År 2001 En januari fredagskväll Einar Brick parkerade den röda Chevrolet Cameron utanför Vivin hovi. Han har köpt nya växter från en plantskola. Växterna han och Vivi kommer plantera i våren då snön har smält bort. Einar köpte inte bara växter utan en collie valp som vakt- och sällskapshund. Han bar hundvalpen mot den grönmålade ytterdörren. Nyss Vivi hade kommit ut för att se vad make hade köpt för något. Hon undrade att vad den där hunden är för något, då Einar skrattade: "Hah, do you see not, Szabo!" Einar och Vivi hade lärt av Jim den lustiga frasen Szabo som han på sin tur hade lärt av sin medpatient på Lappvikens mentalsjukhus Einar svarade att han köpte en husvakt som också skulle hålla sällskap för familjen. Vivi rynkade näsan och stammade att varifrån kommer jycken, då Einar svarade att den kommer från en tidningsannons i Kainuun Sanomat. Bilbagaget var full av olika sorts plantor av träd och blomsterbuskar. Vivi frågade att hur han kunde veta att hon älskar collie, då Einar blinkade med ena ögat och svarade: Eftersom jag själv gillar det så tänkte att säkert kära frun gör det. Sedan Einar hämtade lille Petrus för att titta på hunden. Petrus blev glatt då han såg den lilla söta hundvalpen. De bestämde sig döpa hunden till Dick. Einar visade upp för sin fru hundens stamtavla att hundens stamfader är född i Södertälje och har bott utanför Åbo i Finland och gjort en collie hona havande så det föddes Dicks moder som fick ett hem i Kajana. Vivi skojade: Asså. Det är alltså finsk-svensk hund så man ska nog börja öva svenska och Åbo dialekt." I januari Lauri Mikael Lehto började i sin nya arbetsplats på Brand Lines huvudkontorets kopieringscentral. Han tycker att det känns underbart att få använda toppmoderna kopiatorer och skannrar. Reijo Gunnar Lillukka fortsätter på Kajana stadshustryckeriet. Kommunen funderar på att förnya maskinpark eftersom de gamla är många år gamla. Brand Line har tecknat ett leasingavtal med Xerox att om fem år företaget uppdaterar maskinparken. Lauri har det bra eftersom nu han kan jobba med nya fina kopiatorer och slippa den irriterande nervsågen Reijo och Jussi. På stadshustryckeriet hans blodtryck ökade till max på grund av den dagliga Jussis rethostande och Reijos jakthistorier. Som det mesta är överdrifter Även de gamla maskinerna ofta krånglade så att Lauri var tvungen att ge stryk till sig själva. Såklart herr Lillukka skrattade ljuvligt då arbetskompis slog på sin näsa då han var irriterat. Nu är det andra bullar och Lauri får arbeta med fina digitala kopiatorer som är sammankopplade med husets kontorsdatorer så att folk kan skicka dokument direkt till kopieringen och Lauri behöver bara fylla i pappersmagasinet och leverera de färdiga dokumenten. Det gör också Jim-Adolf som jobbar bakom väggen på postavdelningen. Lauri kommer också tillverka Tax Free prislistor och tidtabeller. Han har fått fria händer att utforma broschyrerna. Varannan dag postbuden Jim Tjäder hämtar post och dokumenten som ska till terminalerna och båtarna. På vaktmästeriet på Kajana stadshuset det finns idag bara en anställd, Jussi Lintuvuori. Marja Koponen avled om ett år sedan till lungcancer. Nu hon har rökt den allra sista cigaretten. Sådan tur att Jussi har lönebidragsarbetare Jean-Sixten Palonen så han kan i fortsättningen hjälpa husets kvinnor medan praktikanten sorter post. På tryckeriet Reijo jobbar ensam och det klarar han utmärkt eftersom han är envis och seg gubbskrälle. Jean-Sixten har lång arbetspendling mellan samhället Vattula och Kajana. Han funderar lite grann att börja jobba på huvudkontoret, kanske på pappas Palos Aeros lokaler högst uppe i huset. Jean-Sixten börjar tröttna på Jussis eviga rethostande.
Varannan dag Jim Tjäder hämtar och lämnar post till huvudkontoret. Han backar sin vita Mitsubishi skåpbil framför lastbryggan som han och namne har döpt till Jimien Laituri. Därefter han ställer bruna postväskor och blåa plastlådor på lastbryggan. Lauri brukar dra lådorna in med hjälp av långa järnkroken. På postavdelningen det jobbar bara Jim-Adolf. Han trivs bra. Eftersom hans pappa är delägare till huvudkontoret så Jim-Adolf får möblera fritt inne på postavdelningen. På spilltid han brukar snacka och skoja mycket med Lauri. Raymond och Helmut Brander har märkt att rederiet har redan hundratals aktieägare. En av de största är Palos Aeros VD Ray Palonen och Matti Toivonen från Toivosen Raksa. Raymond och Helmut ska behålla sina aktier för att inte mista rederiet till utomstående. Ray Palonen har sökt bygglov till en flygplats i Vattula. Han har hittat ett bra läge för flygplatsen; öster om samhället bakom den lilla kärriga skogsdungen. I skogen det går inte bugga några hus eftersom där är det bottenlöst kärr som liknar på en liten sjö fast på ytan det växer mossa. Bakom skogsdungen det är lite hårdare mark som lämpar sig till en flygplats. Ray har pratat med länsstyrelsen att Vattula flygplats skulle fungera som reservflygplats till Kajana-Paltaniemi. Flygplatsen. Om flygplats skulle byggas, då Palos Aero skulle börja trafikera mellan Vattula och Östersund och kanske en helikopter förbindelse mellan Kajana flygplatsen. I Östersund bor företagarsläkten Brasa som har börjat bygga ett samhälle norr om Östersund som fick namnet Hallonbo. Lustig sammanträffande att Vattula betyder exakt det samma. Familjen Brasa känner inte Ray Palonen eller Branders. En dag i januari Raymond märkte att någon Anders Brasa har köpt en stor andel av aktier i rederiet. Han tog reda på att vem denne mystiske Anders Brasa är för någon. Han håller på och bygger en lyxvilla i samhället Hallonbo, strax norr om Häggenås vid E45an. Polisen vet fortfarande ingenting vem som mördade Tuomas Ugander. Polisen har flera gånger förhört Jim-Adolf eftersom nu han är frisläppt från mentalsjukhuset så det är lättare förhöra honom. Han är inte misstänkt till Tuomas mord, det kan Tuomas kompisar styrka. Jim var i alla fall med när Igor slog ner honom mitt i Ravepartyt på den gamla Kabelfabriken. Jim vill inte avslöja att det var Igor Retkutsenko eftersom han hade lovat vara lojal mot pappas gamla smugglar kompis. Igor och Boel har börjat planera hur han kunde ge upp och erkänna allt för polisen för att massmedier skulle sluta att mala om fallet och reta vänner. Numera Igors nerver är mycket bättre och inte får längre sina spratt anfall. Han har blivit helt ny människa och det kan man tacka för Boels Aloe Vera produkter. Igor och Boel har bestämt att de inte skulle blanda Ivan i fallet eftersom han är helt oskyldig. Han orsakade inte Tuomas död. Han har bara hjälpt sin bror att gömma kroppen men inte mer. Igor kommer att påstå för polisen att den andre mannen försvann som askan i vinden. Igor köpte i all tysthet en liten enrummare i Helsingfors för att familjen inte skulle bli inblandat i eventuell mediecirkus då han går till polisen. Lille Harald kan drabbas av att pappa sitter inne. Därför det är bäst att Harald och Boel skulle bo kvar i den lugna Visby. Igor sålde rederiets aktier till sin fru och son för att han inte skulle bli sammanknippad med Brand Line medan han sitter inne. Han kan tänka sig att säkert granskande journalister skulle vara hack i häl. Den nya lägenheten i Helsingfors han inredde så enkelt som möjligt för att sedan det skulle vara enkelt bli av med det. Lägenheten behövs bara provisoriskt tills han har erkänt alltihop för polisen och hamnat i fängelse. Efter domen han ska bo i Gotland precis som vanligt, kanske byta efternamn om det behövs.
Innan Igor går till polisen och erkänner dråpet av Tuomas så han ska noga leta efter en bra advokat och berätta om sina önskemål. Han vill till ett finskt fängelse eftersom dråpet skedde i Finland. Polisen har ingen aning att hur dessa Molskaya Men ser ut, inte än så han kan gå lugn och ro på gatan men absolut inte till sådana ställen som är populära bland ungdomar för där kan finnas Tuomas kompisar som skulle känna igen honom. På gatan han använder keps och höga krakar så att den döde killes kompisar inte skulle känna igen om han skulle råka möta dem. Kriminalinspektör J-O Kasa har ingen som helst aning att den mystiska Molskaya bor närmare som han kan ana, bara några kvarter från polishuset. Jim Tjäders favoritkusin Jennie flyttade till Hangö eftersom där bor hennes pojkvän Tauno Tammilehto. Hon träffade nyligen honom när hon skulle gå till terminalen för att hälsa på sin kusin men då råkade även Tauno vara där och kollade om det finns nyaste Brand Lines broschyrer. Det fanns inga nya broschyrer utan en härlig tjej. Han och Jenni blev kära. Såklart det var ett hårdslag för herr Tjäder att även den söta kusintjejen är nu upptagen. Alla tjejer som herr Tjäder blir kär, blir eller är upptagna. Det känns hopplöst för honom att hitta den rätta. Såklart han ska acceptera kusins val. Herr Tjäder tipsade henne att hon kunde börja arbeta på terminalen för att hon skulle träffa Tauno oftare. Såklart han tänkte också att även han själv träffa henne då han hämtar och lämnar post till terminalen. Jenni hade tur att Urho Kukkola i kaféet behöver extra hjälp. Han blev extra glad eftersom även Jenni är Finlandssvensk. Jim Tjäder irriterar sig på Taunos svarta rastafrisyr men såklart han inte vill börja bråka med favoritkusins pojkvän. Jenni och Tauno har känt varandra ett års tid men de har hemlighållit förhållandet eftersom först ville lugn och ro lära känna varandra innan de skulle lansera varandra för släktingar. Jenni har också en hemlighet till, nämligen att hon är på smällen och förlossningen sker någon gång i juni. Herr Tjäder har redan otaliga gånger funderat i för sig själv om kusintjejen är gravid eller bara har ätit för mycket godis. Han råkar veta att Jenni är en riktig gottegris precis som han själv. Så fort Jenni Tjäder har född då hon ska flytta hos Tauno i Hangö. Han bor i stadens centrum i en gammal biografsalong som har gjorts till enrummare. Lite senare de kunde flytta till lite större lägenhet. En vacker juli dag Jenni Tjäder och Tauno Tammilehto fick ett välmående flickbarn. Tauno sökte arbete och till slut hittade ett bra jobb med hyfsat bra lön från en tatueringsateljé i centrala Hangö. Jenni trivs bra på Brand Lines terminalkaféet. Där hon kan använda sitt modersmål med Urho. Tauno är finskspråkig och är vana att prata bara finska med henne. Visst han kan lite grann svenska, tack vare obligatorisk svenskundervisning i Finlands skolor. I sommar Brand Line anställde ett postbud till för att postgång skulle gå fortare. Herr Tjäder är mycket duktig men hinner inte varstans. Nu rederiets post körs varje dag; nya postbuden hämtar från huvudkontoret medan Jim Tjäder hämtar från terminalen i Hangö och sedan på eftermiddag de båda postbud är framme i sina destinationer. Det nye postbuden heter Pekka-Kyösti Kallela och kommer från Nurmijärvi. Han har smal atletisk kroppsbyggnad och klär ofta upp sig i blåvita overaller. Han är riktig sportfåne och är duktig i innebandy. Han är gift med den kraftiga Saara som är hans gamla skolkompis från gymnasiet. Det var i skolan de blev ihop men numera förhållandet har börjat knaka i fogarna eftersom Saara är jämt stressat som om snuten skulle vara på ingång. Pekka-Kyösti såg en annons i Kauppalehti att Brand Line söker ett postbud. Han har alltid gillat att köra längre sträckor. Han har också lastbilsbehörighet i körkortet. Medan Pekka-Kyösti var inne på rekryteringsenheten och pratade med Leena Järkiranta och skrev under anställningspappren, då frun Saara satt i foajén och väntade. Då det råkade komma in
en funktionshindrat ung man. Det sa bara klick när deras blickar möttes. Saara tyckte att kille hade vackra bruna sammetsögon, sympatiska som en gosedjurs ögon, riktiga knappögon, tänkte Saara Kirkkola-Kallela. Kille heter Tuomas Paasio och nyligen har blivit intresserat av bowling och flyttat till den nybyggda Vattula eftersom dit byggdes gruppbostäder. Kajana stad byggde gruppbostäder för de funktionshindrade i det nya samhället Vattula eftersom där det är så lugnt. Det är meningen att Vattula ska bli Finlands provsamhälle där allting ska handikappanpassas så att det skulle vara rena paradiset för handikappade. Samtliga byggnader är nybyggda så dessa är garanterat inte K-märkta. Eftersom Tuomas Paasio fick säga till vad det saknas i samhället. Han tipsade att en bowlinghall vore trevligt att få. Man började bygga en sådan i norra ändan av en av centrala gator som heter Isokatu. I samband med bowlinghallen det blir också simhall. Så fort när Pekka-Kyösti hade kommit till foajén och sagt att han fick jobbet så Saara avslöjade för sin make att nyss hon blev kär i en härlig kille och frågade om de kunde skiljas. Hon tillsatte att visst de kan i fortsättningen vara som kompisar men de är inte längre vi och köper inte längre julklappar till varandra. Pekka-Kyösti ruskade huvudet: Mitä väkkee sitä onkaan, har du blivit tokig? då Saara: No en ole, jag vill ha en annan kille istället du är alldeles för sportig och jag är för stressat så det vore enklare för dig om vi skiljs. Pekka-Kyösti sa: Okeido, för din skull vi kan skiljas, ändå vi skulle inte ses så mycket eftersom jag börjar jobba som transportör och kör post mellan denna huset och Hangö terminal. Saara åkte sista gången hem till Nurmijärvi och hämtade sina tillhörigheter och flyttade till Vattula. Hon köpte en lägenhet från den nybyggda bostadsområde Peurasuo. Lite senare även Tuomas flyttade hos henne. Saara skänkte samtliga möbler till Pekka-Kyösti. De hade en fin villa i Nurmijärvi. Hennes och Pekka-Kyöstis släktingar och bekanta undrade på hennes plötsliga beslut. Förmodligen hon hade alldeles för bra så hon ville börja på nytt. Nu Pekka-Kyösti är singel och kan börja leta en ny kvinna, alltså om han har tid för arbetet. Han sitter det mesta bakom ratten och kör rederiets post. Pekka-Kyösti blev inte så ledsen eftersom frun inte var så speciellt snygg; hon har kraftiga bruna ögonbryn och halvlångt hår samt ganska tjock. Även Saara har tröttnat på Pekka-Kyöstis kroppsbyggnad. Han spinkig som en pinne men mycket stark. Hon tycker att Tuomas Paasio är hennes typ; lagom tjock, en aning smalare som hon själv så hon ser ut vara normalviktig jämfört med honom. Tuomas stammar ljuvligt, i alla fall så Saara tycker. Nu när rederiet har fått två postbud så Jim Tjäder kan ta oftare ledigt. Pekka-Kyösti kör en större skåpbil så det får plats med postlådor. Lastbryggan på huvudkontoret heter fortfarande Jimien Laituri trots där besöker också Pekka-Kyösti. Detta namn är bara på skoj. Kanske senare kunde Jim Tjäder sitta i Pekka-Kyöstis lastbil och vara som medhjälpare vid lastning och avlastning. Jim-Adolf trivs bra på huvudkontorets postavdelning. Det ser ut ordnas på hans kvinnofront, nämligen Ulrika Kartoffel har bestämt att flytta hos honom och börja arbeta på Vattulas blivande sjukhus. Bygget av det lilla sjukhuset har påbörjats. Ulrika älskar jättemycket kusinpojke Jim som är många gånger härligare än hennes ex Jesper. Jesper var så tjatig och tjatade jämt om den sålda reklambyrå och att hur hon mår samt kommenterade varje gång när han skulle till toa. Jim Brander har blivit riktig charmör och är mästare att krama. Ulrika ha träffat Elli Yrjölä och tackat henne att hon hade lärt honom krama korrekt. Jim skojade: Heh, även en trögskalle lär krama korrekt! då Elli och Ulrika skrattade så att deras bröst hoppade i takten av skratt. Innan Vattulas sjukhus blir färdig så Ulrika har gott om tid lära sig finska. Det lär man bäst i Finland. Just därför hon umgås mycket med Elli. Fröken Yrjölä är mycket sällskaplig och hon skojar friskt om allt möjligt. Hon vågar börja prata med okända människor.
I juni Brand Line fick en konkurrent mellan Tyskland och Hangö. Det är ett grekiskt rederi men Helmut och Raymond inte är oroliga. De tycker att konkurrens gör gott. Brand Lines färjor har mer underhållning medan konkurrenten är snabbare. Det nye grekiska rederiet trafikerar bara mellan Hangö och Sassnitz medan Brand Line besöker i två ställen; svenska Ystad och lettiska Liepaja. Brand Line är en riktig relax båten medan konkurrenten är för dem som vill snabbt åka mellan Finland och Tyskland. Nyligen det påbörjades hotellbygge i Hangö och Ystad hamnar. De två Branders bröder har lyckats få massor av delfinansiärer till hotellbyggen. Hotellet i Ystad byggs av Toivosen Raksa och det är den första gången när företaget bygger utanför Finlands gränser. Just nu Matti Toivonen förhandlar med det skånska byggbolagets ägare Mats Hopp att köpa upp Hopp Bygg AB. Mats verkar positiv att sälja företaget för att få extra pengar. Han funderar att grunda ett uthyrningsföretag som hyr arbetsmaskiner. Kanske han kunde göra ett mångårigt avtal med Toivosen Raksa. Matti har lätt att göra affärer i Sverige eftersom han har bott många år i Stockholm. Just nu länsstyrelsen funderar att ge kommunrättigheter till samhället Vattula. Det är Finlands riksdag son bestämmer om det. Det är osäkert om Vattula kan bli egen kommun eftersom i Finland det finns redan för många kommuner. Länsstyrelsen ska försöka övertala politiker på riksnivå att göra Vattula till landets provkommun. Så länge Vattula tillhör till Kajana stad. Kajana stad blir större efter fusionen med Vuolijoki kommun men samtidigt lite m9iondre i söder om Vattula får kommunrättigheter. Arkitekter har redan skissat fram det eventuella kommunhuset för Vattula. Den skulle ligga centralt vid en liten bro över bäcken som nyligen har döpts officiellt till Vattupuro. I samma byggnad med kommunhuset det kunde vara stadshotell. Efter den 11 september terrordådet Brand Line skärpte säkerheten. Raymond bytte vaktbolaget till finsk estniska Haukka Oy. Jim blev mycket glad att pappa äntligen sade upp avtalet med Turvatum. Jim hjälpte till att skrapa bort samtliga Turvatums dekaler i dörrar och fönster. Boris och Sergej trivs bra i Liepaja i granne med sina föräldrar. De har nyligen grundat en bevaknings- och säkerhetsföretag som de döpte till R-Safety. Namnet kommer såklart från första bokstaven i deras efternamn. I framtiden även Igor kommer som delägare i företaget. Just nu han kan inte vara delägare i några företag eftersom han förbereder för att erkänna dråpet av Tuomas Ugander. Han letar febrilt bra advokater. En oktober morgon Jim Tjäder märkte i huvudkontorets reception den snygga blonda Elli Yrjölä. Det var den första gången han träffade henne. Inte ofta han brukar vara i foajén men nu han bestämde sig kolla den lilla utställningen om hotellbyggen som Raymond och Matti hade lagt i foajén. Då såg han den vackra Elli stå bakom reception luckan. Han blev direkt stormkär i henne och även Elli tyckte att herr Tjäder ser sexigt ut; henne upphetsade Tjäders halvflint och den putande magen. Jim och Elli tog en snabbfika i lunchrestaurangen. Sedan han sa att nu det är dags köra posten till Hangö och lovade komma till henne imorgon kväll. Så gjorde han och övernattade hos henne på Sepänkatu. Elli berättade att hon är kompis till hans namne som hon träffade i Lappvikens sjukhus och nästan varje helg brukar en annan kompis som heter Mikko, komma hos henne. Nu när hon har en kille så Mikko kan inte övernatta hos henne och istället han kan sova hos Jim-Adolf i den fina Branders Hof. Jim Tjäder berömde Jim-Adolf och sa att de har på skoj döpt lastbryggan på huvudkontoret till Jimien laituri. Elli och herr Tjäder märkte att de har likadan humor och hör ihop. Varje gång när de ses, så de blir upphetsade och kära om och om igen.
Jim-Adolf är också lycklig nu när han äntligen fick sin kära kusin som flickvän. Även Ulrika Kartoffel tycker att det är så fint i Branders Hof och nu hon är en riktig herrgårdsfru och har bestämd sig att lite senare gifta sig med sin kusinpojke. Jim är alltid pojke fast han är redan 31 år gammal. Jim känner sig som ungdom och vill inte bli kallat som gubbe eller ukko som ordet betyder på finska. Nu när Ulrika väntar tills Vattula sjukhus blir färdig så hon går på finska språkkursen samt besöker ofta hos Elli Yrjölä. Ulrika tycker att Jim Tjäder ser lustigt ut; okammade hår på sidorna och själva flinten glimrar av svett. Självklart hon inte säger det högt, huvudsaken är att fröken Yrjölä tycker om denne tjomme. Visst herr Tjäder är mycket rolig, speciellt när man lite grann små retar honom så han börjar kacka som en teleprinter. Jim-Adolf och Lauri har börjat kalla Pekka-Kyösti för Posti-Pekka. Pekka-Kyösti på sin tur kallar Jim-Adolf för Jimmeli och Lauri för Late. Varje morgon klockan halv åtta börjar Lauris arbete. Sommartid han kommer med sin tuffa motorcykel och på vintern han nöjer sig till sin röda Volvo herrgårdsvagn. Längst bak i bilen det finns massor av tomma ölbackar. Då ölet är helt slut så han beställer från Brand Line nya öl och dessa måste vara tillverkat av estniska Saku bryggeriet. Lauris öl last körs av Jim Tjäder eller Pekka-Kyösti. De hämtar från en varulagret bakom terminalen som är för Tax Free butiken. Egentligen man får inte ta varor därifrån eftersom dessa inte är beskattade. Början av september det vill sägas samtidigt med terrordådet i New York, Vivi's Designs dotterbolag Brandtex Annika Hopeainen och Marit Blodbarm semestrade på USA:s västkust. Det var verkligen tur att de valde just västkusten istället för östkusten för då skulle det ha varit risk att de skulle ha råkat besöka World Trade Center eller varit i den kapade flygplanet. Förgäves Vivi var orolig att missta sina bästa kompanjoner. Annika och Marit reste runt bland annat i Las Vegas och Los Angeles. De besökte också i Mexiko men hann precis tillbaka till USA innan gränserna stängdes. Annika tog massor av foton med hjälp av sin nya digitalkamera som hon la på sin hemsida för att Vivi skulle se livet i USA: Sådan tur att på samma kväll Annika ringde till Vivi i Finland och sa att de är fortfarande vid liv och mår bra. Det var en lättnad för Vivi. Under hösten Jim-Adolf fick för första gången respons om sina enkla hemsidor av en tysk person som bor nära Berlins största flygplats. Personen använder pseudonym Reuter. Först han trodde att det var den välkända nyhetsbyrån men det var ingen nyhetsbyrå utan en 20årig radiointresserade kille, ja det verkar att det är en han eftersom personen har manligt stil att skriva och beskriva saker och ting. Denne mystiske Reuter berättade mycket om tyska radiostationer och kritiserade Jims hemsidas kodning eftersom där det finns konstiga och onödiga taggar och kommandon som till exempel SPAN och för mycket HT på platser där dessa taggar inte bör finnas. Jim berättade att orsaken till detta är att han använder dataprogrammet FrontPage som automatiskt tillsätter dessa taggar. Reuter bad honom lära sig koda hemsidor för att slippa använda Microsofts program. Reuter avskyr Microsoft och brukar skriva bokstaven S företagsnamnet med dollartecken eftersom deras program är svindyra samt Microsofts program har dold källkod. Jim lovade försöka lära sig kodning fast det är mycket svårt för honom eftersom han inte kan så mycket om dataprogrammering, däremot ordbehandlare och FrontPage han kan använda bra. Jim tycker att Reuter verkar mycket lugnare och sakligare än chatt-kompis JV. Han har inte hört något av honom. Jim har fått sina hemsidor av en tysk datatidning som han prenumererar. På hemsidan han har lagt ut sina berättelser. Reuter orkar inte läsa dem eftersom berättelserna är väldigt långa.
Igors förberedelser för att ge upp sig för polisen har gått långt och han är nästan klar. Han ska bara göra lite små förhandsordningar för framtiden. Efter fängelsedomen han ska eventuellt byta identitet för att gamla synder inte skulle väga för mycket. På julafton Branders samlade sig till Raymondin hovi för traditionell julfirandet. I år Ulrika Kartoffel var för första gången med Branders julfirande. Tidigare jular hon har varit hos pappa Ruben eller mamma Beatrix. Nu hon har längre väg till Tyskland men hon trivs bra i norra Finland i kusin Jims sällskap. Raymond och Eva tycker mycket om Ulrika fast år 1992 de kritiserade hennes uppförande men det är ju gamla synder. De är glada att sonen har hittat den rätta kvinnan. De kan lita på fröken Kartoffel. Även Ruben är glad att dottern har blivit ihop med kusinpojke istället för den jobbige Jesper. Han och exfru Beatrix var oroliga om Jesper skulle locka henne till någon av Reeberbahns bordeller i Hamburg och då skulle dotterns rykte smutskastas. Tidigare Jim hade starka fördomar om Beatrix och inbillade sig att hon skulle vara besvärlig och ihilistisk men där hade Jim-Adolf Brander fel. Beatrix har lovat komma på besök hos Jim och Ulrika i Branders Hof. Raymond har anställd till sonens herrgård ett hembiträde. Det är Vivin hovis hembiträde Anne och Lempi. Lempi jobbar på Vivin hovi medan Anne jobbar på Branders Hof. Vid behov de båda kvinnor hjälper varandra. Även Raymondin hovis hembiträde Santra kommer hjälpa på Branders Hof. Santra tycker mycket om Jims utseende och komihåg en gammal drömbild som hon hade sett flera år sedan på natten där Jim var hennes make. Hon ska försöka undvika att jobba på Branders Hof för att inte bli för mycket kär i honom. Han har redan en flickvän samt hon själv har en kille. Santra Puustinen och Jean-Sixten Palonen är lyckligt gifta. De bor kvar på Linnuntie 6. Jim fick av pappa som julklapp en skanner för att han kunde digitalisera sina gamla teckningar. Vissa teckningar är skrämmande som han hade ritat då han mådde dåligt. Han har visat dem till Ulrika som tyckte att dessa teckningar bör sparas och hon började skriva en bok om psykisk ohälsa. Hon kommer intervjua Jim för att boken skulle bli en riktig facklitteratur. Nu i Branders Hof det finns två författare; en fackförfattare och en romanförfattare. Ulrika tycker mycket om Jims Arrow berättelse som har många dimensioner. Den han har börjat skriva före självmordsförsöket och fortsatt skriva i mentalsjukhuset. Han skriver fortfarande. Jim har beskrivit levande erfarenheter på helvetes porten. På juldagen Jim fick ett problem med skannern; den stödjer inte Windows XP. Tur att Einar kunde fixa problemet igenom att hämta från nätet nya drivrutiner. Då skannern fungerade fint. Såklart Jim berömde sin nya skanner till e-postkompis Reuter. Så fort när Jim hade nämnd att systers man fick hämta från nätet drivrutiner för att skannern skulle fungera i Windows XP då Reuter rekommenderade att Jim skulle avinstallera Windows och ersätta med Unix eller Linux eftersom dessa passerar på öppen källkod. Jim orkar och kan inte börja installera Linux passerade operativsystem. Han har läst att Linux installation skulle vara svår. Reuter har lite grann kritiserat Jim att han inte tar egna initiativ till problemlösning med datorn utan ofta frågar honom eller Einar. Han har också kritiserat honom eftersom han är så gammalmodig på grund av trådtelefon. Han tycker att bara mobiltelefon skulle räcka utmärkt nu på 2000-talet. Jim tycker att det skulle vara för dyrt att ringa med mobiltelefon till Tyskland. Nu det blir fler Tysklands samtal när Ulrika bor hos honom. På nyårsafton Branders åkte till Hangö hamn för att ta emot det nya året och den nya gemensamma europeiska valutan. De tycker att det är synd att Sverige inte gick med i EMU och håller tummarna för ett ja i kommande folkomröstning.
Under hösten på Brand Lines färjor det har övats att hantera euron. Nu besättningen är riktiga euromästare. Jim bestämde sig börja samla euromynt från olika länder och samtidigt han skulle få en egen buffertfond. Han klistrade på bilbakrutan en dekal; Euro Uusi raha 2002 som betyder euro, en ny peng. Han hoppas på att även Sverige och Storbritannien skulle införa euron. Även Gunther är ett stor euro vän. Charles och Agatha är lite mer moderatare om eventuell valuta byte i Sverige, Danmark och Storbritannien, men även de tycker att det är bara bra att nu Europa har en egen valuta och vill att den skulle bli ett bra motvikt mot Dollarn. På nyårsafton säkerhetsföretag Haukka Oy körde euromynt till Brand Lines terminalen och sedan de levererades till färjorna. Samtidigt det samlades bort de gamla så kallade mormors mark. Marken, franc, lire, gulden och pesetas har kommit till valutors ålderdomshem. I Hangö hamn VD Raymond höll ett nyårstal om den nya fina valutan och Brand Lines goda ekonomin. I Sassnitz hamn Helmut höll ett likadant tal. Ett år sedan Jean-Sixten Palonen gifte sig med Santra Puustinen. De har redan två barn; Tommi och Niina. Vivianne Palonen är förlovat med Esko Kivinen. Familjen Palonens blev miljonärer början av 90-talet då de vann Lottopotten; tio miljoner dåtida finska mark. I början pappa Palonen blev förvånad att vad ska göras med pengarna. Sedan han fick en bra idé att grunda flygbolaget Palos Aero för att konkurrera med Finnair och SAS. Många år Finnair har haft monopol ställning det vill sägas behöver konkurrens. Snabbt Palos Aero blev mycket populär tack vare låga priset och bra service. Innan Palonens blev miljonärer då de var helt vanlig arbetarfamilj. Början av 80-talet de hade flyttat flitigt mellan Sverige och Finland. Till slut de bestämde sig flytta till Sukeva. Idag Ray och Eva bor på samma gata som Jean-Sixten och Santra. Bara Vivianne och Esko vill bo kvar i deras gamla villa i södra Sukeva.