Lausuntopyyntö STM 1. Vastaajatahon virallinen nimi Nimi - Finlands Svenska Socialförbund rf 2. Vastauksen kirjanneen henkilön nimi Nimi - Maria Helsing-Johansson 3. Vastauksen vastuuhenkilön yhteystiedot Nimi Asema organisaatiossa Matkapuhelin Sähköposti Maria Helsing-Johansson verksamhetsledare 0505533685 kansli@fssf.fi 4. Lausuntopyynnön käsittelypäivämäärä toimielimessä 19.02.2014 5. Toimielimen nimi Toimielimen nimi - styrelsen för Finlands Svenska Socialförbund 6. Onko vastaaja
7. Kunta numero tilastokeskuksen luokituksessa Ei vastauksia. 8. 5 :ssä säädetään palvelujen saatavuudesta ja saavutettavuudesta. Säännöksen mukaan palvelut on toteutettava mahdollisuuksien mukaan lähellä asukkaita, mutta palveluja voidaan niiden saatavuuden tai laadun turvaamisen niin edellyttäessä keskittää. Onko linjaus tarkoituksenmukainen? - huvudlinjen är bra det vill säga att service ska ordnas så nära klienterna som möjligt. Vi saknar emellertid en lösning för den faktiska ojämlikhet som råder i tillgången till social- och hälsovård på svenska och finska. Vi saknar emellertid en lösning för den faktiska ojämlikhet som råder i tillgången till social- och hälsovård på svenska och finska. 9. 6 :ssä säädetään palvelujen kielestä. Turvaako lakiehdotus kielellisten oikeuksien toteutumisen riittävän hyvin? - Lagförslaget garanterar inte svenskspråkig service. Risken är stor att det blir stor skillnad mellan finskspråkigas och svenskspråkigas möjligheter till service på eget modersmål. 10. Muita huomioita 1 luvun säännöksistä - Vi vill framhålla att ingen konsekvensbedömning gällande svenska språket har gjorts. Vi vill också påpeka att det är viktigt att man ska kunna ge svenskspråkig service åt ålänningarna på fastlandet. Vi undrar var den lilla människan finns i denna stora reform. Man glömmer innehållet då man gör upp dessa stora strukturer.vi anser att ett riksomfattande koordinerande enhet för den svenskspråkiga verksamheten borde skapas för att trygga social- och hälsovård på svenska. Denna koordinerande enhet kunde vara en samkommun som består av de svensk- och tvåspråkiga kommuner. Den nuvarande Kårkulla samkommun vore vara ett naturligt alternativ som
denna koordinerande enhet. 11. 7 :ssä säädetään sosiaali- ja terveysalueista sekä perustason alueista. Järjestämisvastuun jakautumisesta sosiaali- ja terveysalueen sekä perustason alueen välillä säädetään tarkemmin 11 :ssä. Pääsäännön mukaisesti sosiaali- ja terveysalue vastaa kaikkien palvelujen järjestämisestä. Perustason alueella on kuitenkin rajoitettu palvelujen järjestämisoikeus. Tulisiko kaikkien sosiaalija terveyspalvelujen kuulua vain sosiaali- ja terveysalueen järjestämisvastuulle? - viss service på svenska som kräver ett stort befolkningsunderlag till exempel service åt handikappade borde höra till en samkommun inom Svenskfinland. 12. 8 :ssä säädetään sosiaali- ja terveysalueiden sekä perustason alueiden muodostumisen yleisistä edellytyksistä. Ovatko laissa määritellyt sosiaali- ja terveysalueiden yleiset edellytykset riittävän selkeitä? - jämlik service på finska och svenska borde garanteras på ett klarare sätt 13. Ovatko laissa määritellyt perustason alueiden yleiset edellytykset riittävän selkeät?
ota kantaa 14. 11 :ssä säädetään järjestämisvastuun jakautumisesta sosiaali- ja terveysalueen sekä perustason alueen välillä. Valitkaa seuraavista vastausvaihtoehdoista yksi, joka vastaa parhaiten näkemystänne. Avoimet vastaukset: Perustason alueen järjestämisvastuulla tulisi olla enemmän palveluja 15. 16 :ssä säädetään erityisvastuualueiden tehtävistä. Tuleeko erityisvastuualueella olla kaikki säännöksessä luetellut tehtävät? - vi anser att det finlandssvenska kompetenscentrets framtid måste tryggas och att dess verksamhet borde höra till ett tvåspråkigt specialupptagningsområde som har fokus på svenskspråkig verksamhet. 16. Mikäli vastasitte edelliseen kysymykseen Ei, valitkaa seuraavista erityisvastuualueille säädetyistä tehtävistä ne, joita erityisvastuualueilla ei mielestänne tulisi olla. Ei vastauksia. 17. Muita huomioita 2 luvun säännöksistä - Vi undrar vad kommunernas roll i framtiden kommer att bli, när de mister sin roll inom social- och hälsovården. Dessutom undrar vi hur demokratin ska garanteras i landet när makten över social- och hälsovården flyttas längre från invånarna. Vi vill även lyfta upp svenskans ställning i reformen. Lagförslaget garanterar inte svenskspråkig service. Risken är stor att det blir stor skillnad mellan finskspråkigas och svenskspråkigas
möjligheter till service på eget modersmål. Vi anser även att socialvården försvinner i denna reform. Hälsovården tar upp så stor roll i reformen och strukturerna för hälsovården passar inte alltid för socialvården. Det finns ingen nivåstrukturering inom den offentliga socialvården på samma sätt som den offentliga hälsovården har. Socialvården har pressats in i hälso- och sjukvårdens organisationsmodeller och på grund av socialarbetets annorlunda karaktär ger dessa ramar inga goda förutsättningar för socialvården. Vi vill påpeka att kompetenscentren inte är integrerade i ERVA-områdena, vilket upplevs som underligt. 18. 17 :ssä säädetään sosiaali- ja terveysalueen sekä perustason alueen hallinnosta. Pääsääntöisesti alueiden hallinto järjestetään vastuukuntamallilla, joka poikkeaa nykyisin käytössä olevasta vastuukuntamallista. Onko järjestämislain mukainen vastuukuntamalli selkeä? - oklart hur modellen ska garantera demokrati och invånarnas inflytande. 19. 18 :ssä säädetään sosiaali- ja terveydenhuollon oikeudellisesta ja taloudellisesta vastuusta. Onko sosiaali- ja terveyspalvelujen järjestämisen oikeudellinen vastuutaho säännösten perusteella selkeä?
20. 19 :ssä säädetään edellytyksistä, joiden toteutuessa sosiaali- ja terveysalueeseen kuuluvat kunnat voivat päättää alueen hallinnoimisesta kuntayhtymämallilla. Yksi edellytyksistä on, että kuntayhtymää kannattaa vähintään puolet alueen kunnista, joiden asukasluku on vähintään 2/3 alueen yhteenlasketusta asukasluvusta. Ovatko nämä suhdeluvut oikeita? 21. Pitäisikö sote-alueeseen kuuluvilla kunnilla olla esitettyä vapaampi mahdollisuus sopia, hallinnoidaanko aluetta vastuukuntamallilla vai kuntayhtymämallilla?
22. 21 :ssä säädetään vastuukuntamallin yhteistoimintasopimuksesta. Edustajainkokous hyväksyy yhteistoimintasopimuksen. Kuinka yhteistoimintasopimuksesta tulisi päättää? 23. 22 :ssä säädetään vastuukunnan yhteisestä toimielimestä. Kaikista kunnista ei välttämättä ole edustajaa toimielimessä. Onko tarkoituksenmukaista, että lain mukaan kaikilla kunnilla ei tarvitse olla edustajaa toimielimessä? - för att garantera demokrati så borde varje kommun kunna delta i beslutsfattandet. Varje kommun deltar i kostnader för social- och hälsovården och borde därför få ha inflytande över verksamheten. 24. 23 :ssä säädetään vastuukuntamallin toimielimen tehtävistä. Ovatko ne hyväksyttäviä?
25. Onko hyväksyttävää, että vastuukuntamallissa toimielimen tilinpäätös tulee hyväksyä edustajainkokouksessa? 26. 31 40 :ssä säädetään erityisvastuualueiden hallinnosta. Onko esitetty erityisvastuualueen hallinnon järjestäminen mielestänne tarkoituksenmukainen? 27. 34 :ssä säädetään erityisvastuualueen hallituksen kokoonpanosta. Onko hallituksen kokoonpano tarkoituksenmukainen? - det borde även finnas representanter för klienterna.
28. 39 :ssä säädetään erityisvastuualueen päätösvallasta. Onko hyväksyttävää, että erityisvastuualueilla on suoraa päätösvaltaa sote- ja perustason alueiden päätösvaltaan kuuluvissa asioissa? - ERVA-områdena borde inte ha så stor makt. 29. Muita huomioita 3 luvun säännöksistä - I utkastet till proposition föreslås att det bildas sektioner för minoritetens språk i tvåspråkiga social- och hälsovårdsområden (24 ) och i specialupptagningsområden (36 ). Sektionernas uppgift föreslås vara främst att övervaka tillgången till och kvaliteten på tjänsterna som ges till den språkliga minoriteten, samt att ge utvecklingsförslag. Sektionerna föreslås sakna bindande beslutanderätt. Vi kräver att sektionerna borde få resultatansvar med budgetansvar och beslutanderätt för att ha verkligt inflytande i verksamheten. utan resultatansvar är dessa sektioner inte beslutskraftiga. 30. Huomioita 4 luvun säännöksistä - Vi anser att Finlandssvenska kompetenscentrets framtid måste tryggas i lagen. Kompetenscentret har verksamhet utspridd i hela Svenskfinland och kan därför inte splittras mellan flera olika specialupptagningsområden. Vi anser att man bör ordna en gemensam riksomfattande enhet för att samordna och koordinera forskning, utveckling och utbildning på svenska på ett tvåspråkigt specialupptagningsområde. Det finlandssvenska kompetenscentret skulle fortsätta sin verksamhet inom denna enhet. 31. 47 :ssä säädetään perustason alueen rahoituksesta ja kuntien välisestä kustannusten jaosta. Onko perustason alueen rahoitusperiaate selkeä?
32. 48 :ssä säädetään sote-alueen rahoituksesta ja kuntien välisestä kustannusten jaosta. Sote-alueen rahoitus koostuu sekä alueen kuntien että sote-alueeseen mahdollisesti kuuluvien perustason alueiden maksuosuuksista. Onko sote-alueen rahoitus selkeä? 33. 49 :ssä säädetään erityisvastuualueen rahoituksesta ja kuntien välisestä kustannusten jaosta. Onko ervan rahoitus selkeä? 34. 50 :ssä säädetään alijäämän kattamisvelvollisuudesta perustason alueella, sote-alueella ja erityisvastuualueella. Onko säännös hyväksyttävä? 35. Muita huomioita luvun 5 säännöksistä Ei vastauksia.
36. Huomioita 6 luvun säännöksistä Ei vastauksia. 37. 70 :ssä säädetään henkilön hoidon järjestämisestä hänen muuttaessa uuteen kotikuntaan. Nykyään kotikunnan muuttuessa perhehoidon, laitoshoidon ja asumispalvelujen rahoitusvastuu säilyy entisellä kotikunnalla. Ehdotuksen mukaan järjestämisvastuun siirtyessä myös rahoitusvastuu siirtyy uudelle kotikunnalle. Onko esityksen mukainen rahoitusvastuun siirtyminen kotikunnan muuttuessa hyväksyttävää? 38. 73 :ssä säädetään asiakas- ja potilastietojen rekisterinpidosta. Pidättekö hyväksyttävänä, että rekisterinpito määrätään sosiaali- ja terveysalueen vastuukunnan tehtäväksi myös perustason asiakas- ja potilastietojen osalta? - ett gemensamt patientregister behövs för att trygga klientens vård och omsorg och säkra vårdkedjan. Informationsutbytet mellan personalen inom social- och hälsovården förbättras genom detta. 39. Muita huomioita 7 luvun säännöksistä Ei vastauksia. 40. Voimaanpanolain 3 ja 4 :ssä säädetään sote-alueen ja perustason alueen muodostamisesta. Onko väestökriteerien sitominen vuoden 2013 loppuun hyväksyttävää?
41. Onko alueista päättämisen aikataulu sopiva? - reformen går för snabbt framåt. Det borde finnas ordentligt med tid att göra utredningar och diskutera igenom områdenas verksamhet. 42. 5 :ssä säädetään Uudenmaan sosiaali- ja terveysalueesta. Onko säännös mielestänne hyväksyttävä? - vi kräver en klarare formulering på hur svenskspråkig likvärdig service ska garanteras i metropolområdet. Många svenskspråkiga har idag stora svårigheter med att få service på sitt eget modersmål svenska i metropolområdet och skillnaden mellan finsk- och svenskspråkig service är stor. 43. 13 :ssä säädetään perustason alueen oikeudesta järjestää erikoissairaanhoidon palveluja. Onko säännöksen mukainen lupamenettely tarkoituksenmukainen?
ota kantaa 44. 14 :ssä säädetään henkilöstön asemasta. Ehdotukseen ei sisälly henkilöstön osalta määräaikaista siirtymäsuojaa. Onko henkilöstön asemasta säädetty asianmukaisesti? - personalen borde få ett visst anställningsskydd. 45. 15 :ssä on säädetty omaisuusjärjestelyistä. Onko linjaus hyväksyttävä? ota kantaa 46. Millaista muutostukea toivoisitte valtioneuvoston kunnille sosiaali- ja terveydenhuollon uudistukseen tarjoavan? - Staten borde se över sina resurser för denna reform eftersom reformen är väldigt omfattande. Staten måste nämligen ge stora ekonomiska resurser till kommunerna för att kommunerna ska kunna genomföra förändringarna och för att invånarna ska få en trygg service i framtiden.
47. Muut kommentit hallituksen esityksestä laiksi sosiaali- ja terveydenhuollon järjestämisestä - Socialförbundet vill lyfta upp svenskans ställning i reformen. Lagförslaget garanterar inte svenskspråkig service. Risken är stor att det blir stor skillnad mellan finskspråkigas och svenskspråkigas möjligheter till service på eget modersmål. Var finns den svenskspråkiga förvaltningen i dessa stora nya social- och hälsovårdsområden? Styrelsen framhöll även att ingen konsekvensbedömning gällande svenska språket har gjorts. Socialförbundet undrar var den lilla människan finns i denna stora reform. Man glömmer innehållet då man gör upp dessa stora strukturer. Socialförbundet vill också påpeka att det är viktigt att man ska kunna ge svenskspråkig service åt ålänningarna på fastlandet. Vi vill även att lagen garanterar fortlevnaden för Kårkulla samkommun och Det finlandssvenska kompetenscentret.