Ekologisk dagvattenhantering i våra nordiska grannländer. Ekologinen hulevedenkäsittely muissa Pohjoismaissa. Christine Bonn

Transkriptio

1 ÖSTERBOTTENS FÖRBUND POHJANMAAN LIITTO Christine Bonn Ekologisk dagvattenhantering i våra nordiska grannländer Ekologinen hulevedenkäsittely muissa Pohjoismaissa

2 Christine Bonn Ekologisk dagvattenhantering i våra nordiska grannländer Ekologinen hulevedenkäsittely muissa Pohjoismaissa ÖSTERBOTTENS FÖRBUND POHJANMAAN LIITTO

3 Christine Bonn Vattenpärla på lupinblad Vesihemi lupiinilehdellä Översättning till finska - Suomennos: Ritva Holmfors Formgivning - Taitto: Göran Strömfors Nr 33 S / Nro 33 F: 2003 ISBN ISSN Oy KEAB-Paper Ab Vasa - Vaasa

4 Innehåll Förord 5 Summary 7 1 Användningen av lokal dagvattenhantering (LOD) och ekologisk dagvattenhantering (ED) hur långt har de kommit? 8 2 Lagarna säger de något om ED? 10 3 Metoder som används för infiltrering, transportering, fördröjning och rening av dagvatten Infiltrering av dagvatten Naturliga infiltrationsytor Anlagda infiltrationsytor Vegetationsytor Infiltrationsgynnande beläggning Yta av singel och gräs (enligt norsk modell) Gräsarmering Beläggningssten Pelleplattan Genomsläpplig asfalt Grusytor 20 4 Transportering av dagvatten Vattentrappor 24 5 Perkolation 25 6 Fördröjning av dagvatten Underjordisk fördröjning Ytliggande fördröjning 27 7 Dammar 27 8 Våtmarker 32 9 Rening av dagvatten Växterna i ED Erfarenheter av ED -anläggningar i tjäljordar och snöhantering Förnyelse av dagvattenhantering i urban miljö exempel Oslo Pilestredet park Malmö Bo01 Framtidsstaden Stavanger Mosvatnet Vad menas med 52 Källor 54 Vill du veta mera? 55 Internet-adresser (år 2000) Sisällys Esipuhe 5 Summary 7 1 Paikallinen sadeveden käsittely (LOD) ja ekologinen huleveden käsittely (ED) miten pitkälle niissä on tultu? 8 2 Mitä lait määräävät ED:stä 10 3 Huleveden imeyttämis-, kuljetus-, viivytysja puhdistusmenetelmiä Huleveden imeytys Luonnollisia imeytyspintoja Rakennettuja imeytyspintoja Kasvillisuusalueita Imeytykseen sopiva päällyste Sora- ja nurmipinta (Norjan mallin mukaan) Reikäkiveys Päällystekivi Pelleplattan -pinnoite-elementti Läpäisevä asvaltti Sorapinnat 20 4 Huleveden kuljetus Vesiportaat 24 5 Suodatus eli perkolaatio 25 6 Sadeveden viivytys Maanalainen viivytys Pintaviivytys 27 7 Lammet 27 8 Kosteikot 32 9 Huleveden puhdistus Kasvit ED:ssä Kokemuksia ED -järjestelmistä routaantuneessa maassa ja lumenkäsittelyssä Huleveden käsittelyn uudistaminen urbaanissa ympäristössä esimerkkejä Oslo Pilesstredet park Malmö Bo01 Tulevaisuuden kaupunki Stavanger-Mosvatnet Mitä tarkoittavat Lähteitä 54 Lisätietoja 55 Internetosoitteita (v. 2000) 55 3

5 Umeå centrum Uumajan keskusta Christine Bonn,

6 Förord Hållbar utveckling är uttrycket som myntades för ett antal år sedan och som (ut)nyttjas till lust och leda. Faktum kvarstår dock att vi måste värna om miljön för allt levandes skull. Därför bör vi inom all planering ha en total ekologisk syn. Att hantera dagvatten ekologiskt är ett steg i rätt riktning. Genom att se regnvattnet som en resurs och leda det i öppna system in i och igenom våra stadsrum får vi inte bara renare vatten utan även renare luft och bättre klimat. Samtidigt skapar vi estetiskt mer tilltalande miljöer. Genom att anlägga våtmarker bidrar vi till att skapa livsrum för artrika biotoper, för våtmarker hör faktiskt till de mest artrika biotoperna i världen. Ekologisk dagvattenhantering i våra nordiska grannländer är ett delprojekt i EU-projektet Vitala Vasa, som utgör en del av det mera omfattande och allmänna programmet Vasa Vista. Projektet uppstod ur behovet att få ta del av de erfarenheter man gjort om ekologisk dagvattenhantering i de andra nordiska länderna. Under arbetets gång visade det sig att man i Sverige hade de längsta erfarenheterna och att man där kommit långt med att utveckla metoderna för ekologiska vattenreningsanläggningar. Därigenom är det mesta erfarenhetsunderlaget i rapporten baserat på svenskt material. Danskarna har anammat det ekologiska sättet att hantera dagvatten och med närheten till kontinenten har de många goda exempel som inspiration, t.ex. i Tyskland. I Norge är den ekologiska dagvattenhanteringen raskt på väg in i städerna och det övergripande ekologiska tänkandet inom all planering och förverkligande ter sig tydligt hos norrmännen. Redan i planeringsskedet tas ställning till återanvändning av möjliga rivningsmaterial, schaktmassor mm. Sortering, krossning osv. av dessa material skall helst ske på plats. Man ser med nya ögon på vegetationen i tätorter och städer på så vis att man vill använda vegetationen i medvetet syfte att rena luftföroreningar. Projektarbetet har utförts av landskapsarkitekt Christine Bonn på uppdrag av Österbottens förbund. En arbetsgrupp bestående av planeringschef Saini Heikkuri-Alborzi (Österbottens förbund), landskapsarkitekt Jorma Panu (Vasa stad) och landskapsarkitektstuderande Ulla Loukkaanhuhta (Vasa stad) har verkat för projektet. Denna grupp har hållit flera konstruktiva möten. I det inledande skedet deltog byggnads- och miljöteknikstuderande Anni Andrejeff med att samla in aktuellt material. Jag vill tacka alla nordiska vänner, som så positivt bemött mig och ställt sitt material till mitt förfogande! Tack till alla som engagerat sig i mitt arbete! Solf Christine Bonn Esipuhe Kestävä kehitys on käsite, jonka alkuperäinen merkitys on vuosien saatossa hämärtynyt. Tosiasiana pysyy kuitenkin se, että meidän on vaalittava elävää ympäristöämme. Sen vuoksi tulee kaikessa suunnittelussa olla ekologinen kokonaisnäkemys. Sadeveden (huleveden) ekologinen käsittely on askel oikeaan suuntaan. Hulevesi on nähtävä luonnonvarana, ja kun se johdetaan avoimiin järjestelmiin ja kaupunkitiloihin on tuloksena puhtaampi vesi ja ilma sekä parempi ympäristö. Samalla luomme esteettisesti puoleensa vetäviä ympäristöjä. Kosteikkoja laatimalla luomme elintilaa monilajisille biotoopeille, kosteikothan kuuluvat maailman monilajisimpiin biotooppeihin. Ekologinen sadeveden käsittely muissa Pohjoismaissa on Vital Vaasa EU-hankkeen osaselvitys ja osa laajempaa ja yleisluontoisempaa Vaasa Vista hanketta. Selvitys sai alkunsa tarpeesta tutustua muista Pohjoismaista saatuihin kokemuksiin ekologisesta huleveden käsittelystä. Työn aikana osoittautui, että Ruotsilla oli kokemuksia pisimmältä ajalta ja siellä oli päästy pitkälle luonnonmukaisten vedenpuhdistusmenetelmien kehittämisessä. Niinpä raportin kokemukset pohjautuvat suurimmalta osin ruotsalaiseen materiaaliin. Myös tanskalaiset ovat omaksuneet ekologiset sadeveden käsittelyjärjestelmät ja maan mannerläheinen sijainti antaa monia innoittavia esimerkkejä esim. Saksasta. Norjassa ekologinen huleveden käsittely on hyvää vauhtia tulossa kaupunkeihin. Kokonaisvaltainen luonnonmukainen ajattelu on kaikessa suunnittelussa ja toteuttamisessa ominaista norjalaisille. Jo suunnitteluvaiheessa otetaan kantaa mahdollisten purkumateriaalien, kaivumaiden ym. uudelleenkäyttöön. Näiden materiaalien lajittelu, murskaus jne. tehdään mieluiten paikan päällä. Taajamien ja kaupunkien kasvillisuus nähdään uudella tavalla, haluten tietoisesti käyttää sitä ilmansaasteiden puhdistamiseen. Projektityön on Pohjanmaan liiton toimeksiannosta tehnyt maisema-arkkitehti Christine Bonn. Hankkeen työryhmään ovat kuuluneet suunnittelupäällikkö Saini Heikkuri-Alborzi (Pohjanmaan liitto), maisema-arkkitehti Jorma Panu (Vaasan kaupunki) ja maisema-arkkitehtiopiskelija Ulla Loukkaanhuhta (Vaasan kaupunki). Tämä ryhmä on pitänyt useita luovia kokouksia. Alkuvaiheeseen rakennus- ja ympäristötekniikan opiskelija Anni Andrejeff osallistui myös projektiin keräämällä ajankohtaista materiaalia. Haluan kiittää kaikkia pohjoismaisia ystäviä, jotka ovat ottaneet minut myönteisesti vastaan ja antaneet materiaalia käytettäväkseni! Kiitos kaikille työssä mukana olleille! Sulva Christine Bonn 5

7 Trädgård i norr, Umeå Uumaja Christine Bonn,

8 Summary Ecological Stormwater Treatment in our Neighbouring Nordic Countries is a part of the EU Vital Vaasa project, which, in turn, is part of the larger and broader Vaasa Vista programme. The project was developed in order to obtain information on the ecological treatment of runoff in other Nordic countries. During this project it was discovered that Sweden has the most experience, and that they have come a long way developing methods for ecological water treatment. Denmark and Norway have started treating their runoff in the same ecological manner. Due to its geographical location, Denmark is able to obtain inspiration from good examples easily found on the European continent; for example in Germany and Switzerland. In Norway, the ecological treatment of runoff is being rapidly introduced to cities, and this ecological policy is the base of all planning. In all the three Nordic countries mentioned above, methods for ecological runoff treatment are being used when building new urban areas and redeveloping old areas. Runoff is treated using ecological methods in cities and urban areas, as well as in industrial areas and on roads. Ecological methods are also being introduced for the treatment of sewage. The project report provides an overview of when and how ecological methods for treating runoff have been introduced in Sweden and Norway. The project work has also shown whether ecological treatment of runoff is covered by legislation. The report mainly deals with the filtration methods, transportation, delay and treatment of runoff. One chapter deals with experiences obtained from the ecological treatment of runoff in frozen soil as well as the treatment of snow. At the end of the report some examples of redeveloped runoff treatment methods in urban environments in Sweden and Norway are described. Many municipalities in Sweden have begun introducing ecological runoff treatment methods over the past few years. Many projects have been put into practice and more treatment facilities are continuously being taken into use. Each municipality in Sweden has its own committee responsible for handling runoff water. The committee members are experts taken from different fields concerned with the treatment of runoff water, drawn from within the municipalities themselves as well as from outside. Members are geotechnicians, landscape architects, ecologists, engineers, surveyors, etc. In order to succeed with projects of this nature, it is important to view the work as being interdisciplinary, and exploit the competence available in new forms of co-operation between the different administrative sectors involved. Formerly, subterranean technical solutions were used and the main goal was to regulate water flow, through the local treatment of runoff water, and in this way reduce the amount of runoff water in the pipes. Today, other factors are important for the treatment of runoff water. These include aspects of water treatment, biological diversity, aesthetic values etc. As a result, surface systems are now being built, for example wet ponds, streams, open ditches and constructed wetlands. The methods are being continuously developed. These developments are mainly concerning the combining of different actions in order to make the stormwater treatment facilities compatible with the local environment. This will make it possible to achieve one or more of the goals set for controlling the flow and treatment of runoff water, as well as obtain more diversity in the environment, and make the surroundings more beautiful. 7

9 1 Användningen av lokal dagvattenhantering (LOD) och ekologisk dagvattenhantering (ED) hur långt har de kommit? I Sverige har man arbetat med att lösa dagvattenhanteringen lokalt ända sedan 1960-talets slut. På 1970-talet anlade man ett flertal anläggningar och på den tiden handlade det främst om perkolationsanläggningar. Man myntade begrepp som EÖB, vilket står för enhetsöverbyggnad en form för lokal infiltrering och magasinering av dagvatten. Vid EÖB användes ofta genomsläpplig asfalt. Lokalt omhändertagande av dagvatten fick sedermera kritik och slog inte igenom på bred bas. Halmstad kommun är dock ett undantag. Där verkar det som om man sedan slutet av 1960-talet bara fortsatt med denna metod och idag är ekologisk dagvattenhantering (ED) det rådande systemet. Här har man i ett tidigt skede fått de olika kommunala instanserna att tro på mer naturenliga lösningar och gått in för att vidareutveckla metoderna. I dag är ekologisk dagvattenhantering mycket starkt framme i Sverige. Det vittnar all den forskning i ämnet om, som föregår på de svenska universiteten, för att inte tala om kommunernas och vägverkets aktiva insatser på området. Under de senaste åren har flere kommuner gått in för ekologisk dagvattenhantering och många projekt har förverkligats och flere anläggningar är på kommande. Många kommuner har egna dagvattengrupper, som består av experter från olika områden för hantering av dagvatten. I dagvattengrupperna ingår kommunens egna experter och även experter utifrån. Det är 1 Paikallinen sadeveden käsittely (LOD) ja ekologinen huleveden käsittely (ED) miten pitkälle niissä on tultu? Ruotsissa on jo 1960-luvun lopusta lähtien työskennelty huleveden käsittelyn ratkaisemiseksi paikallisesti luvulla rakennettiin useita järjestelmiä. Tällöin kyseeseen tulivat lähinnä suodatusjärjestelmät. Alettiin käyttää sellaisia käsitteitä kuin EÖB (enhetsöverbyggnad = yhdistelmäkansi), joka on huleveden paikallisen imeyttämisen ja allastamisen muoto. EÖB:ssä käytettiin usein läpäisevää asvalttia. Sittemmin paikalliseen huleveden talteenottoon suhtauduttiin arvostelevasti, eikä se tehnyt laajempaa läpimurtoa. Halmstadin kunta muodostaa kuitenkin tästä poikkeuksen. Siellä menetelmä tuntuu olleen käytössä 1960-luvun lopulta lähtien ja tänä päivänä ekologinen sadeveden käsittely (ED) on vallitseva järjestelmä. Halmstadissa on aikaisessa vaiheessa saatu kunnan eri tahot uskomaan luonnonmukaisiin ratkaisuihin, ja kehitetty edelleen menetelmiä. Tänä päivänä ekologinen huleveden käsittely on hyvin vahvasti esillä Ruotsissa. Todisteena tästä on Ruotsin yliopistojen johdolla aiheesta tehty tutkimus sekä kuntien ja tielaitoksen aktiiviset panostukset alalla. Viime vuosien aikana ovat useat kunnat päättäneet siirtyä luonnonmukaiseen sadeveden käsittelyyn; monia hankkeita on toteutettu ja uusia on tulossa. Monissa kunnissa on omia hulevesiryhmiä, joihin kuuluu eri alojen asiantuntijoita. Hulevesiryhmiin kuuluu sekä kuntien omia että ulkopuolisia asiantuntijoita. Nämä asiantuntijat ovat geoteknikkoja, maisema-arkkitehteja, ekologeja, insinöörejä, maanmittaushenkilökuntaa jne. Tällaisten hankkeiden onnistumiseksi on tärkeää yhteistyöllä vastustaa sektorisointia, hyödyntää osaaminen ja ylittää hallinnolliset rajat. Bild 1: Flera kommuner i Sverige har utarbetat handlingsplaner för ekologisk dagvattenhantering och gett ut olika typer av informationsbroschyrer om sina projekt. Kuva 1: Monet Ruotsin kunnat ovat laatineet suunnitelmia luonnonmukaista huleveden käsittelyä varten ja julkaisseet esitteitä hankkeistaan. 8

10 Bild 2: Vid antroposofcentret i Järna, Sverige har man redan i årtionden renat sitt avloppsvatten ekologiskt. På bilden ses en av dammarna, som visar kombinationen av skönhet, artrikedom och rening. Christine Bonn, 1987 Kuva 2: Järnan antroposofikeskuksessa Ruotsissa on jo vuosikymmenten ajan puhdistettu jätevedet ekologisesti. Kuvassa nähdään lampi, joka yhdistää luonnonkauneuden, lajirikkauden ja vedenpuhdistuksen. geotekniker, landskapsarkitekter, ekologer, ingenjörer, lantmätare m.fl. För att lyckas i dylika projekt är det viktigt att motverka sektoriseringen och utnyttja den kompetens som finns i nya samarbetsformer över förvaltningsgränserna. Man går in för att med ekologiska anläggningar rena dagvatten i tätorter och städer samt från industriområden och vägar. Även inom rening av avloppsvatten kommer de ekologiska systemen starkt. Med mångårig erfarenhet har man kunnat konstatera att förutom att man får renare vatten, mindre problem med stora vattenmängder och fina friluftsområden, så är ekoteknologiska lösningar även lönsammare rent ekonomiskt. VAV (Sveriges vatten- och avloppverksförening) och Movium (Sveriges lantbruksuniversitet) med flera bidrar hela tiden med ny information, kurser och litteratur på området. Det har också uppkommit privata företag av olika slag, som jobbar med dessa frågor. Det finns företag som planerar, bygger och producerar teknik, plantor och andra material speciellt för anläggningar med biologisk vattenrening som mål. Utvecklingen i Sverige har gått från de mer underjordiska tekniska perkolationsanläggningarna till mera naturliga ytlösningar, som dammar, bäckar och våtmarker. Med de erfarenheter man samlat under åren har man större kunskap att kombinera och lösa infiltration, fördröjning, magasinering och rening av dagvatten så att det fungerar för olika områden. Intressant att notera är att man inom rörbranschen har börjat utveckla nya metoder. I stället för att gräva upp och byta ut gamla rör mot nya, kan man idag renovera gamla ledningsrör. Det här är en viktig del av hela dagvattenhanteringsutvecklingen. Med en dylik metod kan man göra inbesparingar och behöver inte gräva upp och lappa stadens gator. Metoden går i korthet ut på att man med en kamera gör en inre rörinspektion med vilken man kan se Tarkoituksena on luonnonmukaisten järjestelmien avulla puhdistaa taajamista ja kaupungeista sekä teollisuusalueilta ja teiltä kertyvä hulevesi. Myös viemärivesien puhdistuksessa ovat luonnonmukaiset järjestelmät vahvasti tulossa. Monien vuosien kokemukset osoittavat, että luonnonmukaisilla menetelmillä vedet puhdistuvat ja suurten vesimäärien aiheuttamat ongelmat vähenevät, saadaan hienoja ulkoilualueita ja lisäksi ekoteknologiset ratkaisut ovat taloudellisesti kannattavampia. VAV eli Sveriges vatten- och avloppsverksförening, (vesi- ja viemärilaitosten yhdistys) ja Movium (Ruotsin maatalousyliopisto) ym. tuottavat jatkuvasti alalta uutta tietoa, järjestävät kursseja ja julkaisevat kirjallisuutta. On syntynyt myös yksityisiä yrityksiä, jotka työskentelevät näiden kysymysten parissa. Löytyy yrityksiä, jotka suunnittelevat, rakentavat ja tuottavat tekniikkaa, taimia ja materiaaleja erityisesti järjestelmille, joiden tavoitteena on biologinen vedenpuhdistus. Ruotsissa kehitys on kulkenut maanalaisista teknisistä imeyttämisjärjestelmistä luonnonmukaisempiin ratkaisuihin, joita ovat lammet, purot ja kosteikot. Vuosien kokemukset auttavat löytämään paremmat mahdollisuudet ratkaista ja sovittaa yhteen huleveden imeyttämis-, viivytys-, varastointi- ja puhdistuskysymykset niin, että ne pystytään hoitamaan hyvin eri alueilla. On mielenkiintoista todeta, että putkialalla on alettu kehittää uusia menetelmiä. Sen sijaan, että vanhat putket kaivettaisiin ylös ja vaihdettaisiin uusiin, pystytään tänä päivänä kunnostamaan vanhoja putkia. Tämä on tärkeä osa koko huleveden käsittelyn kehittämistä. Tällaisen menetelmän avulla saadaan aikaan säästöjä tarvitsematta kaivaa ylös ja paikata kaupungin katuja. Menetelmän tarkoituksena on lyhyesti sanoen tehdä kameran avulla sisäinen putken tarkastus, jonka avulla saadaan esille saumakohtien siirtymät, halkeamat, reiät, virheelliset kaltevuudet yms. Korjaukset tehdään 9

11 fogförskjutningar, sprickbildningar, hål, felaktiga fall mm. Renoveringen görs antingen genom att styrenfri glasförstärkt polyeterplast, som tätar läckorna sprutas in i rören eller genom att man tillverkar nya rör i befintliga rör. I Norge är man i startgroparna med ekologisk dagvattenhantering. Inom jordbrukssektorn är inte detta något nytt, och där föregår mycket forskning på området. Institutt for jordforsk vid Norges Landbrukshögskole har en framträdande roll när det gäller biologisk rening av vatten. I tätorterna och städerna däremot har ekologisk dagvattenhantering börjat förverkligas först de senaste åren. Detta till trots har det ända sedan 1989 ingått ett blad om lokal dagvattenhantering i Norges byggforskningsinstitutts byggforskserie (nr A ). Nu har man dock flera anläggningar med ekologisk dagvattenhantering i urban miljö främst i de större städerna, ex. Oslo och Stavanger. I Sverige och Norge liksom i Danmark har man använt och använder metoder för ekologisk dagvattenhantering både då man bygger nya områden och då man jobbar med stadsförnyelseprojekt. I framtiden kommer man att se mer av kombinerade lösningar för att optimera vattenreningseffekten, skapa områden med högt estetiskt värde och öka den biologiska mångfalden. joko ruiskuttamalla putkiin styreenitöntä lasivahvisteista polyesterimuovia tiivistämään aukot tai valmistamalla uusia putkia olemassa oleviin putkiin. Norjassa ollaan aloittamassa luonnonmukaista huleveden käsittelyä. Maataloussektorilla se on jo tuttua, ja alalla tehdään paljon tutkimusta. Institutt for jordforsk, Norges Lantbrukshögskole, on merkittävässä asemassa biologisesta vedenpuhdistuksesta kyseen ollessa. Taajamissa ja kaupungeissa sitä vastoin on luonnonmukaista huleveden käsittelyä alettu toteuttaa vasta viime vuosina. Kuitenkin jo vuodesta 1989 on Norges byggforskningsinstitutt in rakennustutkimusten julkaisusarjaan (Nro A ) sisältynyt lehti paikallisesta sadeveden käsittelystä. Nyt on lähinnä suurimmissa kaupungeissa, kuten Oslossa ja Stavangerissa, jo käytössä useita luonnonmukaisia huleveden käsittelyjärjestelmiä kaupunkiympäristössä. Ruotsissa, Norjassa ja Tanskassa käytetään ekologisia huleveden käsittelymenetelmiä sekä uusien alueiden rakentamisessa että kaupungin uudisrakennushankkeissa. Tulevaisuudessa voidaan odottaa useampia yhdistelmäratkaisuja, jotka optimoivat veden puhdistuksen, kehittävät esteettisesti korkeatasoisia alueita ja lisäävät biologista monimuotoisuutta. 2 Lagarna säger de något om ED? Allmänt kan man säga att det inte finns speciella lagar, bestämmelser eller riktlinjer för ekologisk dagvattenhantering i varken Sverige eller Norge. Däremot finns det olika lagar och föreskrifter som omfattar vattenhantering och på så vis berör dagvattenhanteringen. I Sverige gäller bland annat dessa regler (enligt publikationerna: Naturvårdsverkets meddelande 1/ 1983 Dagvattenhantering planering och miljöeffekter och Naturskyddsföreningens Våtmark renare vatten och rikare livsmiljö av Gabriella Lönngren, 1995). Miljöskyddslagen (ML) reglerar all miljöfarlig verksamhet, och utsläpp av dagvatten till vattendrag, sjö eller annat vattenområde är enligt miljöskyddslagen att betrakta som miljöfarlig verksamhet ( 1, 3). 3 ML: Med avloppsvatten avses i denna lag: vatten som avleds för sådan torrläggning av mark inom stadsplan eller byggnadsplan som ej sker för viss eller vissa fastigheters räkning. 4. vatten som avleds för torrläggning av begravningsplats. Anläggning av våtmark lyder under vattenlagen (VL) och tillstånd ges av vattendomstolen. Vatten- 2 Mitä lait määräävät ED:stä Yleisesti voidaan sanoa, ettei sen enempää Ruotsissa kuin Norjassakaan ole erityisiä lakeja, säädöksiä, määräyksiä tai suuntaviivoja ekologista huleveden käsittelyä varten. Sitä vastoin vesihuollosta on olemassa erilaisia lakeja ja määräyksiä, joiden voidaan katsoa koskevan myös hulevettä. Ruotsissa sovelletaan mm. seuraavia määräyksiä seuraavien julkaisujen mukaan: Luonnonsuojeluviraston tiedote 1/1983 Dagvattenhantering planering och miljöeffekter (Huleveden käsittely suunnittelu ja ympäristövaikutukset) sekä Naturskyddsföreningens Våtmark renare vatten och rikare livsmiljö (Luonnonsuojeluyhdistyksen Kosteikko puhtaammat vedet ja rikkaampi elinympäristö) Gabriella Lönngren Miljöskyddslagen (Ympäristönsuojelulaki) (ML) säätelee kaikkea ympäristöä uhkaavaa toimintaa. Huleveden päästöjä vesistöihin, järviin tai muille vesialueille on ympäristönsuojelulain mukaan pidettävä ympäristölle vaarallisena toimintana ( 1, 3). 3 ML: Jätevedellä tarkoitetaan tässä laissa vettä, joka johdetaan asema- tai rakennuskaavaalueelta maan kuivatuksen takia, ja joka ei tapahdu 10

12 Christine Bonn, 2000 lagen innehåller bestämmelser som är av central betydelse för avledande av dagvatten. Enligt 2 kap 1 2 st utgör varje åtgärd som förändrar vattnets djup eller läge ett byggande i vatten. All bebyggelse i tätort regleras enligt plan- och bygglagen (PBL) i detaljplan eller områdesbestämmelser och ingen bebyggelse får ske som strider mot dessa. Dammar och våtmarker kräver inte bygglov. Däremot krävs det marklov för att schakta ifall området ligger inom detaljplan och mark för allmän plats ändras avsevärt eller om kommunen i områdesbestämmelser har angett att marklov krävs. Naturvårdslagens (NVL) särskilda bestämmelser gäller om området är skyddat som nationalpark, naturreservat, naturminne eller naturvårdsområde. Det som är intressant att beakta vid anläggande av nya dammar och våtmarker är det framtida skyddet av dessa. En våtmark med höga naturvärden som är skapad i rekreationssyfte kan skyddas enligt naturvårdslagen, medan en våtmark i tätort skyddas om detaljplan eller områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen anger att ytterligare bebyggelse inte får ske. Även andra lagar och normer berör direkt eller indirekt dagvattenhanteringen som t.ex. hälsovårdsstadgan (HS), lagen om allmänna vatten- och avloppsanläggningar (VAL) och svensk byggnorm (SBN). I svensk byggnorm 1980 anges omhändertagande av dagvatten i en föreskriftstext 51:33 och det anges också exempel på godtagbara lösningar för dagvattenhantering inom fastighet: a) avledning till allmän VA-anläggning, b) avledning till omgivande mark och c) avledning till såväl omgivande mark som till VA-anläggning. I boken Vatten i dagen exempel på ekologisk dagvattenhantering av Gabriella Lönngren skriver hon att bestämmelserna om markavvattning från och med den 1 januari 1999 finns i miljöbalken och i lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Inom bebyggda områden bildas ett så kallat verksamhetsområde där VA-lagen gäller. I verksamhetsområdet ska huvudmannen (vanligen kommunen) sörja för de enskilda fastigheternas behov av avvattning. Huvudmannen kan i sin tur ingå i ett markavvattningsföretag i syfte att leda bort dagvatten. Den information som erhållits från Norge ger intryck av att man inte kommit så långt vad gäller lagstiftning om ekologisk dagvattenhantering. Det som man dock länge haft är brunnslagen, som jonkin tai joidenkin kiinteistöjen lukuun. Jätevettä on myös hautausmaan kuivattamiseksi pois johdettava vesi. Kosteikon perustaminen on vattenlagen (vesilain) (VL) alainen, ja luvan siihen myöntää vesioikeus. Vesilaki sisältää tärkeimmät huleveden johtamista koskevat määräykset. 2 luvun 1 2 kohdan mukaan vesien rakentamiseen kuuluvat kaikki sellaiset toimenpiteet, jotka muuttavat veden syvyyttä tai sijaintia. Kaikkea rakentamista taajamassa säädellään plan- och bygglagen (kaava- ja rakennuslain) (PBL) mukaan yksityiskohtaisessa kaavassa tai alueelle annetuissa määräyksissä, eikä näiden vastainen rakentaminen ole sallittua. Lampien ja kosteikkojen rakentamiseen ei vaadita rakennuslupaa. Maanrakennukseen tarvitaan maa-aineslupa, jos alue sijaitsee detaljikaavan alueella, ja jos yleinen alue sen johdosta muuttuu huomattavasti, tai jos kunta aluetta koskevissa määräyksissä on ilmoittanut, että lupa vaaditaan. Naturvårdslagen (Luonnonsuojelulain) (NVL) mukaan on noudatettava erityisiä määräyksiä, jos alue on suojattu kansallispuistona, luonnonsuojelualueena tai muistomerkkinä. Kiinnostavaa, rakennettaessa uusia lampia ja kosteikkoja, on niiden suojelu tulevaisuudessa. Luonnonarvoja sisältävä kosteikko, joka on luotu virkistyskäyttöön, voidaan suojella luonnonsuojelulain nojalla, kun taas taajamassa sijaitseva kosteikko suojellaan, jos kaava- ja rakennuslain mukaisessa yksityiskohtaisessa kaavassa tai aluemääräyksissä sanotaan, ettei lisärakentaminen ole sallittua. Myös muut lait ja normit koskevat suoraan tai epäsuorasti huleveden käsittelyä, esim. terveydenhuoltosääntö (HS), laki yleisistä vesi- ja viemärilaitoksista (VAL) ja rakennusnormit svensk byggnorm (SBN). Svensk byggnorm 1980 tuo sääntötekstissä 51:33 esiin huleveden käsittelyn ja antaa esimerkkejä myös huleveden käsittelyn hyväksyttävistä ratkaisuista kiinteistössä: a) johtaminen yleiseen VV-laitokseen, b) johtaminen ympäröivään maahan ja c) johtaminen sekä ympäröivään maahan että VV-laitokseen. Kirjassaan Vatten i dagen exempel på ekologisk dagvattenhantering (Hulevesi esimerkkejä luonnonmukaisesta hulevedenkäsittelystä) Gabriella Lönngren kirjoittaa maankuivatusta koskevien määräysten löytyvän 1 tammikuuta 1999 lähtien miljöbalken (ympäristökaaren) määräyksistä ja laista, jossa on erityisiä määräyksiä vesistötoiminnasta. Asutusalueilla muodostetaan ns. toiminta-alue, jota VA- laki koskee. Toiminta-alueella tulee päämiehen (yleensä kunnan) huolehtia yksittäisten kiinteistöjen kuivatustarpeista. Päämies voi vuorostaan kuulua maankuivatus-yritykseen, jonka tarkoituksena on huleveden pois johtaminen. Norjasta saadun tiedon mukaan vaikuttaa siltä, ettei luonnonmukaista huleveden käsittelyä koskevassa lainsäädännössä ole päästy kovin pitkälle. Jo kauan on kuitenkin ollut kaivolaki, jonka mukaan kaikki 30 cm syvemmät lammet on aidattava. Norges byggforskinstitutt in julkaisemaan rakennustutkimussarjaan kuuluu yksityiskohtai- Green zone, Umeå Uumaja. 11

13 kräver att alla dammar, som är djupare än 30 cm, skall gärdas in. I byggforskserien utgiven av Norges byggforskningsinstitutt ingår byggdetaljbladet A , som bygger på den målsättning för dagvattenhantering som statens forurensningstilsyn (STF) ställt. Principer och dimensioneringsmetoder för lokal dagvattenhantering gås igenom. Det konstateras även att enligt gällande norsk lagstiftning kan inte byggnader med godkänd anslutning till ledningsnätet påläggas att ändra dagvattenhanteringssystem, ifall det inte rör sig om väsentliga ombyggnader. sesta rakentamisesta annettu lehti A , joka perustuu valtion forurensningstilsyn (STF) asettamaan huleveden käsittelyn tavoitteeseen. Myös paikallisen huleveden käsittelyn periaatteita ja mitoitusmenetelmiä käydään läpi. Todetaan myös, että Norjan voimassa olevan lainsäädännön mukaan ei rakennuksia, joilla on hyväksytyt liittymät johtoverkostoon, voida velvoittaa muuttamaan huleveden käsittelyjärjestelmiään, jos kyseessä ei ole olennainen muutosrakentaminen. Bild 3: Principsnitt för dagvattenhantering inom planerade områden enligt VBB VIAK i Sverige Kuva 3: Kaaviokuva sadeveden käsittelystä kaavoitusalueilla Ruotsin VBB VIAK:n mukaan 3 Metoder som används för infiltrering, transportering, fördröjning och rening av dagvatten Då man först började se dagvattnet som en resurs och ville komma ifrån att leda vatten direkt i ledningar till recipient, införde man metoder som samlades under begreppet lokal dagvattenhantering (LOD). LOD kallar man det då man tar hand om vattnet just där det faller. Detta var i Sverige på 1970-talet och metoderna man använde var infiltrering lokalt och perkolationsanläggningar. På talet omvärderades LOD, eftersom en del av de gamla anläggningarna inte fungerat som det var tänkt. Man kom in i ett nytt skede under 90-talet då man frångick de mer tekniska underjordiska lösningarna och började anlägga ytanläggningar i form av dammar, bäckar, diken och våtmarker. Samtidigt kom andra viktiga faktorer att börja spela avgörande roll för dagvattenhanteringen, nämligen vattenrening, biologisk mångfald och skönhetsvärde. Från att ha varit en metod att minska mängden dagvatten i ledningsnätet kom dessa anläggningar att utvecklas till biologiska, natursköna vattenreningsverk. 3 Huleveden imeyttämis-, kuljetus-, viivytys- ja puhdistusmenetelmiä Kun hulevesi alettiin nähdä luonnonvarana, eikä enää haluttu johtaa vettä suoraan purkuvesistöön, otettiin käyttöön menetelmiä, jotka koottiin paikallisen hulevesihuollon (LOD) käsitteeseen. LOD - nimellä kutsutaan menetelmää, jossa hulevedestä huolehditaan juuri sen syntypaikalla. Näin tehtiin Ruotsissa 1970-luvulla, jolloin käytettyinä menetelminä olivat paikallinen imeytys ja suodatus luvulla LOD arvioitiin uudelleen, koska osa vanhoista järjestelmistä ei toiminut toivotulla tavalla luvulla tultiin uuteen vaiheeseen, kun luovuttiin teknisemmistä maanalaisista ratkaisuista ja alettiin rakentaa pintajärjestelmiä eli lampia, puroja, ojia ja kosteikkoja. Samaan aikaan alkoivat muut tärkeät tekijät kuten vesien puhdistus, biologinen moninaisuus ja kauneusarvo saada tärkeän osan huleveden käsittelyssä. Alkujaan menetelmä tähtäsi huleveden määrän vähentämiseen johtoverkossa, mutta vähitellen kehitettiin biologisia, luonnonkauniita vedenpuhdistusjärjestelmiä. 12

14 Nu då vi är inne i det 20:e århundradet utvecklar man metoderna vidare. Det handlar om att kombinera olika åtgärder för att anpassa anläggningarna till de lokala förhållandena och uppnå ett eller flera av de uppsatta målen att kontrollera mängden dagvatten, att rena vattnet, att få en artrik miljö och att få ett naturskönt område. Från LOD har man kommit vidare till ekologisk dagvattenhantering (ED), som omfattar LOD och öppen utjämning (ÖU). Med öppen utjämning menas att man leder vattnet till våtmarksanläggningar, där det fördröjs och utjämnas, så att olika vattenrenande processer får verka och där vattnet blir ett förskönande element i landskapsrummet. Det som är viktigt att tänka på vid hanteringen av dagvatten i urbana miljöer är vattenkvaliteten. Man kan inte släppa ut hur förorenat vatten som helst i en våtmarksanläggning. Ifall vattnet är starkt förorenat bör man först leda det till någon form av reningsanläggning som t.ex. oljeavskiljare och/eller en anläggning med filter som tar upp en del av föroreningarna. Efter detta kan man leda vattnet vidare till en ekologisk dagvattenhanteringsanläggning. Thomas Larm, VBB VIAK, har tagit fram ett förslag till riktvärden för dagvattenrening. Enligt nedanstående tabell behöver inte dagvatten med de låga värdena renas innan de leds in i en ekologiskt reningsanläggning. Däremot måste sådant dagvatten, som har värden som ligger i nivå med riktvärdena i kolumnen för högt innehåll av föroreningar, ledas genom någon typ av filter innan det leds ut i en ekologisk reningsanläggning. Ämne Enhet Lågt Högt riktvärde riktv. SS mg/l kväve mg/l fosfor mg/l bly mg/l kadmium mg/l kvicksilver mg/l koppar mg/l zink mg/l nickel mg/l krom mg/l olja mg/l 1 3 PAH mg/l 1 3 Nyt 2000-luvulla järjestelmien kehittämistä jatketaan. On yhdisteltävä erilaisia toimenpiteitä järjestelmien soveltamiseksi paikallisiin oloihin ja yhden tai useamman tavoitteen saavuttamiseksi. Näitä tavoitteita ovat huleveden määrän tarkkailu, veden puhdistaminen, monilajisen ympäristön luominen ja luonnonkauniin ympäristön aikaansaaminen. LOD:sta on tultu edelleen luonnonmukaisempaan sadeveden käsittelyyn (ED), joka käsittää LOD:n ja avoimen tasauksen (ÖU). Avoimella tasauksella tarkoitetaan veden johtamista kosteikkorakennelmiin, joissa se viipyy ja tasoittuu niin, että erilaiset vedenpuhdistusprosessit saavat vaikuttaa ja vedestä tulee maisemaa kaunistava elementti. Kaupunkialueilla tapahtuvassa huleveden käsittelyssä vedenlaatu on tärkeä ja huomioon otettava tekijä. Kosteikkorakennelmaan ei voida päästää miten saastunutta vettä tahansa. Jos vesi on pahasti saastunutta, on se ensin johdettava jonkinlaiseen puhdistusjärjestelmään, kuten öljynerottimeen ja/ tai suodatusjärjestelmään, joka pidättää osan saasteista. Tämän jälkeen vesi voidaan johtaa edelleen luonnonmukaiseen huleveden käsittelyjärjestelmään. Thomas Larm, VBB VIAK, on tehnyt esityksen huleveden puhdistuksen ohjearvoiksi. Alla olevan taulukon mukaan ei hulevettä, jonka saastepitoisuudet ovat alhaiset, tarvitse puhdistaa ennen sen johtamista luonnonmukaiseen puhdistusjärjestelmään. Jos huleveden saastepitoisuudet ovat samalla tasolla kuin korkea ohjearvo sarakkeessa, on se johdettava jonkinlaisen suodattimen läpi ennen luonnonmukaiseen puhdistusjärjestelmään laskemista. Aine Yksikkö Alhainen Korkea ohjearvo ohjearvo SS mg/l Typpi mg/l Fosfori μg/l Lyijy μg/l Kadmium μg/l 0,4 2 Elohopea μg/l 0,04 0,2 Kupari μg/l Sinkki μg/l Nikkeli μg/l Kromi μg/l Öljy mg/l 1 3 PAH μg/l 1 3 Förslag till riktvärden för rening av dagvatten innan det leds vidare till en ekologisk vattenreningsanläggning (Thomas Larm VBB VIAK). Esitys ohjearvoista huleveden puhdistamiseksi ennen veden laskemista edelleen luonnonmukaiseen vedenpuhdistusjärjestelmään. (Thomas Larm VBB VIAK) Carina Färm vid Mälardalens högskola leder ett VA-FORSK projekt där man testar system för rening av vägdagvatten. Man har byggt en reningsanläggning vid Vallbymotet i Västerås. Den består av tre delar. Först leds dagvattnet från vägen till en öppen damm, i vilken sedimentering sker av bl.a. nederbördens första 15 mm, som innehåller ca 90% av avrinningsytans partiklar. Vattnet leds sedan vidare Carina Färm, Mälardalens högskola, johtaa VA- FORSK hanketta, jossa testataan tieltä johdettavan huleveden puhdistusmenetelmää. Vallbymotetiin, Västeråsiin on rakennettu 3-osainen puhdistamo. Hulevesi johdetaan tieltä ensin avoimeen lampeen, jossa sedimentoidaan sadannan ensimmäiset 15 mm, jotka sisältävät n. 90% valuman hiukkasista. Vesi ohjataan edelleen suodatusjärjestelmään, jossa 13

15 Bild 4: Anläggningen i Vallby består av 1) en sedimenteringsdamm, 2) ett efterföljande reningssteg med filterbrunnar samt 3) en genomströmningsdamm och dikessystem innan dagvatten leds ut i Svartån. (VAV-NYTT 1/2000) Kuva 4: Vallbyn rakennelmassa on 1) sedimentointilammikko, 2) seuraava puhdistusvaihe, jossa on imeytyskaivot sekä 3) läpivirtauslammikko ja ojasto ennen veden ohjaamista Svartåhon. (VAV-NYTT 1/2000) Bild 5: Filterbrunnar för rening av vägdagvatten i Vallbyanläggningen i Västerås (VAV-NYTT 1/2000) Kuva 5: Imeytyskaivoja tieltä tulevan sadeveden puhdistamiseksi Vallbyssa, Västeråsissa (VAV-NYTT 1/2000) till ett filtersystem där filtersubstraten är av zeolit och polonit. De reducerar föroreningar bl.a. genom fysikalisk och kemisk adsorption, jonbyte och utfällning. Filtersystemet skall i första hand reducera tungmetallerna. Sedan fortsätter vattnet genom diken och en genomströmningsdamm innan det leds ut i recipient. suodatinsubstraatteina on zeoliittia ja poloniittia. Ne poistavat saasteita mm. fysikaalisella ja kemiallisella imeytyksellä, ionivaihdolla ja saostuksella. Suodatinjärjestelmän tehtävänä on ensisijaisesti raskasmetallien poisto. Vesi jatkaa kulkuaan edelleen ojien ja läpivirtauslammikon kautta, ennen kuin se johdetaan purkuvesistöön. 3.1 Infiltering av dagvatten Vattnet transporteras in och i jorden i två etapper. Först tränger vattnet in i marken genom porer eller sprickor, s.k. infiltrering. Sedan magasineras det i jorden för att långsamt röra sig vidare genom vattenomättade porösa material, s.k. perkolation. Genom perkolation kan dagvattnet nå grundvattenbildningar. Infiltrering av dagvatten sker på en infiltrationsyta, som är naturlig eller anlagd Naturliga infiltrationsytor Naturliga infiltrationsytor är grönytor som lämnas oexploaterade vid bebyggande. Det är viktigt att i planeringsskedet inhämta kunskap om vilka ytor som har en god infiltrationsförmåga. Alla naturliga markytor har infiltrationskapacitet. Det är antalet sprickor och porer som påverkar kapaciteten. Grusåsar och områden med omväxlande berg i dagen och jord är viktiga för bildandet av grundvatten. Även kunskap om markens förmåga att magasinera vatten i infiltrationsområdet behövs. Gropar och 3.1 Huleveden imeytys Vesi kulkeutuu maahan kahdessa vaiheessa. Ensin vesi tunkeutuu maahan huokosten tai halkeamien kautta eli imeytyy. Sen jälkeen se varastoituu maahan ja liikkuu hitaasti edelleen vettä läpäisevien, huokoisten materiaalien lävitse eli suodattuu. Suodattuessaan hulevesi voi kulkeutua pohjavesimuodostumiin. Huleveden imeytyminen tapahtuu imeytymispinnalla, joka on luonnollinen tai rakennettu Luonnollisia imeytyspintoja Luonnollisia imeytyspintoja ovat rakennettaessa käyttämättä jätetyt viheralueet. Suunnitteluvaiheessa on tärkeää hankkia tietoa siitä, millä pinnoilla on hyvä suotokyky. Kaikilla luonnollisilla maapinnoilla on imeytyskykyä. Pintojen imeytyskapasiteettiin vaikuttaa rakojen ja huokosten määrä. Soraharjut ja alueet, joilla on vuorotellen avokalliota ja maata, ovat tärkeitä pohjaveden muodostumiselle. Tarvitaan myös tietoa siitä, miten maa pystyy varastoimaan vettä imeyttämisalueella. 14

16 Bild 6: Naturlig rening av dagvatten sker på ett naturområde. Arendal, Norge. Christine Bonn, 1985 Kuva 6: Luonnollista sadeveden puhdistusta luonnonalueella. Arendal, Norja. andra ojämnheter i ytan magasinerar vattnet, men främst bör man ta reda på jordens porvolym. I byggnadsskedet är det av största vikt att de naturområden som skall fungera som infiltrationsytor skyddas mot komprimering av t.ex. fordon, materiallager mm. De områden som sparas till infiltration måste gärdas in under byggnadsperioden Anlagda infiltrationsytor Då man vill infiltrera dagvatten bör man sträva efter att infiltrera det där det faller. Det är inte alltid genomförbart i urban miljö med stora hårdgjorda ytor. Man kan då välja att antingen ha ett fall på de hårdgjorda ytorna så att dagvattnet rinner direkt eller via rännor ut på vegetationstäckta ytor där det infiltreras eller att göra de hårdgjorda ytorna genomträngliga, så att vattnet infiltreras där det faller. I befintlig urban miljö kan bl.a. kantsten utgöra ett hinder för vattnet att nå grönytorna. Ett annat problem är att grönytorna i staden ofta ligger på en högre nivå än asfaltytorna och därigenom kan vattnet inte rinna ut över grönytan för infiltration. Kuopat ja muut pinnan epätasaisuudet varastoivat vettä, mutta lähinnä on otettava selvää maan huokostilavuudesta. Rakennusvaiheessa on tärkeintä, että imeyttämiseen käytettävät luonnonalueet suojataan mm. ajoneuvojen, rakennusmateriaalien ym. aiheuttamalta tiivistymiseltä. Imeytykseen säästettävät alueet on aidattava rakennuskauden aikana Rakennettuja imeytyspintoja Kun halutaan imeyttää hulevettä, on se pyrittävä tekemään sateen tulopaikalla. Tämä ei aina ole mahdollista kaupunkiympäristöissä laajoilla, kovilla pinnoilla. Silloin voidaan rakentaa kovat pinnat sellaisiksi, että hulevesi valuu suoraan tai kourujen kautta kasvillisuuden peittämille pinnoille ja imeytyy siellä. Toinen vaihtoehto on laatia kovat pinnat vettä läpäiseviksi niin, että vesi imeytyy tulopaikallaan. Kaupunkiympäristössä voi esim. reunakiveys estää veden pääsyn viherpinnalle. Toinen este on se, että kaupungin viheralueet ovat usein korkeammalla kuin asfalttipinnat, ja vesi ei sen vuoksi pääse valumaan viheralueelle imeytymään. Bild 7: Eko-ränna, som fördelar vattnet jämnt ut på infiltrationsytan. (SF Kooperation ur Bolig- og byggestyrelsens rapport Brug regnvandet i gården, 1994) Kuva 7: Eko-kouru, joka jakaa veden tasaisesti imeytyspinnalle. Kuva 8: Jos liikennealueiden viherpintoja lasketaan, saadaan yksinkertaisella tavalla aikaan sadeveden imeytys ja viivytys. (Byggforsk prosjektrapport 208/96, Terje Nordeide) Bild 8: Om man sänker grönytorna på trafikarealer uppnår man på ett enkelt sätt infiltration och fördröjning av dagvatten. (Byggforsk prosjektrapport 208/96 av Terje Nordeide) 15

17 Bild 9: I Dagvattenplan för Västerås visar man detta förslag till typsektion för bostadsgata. Kuva 9: Dagvattenplan för Västerås esittämä asuntokadun kaaviokuva. Infiltrationsanläggningar kan genom utformning ges olika funktioner: Infiltration - vegetationen och ytjorden tar hand om vattnet Infiltration - vattnet magasineras för att sedan perkolera Infiltration - till dräneringsmagasin, varifrån vattnet leds vidare Infiltration - vattnet samlas i slutet magasin för att användas till bevattning Infiltration - vattnet samlas i slutet magasin för att ledas vidare, s.k. fördröjningsmagasin Imeytysjärjestelmille voidaan erilaisella muotoilulla antaa eri tehtäviä: Imeytys kasvillisuus ja pintamaa huolehtivat vedestä Imeytys vesi varastoidaan ja sen jälkeen suodatetaan Imeytys kuivatusaltaaseen, josta vesi johdetaan edelleen Imeytys vesi kerätään umpinaiseen altaaseen käytettäväksi kasteluun Imeytys vesi kerätään umpinaiseen altaaseen ja johdetaan sitten edelleen, ns. viivytysallas Bild 10: Vegetationsyta för infiltrering av dagvatten som kommer genom ränna från stuprörsutkast. En rolig utformning för t.ex. bostadsområden. (Byggforsk prosjektrapport 208/96 av Terje Nordeide) Anlagda infiltrationsytor kan utformas på olika sätt och anläggas med olika material. Vid val av ytmaterial bör man värdera förutom hållbarhet även hur snabbt avrinning och infiltration sker. Exempelvis rinner allt vatten som faller på en asfaltyta bort, dvs. inget infiltreras. För en gräsyta varierar avrinningen från 0-10% av det fallna regnet beroende på gräsytan och hurudant översta jordlagret är. Imeytyspinnat voidaan muotoilla eri tavoin ja rakentaa eri materiaaleista. Pintamateriaalia valittaessa on arvioitava kestävyyden lisäksi valuman ja imeytyksen nopeus. Esim. kaikki asfalttipinnoille tuleva vesi valuu pois ilman, että mitään siitä imeytyy. Ruohikkopinnalla valuma vaihtelee 0-10 % riippuen sademäärästä, ruohon pinnasta ja siitä millainen ylin maakerros on. Kuva 10: Kasvillisuutta, joka imeyttää syöksykourusta rännin kautta tulevaa sadevettä. Hauska muotoilu esim. asuntoalueille Vegetationsytor Allt från klippt gräsmatta till anlagt naturområde fungerar bra som infiltrationsytor. Högt gräs, som bara slås ett par gånger per år har betydligt bättre infiltrationsförmåga än en klippt gräsmatta. En helt vegetationstäckt yta fungerar bättre än en buskplantering på bar jord. Vid större regnfall kan jorden spolas iväg från barjordsplanteringar. En nyanlagd vegetationsyta behöver 1-2 år på Kasvillisuusalueita Kaikenlaiset alueet leikatusta nurmikosta rakennettuun luonnonalueeseen toimivat hyvin imeytysalueina. Korkea ruoho, joka niitetään vain pari kertaa vuodessa, imeyttää paljon paremmin kuin leikattu nurmikko. Täysin kasvillisuuden peitossa oleva alue toimii paremmin kuin paljaalle maalle istutetut pensaat. Rankkasateilla maa voi huuhtoutua pois paljaalle maalle istutettujen pensaiden ympäriltä.

18 Bild 11: Ytor täckta av högt gräs med blommor och örter har bra infiltrationsförmåga. Christine Bonn, 1985 Kuva 11: Korkeat ruohikot, joilla kasvaa kukkia ja yrttejä, ovat hyviä imeyttäjiä. sig för att nå full infiltrationsförmåga och motstå erosion. Idag finns dock prefabricerade växtprodukter med vilka man når stabila förhållanden betydligt snabbare. Det översta jordlagrets porositet är av stor betydelse för infiltration. För att öka en vegetationsytas infiltrationskapacitet kan man fräsa in grus och sand i de översta 20 cm av jorden. För att undvika att för stora vattenmängder rinner ut punktvis på infiltrationsytan bör man utesluta kantsten eller ha en kantsten/stenläggning som är formad så att den fördelar vattnet jämnt ut till infiltrationsytan. För att kompensera för vegetationens rottillväxt och uppfrysning av marken bör man anlägga infiltrationsytan 5 cm lägre än den belagda ytan Infiltrationsgynnande beläggning Beläggningstyper som gynnar infiltration finns av många olika slag, men det är tillsvidare ett fåtal modeller som tagits fram speciellt med tanke på infiltration Yta av singel och gräs (enligt norsk modell) Underbyggnaden anläggs enligt grundförhållandena. Man kan t.ex. använda cm krossgrus mm, som komprimeras. Bärlagret skall vara cm jord/stenblandning eller 85% grus och 15% jord, som läggs löst ut. Ovanpå bärlagret gödslar man samtidigt som man sår gräsfrö 30g/m 2. Slitlagret skall vara 3 cm singel mm. Med denna lösning får man en yta som framstår som grön, infiltrerar och renar vattnet bra och är lättskött. Vastarakennettu kasvillisuusalue tarvitsee 1-2 vuotta saavuttaakseen täyden imeyttämiskyvyn ja voidakseen vastustaa eroosiota. Nykyään on kuitenkin olemassa esituotettuja kasveja, joilla saadaan huomattavasti nopeammin aikaan kestävät olosuhteet. Ylimmän maakerroksen huokoisuus on imeytykselle tärkeä. Kasvillisuusalueen imeyttämiskyvyn lisäämiseksi voidaan ylimpään 20 cm:n maakerrokseen jyrsiä soraa ja hiekkaa. Suurten vesimäärien paikoittaisen valumisen estämiseksi imeytysalueelle on vältettävä reunakiveystä tai käytettävä sellaista reunakiveystä, joka jakaa veden tasaisesti imeytysalueelle. Maan juurikasvun ja routaantumisen estämiseksi on imeytyspinnan oltava 5 cm matalammalla kuin kivetty ala Imeytykseen sopiva päällyste On olemassa erilaisia imeytykseen sopivia päällystetyyppejä, mutta toistaiseksi vain harvoja malleja on suunniteltu erityisesti imeytystä ajatellen Sora- ja nurmipinta (Norjan mallin mukaan) Pohjarakenne tehdään pohjaolosuhteiden mukaan. Voidaan esimerkiksi käyttää cm raekooltaan mm murskesoraa, joka tiivistetään. Kantavan kerroksen tulee olla cm, mullan ja soran sekoitusta eli 85 % soraa ja 15 % löysää maata Gräsarmering För gräsarmering används speciellt utformad beläggningssten, som har hålrum eller fogar för gräsväxt. Man kan öka infiltrationsförmågan genom att Snitt ur Byggforsk prosjektrapport 208/ 96 av Terje Nordeide 17

19 Bild 12: Gräsarmeringssten med avståndskloss (SF Kooperation ur Boligog byggestyrelsens rapport Brug regnvandet i gården 1994) som fogmaterial använda en blandning av sand och jord eller bara sand som man sår gräset i. Det är viktigt att i anläggningsskedet komma ihåg att fogmaterialet sjunker ihop rätt snabbt så att man kan få för djupa fogar. Man kan även använda olika traditionella beläggningsstenar som man lägger med breda fogar och sår in med gräs. För att undvika stort slitage bör fogarna inte vara bredare än 2-3 cm. För gångarealer är detta ett promenadvänligare alternativ, medan gräsarmeringssten är ett bra alternativ för körbara ytor och parkeringsrutor. Pinta lannoitetaan samalla, kun kylvetään ruohonsiementä 30g/m². Kulutuskerroksen tulee olla 3 cm soraa, raekoko mm. Tällä ratkaisulla saadaan helppohoitoinen pinta, joka imeyttää ja puhdistaa veden sekä lisäksi on vihreä Reikäkiveys Reikäkivinurmikkoon käytetään erityistä päällyskiveä, jossa on kolot tai saumat nurmenkasvua varten. Imeytyskykyä voidaan lisätä käyttämällä saumamateriaalina hiekan ja mullan sekoitusta tai vain hiekkaa, johon ruoho kylvetään. Rakentamisvaiheessa on tärkeää muistaa, että saumamateriaali kutistuu melko nopeasti niin, että saumoista voi tulla liian syviä. Voidaan käyttää myös erilaisia perinteisiä päällystekiviä, jotka asennetaan levein saumoin, joihin kylvetään nurmea. Kulumisen takia ei saumojen tule olla 2-3 cm:ä leveämpiä. Kävelyteillä tämä on sopivampi vaihtoehto, kun taas reikäkiveys on hyvä vaihtoehto ajettaville pinnoille ja pysäköintipaikoille. Kuva 12: Reikäkiveys välipalikoilla Bild 13: Gräsarmeringssten med hålrum. Green Zone, Umeå Kuva 13: Reikäkiveys koloilla, Green Zone, Uumaja Christine Bonn, 2000 Bild 14: Gräsarmeringssten Swerock, Sverige Kuva 14: Reikäkiveys Swerock, Ruotsi Bild 15: Gräsarmeringssten, Betonggruppen RBR a/s, Danmark Kuva 15: Reikäkiveys, Betonggruppen RBR a/s, Tanska Bild 16: Två olika modeller gräsarmeringsstenar Skanska Prefab, Sverige Kuva 16: Kaksi erimallista reikäkiveä, Skanska Prefab, Ruotsi 18

20 3.1.7 Beläggningssten Beläggningsstenar finns av natursten och betong. De finns i otaliga former och färger. En yta lagd med beläggningssten kan infiltrera genom fogarna. Fogbredden har betydelse för hur stor infiltrationen är, men samtidigt kan man inte ha för bred fog då det ger en mindre slittålig yta. Hur en yta av beläggningssten utformas beror främst på vad den skall användas till. Skall området vara för biltrafik, cyklister eller fotgängare? Hur livligt trafikerat är det aktuella området? Kanske området endast skall fungera som infiltrationsyta och man inte behöver beakta slitage. I tillägg till fogbredden har stenens storlek och yta betydelse. En mindre sten ger fler fogar och en ojämn yta bidrar till att vattnet stannar längre kvar, dvs. avrinningen blir långsammare och infiltrationen ökar. Beläggningsstenar av natursten ger därigenom naturligt en mer infiltrerande yta än betongsten Pelleplattan En ny produkt att använda på ytor, som man vill skall ha god infiltration, men tåla tryck är Pelleplattan. Den är tillverkad av återvunnen HDPE (high density polyeten) och kan återvinnas. Måttena är 500 x 500 x 50 mm och den tål ett tryck på 200 ton/m 2. Den kan användas som gräsarmering eller fyllas med t.ex. singel. Vid snöröjning lämnar små mängder snö kvar på en yta av Pelleplattor och dess höga infiltrationsförmåga gör att smältvattnet snabbt försvinner så att ingen isbildning uppstår och man undviker halka. Pelleplattan används i Sverige bl.a. på parkeringsytor och i spårvagnsrälsar. De mest hårda och Päällystekivi Päällystekivet ovat luonnonkiveä tai betonia. Niitä on lukemattomia muotoja ja värejä. Kivellä päällystettyyn alueeseen vesi imeytyy saumojen läpi. Saumojen leveydellä on merkitystä imeytykselle, mutta saumat eivät saa olla liian leveitä, koska silloin pinta kestää kulutusta huonommin. Päällystekiveyksen muotoilu on lähinnä riippuvainen siitä, mihin sitä käytetään. Onko alue tarkoitettu autoliikenteelle, pyöräilijöille vai jalankulkijoille? Miten vilkkaasti alue on liikennöity? Käytetäänkö aluetta ehkä vain imeytysalueena, jolloin kulumista ei tarvitse ottaa huomioon? Saumaleveyden lisäksi on kiven koolla ja pinnalla merkitystä. Pienempi kivikoko merkitsee useampia saumoja ja epätasaisen pinnan johdosta vesi viipyy Bild 17: Parkeringsplats utformad för att vara en infiltrerande grönyta av Landskapsarkitektene 13-3, Oslo (Byggforsk prosjektrapport 208/96 av Terje Nordeide) Kuva 17: Imeyttäväksi viheralueeksi muotoiltu pysäköintipaikka Bild 18: Gatstensgata, Mosebacke, Stockholm Kuva 18: Katukiveys, Mosebacke, Tukholma Christine Bonn, 2000 Bild 19: Natursten och gatsten ger infiltrerande ytor, Göteborg Kuva 19: Luonnonkivi ja katukivi muodostavat imeyttäviä pintoja, Göteborg Bild 20: Olika infiltrationsytor anlagda vid Green Zone i Umeå. Vegetationsyta med gräs, träd och buskar, gräsarmering på parkeringsrutorna och betongsten på körytorna. Christine Bonn, 1984 Christine Bonn, 2000 Kuva 20: Erilaisia imeytysalueita, Green Zone Uumaja, Kasvillisuus käsittää nurmikkoa, puita ja pensaita, reikäkivinurmikkoa pysäköintialueilla ja betonikiveä ajopinnoilla. 19