussion och reflektion i slutet av varje avsnitt som grund när ni utvärderar ert arbete och funderar över vilka punkter som ni vill arbeta vidare med. Jokaisella tulisi olla mahdollisuus tutustua osioon ennen kuin sitä käsitellään yhdessä. Keskustelkaa osion sisällöstä ja siitä mitä ajatuksia se herättää Valitkaa oppaasta ehdotuksia ja vinkkejä, jotka sopivat päivähoitoyksikköönne. Käyttäkää Keskustelunaiheita ja pohdintaa - osuuden kysymyksiä toimintanne arvioimiseen ja keskustelkaa siitä, miten syntyneitä ideoita voitaisiin toteuttaa päivähoitoyksikössänne. 5

8 6

9 Vad är MELT-projektet och vilka organisationer deltar i det? Mikä MELT-projekti on ja mitkä organisaatiot siihen osallistuvat? MELT-projektet (Multilingual Early Language Transmission) är ett samarbete mellan fyra språkgemenskaper bretonska i Bretagne, frisiska i Friesland, svenska i Finland och kymriska (walesiska) i Wales. Projektet finansieras av EU-kommissionen och har pågått från november 2009 till oktober Några av målen var att identifiera bästa praxis när det gäller språkinlärning och språkbadsmetoder och att öka kompetensen hos dem som arbetar med små barn. Resultatet publiceras bl.a. i denna handledning. Folkhälsan är en allmännyttig social- och hälsovårdsorganisation grundad Vi jobbar för ett samhälle där hälsa och livskvalitet sätts i centrum. Hos Folkhälsan arbetar omkring personer. Till vår organisation hör också en stor grupp fri - villig medarbetare t.ex. som medfostrare i skolor och som ledare för olika grupper. Folkhälsan har sedan 1999 arbetat med att stöda språkinlärning hos barn mellan 0 och 15 år och främja språkbadsutbildning Fryske Akademy, som företräds av Mercator European Research Centre on Multilingualism and Language Learning, det europeiska forskningscentret om flerspråkighet och språkinlärning, har en lång erfarenhet inom flerspråkig utbildning i Friesland, Nederländerna. Forskningscentret Mercator, som inrättades 1987 av Europeiska kommissionen, har starka internationella kontakter genom sin verksamhet och sina internationella projekt. I MELT-projektet samarbetar forsknings - centret Mercator med Sintrum Frysktalige Bern-opfang (SFBO), vilket är organisationen för frisiska och tvåspråkiga förskolor i Friesland. och Multilingual Early Language Transmission (MELT) on monikielisyyden omaksumiseen varhaisiässä liittyvä projekti, joka toteutetaan neljän kieliyhteisön yhteistyönä. Projektiin osallistuvat Bretagnen bretoninkieliset, Friisinmaan friisinkieliset, Suomen ruotsinkieliset ja Walesin kymrinkieliset. Marraskuusta 2009 lokakuuhun 2011 kestävän projektin rahoittaa Euroopan komissio. Projektin tavoitteena on muun muassa tunnistaa kielenomaksumisen ja kieli - kylpymenetelmän parhaat toimintatavat sekä lisätä varhaiskasvattajien ammattitaitoa. Tämä käytännön opas on syntynyt projektin puitteissa. Folkhälsan on vuonna 1921 perustettu yleishyödyllinen sosiaali- ja terveysalan järjestö. Se pyrkii työllään edistämään terveyden ja elämänlaadun arvostusta yhteis kunnassa. Folkhälsanissa työskentelee noin 1700 henkilöä. Organisaatioon kuuluu myös suuri ryhmä vapaaehtoistyöntekijöitä, jotka toimivat esimerkiksi varavaareina ja varamummoina kouluissa ja päiväkodeissa sekä ohjaajina erilaisissa ryhmissä. Vuodesta 1999 lähtien Folkhälsan on edistänyt ja tukenut 0 15-vuotiaiden lasten kielenomaksumista ja kielikylpykoulutusta. Fryske Akademy ja siihen kuuluva Mercator European Research Centre on Multilingualism and Language Learning -tutkimuskeskus ovat edistäneet jo pitkään monikielistä kasvatusta Friisinmaalla Alankomaissa. Mercator on Euroopan komission vuonna 1987 perustama kansainvälisesti suuntautunut tutkimuskeskus. MELT-projektissa Mercator Research Centre toimii yhteistyössä friisinkieltä ja kaksikielistä esiopetusta kehittävän Sintrum Frysktalige Berne-opfang (SFBO) -järjestön kanssa. ja Divskouarn främjar dagvård på bretonska. Organisationens arbete startade 2005 i fem dagvårdsenheter i västra Bretagne. I dag hjälper Divskouarn även barnskötare och familjer med att utveckla projekt kring det bretonska (bl.a. tvåspråkighet, språkbad). Divskouarn on bretoninkielistä varhaiskasvatusta edistävä järjestö. Se aloitti toimintansa vuonna 2005 tekemällä yhteistyötä muutaman länsi-bretagnelaisen päivä hoitoyksikön kanssa. Nykyään Divskouarn työskentelee myös lastenhoitajien ja perheiden parissa ja auttaa heitä suunnittelemaan bretonin kieleen (mm. kielen - opiskelun aloittamiseen, kaksikielisyyteen, kielikylpyihin) liittyviä projekteja. 7

10 8 Conseil Régional de Bretagne är den offentliga myndigheten som styr regionen Bretagne i västra Frankrike. År 2007 tog Conseil Régional de Bretagne beslutet att upprätta det första handlingsprogrammet för att stöda det bretonska språket. Welsh Language Board är ett lagstadgat organ som finansieras av den walesiska regeringen. Organet grundades i december 1993 som en del av den walesiska språklagen Dess huvudsakliga funktion är att främja och underlätta användning av det walesiska språket. Syftet är att verka för framgång och framtid för det walesiska språket. Bretagnen alueneuvosto Conseil Régional de Bretagne on Länsi-Ranskassa sijaitsevan Bretagnen alueen julkisesta politiikasta vastaava hallintoelin. Vuonna 2007 alueneuvosto laati ensimmäisen kielipoliittisen bretonin kielen asemaa tukevan toimintaohjelman. Welsh Language Board, on Walesin hallituksen rahoittama lakisääteinen elin. Se muodostettiin joulukuussa 1993 osana Walesin kielilakia (Welsh Language Act 1993). Sen päätehtävänä on edistää ja helpottaa kymrin kielen käyttöä ja turvata sen hyvinvointi ja tulevaisuus. Mudiad Meithrin är en frivillig organisation. Organisationens syfte är att kunna erbjuda alla små barn i Wales tjänster och upplevelser på walesiska. Det är den största leverantören av walesiskt material för småbarnsvård och -utbildning inom den frivilliga sektorn. Syftet med Cylch Ti a Fi (förälder- och barngrupp) är att erbjuda föräldrar och vårdnadshavare en möjlighet att ha roligt med sina barn och umgås i en informell walesisk atmosfär. Det finns ett nätverk med över Meithringrupper och cylchoedd Ti a Fi i Wales. Mudiad Meithrin on vapaaehtoisjärjestö. Sen tavoitteena on antaa jokaiselle Walesin alueen lapselle mahdollisuus saada palvelua ja kokemuksia kymrin kielellä ensimmäisinä ikävuosinaan. Se on tärkein kymrinkielistä päivähoitoa ja esi - opetusta järjestävä vapaaehtoisjärjestö. Vanhempi-lapsiryhmä Cylch Ti a Fi tarjoaa epämuodollisen kymrinkielisen ympäristön, jossa vanhemmat ja ohjaajat voivat seurustella ja leikkiä lasten kanssa. Walesissa toimii yli tuhat Meithrin- ja Ti a Fi -ryhmää. Nätverket för att främja språklig mångfald (NPLD) är ett alleuropeiskt nätverk som omfattar de konstitutionella, regionala och mindre officiella språken för att främja språklig mångfald inom ramen för ett flerspråkigt Europa. Omkring 50 miljoner EU-medborgare, 10 procent av EU:s befolkning talar ett minoritetsspråk. The Network to Promote Linguistic Diversity (NPLD) on yleiseurooppalainen verkosto virallisille, alueellisille ja pienille kielille. Sen tavoitteena on edistää kielellistä monimuotoisuutta monikielisessä Euroopassa. Noin 50 miljoonaa EU-kansa - laista 10 % EU:n väkiluvusta puhuu alueellista tai vähemmistökieltä. Texten bygger på material om fostran till två och flerspråkighet som tidigare har publicerats i de regioner som deltar i MELT-projektet. Vi har också använt oss av publikationen Språkstrategi för dagvården skriven av Lillemor Gammelgård. Vi hoppas att du tycker att denna handledning är inspirerande och uppmuntrande. Lycka till med ditt arbete. Esitteen teksti perustuu kaksi- ja monikielistä kasvatusta ja opetusta koskevaan materiaaliin, joka on aiemmin julkaistu MELT-projektiin osallistuvilla alueilla. Olemme myös hyödyntäneet Lillemor Gammelgårdin kirjoittamaa julkaisua Språkstrategi för dagvården. Toivomme, että opas on hyödyllinen ja kannustava. Onnea tärkeään työhön.

11 Avsnitt 1: Den vuxna som språklig förebild Osio 1: Aikuinen kielellisenä esikuvana Utgångspunkten för all verksamhet på daghem är att barnen är trygga, känner gemenskap och därigenom mår bra. Trygghet är en förutsättning för att barnen ska kunna ta till sig erfarenheter och utvecklas. Det gäller för all utveckling, också då man lär sig språk. En förutsättning för att verksamheten på daghemmet blir språkligt utvecklande för barnen är att du och dina kolleger som jobbar med dem är medvetna om de faktorer som påverkar språkutvecklingen.det är ni som i samarbete skapar verksamheten och vardagen på daghemmet. Koko päivähoitotoiminnan perusperiaate on se, että lapsi voi tuntea olonsa turvalliseksi. Osana tuttua ryhmää lapsi on onnellinen ja voi hyvin. Tämä on edellytys myös siihen, että lapsi kehittyy ja hyötyy hänelle tarjotuista kokemuksista. Tämä koskee myös kielenoppimista. Kielellisen kehityksen tekijöihin perehtynyt kasvatushenkilökunta on kielenoppimista edistävän päivähoitopaikan edellytys. Kaikkein tärkeimpiä olette siis sinä ja työtoverisi. Te yhdessä järjestätte toiminnan ja luotte lasten oppimisedellytykset. Språket är barnets viktigaste redskap genom livet. Barn lär sig de språk de upplever att de behöver, eftersom de vill kommunicera med de vuxna och de barn som de umgås med varje dag. För att lära sig ett språk måste barnet både få höra det och själv använda det. Du som jobbar i daghem är en viktig språklig modell för barnen och därför har du en betydelsefull uppgift att fylla. Upprepning av ord och fraser är en god språklig rutin, eftersom de behöver nötas in för att bli en del av bar - nens språk. Som vuxen är du den som är ansvarig för att uppmuntra barnet att tala. Kieli on lapsen tärkein työkalu koko hänen elämänsä ajan. Lapset oppivat kieliä, joita tuntevat tarvitsevansa, koska heillä on luontainen tarve kommunikoida päivittäin kohtaamiensa aikuisten ja lasten kanssa. Oppiakseen kieltä lapsen on kuultava muiden käyttävän sitä ja tuotettava sitä itse. Päivähoidossa kasvattaja on lapsen tärkeä kielellinen esikuva. Siksi kasvattajan asema on ensiarvoisen tärkeä. Sanojen ja lauseiden toistelu on erinomainen tapa, sillä lapsen tulee omaksua uudet ilmaukset, jotta ne voisivat siirtyä osaksi hänen omaa kielenkäyttöään. Aikuisena sinä olet vastuussa lapsen rohkaisemisesta puhumaan. 9

12 10 Det kan hända att du är en av de få vuxna i barnens vardag som talar svenska med dem, vilket kräver att du är medveten om hur du kommunicerar och talar med två- och fler - språkiga barn. Vissa barn talar ett annat språk, t.ex. finska, hemma och hör svenska bara på daghemmet. Barnen lär sig de ord och uttryck du använder. Kom ihåg att du är en språklig förebild för barnen också när du talar med andra vuxna på daghemmet. Om det på daghemmet finns vuxna som talar olika språk är det bra att alla hålla fast vid principen "en vuxen, ett språk". På så sätt stöds barnens språkutveckling och det blir lättare för dem att skilja på språken. Barnens motivation att lära sig minoritetsspråket på daghemmet ökar också. Om någon vuxen på daghemmet, t.ex. kökspersonalen, bara har begränsade kunskaper i svenska kan han/hon ändå använda det för att stöda pedagogernas arbete. Barnen måste i så fall få veta att dessa vuxna inte talar flytande, men de använder språket för att de gillar det och gärna vill använda det språk de kan. Voi olla, että olet ainut aikuinen, joka puhuu lapselle vähemmistö - kieltä. Jotkut lapset puhuvat kotona jotakin muuta kieltä ja kuulevat vähemmistökieltä vain päivähoidossa. Siksi se, miten puhut ja kommunikoit lasten kanssa on todella tärkeää. Lapset oppivat käyttämiäsi sanoja ja ilmaisuja. Muista, että olet lasten kielellinen esikuva silloinkin, kun puhut muiden päivähoitopaikan aikuisten kanssa. Jokaiselta säännöllisesti kaksi- ja monikielisten lasten kanssa tekemisissä olevalta aikuiselta vaaditaan kielellistä tietoisuutta. Jos hoitopaikassa on eri kieliä puhuvia aikuisia, on syytä noudattaa yksi aikuinen, yksi kieli -periaatetta. Periaatteen noudattaminen tukee lasten kielellistä kehittymistä ja auttaa heitä erottamaan eri kielet toisistaan. Myös lasten motivaatio oppia vähemmistökieltä päivähoidossa kasvaa. Jos päivähoidossa on aikuisia, jotka osaavat vähemmistökieltä vain puutteellisesti, esim. keittäjät, he voivat käyttää vähemmistökieltä tukeakseen kasvattajien työtä. Silloin lasten tulee kuitenkin tietää, etteivät nämä aikuiset puhu kieltä sujuvasti, mutta käyttävät sitä, koska pitävät sen puhumisesta ja uskovat, että se on hyväksi lapsille. Litteraturtips Bjar, L. & Liberg, C. (red.) Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur. Gammelgård, L Språkstrategi för dagvården. Helsingfors: Svenska kulturfonden. Svensson, A-K Språkglädje. Lund: Studentlitteratur Westerlund, M Barn i början. Språkutveckling i förskoleåldern. Stockholm: Natur & Kultur.

13 Förslag och tips: Ehdotuksia ja vinkkejä: Var konsekvent. Använd alltid svenska med alla barn. Benämn föremål i när - heten av barnet och upprepa dem. Förklara vad du gör och beskriv de föremål du använder. Ole johdonmukainen. Käytä kohdekieltä aina kaikkien lasten kanssa. Nimeä lapselle läheisiä kohteita ja toistele nimiä. Selitä tekemistä ja kuvaile esineitä. Samtala dagligen med alla barn. En del barn har lättare att göra sig hörda i en barngrupp. Då blir det naturligt att samtala mycket med dem. Det finns också barn som ännu inte kan målspråket tillräckligt bra för att uttrycka sig på det och barn som till sin personlighet är blyga och inte vågar göra sig hörda. De här barnen behöver minst lika mycket språkligt stöd som alla andra. Keskustele jokaisen lapsen kanssa joka päivä. Joillekin lapsille itsensä ilmaiseminen lapsiryhmässä on helpompaa. Heidän kanssaan keskusteleminen käy luontevasti. Jotkut lapset eivät vielä osaa kohdekieltä tarpeeksi voidakseen ilmaista itseään. Toiset taas ovat luonnostaan ujoja eivätkä uskalla tehdä itsensä kuulluksi. Tala till barnen i hela meningar. Var uppmärksam på ditt ordval när du talar och använd ett nyanserat språk. Uppmuntra barnen att använda hela meningar då de talar. Puhu lapsille kokonaisilla lauseilla. Kiinnitä puhuessasi huomiota sanavalintoihin. Varmista, että käytät vivahderikasta kieltä. Kannusta lapsia vastaamaan kokonaisilla lauseilla. Fungera som barnets eko. Slutför och upprepa på målspråket vad barnet säger som han/hon skulle ha sagt om han/hon kunde men utan att korrigera. Du kan bekräfta barnets känslor genom att ge namnge dem. Exempel: Åh, du är förvånad, Jag ser att du är besviken. Ole lapsen kaikuna. Täydennä ja toista kohdekielellä, mitä lapsi sanoo niin kuin lapsi olisi sanonut, jos olisi osannut. Älä kuitenkaan korjaa. Tunnista lapsen tunnetiloja tarpeen mukaan ja nimeä erilaisia tunteita. Esi - merkkejä: Oletko yllättynyt? Näen, että olet pettynyt. Näin viestität lapsen tunteita. 11

14 12 Olika tonlägen och tonfall fångar barnens intresse, förmedlar stämningar och signalerar förväntningar. Erilaiset äänenkorkeuden ja intonaation vaihtelut kiinnittävät lapsen huomion ja kertovat mielialoista ja odotuksista. Var en aktiv lyssnare. Signalera att du har tid och är intresserad med hjälp av ditt kroppsspråk, genom att t.ex. stanna upp, se barnet i ögonen, gå till barnet, sätta dig på huk bredvid barnet. Ole aktiivinen kuuntelija. Käytä kehonkieltä osoittaaksesi, että sinulla on aikaa kuunnella ja että olet kiinnostunut. Voit nousta seisomaan, katsoa lasta silmiin, mennä lapsen luo ja kyykistyä lapsen viereen. Om ett barn som börjar på daghemmet ännu inte kan målspråket: försök lyssna på barnets behov och önskemål, använd gester och ansiktsuttryck för att öka förståelse, visa konkret vad du menar. Jos päivähoitoympäristöösi tulee lapsi, joka ei vielä puhu kohdekieltä, yritä kuunnella lapsen tarpeita ja toiveita, helpota ymmärtämistä kädenliikkeillä ja ilmeillä ja havainnollista, mitä sanot. För detta avsnitt kan du använda följande lekar och aktiviteter: för barn i åldern 1-2 år Rim, ramsor och sånger (Språklig medvetenhet) och Hemliga påsen (Begrepp och benämning), för barn i åldern 3-4 år Rim, ramsor och sånger (Språklig medvetenhet) och Piplek (Begrepp och benämning). Tämän osion harjoituksista 1 2-vuotiaille lapsille sopivat Runot, lorut ja laulut (Kielellinen tietoisuus) ja Salainen pussi (Nimeäminen). 3 4-vuotiaille lapsille puolestaan sopivat Runot, lorut ja laulut (Kielellinen tietoisuus) ja Piip-peli (Nimeäminen).

15 Tips och idéer för kommunikation med barn under ett år Ehdotuksia ja vinkkejä kun hoidossa on alle yksivuotiaita vauvoja Förklara och berätta vad du gör medan du sköter om babyn t.ex. vid blöjbyte. Var lyhörd och prata om det som barnet uppmärksammar eller fäster blicken vid, d.v.s. dela barnets intresse: t.ex. Ja, där hänger lampan. eller Det var ett högt ljud! Det var Kalles bok som föll ner på golvet. Sjung och rimramsa om babyns kroppsdelar och annat i babyns närhet. Lek tittut och killekill samt andra lekar med hand rörelser. Titta tillsammans i böcker. Benämn föremålen på bilderna och prata om dem. Låt även barnet titta i böcker på egen hand. Se till att böckerna är tillgängliga för barnet, t.ex. bland leksakerna. Det finns tåliga böcker med tydliga bilder och klara kontraster att titta i och smaka på. Använd konsekvent målspråket när du talar till barnet. Var inte orolig för att barnet inte förstår dig ordagrant, barnet njuter ändå av kommunikationen och interaktionen. Kom ihåg att förståelsen föregår talet. Kun hoidat lasta, esimerkiksi vaihdat vaippaa, selitä ja kerro hänelle, mitä olet parhaillaan tekemässä. Tiedosta ja puhu siitä, mitä lapsi huomaa tai mihin hän katsoo toisin sanoen jaa lapsen kiinnostus esimerkiksi sanomalla Kyllä, tuolla ylhäällä on lamppu tai Olipas se kova ääni! Kallen kirja siellä putosi lattialle. Keksi pieniä laulun- ja lorunpätkiä lapsen ruumiinosista ja muista asioista hänen lähellään. Leiki kurkistus- ja taputusleikkejä ja muita leikkejä, joissa käytetään kädenliikkeitä. Katsele kirjoja lapsen kanssa. Nimeä kirjojen kuvissa olevia asioita ja puhu niistä. Anna lapsen myös katsella kirjoja itsekseen. Jätä kirjoja lapsen ulottuville esimerkiksi muiden lelujen joukkoon. Saatavilla on kestäviä kirjoja, joissa on selkeitä, kirkassävyisiä kuvia. Ne sopivat katseltaviksi ja pureskeltaviksi. Käytä kohdekieltä johdonmukaisesti puhuessasi vauvalle. Älä pelkää sitä, ettei vauva ymmärrä sinua. Hän nauttii vuorovaikutuksesta, vaikka ei vielä osaa ilmaista itseään sanallisesti. 13

16 14 Diskussion och reflektion: Keskustelunaiheita ja pohdintaa: Reflektera över hur viktigt det är att vara medveten om sitt språk och kommunikationssätt. Miettikää, miten tärkeää on olla tietoinen omasta kielestään ja viestintä - tavoistaan. Diskutera vikten av att konsekvent använda målspråket med barnen. Fundera över vikten av att tala i att hela meningar och att inte blanda in andra språk. Diskutera hur ni kan anpassa språket till varje barn beroende på var barnet befinner sig i språkutvecklingen, så att språket varken blir för lätt eller för svårt. Fundera också över hur du kan anpassa svaren på målspråket. Diskutera betydelsen av att använda ansiktsuttryck, handrörelser, kroppsspråk och annan icke-verbal kommunikation med barn. Om du tycker detta är svårt kan det vara en idé att observera andra pedagoger för att få mer självförtroende. Fundera på hur de vuxnas samtal sinsemellan på daghemmet kan inverka på barnens språkutveckling. Ifall det på ert daghem finns vuxna som är ovana att tala svenska, kan ni tillsammans komma överens om hur de kan engagera sig i att använda språket, t.ex. vilka ord de kan ge barnen under en viss tid. På så sätt utvecklas inte bara barnens ordförråd utan de vuxna får också förtroende för att själva använda språket. Reflektera över daghemmets roll i skolstigen med fokus på skolspråket. Keskustelkaa siitä, miten tärkeää on johdonmukaisesti käyttää kohdekieltä lasten kanssa. Miettikää myös miksi kokonaisia lauseita kannattaa käyttää ja miksi sekakieltä tulisi välttää. Keskustelkaa siitä, miten mukauttaa kielenkäyttö vastaamaan jokaisen lapsen kielellisen kehityksen tasoa. Pohtikaa, miten vastaukset voi mukauttaa kohdekieleen. Keskustelkaa kasvonilmeiden, kädenliikkeiden, kehonkielen ja muun sanattoman viestinnän merkityksestä kommunikaatiossa lasten kanssa. Jos nonverbaalinen viestintä tuntuu vaikealta, itseluottamusta voi saada tarkkailemalla muiden kasvattajien työskentelyä. Miettikää, miten päivähoidon aikuisten välinen sanallinen kanssakäyminen voi vaikuttaa lapsen kielenomaksumiseen. Päivähoitopaikoissa, joissa osa työntekijöistä vasta opettelee kieltä, voitte yhdessä sopia miten he voisivat käyttää kohdekieltä. He voivat esimerkiksi opettaa määrättyjä sanoja lapsille jollakin tietyllä ajanjaksolla. Tällaiset tehtävät kehittävät paitsi lasten sanavarastoa myös aikuisten varmuutta käyttää kieltä. Pohtikaa mikä rooli päivähoidon kielellä on lapsen koulupolkua ajatellen..

17 Avsnitt 2: Språkligt samarbete med föräldrarna Osio 2: Kieltä koskeva yhteistyö vanhempien kanssa Samverkan med föräldrarna är av stor betydelse med tanke på barnens språk - utveckling. Det är föräldrarna som ger barnet språket/språken och ni på dag - hemmet som stöder och stimulerar det/dem. Yhteistyö vanhempien kanssa on lapsen kielellisen kehityksen kannalta ensiarvoisen tärkeää: vanhemmat antavat lapselle kielen tai kielet, lastenhoidon ammattilaiset taas tukevat ja stimuloivat tätä kieltä/näitä kieliä. Det är viktigt att personalen och föräldrarna samarbetar. Samarbetet ger er mera kunskap om barnet och en djupare förståelse för föräldrarnas synsätt. Genom samverkan får föräldrarna också insyn i daghemmets verksamhet. Samtala därför med föräldrarna om det ni håller på med och hur daghemmet och hemmet kan stöda och komplettera varandra. För att stärka kopplingen mellan personal och föräldrar kan du be föräldrarna att fylla i Språkenkäten på sidan 92. Föräldrar behöver få bekräftelse på det språkval de gjort för sina barn och känna delaktighet i sitt barns språkinlärning och -utveckling. Det är värdefullt för föräldrarna att känna till hur ni på daghemmet jobbar med att utveckla barnens språk så att de kan stöda barnen också hemma. Det är också viktigt att föräldrarna får höra att du använder målspråket med barnet. Vi har sammanställt en broschyr till föräldrarna vid sidan av den här handledningen. Broschyren är inte enbart avsedd för föräldrar utan även för andra som möter barn i två- eller flerspråkiga miljöer. I broschyren går vi igenom de olika stadierna i barnets språkliga utveckling upp till fyra års ålder. I den finns även förslag, tips och bra idéer på hur föräldrar och syskon kan hjälpa barnet under hans/ hennes språkliga utveckling. Du kan beställa den från Henkilökunnan ja vanhempien välillä täytyy olla yhteistyötä, jolloin henkilökunta saa lisätietoa lapsesta ja ymmärtää paremmin vanhempien näkemyksiä. Jotta yhteistyö olisi toimivaa, vanhemmilla tulee olla mahdollisuus seurata päivähoidon toimintaa. Kerro lapsen vanhemmille, toiminnastanne ja miten hoitopaikka ja koti voivat tukea ja täydentää toisiaan. Henkilökunnan ja vanhempien välistä suhdetta voi myös vahvistaa esimerkiksi pyytämällä vanhempia täyttämään tässä oppaassa olevan kielikyselyn Språkenkäten (s. 92). Osoita arvostavasi vanhempien kielivalintoja ja auta heitä osallistumaan lapsensa kielelliseen kehitykseen. Vanhempien tulee tuntea olevansa mukana lapsensa kielen omaksumisessa. On myös tärkeää, että vanhemmat ovat tietoisia siitä, miten kielen omaksumista päivähoidossa milloinkin edistetään, jotta he voivat tukea lastaan. Vanhempien tulee myös nähdä, että käytät kohdekieltä heidän lapsensa kanssa. Tämän oppaan lisäksi on laadittu vanhempien vihkonen. Se on suunniteltu sekä vanhemmille että muille lasten kanssa kaksi- tai monikielisessä ympäristössä toimiville henkilöille. Vihkosessa kerrotaan lapsen kielellisen kehityksen eri vaiheista odotusajasta nelivuotiaaksi asti ja annetaan ehdotuksia, vinkkejä ja hyviä ideoita, joiden avulla vanhemmat ja sisarukset voivat tukea lasta ja hänen kielellistä kehitystään. Jos haluat oman kappaleesi, voit tilata sen osoitteesta 15

18 16 Litteraturtips Arnberg, L Så blir barn tvåspråkiga. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Ladberg, G. Tvåspråkig, flerspråkig eller bara enspråkig? Liten språklära för föräldrar. Stockholm: Pedagogik och språk. Sallinen, J., Paqvalen, M. & Harju-Luukkainen, H Språkgroddar. Helsingfors: Folkhälsan.

19 Förslag och tips: Ehdotuksia ja vinkkejä: För ett språkfokuserat samtal med föräldrarna redan innan barnet börjar på daghemmet och fortsätt med det under läsårets gång. Samtala med föräldrarna om vikten av att de stöder barnets hemspråk och om hur de hemma kan stöda barnet att tillägna sig daghemmets språk. Du kan använda Språkenkäten som diskussionsunderlag. Synliggör barnens språk och språkutveckling också i den dagliga kontakten med föräldrar, t.ex. genom att berätta vad barnen sagt och vilka samtal ni fört. Det är viktigt att uppmuntra föräldrar som inte talar daghemmets språk att ändå stöda barnets utveckling på det språket. För att göra språket synligt, kan du skriva ned de ord, sånger och ramsor ni använder och hänga upp. Ge dem också till föräldrarna så att de kan använda dem tillsammans med barnet. Föräldrarna kan läsa enkla böcker tillsammans med barnen och lyssna på ljudböcker, dvd-skivor, musik och titta på tv-program. För fler tips se: Webbsidor s. 91. Anlita en reservmormor eller -morfar på dagis. Hon eller han är en extra resurs, som har tid att bara vara, lyssna på barnen, läsa och diskutera med dem, samtidigt kan hon eller han hjälp till med ord, begrepp och fraser. Mera information hittar du på Du kan också uppmuntra barnens mor-/farföräldrar eller andra som talar målspråket att regelbundet spela, läsa eller sjunga med barnen. För detta avsnitt kan du använda följande lekar och aktiviteter: för barn i åldern 1-4 år Bokpåsar och för barn i åldern 3-4 år Nalle som besöker barnens hem (aktiviteterna finns i avsnitt 9 under Beskrivande och berättande). Keskustele kieliasioista lapsen vanhempien kanssa ennen päivähoidon aloittamista ja jatka sitä kehityskeskusteluissa lukuvuoden aikana. Puhu vanhemmille siitä, miten tärkeää on tukea lapsen kotikieltä (mikäli se on eri kuin päivähoidon kohdekieli). Keskustele siitä, miten koti voi tukea lapsen kielenoppimista päivähoidossa oli kyseessä lapsen ensimmäinen kieli tai ei. Keskustelun pohjana voi käyttää tässä oppaassa olevan kielikyselyn Språkenkäten. Huomioi lasten kielenkäyttöä ja kehitystä myös jokapäiväisessä yhteydessä vanhempiin, esim. kertomalla lapsen käyttämistä sanoista sekä teidän käymistä keskusteluista. Vanhempia, jotka eivät puhu kohdekieltä, on tärkeä kannustaa tukemaan lapsensa kielellistä kehitystä myös tällä kielellä. Jotta kielestä tulisi näkyvää, voit kirjoittaa hoidossa käytettyjä sanoja, lauluja ja loruja ylös vaikkapa seinälle ripustettavaksi. Anna sanat myös vanhemmille, jotta he voivat käyttää niitä lapsen kanssa päivähoidon ulkopuolella. Vanhempia voi pyytää lukemaan yksinkertaisia kohdekielisiä kirjoja. Lapsi voi olla innokas auttamaan. Lapsi voi myös kotona kuunnella ja katsella äänikirjoja, musiikkia, DVD-levyjä ja TV- ohjelmia. Lisää vinkkejä ks. Verkkosivulla s.91. Käytä varavaaria tai varamummoa, joka toimii vapaaehtoisena avustajana päiväkodissa. Hän toimii ylimääräisenä aikuisena jolla on aikaa olla, kuunnella, lukea ja keskustella lasten kanssa. Samalla hän voi auttaa lapsia omaksumaan sanoja, käsitteitä sekä fraaseja. Lisätietoja löydät Isovanhempia ja muita kohdekieltä puhuvia voi myös rohkaista leikkimään, lukemaan ja laulamaan lasten kanssa säännöllisesti. Tässä osiossa 1 4-vuotiaiden lasten leikiksi sopii Kirjakassi ja 3 4-vuotiaille Kyläilevä nalle (leikit esitellään osion 9 kohdassa Kuvailu ja kertominen). 17

20 18 Diskussion och reflektion: Keskustelunaiheita ja pohdintaa: Reflektera över betydelsen av samarbete och informationsutbyte med föräldrar och över att göra dem delaktiga i barnets språkutveckling. Diskutera vilken typ av samarbete ni vill ha med föräldrarna i syfte att förbättra, stöda och stimulera barnens språk. Hur kan ni få föräldrarna delaktiga i sina barns språkutveckling? Kanske föräldrarna kan delta i någon verksamhet på daghemmet, på ett sätt som är uppmuntrande för dem? Vad gör ni redan? Vad kan ni ändra så att det blir mer inkluderande? Vilka nya former av sam - arbete kan ni införa? Pohtikaa sitä, mitä merkitystä on yhteistyöllä ja tiedon jakamisella vanhempien kanssa ja sitä, miten tärkeää vanhempien on olla mukana lapsensa kielitaidon kehittämisessä. Keskustelkaa yhdessä, millaista yhteistoimintaa vanhempien kanssa toivotte parantaaksenne, tukeaksenne ja stimuloidaksenne lapsen kielenoppimista. Voisivatko vanhemmat osallistua päivähoidon askareisiin jollakin kannustavalla tavalla? Mitä he tekevät jo? Mitä voisi muuttaa? Mitä uusia vuorovaikutus - tapoja päivähoito tarjoaa? Diskutera hur den språkliga kompetensen påverkar barnets hälsa och välbefinnande. Ta även upp dessa frågor med föräldrarna och fokusera på de positiva aspekterna med två- och flerspråkighet. Miettikää yhdessä miten kielellinen osaaminen vaikuttaa lapsen terveyteen ja hyvinvointiin. Keskustelkaa aiheesta myös vanhempien kanssa. Painottakaa kaksi- ja monikielisyyden myönteisiä puolia. Diskutera två- och flerspråkiga barns språkutveckling och vikten av att vuxna är konsekventa i sin språkanvändning (ett språk en person). Fundera hur ni med föräldrarna tar upp diskussionen om vem som använder vilket språk hemma. På vilket språk engageras barnet när det gäller hobbyer, kultur, hög - läsning, böcker, tv och internet? Keskustelkaa kaksi- ja monikielisen lapsen kielellisestä kehityksestä ja siitä, miten tärkeää johdonmukaisuus on kohdekielen oppimisessa (yksi ihminen, yksi kieli). Kuka käyttää kohdekieltä kotona? Millä kielellä lapsi osallistuu harrastuksiin ja kulttuuriin, ja millä kielellä hän seuraa TV- ohjelmia tai internetiä? Millä kielellä hänelle luetaan kirjoja?

21 Avsnitt 3: Vardagssituationer och den fysiska miljön Osio 3: Arkiset tilanteet ja toimintaympäristö Det här avsnittet fokuserar på språket i vardagen och i miljön både på och utanför daghemmet. Ni kan skapa goda förutsättningar för barnens språkutveckling när ni är medvetna om hur och när ni använder språket och när ni tar tillvara de möjlig - heter miljön på och utanför daghemmet erbjuder. Tässä osiossa keskitytään kielen osuuteen arkisissa tilanteissa ja toimintaympäristöissä sekä päiväkodissa että sen ulkopuolella. Hyödynnä arjessa syntyviä tilaisuuksia keskustella, nimetä ja kuvailla. Päiväkodin tilat voit suunnitella ja sisustaa siten, että ne edistävät ja stimuloivat kieltä. För att utveckla sina språkkunskaper, behöver barnen få möjlighet att använda språket. Forskning har visat att omkring 70 % av den talade tiden upptas av vuxna, varvid resterande 30 % blir över för barnen. Vi måste vara medvetna om att varje barn måste få en chans att tala och lyssna varje dag. Det kan därför vara viktigt att ni reflekterar kring era vardagsrutiner på daghemmet. Jotta lapsen kielelliset taidot kehittyisivät, hänellä on oltava tilaisuuksia käyttää kieltä. Tutkimukset osoittavat, että aikuiset käyttävät noin 70 prosenttia puhe - ajasta. Lapsille ajasta jää siis vain 30 prosenttia. On muistettava, että jokaiselle lapselle on annettava joka päivä mahdollisuus sekä puhumiseen että kuunteluun. Siksi voi olla tarpeen tarkastaa päivähoidon päivittäisiä rutiineja. I vardagen finns många möjligheter till samtal, benämning och beskrivning. Vardagen erbjuder rikligt med situationer där du lätt får in pratstunder, t.ex. när barnet kommer på morgonen, vid av- och påklädning, när ni tvättar händerna, vid tillfällen när ni väntar på något eller vid måltiderna. Arkisissa tilanteissa syntyy paljon juttelumahdollisuuksia. Keskustelu käynnistyy helposti arkiaskareita hoitaessa, esimerkiksi kun lapset tulevat aamulla hoitoon, kun puetaan tai riisutaan takkia, kun pestään käsiä, odotetaan jotakin tai syödään ruokaa tai välipalaa. Planera och inred daghemslokalerna så att de stimulerar till samtal och breddar barnens ordförråd. En omgivning med bilder och texter väcker tankar och synliggör orden omkring er. Möblera rummen så att barnen har plats att umgås t.ex. knutar som lockar till lek, soffa för läsning och samtal samt hyllor där barnen lätt kan ta böcker, material och spel. I mån av möjlighet lönar det sig också att utnyttja närmiljön för korta utflykter och promenader. En ny omgivning kanske redan bakom knuten ger barnen nya er - farenheter och upplevelser som berikar språket. Diskutera det ni ser och uppmärksamma barnen på detaljer, t.ex. i butiksfönster, på gården, på gatan. Päiväkodin tilat voit suunnitella ja sisustaa siten, että ne rohkaisevat keskustelemaan. Kuvia ja tekstiä sisältävä ympäristö herättää ajatuksia ja kartuttaa lasten sanavarastoa. Myös kalustamisessa voi kiinnittää huomiota lasten mahdollisuuksiin leikkiä, pelata, keskustella ja lukea järjestämällä sille tarpeeksi tilaa. Myös hoitopaikan lähialueet kannattaa hyödyntää tekemällä mahdollisuuksien mukaan lyhyitä retkiä ja kävelyitä. Uusi ympäristö, vaikka se olisi vain nurkan takana, tarjoaa lapsille uusia, sanavarastoa laajentavia kokemuksia. Keskustelkaa siitä mitä näette, ja osoitelkaa yksityiskohtia myös hoitotilojen ulkopuolella, esi - merkiksi näyteikkunassa, pihassa ja kadulla. 19

22 20 Litteraturtips Eriksen Hagtvet, B Språkstimulering. Del 1: Tal och skrift i förskoleåldern. Stockholm: Natur & Kultur. Eriksen Hagtvet, B Språkstimulering. Del 2: Aktiviteter och åtgärder i förskoleåldern. Stockholm: Natur & Kultur. Svensson, A Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur.

23 Förslag och tips: Ehdotuksia ja vinkkejä: Häng upp bilder och texter på barnens ögonhöjd. Då väcker de barnens intresse och barnen kan ta till sig det som finns på väggarna. Kiinnitä kuvia ja tekstejä lasten silmien korkeudelle. Näin ne kiinnittävät lapsen huomion, ja lapsi voi omaksua seinille kiinnitetyn tiedon. Sitt på golvet tillsammans med barnen då de leker. Då får barnen möjlighet att hålla kontakt med dig, fråga dig och visa vad de gör. Du kan också benämna saker i leken och samtala om den. Det är också ett bra tillfälle att upprätthålla leken på målspråket. Istu lasten kanssa lattialla heidän leikkiessään. Näin lapset säilyttävät kontaktin sinuun ja voivat esittää kysymyksiä ja näyttää, mitä tekevät. Sinä voit tunnistaa ja nimetä tavaroita, joilla he leikkivät, ja keskustella niistä heidän kanssaan. Samalla leikki jatkuu kohdekielellä. Du kan lägga fram föremål som är obekanta för barnen. När barnen funderar på vad det är väcks frågor och samtal, som bidrar till att barnen lär sig nya ord. Du kan t.ex. ha en speciell låda som uppenbarar sig med jämna mellanrum, där det finns något nytt och obekant. Esittele lapsille tuntemattomia esineitä. Kun lapset miettivät, mikä uusi esine on, herää keskustelua ja lapset oppivat uusia sanoja. Yksi mahdollisuus on erityinen laatikko, joka otetaan esiin tasaisin väliajoin ja josta paljastuu jotain uutta ja tuntematonta. Kom sinsemellan överens om de fraser och ord som ni vill använda med barnen i vardagen. Det här är användbart speciellt i språkbad och om det på ert daghem finns vuxna (t.ex bland kökspersonalen) som är ovana att använda svenska Du kan placera ut böcker som anknyter till verksamheten i rummet - t.ex. faktaböcker om vatten på toaletten och om kläder och kroppen i tamburen. Gör både kortare och längre utfärder med barnen och erbjud dem i mån av möjlighet barnkultur på svenska. Kom ihåg att också små utflykter och korta promenader ger barnen nya erfarenheter, ger ord och väcker samtal. För detta avsnitt kan du använda följande lekar och aktiviteter: för barn i åldern 1 4 år Skapa en prathörna (Beskrivande och berättande), för barn i åldern 3 4 år Etikettleken (Begrepp och benämning). Voitte kasvattajien kesken sopia perussanastosta ja -lauserakenteista joita käytätte keskustellessanne lasten kanssa. Tämä on hyödyllistä kielikylvyssä tai jos päiväkodissa on aikuisia, jotka osaavat vähemmistökieltä vain puutteellisesti (esim. keittiöhenkilökunta). Voitte päiväkodin eri huoneisiin laittaa esille kirjoja jotka nivoutuvat toimintaan niissä: esim. kirjoja vedestä vessaan tai kirjoja kehonosista ja vaatteista eteiseen. Tee sekä pieniä että suurempia retkiä lasten kanssa ja tarjoa heille mahdollisuuksien mukaan lastenkulttuuria ruotsiksi (tai muulla kohdekielellä). Muista, että pienetkin retket ja lyhyet kävelyt antavat lapsille uusia kokemuksia ja sanoja sekä herättävät keskusteluja. Tästä osiosta 1 4-vuotiaille lapsille sopivat leikit Juttelunurkka (Kuvailu ja kertominen, 3 4-vuotiaat lapset) ja Päiväkodin merkitseminen lapuilla (Nimeäminen). 21

24 22 Diskussion och reflektion: Keskustelunaiheita ja pohdintaa: Diskutera daghemsmiljön tillsammans. Fundera över när och var det sker mest språkstimulans på daghemmet och varför det sker just då och där. Keskustelkaa hoitopaikan ympäristöstä. Pohtikaa, koska sekä millaisissa tilanteissa parhaat kielelliset virikkeet syntyvät ja miksi. Diskutera dagsschemat ur ett språkligt perspektiv. Hittar ni tid för språk - stimulans? Kan den utökas? Tarkastelkaa päivän ohjelmaa kielen näkökulmasta. Onko kielellisille virikkeille aikaa? Voisiko aikaa lisätä? Gör tillsammans en runda i daghemmet, ute på gården och i närmiljön och se er omkring med tanke på språket. Diskutera och planera tillsammans hur ni kan använda platserna och den lokala miljön ur ett språkligt perspektiv. Fundera på hur ni kan ta tillvara vardagssituationer för samtal, benämning och beskrivning. Sammanställ de faktorer som skapar en miljö som utvecklar barnens språk. Fundera hur ni kan stöda barnen att orientera sig mot skriftspråket. Kävelkää yhdessä ympäri hoitotiloja, ulkona pihalla ja lähiympäristössä ja tarkastelkaa ympäristöä kieltä silmällä pitäen. Keskustelkaa ja suunnitelkaa yhdessä, miten tiloja ja lähiympäristöä voisi hyödyntää kielen näkökulmasta. Pohtikaa, miten arkisia tilanteita voi käyttää keskusteluun, nimeämiseen ja kuvailuun. Tehkää yhteenveto tekijöistä, joista kielen omaksumista tehostava ympäristö syntyy. Pohtikaa konkreettisia keinoja tukea ja kehittää lasten kiinnostusta kirjoitettua kieltä kohtaan. Ta ställning till barnkulturutbudet på er ort. Fundera på hur kulturupplevelser bidrar till barnens språkutveckling. Hur kan ni ta tillvara utbudet för att stimulera barnen språk? Ottakaa kantaa lastenkulttuuritarjontaan paikkakunnallanne. Pohtikaa millä tavalla kulttuurikokemukset tukevat lasten kielellistä kehitystä. Kuinka voitte hyödyntää tarjontaa kieltä rikastuttavalla tavalla?

25 Avsnitt 4: Observation och dokumentation av barnens språk Osio 4: Lapsen kielellisen kehityksen seuranta ja dokumentointi Det här avsnittet handlar om hur du kan dokumentera barnens språk och språk - utveckling. Med observation och dokumentation blir du mer medveten om språk - utvecklingen och det hjälper dig att lyssna på barnen och utvärdera deras språk. För att dokumentera kan du skapa en språkpärm för varje barn. Den hjälper dig att följa upp språkutvecklingen och fungerar som diskussionsunderlag i ert arbetsteam. I språkpärmen kan både barnen och föräldrarna följa språkutvecklingen och den blir därigenom ett konkret redskap för ert samarbete. Språkpärm Skapa pärmen genom att samla material där barnens språk och språkutveckling är synliga. Om barnen redan har en egen pärm så kan språkpärmen bli en del i den. Förslag till material för språkpärmen: Lasten kielellisen kehityksen seuranta ja dokumentointi lisäävät tietoisuutta lapsen kielellisestä kehittymisestä. Ne auttavat teitä myös kuuntelemaan lapsia ja arvioimaan heidän kielenkäyttöään. Tehkää lapsille omat kielikansiot ja seuratkaa niiden avulla lapsen kielen kehitystä. Voitte säännöllisin väliajoin tarkastella kansioita ja käyttää niitä keskustelujenne pohjana. Kielikansion ansiosta myös lapset itse ja heidän vanhempansa voivat seurata taitojen kehittymistä. Kansio on näin ollen hyvä yhteistyöväline, sillä sen pohjalta on helppo keskustella kunkin lapsen kielellisestä kehityksestä vanhempien kanssa. Kielikansio Kielikansion voi toteuttaa monella tavalla ja siihen liitettävät materiaalit voivat vaihdella. Pääasia on, että kansio kuvaa lapsen kielellistä kehitystä. Mikäli lapsilla jo on oma kansio, niin kielikansio voi olla osa sitä. Teckningar och/eller fotografier på t.ex. utfärder, ett tema på daghemmet eller barnets egna berättelser Fotografier på det aktuella språkarbetet Bilder på barnets favoritböcker med barnets kommentarer till böckerna Orden till barnets favoritramsor och sånger Barnets meddelanden eller berättelser till dagismaskoten, se avsnitt 6 Utdrag ur Berättarhäftet, se Förslag och tips Språkloggen eller De fyra språkuppgifterna Språkenkäten frågeformuläret till föräldrarna som kartlägger barnets språkliga miljö. Ehdotuksia kielikansion sisällöksi: lapsen kertomia tarinoita tai piirroksia ja/tai valokuvia esimerkiksi päivä - hoidossa tehdyistä retkistä ja käsitellyistä aiheista kielityöstä kertovia valokuvia kuvia lapsen lempikirjoista ja lapsen kommentteja niistä lapsen lempiloruja ja -lauluja viestejä tai tarinoita, joita lapsi on jättänyt päiväkotimaskotille (ks. osio 6) otteita tarinavihkosta (ks. Ehdotuksia ja vinkkejä) vanhempien täyttämä kyselylomake, Språkenkäten, josta käyvät ilmi ne kielet, joiden kanssa lapsi on tekemisissä päivittäisessä elämässään 23