mid nordic days &

Transkriptio

1 ProMidNord -hankkeen organisaatio ja yhteyshenkilöt Adresser: Adresser: Tärkeitä osoitteita: Leadpartner ProMidNord: Projektleder Christer Nylén Landstinget Västernorrland se Härnösand Leadpartner ProMidNord: Projektledare Christer Nylén Landstinget Västernorrland se Härnösand Leadpartneri ProMidNord: Projektinvetäjä Christer Nylén Landstinget Västernorrland se Härnösand Mittnordenkommittens kansli: kanslisjef Lena Bergeskär Jämtlands läns landsting Box 602, se Frösön Mittnordenkommittens kansli: kanslichef Lena Bergeskär Jämtlands läns landsting Box 602, se Frösön Keskipohjola-komitean kanslia: kansliapäällikkö Lena Bergeskär, Jämtlands läns landsting Box 602, se Frösön Kansliet i Finland: Virpi Heikkinen Sepänkatu 4, fin Jyväskylä Kansliet i Finland: Virpi Heikkinen Sepänkatu 4, fin Jyväskylä Projektikoordinaattori Suomessa: Virpi Heikkinen Sepänkatu 4, fin Jyväskylä voices and expressions on sustainability Organisation och kontakter i ProMidNord mid nordic days & Organisasjon og kontakter i ProMidNord mid nordic days & voices and expressions on sustainability

2

3 mid nordic days & voices and expressions on sustainability

4 INDEX promidnord Christer Nylén, Björn Sandal Styrke gjennom samarbeid Styrke gjennom samarbete Voimaa yhteistyöstä NORSK promidnord Christer Nylén wp1 - Strategi Hans Gillgren wp2 - Miljø Timo J. Lehtonen wp3 - Energi Tytti Laitinen wp4 - Oppvekst Karen Havdal wp5 - Kultur Clas Rønning SVENSKA promidnord Christer Nylén wp1 - Strategi Hans Gillgren wp2 - Miljö Timo J. Lehtonen wp3 - Energi Tytti Laitinen wp4 - Uppväxt Karen Havdal wp5 - Kultur Clas Rønning SUOMI promidnord Christer Nylén wp1 - Strategia Hans Gillgren wp2 - Ympäristö Timo J. Lehtonen wp3 - Energia Tytti Laitinen wp4 - Nuoret Karen Havdal wp5 - Kulttuuri Clas Rønning more than this Rickard Borgström Hjertelig Velkommen! Hjärtligt välkommen! Sydämellisesti tervtuloa! u-bakut Jan Åman obakåt ei taaksepäin MORE THAN THIS anna ruth hans kvam ilkka halso jussi heikkilä martijn van berkum & oskar lindsröm nina svensson & bernd krauss tellervo kalleinen & oliver kochta-kalleinen petra lindholm sami rintala anna helga henning veslemøy lilleengen nora sitter & mona undisdatter tomas eriksson NORSK wp1 - Det overordnede perspektivet wp2 - Miljøbevissthet som konkurransedyktighet wp3 - Energi som viktig ressurs i Midt-Norden wp4 - Demokratiets unge kraft wp5 - Kultur som midtnordisk ressurs SVENSKA wp1 - Det övergripande perspektivet wp2 - Miljömedvetenhet som konkurrenskraft wp3 - Energi som viktig resurs i Mittnorden wp4 - Demokratins unga kraft wp5 - Kultur som mittnordisk resurs SUOMI wp1 - Kokonaisvaltainen perspektiivi wp2 - Ympäristöasiat kilpailuvalttina wp3 - Oikeat energiavalinnat wp4 - Demokratian nuoret voimat wp5 - Kulttuuri Keskipohjolan voimavarana takk tack kiitos

5 PROMIDNORD PROMIDNORD PROMIDNORD Styrke gjennom samarbeid Styrka genom samarbete Voimaa yhteistyöstä Hvordan skal vi i Midt-Norden bli sterkere? Hvordan skal vi skape forutsetninger for en bærekraftig utvikling i vår del av Europa? Hvor skal vi møte en verden i global konkurranse? Hva betyr det at våre tradisjonelle næringer forandres? Midt-Nordenkomiteen stilte mange spørsmål til seg selv i løpet av Vi innså at vi måtte tenke nytt handle nytt! Vi vil henge med i utviklingen, ja helst vil vi lede den. Vi vil ivareta det vi har i Midt-Norden, og videreforedle det. Vi visste hva vi ville, men hvordan? Løsningen ble Pro Mid Nord, et prosjekt sammen med 26 andre partnere i Midt-Nordenregionen. Hvis vi er mange, er vi sterke, resonerte Midt-Nordenkomiteen. Sterke og attraktive. pmn-prosjektet handler om på ulike måter å styrke og aktivere vår del av verden innen fem hovedområder. Enkelt sagt er målet å gjøre Midt-Norden til en økoholdbar, effektiv og konkurransedyktig region. Visjonen vi arbeider med, handler om at Midt-Norden skal være et bånd av områder med ren natur, vakre og levende nordiske naturlandskap, blomstrende byer og tettsteder der særpreg og historiske miljøer er vel bevart i år Midt-Norden skal ha en glad og frisk befolkning som er stolt over sin nordiske historie, der også den samiske urbefolkningen er inkludert. Samtidig er likestilte kvinner og menn i Midt-Norden åpne og tolerante, de hjelper og støtter hverandre, og finner nye, kreative måter å forsørge seg på. I 2020 skal Midt-Nordenregionen være kjent for sitt gode miljø og sine fremskritt innen energi og miljø, kreative næringer, opplevelses industrien, og innen tre- og papirområdet. Midt-Norden år 2020 er en anerkjent sterk og dynamisk utviklingssone i eu, som gjennom et tett og aktivt samarbeid mellom de midtnordiske regionene, universitetene og de viktigste byene har skapt en ballanse for en samkjørt utvikling i hele Europa. Syns du Midt-Nordenkomiteen er på «rett spor»? Har du kanskje andre ideer? Eller vil du vite mer? Velkommen til Mid Nordic Days og ta del i utstillingen More than this voices and expressions on sustainability. Vi håper at den skal gi deg et bilde av hvordan vi arbeider med prosjekt ProMidNord, som et verktøy for å gi vår region styrke! Del gjerne tanker og ideer med oss om hvordan vi kan forme Midt-Nordens fremtid sammen i idekassen, eller send en mail til christer.nylen@lvn.se Björn Sandal Midt-Nordenkomiteens ordfører Christer Nylén Prosjektkoordinator pmn Hur ska vi i Mittnorden blir starkare? Hur ska vi skapa förutsättningar för hållbar utveckling i vår del av Europa? Hur ska vi möta en värld av global konkurrens? Vad betyder det att våra traditionella näringar förändras? Många frågor ställde Mittnordenkommittén till sig själv under Vi insåg att vi behöver tänka nytt - göra nytt! Vi vill hänga med i utvecklingen, ja helst vill vi leda den. Vi vill ta tillvara det vi har i MittNorden och vidareförädla det. Vi visste vad vi ville - men hur? Lösningen blev Pro Mid Nord, ett projekt tillsammans med 26 andra partners i mittnordenregionen. Om vi är många är vi starka, resonerade Mittnordenkommittén. Starka och attraktiva. pmn projektet handlar om att på olika sätt, inom fem huvudområden göra vår del av världen starkare och attraktivare. Enkelt uttryckt så är målet att göra MittNorden till en eko-hållbar, effektiv och konkurrenskraftig region. Visionen som vi arbetar med handlar om att MittNorden år 2020 skall vara ett band av regioner med ren natur, vackra och levande nordiska kulturlandskap, blomstrande städer och småsamhällen där särprägel och historiska miljöer är väl bevarade. MittNorden skall ha en glad och frisk befolkning som är stolt över sin nordiska historia där också den samiska ursprungsbefolkningen är inkluderad. Samtidigt är jämställda män och kvinnor i MittNorden öppna och toleranta, de hjälper och stöttar varandra och hittar nya kreativa sätt att försörja sig. MittNorden regionen skall år 2020 vara känd i Europa för sin goda livsmiljö och sina framsteg inom Energi och Miljö, Kreativa Näringar och Upplevelseindustrin och inom området Trä och Papper. MittNorden är 2020 en erkänt stark och dynamisk utvecklingszon i eu som genom ett fördjupat och aktivt samarbete mellan de mittnordiska regionerna, universiteten och de viktigaste städerna skapat en balans för en sammanhållen utveckling i hela Europa. Tycker du att Mittnordenkommittén är på «rätt spår»? Har Du kanske andra idéer? Eller vill du veta mer? Välkomna till Mid Nordic Days och att ta del av utställningen More than this voices and expressions on sustainability. Vi hoppas att den ska ge Dig en bild av hur vi arbetar med projektet ProMid Nord som ett verktyg för att ge vår region styrka! Lämna gärna dina tankar och idéer om hur vi tillsammans kan forma Mittnordens framtid i idélådan eller maila till christer.nylen@lvn.se Björn Sandal Mittnordenkommittens ordförande Christer Nylén Projektcoordinator pmn ProMidNord projektissa on kyse siitä, miten me Keskipohjolassa tulemme vahvemmiksi syvennetyn yhteistyön avulla ja luomme edellytyksiä kestävään kehitykseen osassamme Eurooppaa. Globaalin kilpailun maailmassa, jossa perinteiset elinkeinot muuttuvat, täytyy ajatella ja tehdä uutta. Meidän täytyy pysyä mukana kehityksessä ja mieluiten tietysti ohjata sitä. Meidän tulee käyttää hyväksemme sitä, mitä meillä on Keskipohjolassa ja kehittää sitä edelleen. pmn-projektissa on kyse juuri tästä. Viidellä osaalueella tehdään eri tavoin meidän osastamme maailmaa vahvempi ja houkuttelevampi. Yksinkertaisesti sanottuna tavoitteena on tehdä Keskipohjolasta ekologisesti kestävä, tehokas ja kilpailukykyinen alue. Visiossa, jota työstämme, on kyse siitä, että vuonna 2020 Keskipohjola olisi ketju alueita, joissa on puhdasta luontoa, kauniita ja eläviä pohjoismaisia kulttuurimaisemia, kukoistavia kaupunkeja sekä pienyhteisöjä, joiden erityispiirteet sekä historiallinen ympäristö on säilytetty hyvin. Keskipohjolassa asuisivat iloiset ja terveet ihmiset, jotka ovat ylpeitä pohjoismaisesta historiastaan, johon myös saamelainen alkuperäisväestö kuuluu. Samanaikaisesti Keskipohjolan tasa-arvoiset miehet ja naiset ovat avoimia ja suvaitsevaisia ja he auttavat ja tukevat toisiaan löytämään uusia luovia tapoja elättää itsensä. Vuonna 2020 Keskipohjola tulee olemaan tunnettu Euroopassa hyvästä elinympäristöstään ja edistysaskelistaan energian ja ympäristön, luovien elinkeinojen sekä elämysteollisuuden saroilla ja myös puu- ja paperialalla. Keskipohjola on vuonna 2020 tunnustetusti vahva ja dynaaminen kehitysalue eu:ssa, joka syvennetyssä ja aktiivisessa yhteistyössä Keskipohjolan eri alueiden, yliopistojen ja tärkeimpien kaupunkien kanssa on luonut tasapainon yhtenäiselle kehitykselle koko Euroopassa. Onko Keskipohjola-komitea mielestäsi oikeilla jäljillä? Onko sinulla muita ideoita? Tai haluatko tietää lisää? Tervetuloa tapahtumaan Mid Nordic Days ja näyttelyyn More than this voices and expressions on sustainability. Toivomme, että annamme Sinulle käsityksen siitä miten työskentelemme ProMidNord hankkeessa vahvistaaksemme koko Keskipohjola aluetta! Jätä mieluusti ajatuksia ja ideoita siitä miten yhdessä voimme kehittää Keskipohjolan tulevaisuutta: laita ne palautelaatikkoon tai meilaa: christer.nylen@lvn.se Björn Sandal Keskipohjolakomitean puheenjohtaja Christer Nylén Projektikoordinaattori pmn 4 promidnord - björn sandal & christer nylén

6 PROMIDNORD CHRISTER NYLÉN Styrke gjennom samarbeid ProMidNord prosjektkordinator Hvordan skal vi i Midt-Norden bli sterkere? Hvordan skal vi skape forutsetninger for en bærekraftig utvikling i vår del av Europa? Hvor skal vi møte en verden i global konkurranse? Hva betyr det at våre tradisjonelle næringer forandres? Midt-Nordenkomiteen stilte mange spørsmål til seg selv i løpet av Vi innså at vi måtte tenke nytt handle nytt! Vi vil henge med i utviklingen, ja helst vil vi lede den. Vi vil ivareta det vi har i Midt-Norden, og videreforedle det. Vi visste hva vi ville, men hvordan? Løsningen ble Pro Mid Nord, et prosjekt sammen med 26 andre partnere i Midt-Nordenregionen. Hvis vi er mange, er vi sterke, resonerte Midt-Nordenkomiteen. Sterke og attraktive. Når verden forandres, må vi forandre oss med den, Midt- Nordenkomiteen har arbeidet i mange år for å fremme det midt-nordiske samarbeidet, fra Sør-Trøndelag til Södra Savolax. Men med økt globalisering og konkurranse, etter at EU laget nye spilleregler, trengtes det også nye nettverk for et videre samarbeid rundt viktige spørsmål som energi, miljø, kultur og ungt demokrati og med et overgripende fokus på bærekraftig utvikling. Christer Nylén på Landstinget i Västernorrland er prosjektkoordinator. Han forklarer: -ProMidNord er et Midt-Nordisk, EU-finansiert utviklingsprosjekt med målsetting om å fornye Midt- Nordenkomiteens arbeid i løpet av tre år. Og under denne reisen vil vi bevare, utnytte og utvikle den kunnskapen som finns i vår del av verden. Men hvorfor ProMidNord og ikke Midt-Nordenkomiteen som jo allerede var et etablert samarbeids organ? - Komiteen innså at det med eu var en risiko for at den nordiske og midt-nordiske problematikken havnet i skyggen, og at nord-sørfokuset skulle bli permanent. Det var nødvendig å skape en ny politisk arena for øst-vestlige relasjoner, med ProMidNord som pådriver. Hvem inngår i ProMidNord? - Prosjektet er et partnerskap med bred oppslutning. Her finns det 26 organisasjoner fra våre tre land. Dessuten regionale myndigheter, kommuner, teknikkutviklere, universiteter, høyskoler m.fl. Landstinget i Västernorrland leder og samordner prosjektet. Dere har arbeidet med ProMidNord i snart to år. Hva har skjedd? - Jeg syns å se at det har gått opp et lys for flere og flere. Vi må vise fram vår region med styrke, med dens fordeler og problemer, og gjennom å snakke mer med hverandre, blir det lettere å få fram spørsmålene på et politisk nivå. Finns det noe annet i deres arbeide som du vil trekke frem? - Vi har ført regionens høyskoler og universiteter nærmere hverandre. Det foregår også en intensiv kunnskapsutveksling rundt energispørsmål. Det er svært mange som leter etter svar på fremtidens energiforsyning her, og gjennom samarbeid blir det lettere å skape en bærekraftig utvikling. Om drøyt et år er ProMidNord et avsluttet kapittel. Hva skjer da? - Jeg håper at ProMidNord kan være en katalysator for en gjenfødt og mer moderne Midt-Nordenkomite med europeiske fortegn. Men det trengs nok ytterligere en treårsperiode for at vi skal nå helt fram. Demokrati tar tid. 6 promidnord - christer nylén norsk

7 WP1 Strategi Det overordnede perspektivet En felles utviklingsstrategi som sier hva man vil og hvordan dette skal oppnås, er nødvendig for å skape en region som preges av konkurransedyktighet og bærekraftig utvikling. HANS GILLGREN Prosjektleder WP 1 Det viktige overordnede perspektivet Som arkitekt og samfunnsplanlegger har Sundsvall-beboeren Hans Gillgren viet tretti år til alt i fra detaljplaner til store regionale utviklingsprosjekter. Nå drives han av ønsket om å danne en tverrgående Norrlandsk front. I alt for lang tid har det vært et ensidig nasjonalt fokus på hovedstadsområdene våre. Hva er visjonen for deres arbeid? - Å finne en felles forståelse i Midt-Nordenregionen som gjør at vi får nytte av å jobbe sammen. Både for å utvikle egne områder og for å bli sterke sammen. Det viktigste poenget, slik jeg ser det, er at vi i allianse med hverandre kan bli en betydelig pådriver også i et nasjonalt perspektiv. Kan du gi et eksempel? - Ta et så viktig spørsmål som kommunikasjon, både over landegrensene i Midt-Norden og innad i de enkelte landene. Det gir selvsagt større tyngde om representanter fra tre land vender seg mot politikerne og får i stand utbedring eller utbygging av kommunikasjonsnettet. Det være seg veier, jernbaner eller båttrafikk. Hvilke felles interesseområder har dere oppdaget hittil i prosjektet? - En av kvalitetene i det nordre Europa er rent miljø og frisk natur. Men det deler vi med hele Norden, hvilket gjør det vanskelig å profilere seg på det området. Vi leter også etter måter å fremme virksomhet, stimulere knoppskyting fra forsknings-prosjekter og å holde et høyt nivå på regionale universiteter. Men, igjen, dette er noe en gjør over hele verden. For oss handler det også om å finne mer unike profiler som er knyttet til vårt felles område. Som? - Personlig syns jeg at jordbruk og matproduksjon er fascinerende. Ta for eksempel det faktum at Österbotten er Finlands viktigste jordbruksområde, akkurat som Trøndelag er Norges viktigste jordbruksområde. Södra Österbotten har en stor del av Finlands drivhusproduksjon av grønnsaker, mens Trøndelag har en lang historie som viktig aktør i norsk næringsmiddelindustri. Storsjöbygden og Jämtland har profilert seg med sin osteproduksjon, mens Västernorrland er hovedområde for produksjon av sursild. Finnene er gode med de store dimensjonene, mens Svenskene er gode med de små. Nordmennene har litt av begge deler. Her ser jeg store samarbeidsmuligheter. Har du noe drømmeprosjekt innen matproduksjon? - Nja.. jeg har en god ide som viser litt av hvordan man kan tenke. Da man kranglet om hvorvidt eus næringsmiddelmyndighet skulle ligge i Parma eller Helsingfors, gikk Silvio Berlusconi ut og sa at finnene ikke bryr seg om mat. I Midt-Norden kunne vi utfordre et område i Italia en slags matturné for å vise at den nordiske matkulturen er like bra som den søreuropeiske. Jeg tror det er en god ide ut fra mange synsvinkler. Dels er det oppsiktsvekkende og gir medieoppmerksomhet, dels gir det oss i Midt-Norden en mulighet til å samarbeide og få frem det beste vår felles region har å by på. Dere snakker også om å snu den nord-sørlige kommunikasjonen til en øst-vestlig kommunikasjon. Forklar. - Det bør bli letter å reise øst- og vestover. Vi svensker vet knapt hva som finnes i Finland. At Österbotten, som ligger så nær oss, er Finlands Skåne og at Koskenkorva produseres der, kjenner ikke folk i Midt-Sverige og Midt- Norge til. Kan man vise til det, er det første stege for å få gehør for at det finnes interessante områder for turisme og næringslivsutveksling. Hvilke kompetanser finnes i prosjektet? - Vi har folk med bakgrunn innen kultur, energi og miljø. Jeg ønsker å få inn folk som har kjennskap til andre felles trekk, for eksempel matproduksjon. Finns det noen konkrete eksempler på hva dere har fått i stand så langt? - Vi har gjort et antall fordypningsstudier, blant annet om trafikk og kommunikasjon. Men fremfor alt har vi lært hverandre å kjenne på ulike nivåer. Selvsagt hadde det vært moro å kunne trekke frem renoverte jernbanelinjer, en ny fergelinje over Bottenhavet eller økt turisttilstrømning, men det tror jeg er vel optimistisk i dette prosjektet. Vi har påbegynt en felles diskusjon om hva det er som er viktig i området. Ennå har vi ikke satt ned foten og sagt: Dette skal vi samarbeide om i framtiden. Tror du at dere kommer dit? - Det håper jeg, ellers blir det tungt i fortsettelsen. Vårt mandat er å inspirere beslutningstakerne slik at de ser de mulighetene vi ser. Er du fornøyd med arbeidet så langt? - Ja, vi legger stein for stein, og det går fremover. Men selvsagt skulle jeg ønske at det var sterkere politisk vilje til å arbeide for regional utvikling i hele Midt-Norden. Det er for få ledende politikere som trekker frem at dette er viktig. 8 wp1 - hans gillgren norsk

8 WP2 Miljø Med naturen på vår side TIMO J. LEHTONEN prosjektleder WP 2 Med naturen på vår side Skog og sjø, elg og bjørn i Midt-Norden er naturen en ressurs det er viktig å ta vare på. Men denne grønne lungen skal også utvikles slik at flere mennesker lokkes til å komme på besøk. For Timo Lehtonen er engasjementet for en bærekraftig utvikling et livsprosjekt. I 20 år har han vært miljøsjef i byen Mikkeli. De siste 2,5 årene har han vært ansvarlig for det miljøarbeidet som drives innen rammen for en Midt-Nordisk streben etter å gi naturen en sjanse til et bedre liv. Hva er visjonen for deres arbeid? - I mitt arbeid har jeg alltid lett etter nye ideer som kan bidra til å bedre miljøet. ProMidNord er et Midt-Nordisk utviklingsprosjekt tilsiktet å ta vare på nye kreative ideer som på alle måter kan bidra til en bærekraftig utvikling på landskapsnivå. Vi vil skape mange gode og konkrete eksempler på effektivt miljøarbeid. Dere nevner Nordens Grønne Belte. Hva er det? - Det er et samlebegrep for Midt-Nordens grønne lunge. Her finnes det en utrolig variert natur med store uutbygde skoger, tusentalls øyer, sjøer og vassdrag, endeløse fjell og et rikt dyreliv. Vår ambisjon er å beskytte denne ressursen slik at den blir enda mer attraktiv og flere mennesker lokkes til å arbeide og bo her. Vi vil også lokke miljøtenkende turister på besøk. Finns det noen konkrete eksempler på hva dere har fått til hittil? - Foruten at vi har arrangert flere Midt-Nordiske seminarer om temaet bærekraftig utvikling, har vi bidratt til å grunnlegge Finlands første øko-industripark i Rantasalmi kommune. Kan du forklare hva en øko-industripark er? - Det er et industriområde der naturens eget økosystem benyttes som modell for menneskenes industrielle system. Hele området omfattes av ett gjennomtenkt miljøprogram med innordninger som gir økt kostnadseffektivitet så vel som minsket belastning for miljøet. For eksempel kan flere virksomheter utnytte materialer og energi sammen. Og flere øko-industriparker står nå for tur for å komme i gang, blant annet i Odenskog utenfor Östersund. Har du andre eksempler på deres arbeid? - Ja visst. Midt-Nordens samlende kompetanse innen miljøarbeid og bærekraftig utvikling er samlet i en felles database. Og på initiativ fra ProMidNord har ett enkelt og billig, men effektivt, miljøgodkjenningssystem for små og mellomstore virksomheter, EcoStart, blitt utviklet. Vi har også forsøkt metoder for å minske energiforbruket i hoteller, svømmehaller og skibakker. Er du fornøyd med det dere har fått i gang hittil? - Ja, det må jeg si. Vi har bare vært i gang siden november Men vi holder tidsplanen og regner med å kunne presentere flere gode eksempler på hvordan man kan håndtere miljøspørsmål på en måte som er skånsom for naturen innen et kort tidsrom. 10 wp2 - timo j. lehtonen norsk

9 WP3 TYTTI LAITINEN Energi Med riktig energi prosjektleder WP3 Med riktig energi Det blir stadig viktigere å få et holdbart og langsiktig svar på spørsmålet om fremtidens energiforsynning. I hele Midt- Norden arbeides det mot et felles mål om å utvikle ny teknologi som reduserer miljøskadelige utslipp. Ingen land eller samfunnssektor har lenger råd til å forholde seg likegyldig til spørsmålet om vår fremtidige energiforsyning. Utslippene av kulldioksid påvirker oss alle. Miljøet vårt trues fra alle hold. Men det finns gode muligheter for at utviklingen kan snu. I Mellersta Finland, for eksempel, finns det et finmasket nett av virksomheter som alle arbeider fremgangsrikt med miljørelaterte emner som energihåndtering og bioenergi. Deriblant Jyväskylä Innovation Oy, der Tytti Laitinen er ansatt. - Ett av våre fokus ligger på å utvikle ny teknologi for en økt anvendelse av fornybare energikilder, sier hun. Hvordan kan man beskrive energisituasjonen i Midt- Nordenområdet? - Hvert landskap har sin egen energiprofil som ikke skiller seg nevneverdig fra respektive lands. Og når det gjelder anvendelsen av fornybare energikilder, finns det enkelte forskjeller. I Finnland og Sverige ligger tyngdepunktet på tre og torv, i Norge og i Sverige bruker man mye vannkraft. Norge har også naturgass. Når det gjelder trafikken, er biogass og etanol mer utbredt i Sverige enn for eksempel Finland, der biobrensel for biler er mindre utbredt. Men kan du nevne noe som er mer spesifikt for vår region? - Det måtte i så fall være energisektorens strategiske betydning for vårt kalde klima, kombinert med den tunge industriens behov for trygge kraftleveranser, hvilket i sin tur innebærer at behovet for en mangesidig energiproduksjon basert på fornybare energikilder her er påfallende stort. Kan dette sies å være en visjon for deres arbeid? - Absolutt. Vi streber etter å øke anvendelsen av fornybar energi, både i trafikken, i hjemmene våre og ute i industrien. På hvilken måte vil dere nå dette målet? - Blant annet gjennom å få i gang debatter, studiebesøk og seminarer om temaet bærekraftig utvikling. På denne måten vil vi øke bevisstheten hos beslutningstakere så vel som i allmenheten om viktigheten av å tenke i nye baner. Men det er også en måte å utveksle kompetanse og erfaringer innen regionen Syns du at denne virksomheten har fungert tilfredsstillende? - Både og. Vi har hatt mange deltakere, og jeg syns nok at bevisstheten generelt har økt. Energispørsmålet har havnet høyt på dagsordenen, og det skrives mye om emnet i avisene. På den andre siden har mange arrangementer vært lite lokale, og utbyttet mellom landene burde ha vært større. Men kanskje det kommer av språklige begrensninger... Finns det noen konkrete resultater av deres arbeid? - Dessverre gjør det ikke det. Det som er sikkert, er at man kan se en tydelig økt interesse for energispørsmålene overalt. Der har vi fått god hjelp av de høye oljeprisene. Og i Finland er bioenergi for eksempel pellets og energivekster et emne som diskuteres daglig Hvordan ser du på deres videre arbeide i WP3? - Vi streber etter å imøtekomme et mer overgripende energisamarbeid i Midt-Norden. Med flere felles p rosjekter blir det lettere å koble sammen regionen og dermed ta del i den kompetansen som finns innen energisektoren. 12 wp3 - tytti laitinen norsk

10 WP4 KAREN HAVDAL Oppvekst Demokratiets unge kraft prosjektleder WP4 Demokratiets unge kraft På mange steder i verden er ikke demokratiet en selvfølge. Også hos oss må demokratiet hele tiden beskyttes og utvikles for at folkestyret skal leve videre. En måte er å bygge nettverk mellom ungdommer i Midt-Norden. Utbyttet innen ungdomsprosjekter har gitt Karen Havdal mange uforglemmelige minner. Engasjerede samtaler over landegrensene har vist med all ønskelig tydelighet at demokratiets unge kraft lever. Samtidig konstaterer Karen Havdal at hun undervurderte enkelte grunnleggende problemer. For eksempel vanskelighetene med å lokke nordiske ungdommer til utveksling med sine naboland. - Vår informasjon har i første omgang vært rettet mot åringer. De har muligheter til å reise til land i resten av Europa som de oppfatter som mer «eksotiske», og mange velger å gjøre det fremfor å utveksle til resten av Norden. En av løsningene i det videre arbeidet kan være å rette seg mot yngre aldersgrupper som ikke har de samme mulighetene til å reise langveis. - På den måten skaper vi også interesse for Norden i tidlig alder, sier Karen Havdal, som til daglig arbeider med regional utvikling i Sør-Trøndelags fylkeskommune. Hvordan er visjonen for deres arbeid? - Det aller viktigste er at ungdommer fra de tre nordiske landene blir kjent med hverandres språk, natur og kultur. Vi sier ofte at vi har mye til felles. Tror vi det bare eller er det slik i virkeligheten? Til tross for at vi er så nær, er det forholdsvis lite kommunikasjon østover og vestover. De fleste ungdommer er faktisk bedre kjent med Spania, Frankrike og England enn med Sverige Norge og Finland. Spesielt mellom Norge og Finland kan avstanden oppleves som lang, både geografisk og kunnskapsmessig. Hvordan har dere merket det i prosjektet? Dårlig kommunikasjon gjør det tidkrevende å møtes. Ved et arrangement i Finland reiste for eksempel nordmennene i fire dager; to dager dit, tre dagers aktiviteter og deretter to dager hjem igjen. Reiser man med fly, kreves det minst to mellomlandinger. Det er en viktig og tankevekkende erfaring at det er så problematisk for ungdommer å møtes over de nordiske landegrensene. Finns det noen konkrete eksempler på hva dere har fått i stand hittil? - Ja, over tre hundre ungdommer har, på en eller annen måte, deltatt i utveksling. Selv om vi ennå ikke har summert opp, så er min følelse at erfaringene har vært svært gode. Vi har ikke nådd målsetningen med ungdommer, men jeg tror at de som har deltatt, kan bli de beste ambassadørene for en eventuell fortsettelse. Hvordan har utvekslingen gått for seg? - Det har vært utveksling på tre ulike nivåer. Dels den «indre gruppen» med to ungdommer fra hver region. De har deltatt på alle prosjektets møter og fremfor alt planlagt de store arrangementene. Vi har hatt to store arrangement, i Sverige og i Finland, og planlegger snart det tredje, som holdes i Norge til våren. Her har omlag 200 ungdommer deltatt. Dessuten har vi hatt utveksling mellom skole klasser med over 300 deltakere. Det har i overveiende grad vært Sverige og Norge som har hatt klasseutveksling, særlig fordi det allerede eksisterte etablerte kontakter. Under de tre store arrangementene har dere arbeidet med temaene Demokrati og Medbestemmelse, Miljø og Entrepenørskap. Har det lykkes? - Ja, det vil jeg påstå. Temaene fantes i prosjektsøknaden og var en forutsetning for utvekslingen. Diskusjonene har vært interessante og lærerike. Men når ungdommene selv trekker frem hva som har vært best, har det ofte handlet om de gangene vi har gjort praktiske oppgaver sammen. Som når fjorten personer skulle ro en båt i sammen, eller da vi lagde smykker. Da kunne vi samarbeide og lære av hverandre uten at språket ble så viktig. Er du fornøyd med hva dere har fått til? - I mai- juni skal vi sammenfatte erfaringene våre, og jeg vil gjerne vente med det svaret. Men jeg tror at de fleste ønsker at vi kan etablere en mulighet for at ungdommer i Norden kan møtes en gang i året rundt et tema. Det ville vært fint. I tillegg kan vi kanskje tenke ytterligere over rammeverket. 14 wp4 - karen havdal norsk

11 WP5 kultur Kulturen fører oss fremover CLAS RØNNING Prosjektleder WP5 Kulturen fører oss fremover I Midt-Norden finns det mange kulturelle fellesnevnere, men også ulikheter. Å kunne vise frem det som skiller oss fra hverandre, skaper forståelse og fører til et mer tolerant og holdbart samhold. «Kulturen er det fundamentet som utgjør forutsetningen for at mennesker fra Norge, Sverige og Finland skal kunne omgås og forstå hverandre». Dette slås fast av Clas Rønning i Nord- Trøndelag Fylkeskommune, som har som oppgave å samordne kultursamarbeidet innen ProMidNord-prosjektet. Er du selv en aktiv kulturutøver? - Jeg har alltid vært interessert i kultur, og i min jobb som lärer og rektor har jeg utviklet relasjoner med barn og voksne fra Norge så vel som andre land. Nå arbeider jeg som kulturkonsulent, og i fritiden er jeg aktiv i museet, jeg synger i kor og spiller litt gitar. Hvordan ser kulturlivet ut i ditt fylke? - Jeg vil nok påstå at Nord-Trøndelag er et typisk «kulturfylke». Vi har mye amatørteater, mange fine museer, og aktive orgnisasjoner som har fostret mange ungdomer til sentrale stillinger innen kultur og politikk, regionalt og nasjonalt. Kultursamarbeidet har jo gamle tradisjoner i Midt- Norden. Hvordan skal dere føre dette videre innen ProMidNord? - Man kan vel si at vi, i prosjektperioden, har overtatt Midt-Nordenkomiteens ansvar for kulturen. Det innebærer at vi fortsetter deres arbeid med Midt- Nordiske kulturdager og kulturpriser i tillegg til seminarer, festivaler og utstillinger. Men dere gjør vel mer enn å følge på i gamle opptråkkede spor? - Selvfølgelig er det viktig å fremme møteplasser for kulturutøvere i de åtte regionene som inngår i Midt-Norden. Men vi strever også etter å utvikle de mellommenneskelige relasjonene i området ytterligere, blant annet gjennom å få politikerne våre til å bli bedre til å snakke engelsk. Kan ikke byråkratene og politikerne våre snakke med hverandre, kan samarbeidet aldri fungere på lengre sikt. Hvordan kommer vi andre til å merke deres arbeid? - Det er et spørsmål som engasjerer oss mye. Arbeidet for en bærekraftig utvikling gjennomsyrer alt vi gjør. Man kan vel si at det er gjennom ulike kulturytringer budskapet om et økologisk fellesskap kan nå ut til flere enn de som allerede er engasjert. Og at vi har mye å lære av hverandre Kan du forsøke å være litt mer konkret? - Et eksempel er Nordens Grønne Teater. Det er et prosjekt der ungdommer fra fem regioner i Midt-Norden fremførte stykket «Indianerskogen», som handler om byggingen av en motorvei, og hvordan dette påvirker livet i en liten by. Prosjektet ble avsluttet med en felles festival der man fremførte sin versjon av stykket for hverandre. Kultur kan benyttes på mange måter, mener du? - Helt klart. Kulturen er den røde tråden i alt utviklingsarbeid. Gjennom å integrere ulike former av kulturutøvningen i det daglige livet, oppnår en kommunikasjon mellom mennesker så vel som forståelse og toleranse. Med kulturens hjelp kan vi finne svar på mange viktige spørsmål. 16 wp5 - clas rønning norsk

12 PROMIDNORD Styrka genom samarbete CHRISTER NYLÉN ProMidNord Project-coordinator Hur ska vi i Mittnorden blir starkare? Hur ska vi skapa förutsättningar för hållbar utveckling i vår del av Europa? Hur ska vi möta en värld av global konkurrens? Vad betyder det att våra traditionella näringar förändras? Många frågor ställde Mittnordenkommittén till sig själv under Vi insåg att vi behöver tänka nytt - göra nytt! Vi vill hänga med i utvecklingen, ja helst vill vi leda den. Vi vill ta tillvara det vi har i MittNorden och vidareförädla det. Vi visste vad vi ville - men hur? Lösningen blev Pro Mid Nord, ett projekt tillsammans med 26 andra partners i mittnordenregionen. Om vi är många är vi starka, resonerade Mittnordenkommittén. Starka och attraktiva. När världen förändras måste vi förändras med den. Mittnordenkommittén har i många år arbetat för att främja det mittnordiska samarbetet, från Sör-Tröndelag till Södra Savolax. Men med ökad globalisering och konkurrens, när EU skrev nya spelregler behövdes också nya nätverk för ett fortsatt samarbete om viktiga frågor som energi, miljö, kultur och ung demokrati och med ett övergripande fokus på hållbar utveckling. Christer Nylén på Landstinget i Västernorrland är projektcoordinator. Han förklarar: - ProMidNord är ett Mittnordiskt, eu-finansierat utvecklingsprojekt med syfte att under tre år förnya Mittnordenkommitténs arbete. Och under resans gång vill vi ta tillvara och utveckla den kunskap och kompetens som finns i vår del av världen. Men varför ProMidNord och inte Mittnordenkommittén som ju redan var ett etablerat samarbetsorgan? - Kommittén insåg att det med EU fanns en risk att den nordiska och mittnordiska - problematiken hamnade i bakvatten och att nord-sydsynen permanentades. Det var nödvändigt att skapa en ny politisk arena för öst-västliga relationer, med ProMidNord som pådrivare. Vilka ingår i ProMidNord? - Projektet är ett partnerskap med bred uppslutning. Här finns 26 organisationer från våra tre länder. Dessutom regionala myndigheter, kommuner, teknikutvecklare, universitet, högskolor med flera. Landstinget i Västernorrland leder och samordnar projektet. Ni har arbetat med ProMidNord i snart två år. Vad har hänt? - Jag tycker mig se att polletten har ramlat ner hos allt fler. Vi måste med kraft lyfta fram vår region, med alla dess tillgångar och problem. Och genom att prata mer med varandra blir det lättare att föra upp frågan på en politisk nivå. Finns det något annat i ert arbete som du vill lyfta fram? - Vi har fört regionens högskolor och universitet närmare varandra. Det pågår också ett intensivt kunskapsutbyte kring energifrågor. Här finns oerhört många som söker svar på framtidens energiförsörjning. Och genom samarbete blir det lättare att skapa en hållbar utveckling. Om drygt ett år är ProMidNord ett avslutat kapitel. Vad händer då? - Jag hoppas att ProMidNord kan vara en katalysator för en pånyttfödd och modernare Mittnordenkommitté med europeiska förtecken. Men det behövs nog ytterligare en tre-årsperiod för att vi ska nå ända fram. Demokrati tar tid. 18 promidnord - christer nylén svenska

13 WP1 Strategi Det övergripande perspektivet En gemensam utvecklingsstrategi som anger vad man vill och hur detta ska uppnås är nödvändigt för att skapa en region som präglas av konkurrenskraft och hållbar utveckling. HANS GILLGREN Projektledare WP1 Det viktiga övergripande perspektivet Som arkitekt och samhällsplanerare har sundsvallsbon Hans Gillgren ägnat trettio år åt alltifrån detaljplaner till stora regionala utvecklingsprojekt. Nu drivs han av önskan att bilda en norrländsk front fast på tvären. Under allt för lång tid har vi haft ensidigt nationella fokus på våra huvudstadsområden. Vad är visionen för ert arbete? Att hitta en gemensam syn i Mittnordenregionen som gör att vi får nytta av att jobba ihop. Både för att utveckla de egna regionerna och för att bli starka tillsammans. Den stora poängen, som jag ser det, är att vi i allians med varandra kan bli en betydande påtryckare också i ett nationellt perspektiv. Kan du ge ett exempel? Ta en så viktig fråga som kommunikationer, både över landsgränserna i Mittnorden och inom de enskilda länderna. Det ger förstås större tyngd om representanter från tre länder vänder sig till politikerna och begär upprustning eller bygge av ett antal sträckor, vare sig det handlar om väg, järnväg eller båttrafik. Vilka gemensamma intresseområden har ni hittills berört i projektet? En av kvaliteterna i norra Europa är ren miljö och frisk natur. Men det delar vi med hela Norden, vilket gör det svårt att profilera sig på det området. Vi söker också sätt att underlätta företagsamhet, stimulera avknoppning från forskningsprojekt och att hålla en bra nivå på regionala universitet. Men åter igen detta är saker som hela världen gör. För oss handlar det också om att hitta mer unika profiler som är knutna till vårt gemensamma område. Som? Jag tycker personligen att jordbruk och matproduktion är fascinerande. Ta till exempel det faktum att Österbotten är Finlands viktigaste jordbruksområde, precis som att Trøndelag är Norges viktigaste jordbruksområde. Södra Österbotten har en stor del av Finlands växthusproduktion av grönsaker medan Trøndelag har en lång historia som viktig aktör i norsk livsmedelsproduktion. Storsjöbygden och Jämtland har profilerat sig med sin osttillverkning medan Västernorrland är fäste för surströmmingstillverkning. Finnarna är duktiga på det storskaliga och svenskarna på det småskaliga. Norrmännen har lite av varje. Här ser jag stora samarbetsmöjligheter. Har du något drömprojekt inom matproduktion? Nja...jag har en kul idé som visar lite av hur man kan tänka. När det bråkades om huruvida EUs livsmedelsmyndighet skulle ligga i Parma eller Helsingfors gick Silvio Berlusconi ut och sa att finnarna inte bryr sig om mat. I Mittnorden skulle vi kunna utmana en region i Italien i en slags matturné om att den nordiska matkulturen är lika bra som den sydeuropeiska. Jag tycker det är en bra idé ur många synvinklar. Dels är det medialt och uppseendeväckande, dels ger det oss i Mittnorden en möjlighet att arbeta tillsammans och lyfta fram det bästa vår gemensamma region har att erbjuda. Ni pratar också om att vända den nord-sydliga kommunikationen till en öst-västlig kommunikation. Förklara. Det bör bli lättare att resa österut och västerut. Vi svenskar vet knappt vad som finns i Finland. Att Österbotten, som ligger så nära oss, är Finlands Skåne och att Koskenkorva tillverkas där känner folk i mittsverige och mittnorge inte till. Kan man visa upp det så är det ett första steg för att få gehör för att det finns intressanta områden för turism och näringslivsutbyte. Vilka kompetenser finns i ert projekt? Vi har människor med bakgrund inom kultur, energi och miljö. Jag skulle vilja ha in folk som kan visa på andra gemensamma drag, exempelvis matproduktion. Finns det några konkreta exempel på vad ni hittills åstadkommit? Vi har gjort ett antal fördjupningsstudier om bland annat trafik och kommunikation. Men framför allt har vi, på olika nivåer, lärt känna varandra. Visst vore det kul att kunna peka på upprustade järnvägar eller en ny färjelinje över Bottenhavet eller ökade turistströmmar, men det tror jag är väl optimistiskt i det här projektet. Vi har påbörjat en gemensam diskussion om vad som är viktigt i regionen. Ännu har vi inte satt ner foten och sagt; det här ska vi jobba ihop om i framtiden. Tror du att ni kommer dit? Det hoppas jag, annars blir det tungt i fortsättningen. Vår uppgift är att kittla beslutsfattarna så att de ser de möjligheter vi ser. Är du nöjd med arbetet så långt? Ja, vi bygger sten för sten och det går framåt. Men visst skulle jag önska att det fanns en starkare politisk vilja som strävade mot regional utveckling i hela Mittnorden. Det är för få ledande politiker som går ut och säger att detta är viktigt. 20 wp1 - hans gillgren svenska

14 WP2 Miljø Med naturen på vår sida TIMO J. LEHTONEN Projektledare WP2 Med naturen på vår sida Skog och sjö, älg och björn i Mittnorden är naturen en resurs som är viktig att vårda. Men denna gröna lunga ska också utvecklas så att fler människor lockas till besök. För Timo Lehtonen är engagemanget för en hållbar utveckling ett livsprojekt. I 20 år har han varit miljöchef i staden Mikkeli. Numera är han sedan 2,5 år ansvarig för det miljöarbete som bedrivs inom ramen för en mittnordisk strävan att ge naturen en chans till ett bättre liv. Vad är visionen för Ert arbete? - I mitt arbete har jag alltid letat efter nya idéer som kan bidra till en bättre miljö. ProMidNord är ett mittnordiskt utvecklingsprojekt med syftet att på landskapsnivå ta till vara nya och kreativa idéer som på alla sätt kan bidra till en hållbar utveckling. Vi vill skapa många goda och konkreta exempel på effektivt miljöarbete att visa upp. Ni nämner Nordens Gröna Bälte. Vad är det? - Det är ett samlande begrepp för Mittnordens gröna lunga. Här finns en otroligt varierad natur, med stora obebyggda skogar, tusentals öar, sjöar och vattendrag, ändlösa fjäll och ett rikt djurliv. Vår ambition är att vårda denna resurs så att den blir ännu mer attraktiv och att fler människor lockas att arbeta och bo här. Vi vill också locka miljötänkande turister till besök. Finns det några konkreta exempel på vad Ni hittills åstadkommit? - Förutom att vi har arrangerat flera Mittnordiska seminarier på temat Hållbar utveckling har vi bidragit till att i Rantasalmi kommun grunda Finlands första ekoindustripark. Kan Du förklara vad en ekoindustripark är? - Det är ett industriområde där naturens egna ekosystem används som modell för människans industriella system. Hela området omfattas av ett genomtänkt miljöprogram med åtgärder som ger såväl bättre kostnadseffektivitet som mindre belastning på miljön. Till exempel kan flera företag gemensamt utnyttja material och energi. Och fler ekoindustriparker står nu på tur att dras igång, bland annat i Odenskog utanför Östersund. Har du andra exempel på Ert arbete? - Javisst. Mittnordens samlade kompetens inom miljöarbete och hållbar utveckling har samlats i en gemensam databas. Och på initiativ av ProMidNord har ett enkelt och billigt men effektivt - miljöcertifieringssystem för små och medelstora företag, EcoStart, utvecklats. Vi har också provat metoder att minska energiförbrukningen i hotell, simhallar och skidbackar. Är Du nöjd med vad Ni hittills åstadkommit? - Ja, det måste jag säga. Vi har bara varit igång sedan i november Men vi håller tidtabellen och räknar med att inom kort kunna presentera flera goda exempel på hur man kan hantera miljöfrågor på ett för naturen skonsamt sätt. 22 wp2 - timo j. lehtonen svenska

15 WP3 Energi Med rätt energi TYTTI LAITINEN Projektledare WP3 Med rätt energi Frågan om framtidens energiförsörjning blir allt viktigare att hitta ett långsiktigt hållbart svar på. I hela Mittnorden finns en gemensam strävan att utveckla ny teknologi som reducerar utsläpp som skadar miljön. Inget land eller samhällssektor har längre råd att förhålla sig likgiltig till frågan om vår framtida energiförsörjning. Utsläppen av koldioxid påverkar oss alla. Vår miljö hotas från alla håll. Men det finns gott hopp om att utvecklingen kan vända. I mellersta Finland, till exempel, finns ett finmaskigt kluster av företag som alla framgångsrikt arbetar med miljörelaterade ämnen, som energihantering och bioenergi. Däribland Jyväskylä Innovation Oy där Tytti Laitinen är verksam. - Ett av våra fokus ligger på utveckla ny teknologi för en ökad användning av förnyelsebara energikällor, säger hon. vill vi öka medvetenheten hos såväl beslutsfattare som allmänhet om vikten av att tänka i nya banor. Men det är också ett sätt att utbyta kompetens och erfarenheter inom regionen. Tycker Du att den här verksamheten har fungerat tillfredsställande? - Både och. Vi har haft många deltagare och jag tycker nog att medvetenheten överlag har ökat. Energifrågan har hamnat högt på dagordningen och det skrivs mycket i tidningarna. Däremot har många arrangemang varit lite för lokala, och utbytet mellan länderna skulle ha kunnat vara större. Men kanske finns det språkliga begränsningar Hur kan man beskriva energisituationen i Mittnordenområdet? - Varje landskap har sin egen energiprofil som inte skiljer sig nämnvärt från respektive lands. Och när det gäller användningen av förnyelsebara energikällor finns vissa skillnader. I Finland och Sverige ligger tyngdpunkten på träd och torv, i Norge och Sverige används mycket vattenkraft. Norge har också naturgas. När det gäller trafiken är biogas och etanol mer utbrett i Sverige än i till exempel Finland där biobränsle för bilar är mindre utbrett. Men kan Du nämna något som är mer specifikt för vår region? - Det skulle i så fall vara energisektorns strategiska betydelse beroende på vårt kalla klimat kombinerat med den tunga industrins behov av trygga elleveranser. Vilket i sin tur innebär att behovet av en mångsidig energiproduktion baserad på förnybara energikällor här är påfallande stort. Kan detta sägas vara en vision för ert arbete? - Absolut. Vi strävar efter att användningen av förnyelsebara energikällor ska öka, både i trafiken, i våra hem och ute på industrierna. På vilket sätt vill Ni uppnå detta mål? - Bland annat genom att anordna debatter, studiebesök och seminarier på temat hållbar utveckling. På detta sätt Finns det några mer konkreta resultat av Ert arbete? - Dessvärre inte. Förvisso går det att överallt se ett påtagligt större intresse för energifrågorna. Men där har vi fått god draghjälp av det höga oljepriset. Och i Finland är bioenergi till exempel pellets och energigrödor - ett ämne som diskuteras dagligen. Hur ser du på Ert fortsatta arbete i WP3? - Vi strävar efter att åstadkomma ett mer övergripande energisamarbete i Mittnorden. Med fler gemensamma projekt blir det lättare att länka samman regionen och därmed ta del av den kompetens som finns inom energisektorn. 24 wp3 - tytti laitinen svenska

16 WP4 KAREN HAVDAL Uppväxt Demokratins unga kraft Projektledare WP4 Demokratins unga kraft På många håll i världen är demokrati ingen självklarhet. Även hos oss måste demokratin ständigt vårdas och utvecklas för att folkstyret ska leva vidare. Ett sätt är att bygga nätverk mellan ungdomar i Mittnorden. Utbytena inom ungdomsprojektet har givit Karen Havdal många oförglömliga minnen. Engagerade samtal över nationsgränserna har visat med all önskvärd tydlighet att demokratins unga kraft lever. Samtidigt konstaterar Karen Havdal att hon underskattat vissa grundläggande problem. Svårigheten att locka nordiska ungdomar till utbyten med sina grannländer till exempel. - Vår information har i första hand varit riktad mot åringar. De har möjlighet att åka till länder som de uppfattar som mer «exotiska» i övriga Europa och många väljer att göra det i stället för utbyten med övriga Norden. En av lösningarna kan vara att, i fortsättningen, rikta sig mot yngre årsgrupper som inte har samma möjligheter till långväga resor. - På så sätt skapar vi också ett intresse för Norden vid unga år, säger Karen Havdal som till vardags arbetar med regional utveckling på Sør-Trøndelags fylkeskommune. Vilken är visionen för ert arbete? - Det allra viktigaste är att ungdomar från de tre nordiska länderna lär känna varandra och varandras språk, natur och kultur. Vi säger ofta att vi har mycket gemensamt. Tror vi det eller är det så i verkligheten? Trots att vi är så nära grannar så är det förhållandevis lite kommunikation österut och västerut. De flesta av ungdomarna är faktiskt mer familjära med Spanien, Frankrike och England än med Sverige, Norge och Finland. Särskilt mellan Norge och Finland kan avståndet upplevas långt, både geografiskt och kunskapsmässigt. Hur har ni märkt det i projektet? - Dåliga kommunikationer gör det tidskrävande att mötas. Vid ett arrangemang i Finland reste norrmännen exempelvis fyra dagar; två dagar dit, tre dagars aktiviteter och därefter två dagar hem igen. Åker man flyg krävs det minst två mellanlandningar. Det är en viktig och tänkvärd erfarenhet att det är så problematiskt för ungdomar att träffas över de nordiska landsgränserna. Finns det några konkreta exempel på vad ni hittills åstadkommit? - Ja, över tre hundra ungdomar har, på ett eller annat sätt, deltagit i utbytena. Även om vi ännu inte gjort en summering så är känslan att erfarenheterna varit mycket goda. Vi har inte nått vår målsättning med ungdomar, men jag tror att de som deltagit kan bli de bästa ambassadörerna inför en eventuell fortsättning. Hur har utbytena gått till? - Det har funnits utbyten på tre olika nivåer. Dels den «inre gruppen» med två ungdomar från varje region. De har deltagit i projektets alla möten och framför allt planerat de stora arrangemangen. Vi har haft två stora arrangemang, i Sverige och i Finland, och planerar inför det tredje som hålls i Norge i vår. Här har ungefär 200 ungdomar deltagit. Dessutom har vi haft utväxling mellan skolklasser med över 300 deltagare. Det har i övervägande grad varit Sverige och Norge som haft klassutbyten, främst tack vare att det sedan tidigare funnits etablerade kontakter. Under de tre stora arrangemangen har ni arbetat med teman; Demokrati och Medbestämmande, Miljö och Entreprenörskap. Har det varit lyckat? - Ja, det vill jag påstå. Temana fanns med i projektansökan och var en förutsättning för utbytet. Diskussionerna har varit intressanta och lärorika. Men när ungdomarna själva lyft fram vad som varit bäst har det ofta handlat om de gånger vi gjort praktiska saker tillsammans. Som när fjorton personer skulle ro en båt tillsammans eller när vi tillverkade smycken. Då kunde vi samarbeta och lära av varandra utan att språket blev så viktigt. Är du nöjd med vad ni åstadkommit? - I maj-juni ska vi sammanfatta våra erfarenheter och jag vill gärna avvakta med svaret. Men jag tror att de flesta önskar att vi kan etablera en möjlighet för ungdomar i Norden att mötas en gång per år kring ett tema. Det skulle vara fint. Däremot kanske vi kan fundera ytterligare över ramverket. 26 wp4 - karen havdal svenska

17 WP5 Kultur Kulturen för oss framåt CLAS RØNNING Projektledare WP5 Kulturen för oss framåt Inom Mittnorden finns det många gemensamma kulturella nämnare. Men också olikheter. Att kunna visa upp det som skiljer oss åt skapar förståelse för varandra och leder till ett mer tolerant och uthålligt samhälle. «Kulturen är det fundament som utgör förutsättningen för att människor från Norge, Sverige och Finland ska kunna umgås och förstå varandra». Detta slås fast av Clas Rønning i Nord- Tröndelags Fylkeskommune som har till uppgift att samordna kultursamarbetet inom ProMidNord-projektet. Är du själv en aktiv kulturutövare? - Jag har alltid varit kulturintresserad. Och i mitt arbete som rektor har jag utvecklat relationer med barn och vuxna från såväl Norge som från andra länder. Numera arbetar jag som kulturkonsulent och på fritiden är jag aktiv i museet, jag sjunger i kör och spelar lite gitarr. Hur ser kulturlivet ut i ditt län? - Jag vill nog påstå att Nord-Tröndelag är ett typiskt «kultur-fylke». Vi har mycket amatörteater, många fina muséer och vi har fostrat många ungdomar som vandrat vidare till befattningar inom kultur och politik, regional och nationalt. Kultursamarbetet har ju gamla traditioner i Mittnorden. Hur ska ni föra detta vidare inom ProMidNord? - Man kan väl säga att vi övertagit Mittnordenkomittens ansvar för kulturen under projekttiden. Detta innebär att vi fortsätter deras arbete med kulturdagar, seminarier, festivaler, utställningar och mittnordiska kulturpriser till äldre och yngre kulturutövare. Men ni gör väl mer än vandrar på i gamla inkörda hjulspår? - Visst är främjandet av mötesplatser för kulturutövare i de åtta regioner som ingår i Mittnorden viktigt. Men vi strävar också efter att ytterligare utveckla de mellanmänskliga relationerna i området, bland annat genom att få våra politiker att bli bättre på att tala engelska. Kan inte våra byråkrater och politiker tala med varandra kan samarbetet aldrig fungera på längre sikt. Hur kommer vi andra att märka av Ert arbete? - Det är en fråga som engagerar oss mycket. Arbetet för en hållbar utveckling genomsyrar allt vi gör, man kan väl säga att det är genom olika kulturyttringar som budskapet om en ekologisk gemenskap kan föras ut till fler än de redan insatta. Och att vi har mycket att lära av varandra. Kan du försöka bli lite mer konkret? - Ett exempel är Nordens Gröna Teater. Det är ett projekt där ungdomar från fem regioner i Mittnorden framförde pjäsen «Indianskogen» som handlar ett motorvägsbygge och hur detta påverkar livet i en liten stad. Projektet avslutades med en gemensam festival där man spelade upp sin version av pjäsen för varandra. Kultur kan användas på många sätt, menar du? - Helt klart. Kulturen är den röda tråden i allt utvecklingsarbete. Genom att integrera olika former av kulturutövande i det dagliga livet uppnås såväl kommunikation mellan människor som förståelse och acceptans. Med kulturens hjälp kan vi hitta svaren på många viktiga frågor. 28 wp5 - clas rønning svenska

18 PROMIDNORD Voimaa yhteistyöstä ProMidNord projektissa on kyse siitä, miten me Keskipohjolassa tulemme vahvemmiksi syvennetyn yhteistyön avulla ja luomme edellytyksiä kestävään kehitykseen osassamme Eurooppaa. Globaalin kilpailun maailmassa, jossa perinteiset elinkeinot muuttuvat, täytyy ajatella ja tehdä uutta. Meidän täytyy pysyä mukana kehityksessä ja mieluiten tietysti ohjata sitä. Meidän tulee käyttää hyväksemme sitä, mitä meillä on Keskipohjolassa ja kehittää sitä edelleen. PMN-projektissa on kyse juuri tästä. Viidellä osa-alueella tehdään eri tavoin meidän osastamme maailmaa vahvempi ja houkuttelevampi. Yksinkertaisesti sanottuna tavoitteena on tehdä Keskipohjolasta ekologisesti kestävä, tehokas ja kilpailukykyinen alue. CHRISTER NYLÉN ProMidNordin projektikoordinaattori Maailman muuttuessa meidän täytyy muuttua sen mukana. Keskipohjola-komitea on useita vuosia pyrkinyt edistämään yhteistyötä Keskipohjolan alueella Etelä-Tröndelagista Etelä- Savoon. Lisääntyvän globalisaation ja kilpailun myötä EU:n kirjoittaessa uusia pelisääntöjä, tarvittiin myös uusia verkostoja jatkuvan yhteistyön tärkeisiin kysymyksiin, kuten energiaan, ympäristöön, kulttuuriin sekä nuoreen demokratiaan, liittyen ja kaikissa näissä kysymyksissä on huomio kiinnitettävä kestävään kehitykseen. Västernorrlannin maakäräjien Christer Nylén toimii projektikoordinaattorina. Hän kertoo: - ProMidNord on Keskipohjolan eu-rahoitteinen kehi - tysprojekti, jonka tavoitteena on kolmen vuoden aikana uudistaa Keskipohjola-komitean työ. Tämän projektin aikana haluamme käyttää hyväksemme ja kehittää niitä taitoja ja osaamista, joita löytyy tältä alueelta. Mutta miksi tarvitaan ProMidNord Keskipohjolakomitean sijaan, joka jo oli vakiintunut yhteistyöelin? - Komitea näki, että eu toi mukanaan riskin siitä, että Pohjoismaiden ja Keskipohjolan problematiikka joutui taka-alalle kehityksessä ja että pohjois-etelänäkemys vakiinnutettiin. Oli tarpeellista luoda uusi poliittinen areena itä-länsisuhteille ja ProMidNord toimii tässä Keskipohjola-komitean jatkajana. Keitä on mukana ProMidNordissa? - Projekti on liittoutuma, jolla on laaja kannatus. Siihen kuuluu 26 organisaatiota kolmesta maastamme ja sen lisäksi alueellisia viranomaisia, kuntia, tekniikan kehittäjiä, yliopistoja, korkeakouluja ja niin edelleen. Västernorrlannin maakäräjät johtavat ja koordinoivat projektia. Olette työskennelleet ProMidNordin kanssa kohta kaksi vuotta. Mitä on tapahtunut? - Minusta tuntuu, että yhä useampi on käsittänyt, miten asiat ovat. Meidän täytyy voimakkaasti nostaa esiin aluettamme sen kaikkine mahdollisuuksineen ja ongelmineen. Keskustelemalla enemmän toistemme kanssa kysymyksen vieminen poliittiselle tasolle on helpompaa. Haluatko tuoda työstänne esiin jotakin muuta? - Olemme lähentäneet alueen korkeakouluja ja yliopistoja. Energiakysymysten parissa vaihdetaan myös intensiivisesti osaamista. Yhteistyön avulla kestävän kehityksen luomisesta tulee helpompaa. Runsaan vuoden päästä ProMidNord-projekti on saatettu loppuun. Mitä silloin tapahtuu? - Toivon, että ProMidNord toimii katalysaattorina uudelleensyntyneelle ja modernimmalle Keskipohjolakomitealle, jossa on eurooppalaisia ominaispiirteitä. Mutta tarvitaan edelleen yksi kolmivuotiskausi lisää, jotta saavutamme tavoitteen. Demokratia vaatii aikaa. 30 promidnord - christer nylén suomi

19 WP1 HANS GILLGREN Strategia Kokonaisvaltainen perspektiivi Projektinvetäjä WP1 Kokonaiskuvan tärkeys Yhteinen kehitysstrategia, joka kertoo, mitä halutaan ja miten se voidaan saavuttaa, on tarpeellinen sellaisen alueen luomiseksi, jota leimaavat kilpailukyky ja kestävä kehitys. Sundsvallilainen Hans Gillgren, arkkitehti ja yhteiskuntasuunnittelija, on omistanut 30 vuotta kaikelle yksityiskohtaisista suunnitelmista suuriin alueellisiin kehityshankkeisiin asti. Nyt hänen toiveensa on muodostaa norrlantilainen rintama. Aivan liian kauan meidän kansallinen huomiomme on ollut yksipuolisesti pääkaupunkialueessa. Mikä on työnne tavoite? Löytää yhteinen näkemys Keskipohjolan alueelle, jotta hyödymme yhteistyöstä. On tärkeätä sekä kehittää omia alueita että vahvistua yhdessä. Mielestäni asian ydin on siinä, että yhdessä meistä voi tulla huomattava vaikuttaja myös kansallisessa perspektiivissä. Voitko antaa esimerkin? Otetaan esimerkiksi niinkin tärkeä kysymys kuin liikenneyhteydet Keskipohjolassa sekä yli maiden rajojen että maiden sisällä. Asialle annetaan luonnollisesti enemmän painoa, jos kolmen maan edustajat kääntyvät poliitikkojensa puoleen ja pyytävät liikenneyhteyksien kunnostamista tai rakentamista oli sitten kyseessä tie-, rautatie- tai laivaliikenne. Millaisia yhteisiä kiinostuksen kohteita olette tähän mennessä käsitelleet projektissa? Yksi Pohjois-Euroopan ominaisuuksista on puhdas ympäristö ja terve luonto. Mutta sitä löytyy koko Pohjolasta, mistä syystä tällä alueella on hankala profiloitua. Etsimme myös tapoja helpottaa yrittäjyyttä, edistää innovaatioiden syntymistä jo tehtyjen tutkimusprojektien pohjalta ja säilyttää hyvä taso alueellisissa yliopistoissa. Mutta jälleen kerran on kyse asioista, joita tehdään kaikkialla maailmassa. Meidän tavoitteemme on myös löytää ainutlaatuisia profiloitumismahdollisuuksia, jotka liittyvät yhteiseen alueeseemme. Kuten esimerkiksi? Henkilökohtaisesti olen sitä mieltä, että maatalous ja ruoantuotanto ovat kiehtovia. Otetaan esimerkiksi se tosiseikka, että Pohjanmaa on Suomen tärkein maatalousalue aivan kuten Tröndelag on Norjan tärkein maatalousalue. Suuri osa Suomen kasvihuonevihanneksista tuotetaan Etelä-Pohjanmaalla, kun taas Tröndelagilla on pitkä historia tärkeänä toimijana Norjan elintarviketuotannossa. Storsjön seutu ja Jämtlanti Ruotsissa ovat profiloituneet juuston tuotannossa, kun taas hapansilakkatuotannon tukikohta on Västernorrlanti. Suomalaiset ovat hyviä suurtuotannossa ja ruotsalaiset pientuotannossa. Norjalaisilla on vähän molempia. Tässä näenkin suuria yhteistyömahdollisuuksia. Onko sinulla jonkinlainen unelmaprojekti ruoantuotantoon liittyen? No jaa... minulla on mainio idea, joka osoittaa yhdenlaista ajattelutapaa. Kun kiisteltiin siitä, sijoitetaanko EU:n elintarvikevirasto Parmaan vai Helsinkiin, Silvio Berlusconi sanoi, että suomalaiset eivät välitä ruoasta. Keskipohjolassa voisimme haastaa jonkin alueen Italiasta eräänlaiseen ruokakiertueeseen sen tiimoilta, että pohjoismainen ruokakulttuuri on yhtä hyvä kuin eteläeurooppalainen. Mielestäni tämä on monella tapaa hyvä idea. Toisaalta se on keskustelua ja huomiota herättävä ja toisaalta se antaa meille Keskipohjolassa mahdollisuuden työskennellä yhdessä ja nostaa esiin yhteisen alueemme parhaat puolet. Puhutte myös siitä, että pohjois-eteläyhteydet käännettäisiin itä-länsiyhteyksiksi. Voisitko selittää? Matkustamista itään ja länteen tulisi helpottaa. Me ruotsalaiset tiedämme hädin tuskin, mitä Suomesta löytyy. Ruotsalaiset ja norjalaiset Keskipohjolan alueella eivät tiedä, että Pohjanmaa, joka on niin lähellä meitä, on Suomen Skåne ja että Koskenkorvaa valmistetaan siellä. Osoittamalla tämä seikka huomataan, että täältä löytyy mielenkiintoisia alueita turismille ja elinkeinoelämän vaihdolle. Millaista osaamista projektissanne on? Meillä on ihmisiä, joiden tausta on kulttuuri-, energia- ja ympäristöaloilla. Haluaisin saada mukaan ihmisiä, jotka voivat löytää muitakin yhteisiä piirteitä esimerkiksi ruoantuotannon alalta. Onko olemassa joitakin konkreettisia esimerkkejä siitä, mitä olette tähän mennessä saavuttaneet? Olemme tehneet jonkin verran syventäviä tutkimuksia muun muassa liikenteestä ja liikenneyhteyksistä. Mutta ennen kaikkea olemme eri tasoilla oppineet tuntemaan toisiamme. Olisi toki hienoa pystyä osoittamaan kunnostettuja rautateitä tai uutta lauttayhteyttä Selkämeren yli tai kasvaneita turistivirtoja, mutta luulen, että se on liian optimistista tämän projektin puitteissa. Olemme aloittaneet yhteisen keskustelun siitä, mikä on tärkeätä alueellamme. Vielä emme ole kuitenkaan päättäneet, että tulemme tulevaisuudessa tekemään yhteistyötä tämän asian puitteissa. Luuletko, että pääsette siihen tilanteeseen asti? Toivon niin, sillä muutoin jatkosta tulee hankalaa. Meidän tehtävämme on herätellä päättäjiä näkemään ne mahdollisuudet, jotka me näemme. Oletko tyytyväinen työhönne tähän mennessä? Kyllä, sillä me etenemme askel askeleelta. Mutta toki toivoisin, että olisi olemassa vahvempi poliittinen tahto, joka pyrkisi tukemaan alueellista kehitystä koko Keskipohjolassa. On liian vähän johtavia poliitikkoja, jotka huomioivat alueellisen kehityksen tärkeyden. 32 wp1 - hans gillgren suomi

20 WP2 Ympäristö Luonto puolellamme TIMO J. LEHTONEN Projektinvetäjä WP2 Luonto puolellamme Metsä ja meri, hirvet ja karhut Keskipohjolassa luonto on voimavara, josta on tärkeä pitää huolta. Mutta näitä vihreitä keuhkoja tulee myös kehittää siten, että useampia ihmisiä houkutellaan vierailulle. Timo Lehtoselle sitoutuminen kestävään kehitykseen on elämäntehtävä. Hän on toiminut Mikkelin ympäristöpäällikkönä 20 vuotta. Nyt hän on ollut kaksi ja puoli vuotta vastuussa ympäristötyöstä, jota tehdään Keskipohjolan alueella, jotta pystyttäisiin antamaan luonnolle mahdollisuus parempaan tulevaisuuteen. Mikä on työnne tavoite? - Työssäni olen aina pyrkinyt löytämään uusia ideoita, jotka voisivat edistää ympäristön tilaa. ProMidNord on Keskipohjolan kehityshanke, jonka tavoitteena on hyödyntää maakuntatasolla uusia ja luovia ideoita, jotka kaikin tavoin tukevat kestävää kehitystä. Haluamme luoda monia hyviä, konkreettisia ja esittelemisen arvoisia esimerkkejä tehokkaasta ympäristötyöstä. Mikä on Pohjolan Vihreä Vyöhyke? - Se on kokoava käsite Keskipohjolan vihreille keuhkoille. Täällä on käsittämättömän vaihtelevaa luontoa, suuria rakentamattomia metsiä, tuhansia saaria, järviä ja vesistöjä, loputtomia tuntureita ja rikas eläinkunta. Tavoitteenamme on hoitaa tätä voimavaraa siten, että siitä tulee entistä houkuttelevampi ja että useammat ihmiset tulevat työskentelemään ja asumaan tänne. Haluamme myös houkutella ympäristöasioista kiinnostuneita turisteja vierailulle. Onko olemassa joitakin konkreettisia esimerkkejä siitä, mitä olette tähän mennessä saavuttaneet? - Sen lisäksi, että olemme järjestäneet useita seminaareja Keskipohjolassa kestävän kehityksen teemalla, olemme tukeneet Rantasalmen kuntaa Suomen ensimmäisen ekoteollisuuspuiston perustamisessa. Voisitko selittää, mikä ekoteollisuuspuisto on? - Se on teollisuusalue, jossa luonnon omaa ekosysteemiä käytetään mallina ihmisen teolliselle järjestelmälle. Koko aluetta kattaa huolella mietitty ympäristöohjelma, johon kuuluu toimenpiteitä, jotka mahdollistavat sekä paremman kustannustehokkuuden että rasittavat vähemmän luontoa. Esimerkiksi useat yritykset voivat yhdessä hyödyntää materiaaleja ja energiaa. Nyt ollaan myös käynnistämässä useampia ekoteollisuuspuistoja esimerkiksi Odenskogiin Östersundin lähelle Ruotsiin. Onko sinulla muita esimerkkejä työstänne? - Tottakai. Keskipohjolan osaaminen ympäristötyön ja kestävän kehityksen aloilla on koottu yhteiseen tietokantaan. ProMidNordin aloitteesta on myös laadittu yksinkertainen ja halpa mutta tehokas ympäristöasioiden kehittämisohjelma, EcoStart, pienille ja keskisuurille yrityksille. Olemme lisäksi kokeilleet keinoja vähentää energiankulutusta hotelleissa, uimahalleissa ja laskettelurinteissä. Oletko tyytyväinen siihen, mitä olette tähän mennessä saavuttaneet? - Täytyy myöntää, että olen. Olemme toimineet vasta marraskuusta 2004 lähtien. Olemme pysyneet aikataulussa ja pian pystymme varmastikin esittelemään lisää hyviä esimerkkejä siitä, kuinka ympäristökysymyksiä voidaan hoitaa luontoa säästävällä tavalla. 34 wp2 - timo j. lehtonen suomi