Eriksnäs atsaus historiallisiin karttoihin Översikt av de historiska kartorna
Eriksnäs, såsom de flesta byar i Sibbo, förekommer som namn i handlingar först på 1500-talet, trots att bybosättingen sannolikt har funnits där tidigare. Torpet Eriksnäs nämns i fastighetsregistret första gången 1543, då byn Eriksnäs hade bara två lägenheter, som senare blev Eriksnäs Säteri. Byn var känd som Gerknäs, som hänvisar till det tyska namnet Gerike. Eriksnäs, kuten Sipoon useimmat kylät, esiintyy nimenä vasta 1500 - luvulta peräisin olevissa dokumenteissa, vaikka kyläasutus on todennäköisesti ollut olemassa jo aikaisemmin. Eriksnäs mainitaan torppana ensimmäisen kerran 1543 maakirjassa, jolloin Eriksnäsin kylässä oli vain kaksi tilaa, joista muodostui myöhemmin Eriksnäsin säteritila. ylä tunnettiin nimellä Gerknäs, joka viittaa saksalaiseen nimeen Gerike. Lähde: Entisajoista nykypäivään Sipoon historian vaiheita. älla: Skeden i Sibbos historia: från flydda tider till dagens verklighet. Sibbo Hembygdsförening R. F. Eriksnäsin kartano - Eriksnäs gård Eriksnäsin kartanossa oltiin edelläkävijöitä maanviljelyksen ja puutarhanhoidon uusien menetelmien käyttöön otossa. artanon kautta menetelmät levisivät Sipoon kylien ja torppareiden arkeen. Muun muassa peruna ja syreenit omaksuttiin kartanon esimerkistä. Eriksnäsin kartanon kustavilainen päärakennus on vuodelta 1811 ja sitä on restauroitu moneen otteeseen. Vuonna 1916 kartanoon on tehty peruskorjaus. ivinavetta on 1700-luvulta ja siten lajissaan vanhimpia maassamme. artanon torpista on jäljellä enää rakennusten perustuksia. artanoalueeseen on kuulunut myös tiiliruukki. artanon hollantilaistyyppinen tuulimylly rakennettiin 1800-luvun alussa ja sitä käytettiin viljan kotitarvejauhatukseen. Eriksnäs herrgård var en pionjär inom jordbruk och trädgårdsodling samt inom ibruktagande av nya tekniker. De nya metoderna spriddes från herrgården till byarna i Sibbo och jordbrukarnas dagliga liv. Bland annat potatis och syrener togs i bruk efter herrgårdens exempel. Eriksnäs gårds gustavianska huvudbyggnad är från 1811 och har restaurerats flera gånger. Under 1916 grundrenoverades herrgården. Stenladugården är från 1700-talet, och därmed en av de äldsta i sitt slag i landet. Bara husgrunderna är kvar av herrgårdens torp. Även ett tegelbruk hörde till gården. Herrgårdens väderkvarn av holländsk typ byggdes i början av 1800-talet och användes för spannmålsmalning till husbehov.
Samuel Broteruksen piirtämä Massbyn lohkokunnan kartta vuodelta 1693. Lohkokuntaan kuuluivat Massbyn, allbäckin, Skräddarbyn ja Hitån kylät. Lähde: Maanmittaushallituksen arkisto arta över Massby samfällighet från 1693, ritad av Samuel Brotherus. Till samfälligheten hörde Massby, allbäck, Skräddarby och Hitå byar älla: Lantmäteristyrelsens arkiv Samuel Broteruksen piirtämä maakirjakartta vuodelta 1706 Lähde: ansallisarkisto Jordebokskarta från 1706, ritad av Samuel Broterus älla: Riksarkivet
Eriksnäsin kartta vuodelta 1729 Lähde: Maanmittaushallituksen arkisto, Eriksnäsin kartta B 42 1/3 arta över Eriksnäs från 1729. älla: Lantmäteristyrelsens arkiv Eriksnäs karta B42 1/3
onungens kartverk från Finland 1776-1805. uninkaan kartasto Suomesta 1776-1805, toim. Alanen & epsu 1989 sekä uninkaallinen merikartasto 1791-1796, toim. Harju & Tiilikainen 2009 Suomalaisen irjallisuuden Seuran luvalla.
Pitäjänkartta vuodelta 1841 Sockenkarta från år 1841 Lähde: Maanmittaushallitus älla: Lantmäteristyrelsen
Venäläiset topografikartat 1:21 000 Vuoden 1873 mittaus. Lähde: Maanmittaushallitus Ryska topografikartor 1:21 000 Mätningsår 1873 älla: Lantmäteristyrelsen
Sipoo 1933 Sibbo 1933 Lähde: Maanmittaushallitus älla: Lantmäteristyrelsen
Sipoo 1964 Sibbo 1964 Lähde: Maanmittaushallitus älla: Lantmäteristyrelsen