Espoon seurakuntayhtymä E 5 Sääntökokoelma VIII-98 Ykv 30.9.96 Tkli 26.3.97 Mitätöi lehden XII-96 Kirkon hautausmaan 0 käyttösuunnitelma
Espoon ev. lut. seurakuntayhtymä ESPOON EV. LUT. SEURAKUNTAYHTYMÄN KIRKON HAUTAUSMAAN KÄYTTÖSUUNNITELMA Sisällysluettelo 1. Perustaminen... 3 2. Sijainti... 3 3. Kasvillisuus... 3 4. Maaperä ja koskemattomuusaika... 3 5. Hautaoikeus... 3 6. Kartat... 4 7. Rakennukset ja huoltoalueet... 4 8. Hautausmaan salaojitus... 4 9. Kasteluvesi... 4 10. Sähkö... 4 11. Hautatyypit ja niiden sijainti... 5 12. Haudan syvyys... 6 13. Hautapaikkojen luovutus... 6 14. Kirkkoon kuulumattomien hautaus... 6 15. Hautaosastojen käyttöönottojärjestys... 7 16. Hautojen hoito... 7 17. Muistomerkit... 8 a) Reunustaminen... 8 b) Muistomerkkisuunnitelma... 8 c) Muistomerkkejä koskevat yleismääräykset ja hyväksymismenettely... 8 d) Muistomerkkien materiaali... 9 e) Muistomerkin toimittaminen hautausmaalle... 9 f) Muita muistomerkkien toimittamiseen liittyviä määräyksiä... 9 g) Muistomerkin perustaminen... 9 h) Muistomerkkien kunnossapito ja niistä huolehtiminen... 10
i) Muistomerkit ja laitteet seurakuntayhtymälle palautuneilla haudoilla 10 ESPOON EV. LUT. SEURAKUNTAYHTYMÄN KIRKON HAUTAUSMAAN KÄYTTÖSUUNNITELMA Käyttösuunnitelma on hyväksytty yhteisessä kirkkovaltuustossa syyskuun 30. päivänä 1996 ja lisäys kohtaan 16 tammikuun 27. päivänä 1997. Helsingin hiippakunnan tuomiokapituli on vahvistanut käyttösuunnitelman joulukuun 11. päivänä 1996 ja lisäyksen maaliskuun 26.päivänä 1997. 1. Perustaminen. Kirkon hautausmaa on alkuaan muodostunut Espoon kirkon ympärille. Hautausmaata on laajennettu viisi kertaa. Viimeisimmän laajennuksen osalta perustaminen on vahvistettu opetusministeriön päätöksellä 2. päivänä tammikuuta 1978. Täydennyssuunnittelua ja -rakentamista on tehty tuhkahautaukselle viimeksi vuonna 1996. 2. Sijainti Kirkon hautausmaa sijaitsee Espoon kirkon ympärillä Kirkkopuiston varrella Muuralassa. Hautausmaan pinta-ala on 11,23 ha. 3. Kasvillisuus Hautausmaan puusto koostuu istutetuista havu- ja lehtipuista. Puu- ja pensasistutuksia täydennetään tarpeen mukaan. 4. Maaperä ja koskemattomuusaika. Hautausmaan maaperä on alavaa ja savista, mistä johtuen hautausmaa uurnalehtoa lukuunottamatta on rakennettu hiekkatäytöllä. Arkkuhautojen koskemattomuusaika on koko hautausmaalla 20 vuotta. 5. Hautaoikeus.
3 Hautaoikeus luovutetaan 25 vuodeksi ja se alkaa haudan luovuttamista seuraavan kalenterivuoden alusta. Haudan luovuttaminen toiselle on mahdollista vasta, kun tämä aika viimeisestä hautauksesta lukien on kulunut. 6. Kartat. Hautausmaa-alueesta on tehty yleiskartta (hautausmaakaava) mittakaavassa 1:500, josta selviää hautausmaa-alueen jakautuminen osastoihin ja riveihin. Lisäksi on mittakaavassa 1:200 osastokarttoja hautanumerointeineen. Kartoista selviävät myös hautojen tarkat mitat kussakin osastossa. Hautausmaan yleiskartta on liitteenä. 7. Rakennukset ja huoltoalueet. Hautausmaakaavasta selviää kirkon, vanhan kappelin, huolto- ja henkilöstötilojen sekä varastoalueiden sijainti. 8. Hautausmaan salaojitus. Hautausmaan vanhimmalla osalla tehdystä salaojituksesta ei ole säilynyt piirustuksia. Viimeksi on salaojitettu ja pintavesiviemäröity uurnalehdosta länteen sijaitseva n. 1 ha:n laajennusalue, osastot P1 - P10, syksyllä 1978. 9. Kasteluvesi. Kasteluvesi hautausmaalle saadaan Espoon kaupungin vesijohtoverkostosta. Osalla hautausmaata kastelu tapahtuu kiintein automaattisin sadettimin kelloohjattuna. Kannu- ja letkukastelua varten hautausmaalla on vesiposteja. Kastelujärjestelmästä ja vesijohdoista on erilliset piirustukset. 10. Sähkö. Hautausmaalle on rakennettu sähkökäyttöisiä laitteita ja koneita varten sähköverkosto, josta on erilliset piirustukset. Osalla hautausmaata on puistovalaisimin järjestetty valaistus.
4 11. Hautatyypit ja niiden sijainti. Haudat ovat A-, B- ja C-hautoja. Kaikki luovutettavat uudet haudat vastaavat B-hautoja 25 vuoden hallinta-ajalla. A-hautoja eli hautoja määräämättömäksi ajaksi on osastoissa A1,A-Ö ja osastoissa Cl, Dl, F1, Gl ja I1. B-hautoja eli hautoja määräajaksi on osastoissa A, C-G, I, O, R-Ö, A1- M1, A2-C2, P1-P10 sekä muissa osastoissa siinä laajuudessa kuin hautoja luovutetaan uudelleen käyttöön. C-hautoja eli kertahautoja on osastoissa P1-P10 niin kauan kuin niiden koskemattomuusaikaa on jäljellä, minkä jälkeen ne voidaan luovuttaa määräaikaisina hautoina. Sankarihaudat sijaitsevat kirkon hautausmaan länsiosassa, osastossa B. Uurnahautaukseen on varattu kokonaan osastot C1-M1 ja P11 sekä osittain osasto B1. Osasto K1 on tuhkahautausmuistolehto, jossa ei tule erillisiä muistomerkkejä vaan koko aluetta symboloi yksi yhteismuistomerkki. Osassa osastoa G1 ei muodosteta yksittäisiä hautoja vaan nimet merkitään kennokiveen, joista muodostuu kennostomuureja. Kivet hankkii ja pystyttää seurakuntayhtymä, joka veloittaa niistä omakustannushinnan alueelta hautapaikkaa varattaessa. Osaston F1 muurin vieressä oleva tuhkahautausalue on varattu Espoon ev. lut. seurakuntiin kuuluneiden, rintamapalvelutunnuksen omanneiden sotaveteraanien hautaamiseen. Lisäksi Espoon ev. lut. seurakuntiin kuuluvan rintamapalvelutunnuksen omanneen sotaveteraanin hautaukseen luovutetaan enintään kahden (2) rinnakkaisen arkkuhautapaikan hauta tai 1-9 hautapaikan uurnahauta maksutta veteraanin ja hänen puolisonsa hautaamista varten muiltakin alueilta, joilta hautoja kulloinkin luovutetaan siten, että kahteen kerrokseen haudattaessa arkkuhaudan toisesta rinnakkaisesta hautapaikasta peritään yhteisen
5 kirkkovaltuuston vahvistama maksu. Maksuttomuus koskee ensimmäistä (yleensä 25 vuoden) hautaoikeusaikaa ja hautaoikeusajan jatkamista veteraanin hautaamisen yhteydessä. Uurnahautauksia saadaan suorittaa myös arkkuhautoihin. 12. Haudan syvyys. Arkkujen syvähautausta eli hautaamista kahteen kerrokseen käytetään osastoissa A1-B1, A2-C2, V, W, Y, Z, Ä, Ö ja P1-P10, ellei maan laatu aseta estettä. Missä maaperä sen sallii, uurnat haudataan kussakin hautapaikassa ensin 1 m:n syvyyteen. Toinen hautaus samaan hautapaikkaan tapahtuu 60 cm:n syvyyteen. Haudattaessa tuhka yksittäisissä uurnahaudoissa ilman uurnaa, syvyys on aina 60 cm. Muistolehdossa tuhka sijoitetaan ilman uurnaa haudattaessa pinnan alle. 13. Hautapaikkojen luovutus. Hautaoikeus luovutetaan vain kuolemantapauksen yhteydessä ellei yhteinen kirkkoneuvosto erityisistä syistä toisin päätä. Samalla hautaoikeus voidaan luovuttaa myös vainajan omaisille. KJ 17:7. Arkkuhautaukseen voidaan tällä hautausmaalla lunastaa hautaoikeus vain Espoossa henkikirjoitetulle. Arkkuhautaan luovutetaan enintään kaksi rinnakkaista arkkuhautapaikkaa. Uurnahaudan koko voi olla 1-9 hautapaikkaa. Valinnan mahdollisuus on omaisilla niissä osissa hautausmaata, joista luovutetaan seurakuntayhtymälle palautuneita hautoja uudelleen käyttöön, mikäli siihen muuten ovat edellytykset olemassa. Luovutettaessa kertahautoja B-hautoja vastaaviksi määräaikaisiksi haudoiksi, kertahautaan haudatun omaisilla on ensisijainen oikeus haudan lunastamiseen. Palautuneet A-haudat luovutetaan uudelleen käyttöön B-hautoja vastaavina määräaikaisina hautoina. 14. Kirkkoon kuulumattomien hautaus.
6 Kirkkoon kuulumaton voidaan haudata tämän hautausmaan tuhkahautaukseen osoitetuille alueille. Hautaoikeus, haudan sijainti mukaan luettuna määräytyy muuten samoin perustein kuin Espoon ev. lut. seurakuntien jäsenille vastaavilla alueilla. 15. Hautaosastojen käyttöönottojärjestys. Vuonna 1996 on arkkuhautapaikkoja jäljellä osastoissa B2 ja C2 ja siltä osin kuin hautoja on palautunut tai palautuu osastoista A - G, A1 - B1, A2 - C2, P1 - P10 ja U - Ö uudelleen käytettäväksi. Hautoja luovutetaan yhteisen kirkkoneuvoston lähemmin määräämässä järjestyksessä, kuitenkin niin, että arkkuhauta luovutetaan näistä osastoista vain Espoon ev. lut seurakuntien jäsenille. Uurnahauta voidaan valita vaihtoehtoisesti osastoista Bl, F1, I1 ja P11, kuitenkin niin, että osaston F1 muurin vieressä sijaitsevat paikat on varattu Espoon seurakuntiin kuuluneiden, rintamapalvelutunnuksen omanneiden sotaveteraanien hautaamiseen. 16. Hautojen hoito. Haudan kunnostamisessa ja hoitamisessa on hautaustoimen ohjesäännössä olevien määräysten lisäksi noudatettava seuraavia määräyksiä. Hautauksen jälkeen haudan hoitokuntoon saattaminen tapahtuu aina seurakuntayhtymän toimesta hautaoikeuden haltijan kustannuksella. Alueen historiallisesta luonteesta johtuen kunnostetaan ja hoidetaan osastoissa H, I, K, L, M, N, 0, P, R, S ja T seurakuntayhtymän toimesta ne haudat, jotka ovat siirtyneet seurakuntayhtymän hallintaan. Yhtenäisenä nurmena tai maanpeittokasvein istutettuna hoidetaan sankarihautaosasto B, osastot C, A1-B1, A2-C2 ja P1-P10 sekä uurnahautaosastot C1-M1 ja P11. Muut osastot hoidetaan nurmipintaisina siinä laajuudessa kuin nurmenhoitosopimuksia tehdään. Kaikki uudet luovutettavat haudat lukuunottamatta osastoa U, jossa hautojen reunustaminen on sallittu, hoidetaan yhtenäisenä nurmipintana
7 seurakuntayhtymän toimesta hautaoikeuden luovutuksen yhteydessä perittyä korvausta vastaan. Perittävistä maksuista määrätään erikseen. Haudan yleishoitomaksua ei peritä Espoon seurakuntiin kuuluvan rintamapalvelutunnuksen omanneen sotaveteraanin ja hänen puolisonsa hautaamiseen luovutettavan haudan ensimmäiseltä hautaoikeuden hallintaajalta seurakuntayhtymän vastatessa yleishoitokustannuksista. Haudoille ei saa istuttaa puita eikä pensaita, eikä myöskään ruohomaisia kasveja, joiden kasvukorkeus on täysikasvuisena yli 70 cm. Osastoissa A2-C2 kukkaryhmä sijaitsee samassa linjassa muistomerkkien kanssa niin, että nurmipinta ulottuu muistomerkin etusivuun saakka. Kukkien istuttamiseen haudalle ei ole velvoitetta, mutta jos niitä istutetaan, kukkaryhmien peltireunuksia ei saa käyttää. Häiritseviä esineitä, penkkejä, maljakoiden sijasta käytettäviä lasi- tai muita purkkeja, yms. ei saa tuoda haudalle eikä myöskään työvälineitä pidemmäksi ajaksi kuin työn suoritus vaatii. a) Reunustaminen) 17. Muistomerkit. Hautojen reunustaminen on mahdollista vain osastossa U. Vain kivestä valmistetut reunukset ovat sallittuja. b) Muistomerkkisuunnitelma) Hautamuistomerkin tilaajan tai muistomerkkejä toimittavan liikkeen on ennen sitovaa tilaamista lähetettävä muistomerkkisuunnitelma kahtena kappaleena etukäteen hyväksyttäväksi Espoon ev. lut. seurakuntayhtymän hautatoimistoon, josta toinen kappale palautetaan käsittelyn jälkeen sen lähettäjälle. Tilapäisen, korkeintaan 0,5 m korkean puuristin asettaminen haudalle on sallittu ilman ennakkohyväksymistä siihen asti, kun pysyvä muistomerkki voidaan tuoda haudalle, jolloin se on poistettava tai siitä on jätettävä muistomerkkisuunnitelma hyväksyttäväksi. Kun pysyvän muistomerkin asentaminen on sallittu, hautausmaahenkilökunnalla on oikeus poistaa tilapäiset muistomerkit kunkin vuoden elokuun viimeisen päivän jälkeen, edellyttäen,
8 että tilapäistä muistomerkkiä ei ole hyväksytty pysyväksi muistomerkiksi, vaikka siitä on tehty muistomerkkisuunnitelma. c) Muistomerkkejä koskevat yleismääräykset ja hyväksymismenettely) Tarkemmat määräykset muistomerkeistä antaa yhteinen kirkkoneuvosto. Mikäli halutaan muistomerkki, joka poikkeaa sitovista muistomerkkimääräyksistä, on suunnitelma saatettava kiinteistöasiain johtokunnan ratkaistavaksi. d) Muistomerkkien materiaali Muistomerkit saavat olla puuta, metallia tai kiveä. Muiden materiaalien käytöstä ja niiden sopivuudesta hautausmaalle on neuvoteltava hautaustoimen henkilöstön kanssa. e) Muistomerkin toimittaminen hautausmaalle Etukäteen hyväksytyn muistomerkin saa toimittaa haudalle aikaisintaan kolmen kuukauden kuluttua hautaamisesta, 1.6. - 31.10. välisenä aikana, kun on kysymys arkkuhaudasta ja 1.6. - 30.11. välisenä aikana, kun on kysymys uurnahaudasta, jolle seurakuntayhtymä on asentanut valmiiksi aluspalkin. Muistomerkkien tuonti hautausmaalle on sallittu arkipäivisin klo 8.00-15.00 lauantai- ja aattopäiviä lukuunottamatta. Muistomerkin tuonnista on ilmoitettava hyvissä ajoin etukäteen seurakuntayhtymän hautatoimistolle ja on ilmoituksessa mainittava, mille hautausmaalle ja haudalle muistomerkki aiotaan tuoda. f) Muita muistomerkkien toimittamiseen liittyviä määräyksiä Muistomerkin toimittaja on velvollinen huolehtimaan entisen muistomerkin asianmukaisesta hävittämisestä tapauksissa, jolloin haudalle on annettu lupa tuoda uusi hyväksytty muistomerkki. g) Muistomerkin perustaminen Ellei muistomerkkejä varten ole seurakuntayhtymän toimesta asennettu perustusta valmiiksi, on noudatettava seuraavia ohjeita:
9 - ilman aluskiveä pystytetyn muistomerkin tulee olla 1/3 kokonaiskorkeudesta maanpinnan alapuolelle upotettu - aluskiveä käytettäessä on sille tehtävä sorasta tai sepelistä hyvintiivistetty routimaton alusta. Aluskiven yläpinnan on tultava maanpinnan tasoon paitsi vanhoilla reunakivellisillä haudoilla, joilla muistomerkki asennetaan päätyreunukselle - aluskivet, joihin on puhkaistu tila kukille tai maljakoille eivät ole sallittuja - erillisellä aluskivellä varustetut tai palkille asennettavat 70 cm korkeammat muistomerkit on varustettava ruostumattomasta metallista valmistetuin läpimitaltaan vähintään 20 mm:n, 24 cm:n pituisin tapein. Ne juotetaan aluskiveen porattuihin riittävän syviin reikiin betonin tai muun kovettuvan sideaineen kanssa. h) Muistomerkkien kunnossapito ja niistä huolehtiminen Muistomerkeistä huolehtiminen kuuluu hautaoikeuden haltijalle. Muistomerkin siirtäminen ennen ja jälkeen hautauksen tapahtuu hautaoikeuden haltijan toimesta ja kustannuksella. Kaatumassa olevasta tai vaaralliseksi katsotusta muistomerkistä lähetetään korjauskehoitus hautaoikeuden haltijalle, mikäli osoite on tiedossa. Muutoin tiedoksianto tapahtuu sanomalehden ja haudalle pantavan ilmoituksen avulla. Ellei muistomerkkiä tiedottamisesta huolimatta ole oikaistu annetussa määräajassa, se voidaan kunnostaa seurakuntayhtymän toimeksiannosta ja veloittaa aiheutuneet kustannukset hautaoikeuden haltijalta. i) Muistomerkit ja laitteet seurakuntayhtymälle palautuneilla haudoilla Espoon ev. lut. seurakuntayhtymä voi poistaa seurakuntayhtymän hallintaan siirtyneiltä haudoilta muistomerkit ja muut laitteet ellei hautaoikeuden haltija sen jälkeen, kun asiasta on ilmoitettu, ole säädetyssä ajassa niitä poistanut. Muistomerkkejä ja reunakiviä ei kuitenkaan poisteta haudoilta osastoissa H, I, K, L, M, N, O, P, R, S ja T eikä haudoilta, jotka muissa osastoissa säilytetään erillisin päätöksin.
10 Dispositionsplan för Kyrkans begravningsplats Esbo ev.-luth. kyrkliga samfällighet ESBO EV.-LUTH. KYRKLIGA SAMFÄLLIGHET DISPOSITIONSPLAN FÖR KYRKANS BEGRAVNINGSPLATS Innehållsförteckning 1. Anläggning... 2 2. Läge... 2 3. Växtlighet... 2 4. Jordmån och integritetstid... 2
5. Gravrätt... 3 6. Kartor... 3 7. Byggnader och serviceområden... 3 8. Täckdikningen på begravningsplatsen... 3 9. Bevattningen... 3 10. Elektricitet... 4 11. Gravtyper och läge... 4 12. Gravdjup... 5 13. Överlåtelse av gravrätt... 5 14. Begravning av personer som inte hör till kyrkan... 6 15. Ordningsföljden för ibruktagandet av gravavdelningarna... 6 16. Skötsel av gravarna... 6 17. Minnesmärken... 7 a) Kanten... 7 b) Konstruktionsplan... 7 c) Allmänna bestämmelser och godkännandeförfarandet... 7 d) Material... 8 e) Transporten till begravningsplatsen... 8 f) Övriga bestämmelser om transporten... 8 g) Anläggande... 8 h) Underhåll och skötsel... 9 i) Minnesmärken och anordningar på gravar som återgår till Esbo kyrkliga samfällighet.... 9 ESBO EV.-LUTH. KYRKLIGA SAMFÄLLIGHET DISPOSITIONSPLAN FÖR KYRKANS BEGRAVNINGSPLATS Gemensamma kyrkofullmäktige har godkänt bruksplanen den 30. september 1996 och tillägget 16 den 27. januari 1997. Domkapitlet i Helsingfors stift har fastställt bruksplanen den 11. december 1996 och tillägget den 26 mars 1997.
2 1. Anläggning Begravningsplatsen vid kyrkan har ursprungligen bildats kring Esbo kyrka. Begravningsplatsen har utvidgats fem gånger. Anläggningen av den senaste utvidgningen har fastställts enligt undervisningsministeriets beslut den 2 januari 1978. En kompletterande plan och utbyggnad gjordes senast år 1996 för begravning av aska. 2. Läge Begravningsplatsen vid kyrkan finns kring Esbo kyrka vid Kyrkparken i Morby. Begravningsplatsens areal är 11,23 ha. 3. Växtlighet Trädbeståndet på begravningsplatsen består av planterade barr- och lövträd. Planteringarna med träd och buskar kompletteras vid behov. 4. Jordmån och integritetstid Jordmånen på begravningsplatsen är sank och lerig. På grund av detta har begravningsplatsen med undantag av urnlunden byggts med fyllnadsmassa av sand. Integritetstiden för kistgravar är 20 år på hela begravningsplatsen. 5. Gravrätt Gravrätten överlåts för 25 år och den börjar från ingången av det kalenderår som följer närmast efter att graven överlåtits. Tidigast då denna tid förflutit från senaste begravning kan graven överlåtas till andra. 6. Kartor
3 En översiktskarta (begravningsplatsplan) över begravningsplatsområdet har utformats i skalan 1:500. Av den framgår hur begravningsplatsområdet är indelat i avdelningar och rader. Dessutom finns kartor i skalan 1:200 över avdelningarna försedda med gravnummer. Av dem framgår också de exakta måtten på gravarna i varje avdelning. Översiktskartan är bifogad. 7. Byggnader och serviceområden Av begravningsplatsplanen framgår var kyrkan, gamla kapellet, service- och personalutrymmen samt lagerområdena är belägna. 8. Täckdikningen på begravningsplatsen Inga ritningar har bevarats över täckdikningen på begravningsplatsens äldsta del. De utvidgade områdena på ca 1 ha väster om urnlunden, områdena P1 - P10, är de senaste, år 1978, som täckdikats och försetts med avlopp för ytvatten. 9. Bevattningen Bevattningsvattnet på begravningsplatsen kommer från Esbo stads vattenledningsnät. På en del av begravningsplatsen sker bevattningen genom fasta automatiska klockstyrda vattenspridare. För bevattning med kanna eller slang finns vattenposter. Särskilda ritningar finns över bevattningssystemet och vattenledningarna. 10. Elektricitet På begravningsplatsen har byggts ett elnät för eldrivna apparater och maskiner. Över det finns särskilda ritningar. På en del av begravningsplatsen finns belysning med parkarmaturer. 11. Gravtyper och läge
4 Gravarna är A-, B- och C-gravar. Alla nya gravar som överlåt motsvarar B- gravar och tiden för gravrätten är 25 år. A-gravar dvs. gravar för obestämd tid finns på avdelningarna A1, A-Ö och C1, D1, F1, G1 och I1. B-gravar dvs. gravar för bestämd tid finns på avdelningarna A, C-G, I, O, R-Ö, A1-M1, A2-C2, P1-P10 samt på övriga områden i den omfattning gravar överlåts för återanvändning. C-gravar dvs. engångsgravar finns på avdelningarna P1-P10 under återstoden av deras integritetstid, varefter de kan överlåtas som gravar på bestämd tid. Hjältegravarna finns på den västra delen av begravningsplatsen, på avdelning B. Avdelningarna C1-M1 har reserverats för endast urnbegravningar samt delvis avdelning B1. Avdelning K1 är en minneslund där aska strös ut. Här finns inte enskilda minnesmärken utan ett gemensamt minnesmärke är symbol för hela området. I en del av avdelning G1 finns inte enskilda gravar utan namnen antecknas på stenplattor. Tillsammans bildar dessa murar. Esbo kyrkliga samfällighet skaffar och reser stenarna och uppbär för dem en självkostnadsavgift i samband med att en gravplats reserveras på området. Område för att begrava aska, på avdelning F1 vid muren, har reserverats för begravning av krigsveteraner som har frontmannatecken och hört till Esbo ev.- luth. församlingar. Dessutom överlåts till krigsveteraner som har frontmannatecken och hör till Esbo ev.-luth. församlingar utan avgift, för begravning av veteranen och hans maka, en grav med högst två (2) gravplatser sida vid sida eller en urngrav med 1-9 gravplatser på också andra områden. På dessa överlåts gravarna sålunda, att vid begravning i två plan uppbärs för en av gravplatserna som ligger sida vid sida, en avgift fastställd av gemensamma kyrkofullmäktige. Den avgiftsfria gravplatsen gäller den första gravrättstiden (i allmänhet 25 år) samt en förlängning av gravrättstiden i samband med begravning av en veteran.
5 Urnbegravningar kan också göras i kistgravar. 12. Gravdjup Djupbegravning av kistor dvs. begravning i två plan är i bruk på avdelningarna A1-B1, A2-C2, V, W, Z, Ä, Ö och P1-P10 om inte jordmånen ställer hinder. Där det med tanke på jordmånen är möjligt, begravs urnorna i varje gravplats först på en meters djup. Följande begravning på samma gravplats sker på 60 cm djup. Vid begravning av aska i enskilda urngravar utan urna är djupet alltid 60 cm. På minneslunden sätts askan under markytan vid begravning utan urna. 13. Överlåtelse av gravrätt En gravrätt kan överlåtas endast i samband med ett dödsfall om inte gemensamma kyrkorådet av särskilda skäl beslutar annat. Gravrätten kan samtidigt överlåtas till den avlidnas anhöriga. KO 17:7 På denna begravningsplats kan endast för i Esbo mantalsskrivna inlösas gravrätt för kistbegravning. För kistbegravning överlåts högst två kistgravplatser sida vid sida. En urngrav kan omfatta 1-9 gravplatser. Anhöriga har möjlighet att välja gravar på de delar av begravningsplatsen där gravar som återgått till Esbo kyrkliga samfällighet överlåts för återanvändning, om det finns förutsättningar för detta. Vid överlåtelse av engångsgravar som gravar som motsvarar B-gravar på bestämd tid, har de anhöriga till den som begravs förstahandsrätt att inlösa graven. De A-gravar som återgått till Esbo kyrkliga samfällighet överlåts för återanvändning som gravar som motsvarar B-gravar på bestämd tid. 14. Begravning av personer som inte hör till kyrkan Personer som inte hör till kyrkan kan begravas på denna begravningsplats på de områden som är anvisade för begravning av aska. Gravrätten, inklusive val av gravställe, bestäms på samma grunder som för medlemmar av Esbo ev.-luth. församlingar.
6 15. Ordningsföljden för ibruktagandet av gravavdelningarna Kistgravplatser återstår år 1996 på avdelningarna B2 och C2 och till den del som gravar återgått eller återgår för återanvändning på avdelningarna A-G, A1-B1, A2-C2, P1-P10 och U-Ö. Gravarna överlåts i den ordning som gemensamma kyrkorådet fastställer, dock så att kistgravar på dessa områden endast överlåts till medlemmar av Esbo ev.-luth. församlingar. Urngravar kan väljas alternativt på avdelningarna B1, F1, I1 och P11, dock så att platserna vid muren på avdelning F1 reserverats för begravning av krigsveteraner som har frontmannatecken och hört till Esbo ev.-luth. församlingar. 16. Skötsel av gravarna I fråga om underhållet och skötseln av en grav skall, utom bestämmelserna i reglementet för begravningsväsendet, dessutom iakttas följande bestämmelser: Efter en begravning sköter Esbo ev.-luth. kyrkliga samfällighet alltid om att graven sätts i stånd på gravrättsinnehavarens bekostnad. På grund av områdets historiska karaktär underhåller och sköter Esbo kyrkliga samfällighet gravarna som återgått i samfällighetens ägo på avdelningarna H, I, K, L, M, N, O, P, R, S och T. Avdelningen B med hjältegravar, avdelningarna C, A1-B1, A2-C2 och P1- P10 samt urngravavdelningarna C1-M1 och P11 sköts som enhetlig gräsmatta och planterade krypväxter. Övriga sköts med gräsmatta i den mån avtal om detta ingås. Alla nya gravar som överlåts med undantag av avdelning U, där det är tillåtet att kanta gravarna med sten, sköts av Esbo kyrkliga samfällighet som enhetlig gräsmatta mot en ersättning som uppbärs i samband med överlåtelse av gravrätten. Om de avgifter som uppbärs stadgas särskilt. Den allmänna avgiften för skötsel uppbärs inte för den första gravättstiden för
7 en grav som överlåtits till begravning av en krigsveteran som har frontmannatecken och hör till Esbo ev.-luth. församlingar samt till veteranens maka, då Esbo kyrkliga samfällighet svarar för de allmänna skötselkostnaderna. På gravarna får inte planteras träd och buskar och inte heller gräsväxter med en växthöjd på över 70 cm. På avdelningarna A2-C2 planteras blomgrupperna i linje med minnesmärkena sålunda att gräsmattan når ända till framsidan på minnesmärket. Det finns inga förpliktelser som gäller blomplanteringar på gravarna. Om blommor planteras får blomgruppernas plåtkanter inte användas. Störande föremål, bänkar, glas- och andra burkar i stället för vaser o.d. får inte sättas på graven och inte heller arbetsredskap för längre tid än arbetet kräver. a) Kanten 17. Minnesmärken Endast på avdelning U får kanter sättas vid gravarna. Endast stenkanter får användas. b) Konstruktionsplan Den som beställer eller den firma som levererar ett minnesmärke skall före en bindande beställning på förhand i två exemplar sända planen över minnesmärket till Esbo ev.-luth. kyrkliga samfällighets begravningsbyrå för godkännande. Ett exemplar återsänds till avsändaren efter att saken behandlats. Det är tillåtet att utan förhandsgodkännande på graven placera ett tillfälligt, högst 0,5 m högt träkors tills ett permanent minnesmärke hämtas till graven. Då skall korset avlägsnas eller skall en minnesmärkesplan inlämnas för godkännande. Då tillåtelse finns att resa det permanenta minnesmärket har personalen på begravningsplatsen rätt att efter den sista augusti varje år avlägsna de tillfälliga minnesmärkena. Detta under förutsättning att ett tillfälligt minnesmärke inte godkänts som permanent minnesmärke även om en minnesmärkesplan över det lämnats in. c) Allmänna bestämmelser och godkännandeförfarandet
8 Gemensamma kyrkorådet ger närmare bestämmelser om minnesmärken. Om ett minnesmärke som avviker från de bindande bestämmelserna om minnesmärken önskas, skall planen tillställas styrelsen för fastighetsväsendet för avgörande. d) Material Minnesmärkena kan bestå av trä, metall eller sten. Frågan om användning av andra material och om deras lämplighet på begravningsplatsen skall diskuteras med begravningsväsendets personal. e) Transporten till begravningsplatsen Ett minnesmärke som godkänts på förhand kan föras till graven tidigast tre månader efter begravningen under tidpunkten 1.6-31.10 då det gäller kistgravar och 1.6-30.11 då det gäller urngravar på vilka samfälligheten färdigt placerat grundbalkar. Minnesmärken får hämtas till begravningsplatsen på vardagar kl. 8.00-15.00 med undantag av lördagar och dagar före helg. Esbo ev.-luth. kyrkliga samfällighets begravningsbyrå skall i god tid på förhand meddelas om att ett minnesmärke kommer att hämtas. I meddelandet skall anges till vilken begravningsplats och grav minnesmärket hämtas. f) Övriga bestämmelser om transporten Leverantören av ett minnesmärke är skyldig att på ett lämpligt sätt förstöra ett tidigare minnesmärke i fall då tillstånd erhållits att hämta ett nytt godkänt minnesmärke. g) Anläggande Om Esbo ev.-luth. kyrkliga samfällighet inte har låtit uppföra grundbalkar för minnesmärkena skall följande anvisningar följas: - ett minnesmärke som rests utan fundament skall till 1/3 av den totala höjden vara nedsänkt under markytan - vid användning av fundament skall för det göras ett synnerligen tätt, tjälfritt underlag av grus eller makadam. Fundamentets övre del måste sänkas minst till marknivå utom på gamla stenkantade gravar
9 på vilka minnesmärket placeras på gavelkanten - fundament på vilka gjorts plats för blommor eller vaser är inte tillåtna - minnesmärken med särskilt fundament eller som placerats på balk och som är över 70 cm höga skall förses med tappar av rostfri metall, med en dimension på minst 20 mm och en längd på minst 24 cm. De skall lödas med betong eller annat hårt bindemedel i tillräckligt djupa hål borrade i fundamentet. h) Underhåll och skötsel Underhållet av minnesmärket sköts av gravrättsinnehavaren. Flyttningen av ett minnesmärke före eller efter en begravning företas och bekostas av gravrättsinnehavaren. Om ett minnesmärke håller på att välta eller anses vara farligt sänds en uppmaning om iståndsättande till gravrättsinnehavaren om adressen är känd. I annat fall sätts ett meddelande i tidning och på graven. Om minnesmärket trots meddelandena inte rättas till inom den angivna tiden, kan det iståndsättas av Esbo ev.luth. kyrkliga samfällighet som debiterar gravrättsinnehavaren för kostnaderna. i) Minnesmärken och anordningar på gravar som återgår till Esbo ev.-luth. kyrkliga samfällighet Från gravar som återgår till Esbo ev.-luth. kyrkliga samfällighet kan på samfällighetens försorg avlägsnas minnesmärken och andra anordningar om inte gravrättsinnehavaren efter att ha meddelats om saken inom stadgad tid avlägsnat dem. Dock avlägsnas minnesmärket inte från gravar på avdelningarna H, I, K, L, M, N, O, P, R, S och T och inte från gravar som på andra avdelningar bevaras genom särskilt beslut.