År 2000 Efter millennieskiftet Raymond körde sin son tillbaks till Lappvikens sjukhus. Jim mår nu mycket bättre och får inte längre konstiga idéer så fort han ser vackra tjejer eller motgångar. Han hoppas att om några år han skulle bli utskriven. Då gäller det hålla tummarna att inte hamna i fängelse på grund av skolkompis morden. Raymond ska hjälpa sin son att skaffa bra advokater. Jim har skrivit mycket i sin lilla sjukrum. Han har mejlat berättelserna till Gunther för att han skulle hjälpa till att publicera dem. Höstas Gunther skickade den första delen av Jims Arrow berättelsen till ett förlag. Strax innan jul han fick besked att berättelsen kommer att publiceras som bok någon gång i vårvinter. En måndag i mars 2000 boken kom till bokhanden i form av pocket. Jim och Gunther känner sig stolta. Samtidigt med Jim berättelser Gunther skickade sin egen berättelse till den samma förlag. Såklart Jim har fått läsa hans berättelse som passerar på Jims gamla liv. Idag Gunther vågar visa berättelsen till honom eftersom kompisen har blivit frisk. Nu när Jim läser om sitt gamla liv i Gunthers berättelse så han blir förskräckt och delvis roat att hur galen han har varit. Såklart Gunther hade ändrat samtliga namn så att ingen skulle känna igen sig. Direkt när han hade fått reda på att boken finns nu i bokhandeln, då han och Ellen åkte till bokhandeln i Kajana för att presentera boken. Folk inte var så intresserade eftersom Gunther är debutant det vill sägas han inte är känt författare. Han presenterade också Jims bok, att den är skriven av en ung man som hade svåra problem men blev botat på en mentalsjukhus. Lokaltidningen skulle ha velat intervjua Gunther och Jim men Gunther sa att det får dem göra så fort Jim har blivit utskriven från psykiatrin. Han behöver extra lugnt just nu. Gunther känner lite blyghet för sina egna föräldrar eftersom tidigare han har skrivit massa skit hemma, men denna bok inte är skit men ändå blygheten har fastnat hård i hans hjärna. Samma gäller även Jim. Han vill inte visa för mamma och pappa sina berättelser eftersom de kan bli oroliga att han skulle babbla allt möjligt i sina skrönor och sedan sprida dem runt hela världen. Jim ska visa sina verk till mamma och pappa om dessa skulle bli bestseller. Från bokhandeln Gunther och Ellen åkte till Vivin hovi för att berätta om boken för Vivi och Einar. Einar tyckte att det var underbart att brorsan har blivit riktig författare och frågade om Jim vet om boken eftersom den handlar om honom. Gunther svarade att det vet han och blev glad. Einar och Vivi kommer tillsammans läsa Gunthers bok i sängen vid läggdags. I boken Jim heter John och utspelar sig i Wales. Gunther har ändrat alltihop så att man inte kan veta vem är i verkligheten. Ingen vet hur mycket det är sant. Vivi brukar surfa på Internet efter klockan 18 eftersom hon har fortfarande modemanslutning. Hon funderar skaffa bredband men vet inte om det är möjligt på glesbygden. Området omkring huvudkontoret kommer i all sannerligen döpas till Vattula. Man har börjat dra dit fiberoptikkablar för bredband. Bakom Brand Lines huvudkontoret det har gjorts en stor gräsplan för att kunna spela brännboll och fotboll. Kvarteret bakom huvudkontoret har döpts till Stella eftersom en av arkitekternas fru råkar hetta så. Han ville döpa kvarteret efter sin hustru för att slippa eviga tjatet att aldrig glömma kära frun. Huvudkontorets tomt har fått namnet Brander saareke eftersom platsen innan byggnaden faktiskt liknade som en ö mitt i skogen. Fortfarande i sin lilla sjukrum Jim brukar chatta med sina chattkompisar på nätet. I mars månad JV slutade chatta på grund av tidsbrist. Helt enkelt han inte har tid chatta eftersom han har jobb att sköta. Han lovade skicka e-post en gång i veckan och chatta på helgerna. Nupo har inte länge haft möjlighet chatta och de har tappat kontakten eftersom Radio Nova chatten lades ner.
Raymond funderar anställa postbud som skulle köra mellan huvudkontoret och Hangö samt sortera post inne i huvudkontoret. Då Jim blir utskriven från sjukhuset så han ska anställa honom till huvudkontorets postavdelning. Raymond tycker att sonen inte ska köra post längre sträckor för att inte bli ansträngt. Postverkets tjänster är svindyra så det vore bra ha egna postbud. Raymond la annonser i Kauppalehti och i Kainuun Sanomat. Om en vecka kervobo Jim Tjäder sökte jobbet. Eftersom han bor i Kervo i Södra-Finland så det är perfekt jobb för honom. Tyska sidans postgång sköts av tyska posten. Jim Tjäder är tvåspråkig så det är en merit. Jim Tjäders föräldrar Anders och Ann-Britt tycker att det är jättebra att sonen fick en riktig anställning och vädjade till honom att sköta arbetet så bra som han kan och inte göra några extra saker. Innan han fick lönebidrags anställning på Kervo stadshuset, då hade han ungdomspraktik på Träskända sjukhus administrationen. Där herr Tjäder skrev massor av barnsliga papperslappar som orsakade sparken. Nu han försöker allt för att skärpa sig och sluta med barnsligheter men det är svårt eftersom huvudknoppen strålar av ljuvliga praktiska skämt. Han har lyckats bra på Kervo stadshuset men vissa av arbetskompisar har varit mycket taskiga mot honom men det har han ignorerat. Han har svårt vara saklig om omgivningen skulle vara busig och barnslig så han lätt tappar kontrollen. Nu Anders och Ann-Britt är mycket glada att Brand Line anställde sonen till postbud. Han kommer träffa massor av folk och bli bättre i bilkörning. Jim själv blev förtjust i det lilla samhället runt huvudkontoret. Om han skulle drivas i det nya arbetet så han kunde flytta till detta nya samhälle mellan Norra Savolax och Kajanaland, Vattula ligger precis på gränsen mellan dessa två landskap. Herr Tjäder är född i Östersund så hans hjärta slår extra mycket för Kajana eftersom den är Östersunds vänort. Det blir svårt för honom flytta hemifrån, speciellt så långt eftersom han har vana att besöka ofta hos sina föräldrarna. Jim Tjäder börjar som Brand Lines postbud från och med den första september. Han slutar på sitt nuvarande arbete i juni månad. Det känns så gott att slippa höra arbetskompisarnas eviga Hurri vitsar. I början Jim tyckte att det var skoj men sedan han började tröttna på det. I början han tyckte att skällsordet Hurri lät roligt eftersom den liknar på det svenska ordet Hur, men sedan det blev alldeles för tjatigt. Nu han slipper höra ordet och får lugnt och ro köra rederiets post mellan terminalerna och arbetsgivaren betalar bensinen. Han kan lyssna på goda svenska schlagers i bilens cd-spelare utan att någon skulle börja kalla honom för Hurri perkele. Så fort i radion det pratades om något negativt om Sverige då arbetskompisarna tittade på honom som om han skulle vara den skyldige till det negativa. Jim Tjäder är stolt svensk och i hemlighet önskar om Finland skulle återförena med Sverige precis som före 1800-talet men detta är bara önsketänkande. Han är ganska lik sin namne Jim-Adolf. De har inte träffat varandra. Herr Tjäder har bara läst sin namnes hälsningslapp som han hade hittat i bilen. Han har inte råd byta bil. Annars han är mycket nöjd till den vita BMW. Häromdagen han frågade Raymond om Jim-Adolf att vem han är. Raymond frågade att det är hans son som är just nu i sjukhuset och om några år blir utskriven. Detta var en lättnat till Jim Tjäder att namne lever och kommer inte spöka på baksätet. I november i höstas Vivin hovi fick en granne, mittemot fasaden, andra sidan av den lilla ängen. Det är lyxigt vit tegelvilla som byggdes av rullstolsbundne Reino som blev förlamat i samband med motorcykelolycka. Han har gott om pengar men inte lika rik som Branders. Början av april Reinos villa blev färdig. Han flyttade tillsammans med sin sambo Susanna och två tonåriga döttrar samt den tuffa schäfern.
Ett år sedan han skilde sig eftersom ex-frun inte orkade bo tillsammans med den temperamentsfulla mannen. Reino har massor av ihilistiska drag och allting ska vara så märkvärdigt. Döttrar ville bo hos pappan eftersom mor hade narcissistiska drag och brände lätt proppen. Reinos häftiga temperament kan bero på motorcykelolyckan. Att hamna i rullstol var alldeles för hård bit för den tuffe mannen. Hans exfru påstår att hennes narcissism beror på mobbningen på folkhögskolan där hon blev kallat hora av en korpulent tjej som brukade bocka henne med sin stora mage medan hon kallade henne för hora. Orsaken kan vara svartsjuka att hon hade lyckats charma Reino. Nu efter skilsmässan exfrun träffade en ny man som verkar översnäll. Just översnälla män brukar vara lätt byte för narcissistiska personer. Reino träffade Susanna i en park i Idensalmi där han rullade ilfart med sin rullstol och personliga assistenter fick springa efter. Det var kärlek på första ögonkastet då han var nära köra på den blonda Susanna. Hon såg hans blåa ögon och det sexiga bruna helskäggen och blev kär upp till öronen. Då bodde han i Idensalmi och i höstas när han och Susanna körde en sväng i den blivande Vattula området så de blev förtjusta i den fina tomten mittemot den vita herrgården Vivin hovi. Det är coolt att bo granne med en herrgård för att kunna skryta till kompisar att man har miljonärs granne. Reino har handikappanpassat sin Volvo herrgårdsvagn. Hans villa blev också handikappanpassat och fick ekonomiskt stöd för handikappanpassning av huset. Mitt i villan det är en simbassäng med bred rullstolsramp så han kan bada alldeles själv. Dagligen han får besök av kommunens personliga assistenter och han utnyttjar deras hjälp till max. Såklart han har full rätt till sina assistenter. Han brukar på kvällarna läsa lagboken för att veta vilka rättigheter har de rörelsehindrade. Assistenter brukar parkera sina bilar vid Y-vägren; den högra grenen leder till Vivin hovi och vänstra grenen leder till Reinos villa. Han har förbjudit sina assistenter köra närmare huset för att inte förstöra gräsmattan. Deras bilar står på vägen så att Einar och Vivi har det svårt komma hem. Häromdagen Einar artigt sa till assistenterna att de skulle parkera närmare Reinos villa eftersom det är så trångt i Y-korsningen. Då Reino var närvarande och började djävlas till Einar: Har du din jävla igelkott någon körkort, vitun ääliö! och skrattade elakt. Då Einar brände proppen och visade upp långfingret och sa: Haista vittu, gubbjävel, Fuck you! och visade upp igen långfingret och demonstrativt gasade och körde ilfart mot Vivin hovi. Reino tittade länge efter och funderade att den där grannmannen inte har alla Mumin i dalen. Einars hjärta dunkade häftigt och skulle ha velat ge stryk till sin granne men så långt vill inte gå den snälle Einar att han skulle slå en rörelsehindrat man. Här och med Einar började blinka fönsterlampor som vetter mot Reinos villa. Einar önskar att Reino skulle tröttna på lampblinkning och flytta men det visade sig mycket dålig och barnslig idé. Reino är mycket uthållig och envis finne som inte ger sig upp så lätt speciellt om motparten är en atletisk man med igelkottsfrisyr. Sådana personer som Einar, brukar Reino kalla för homosexuella. Reino själv är lite korpulent och det beror såklart på att han sitter i rullstol och är en gottegris. Just därför han har hemma styrketräningsgrejer men det hjälper inte om man äter för ofta söta kakor och godis samt dricker öl. På Valborgsafton när Raymond och Eva var på väg till Vivin hovi för att fira Valborg, då i Y-korsningen Reino anföll som grisen på limpan och klagade om Einars uppträdande. Reino vet att Raymond och Eva är Einars svärföräldrar. Nu han var utan tröja fast det var kylig Valborgs förkväll. Reino brukar ofta rulla ute utan tröja för att alla skulle se att han skulle vara tuff och maskulin. Att vara utan tröja han brukar kalla för att fläska sig.
Nu Reino klagade för Raymond att svärson Einar brukar visa upp långfinger och blinka lampor. Såklart detta var en chock för Raymond och Eva att den nya släktingen inte kan behärska sina känslor. De skulle ha förstod om sonen skulle ha gjort något sådant men inte Einar Brick, mannen som annars verkar så schysst. Så fort de hade kommit in i Vivin hovi, då Raymond ville snacka lite med Einar i enrum. Eva lockade Vivi till trädgården för att titta på växter som hon hade planterat. Det finns gott om hallonbuskar och svartvinbärsbuskar. Varm svartvinbärssaft är ren medicin för febersjukdomar. Eva inte vill riskera att dotters och Einars äktenskap skulle förstöras på grund av Reinos klagomål så det var bäst vara ute medan Raymond och Einar reder ut det inträffade. Eva och Raymond vill att släkten skulle fortsätta eftersom sonen är så blyg att hitta den rätta samt han har haft psykiska problem. Vivi föreslog för sin mor att här på gräsmattan man kunde resa upp en minnes staty för mormor. Eva tyckte att det lät fint samt även hon skulle skaffa en minnesstaty i egen trädgård. Så fort när Eva och Vivi hade gått ut, då Raymond harklade sig några gånger och började: Do you Know vet du vad den där grannmannen sa om dig? Einar rodnade och det började dunka i huvudet. Han var rädd om svärfar skulle kräva skilsmässan. Einar kunde bara säga: What he said? Då Raymond exploderade av ilska: Jo, Reino sa att du visar upp långfinger och blinkar ljus, vad fan är det här för något? Einar funderade om han skulle neka alla dessa anklagelser men beslöt i alla fall lägga alla korten på bordet: Yo, jag gjorde sådana korkade saker eftersom hans assistenter parkerar sina bilar mitt i denna Y-korsning så att det är svårt komma hem. Einar svalde och fortsatte: Helt enkelt jag brände proppen på grund av den där ångskallen. Einars knän började darra och han var nära brista i gråt men lyckades i alla fall hålla uppe masken. Raymonds ansikte var illröd av ilska och den svarta helskägg vibrerade av ilska. Han sa flera gånger Donnervetter, Fuck samt många välkända finska svordomar. Einar lovade handen på hjärtat skärpa sig och be om förlåt av Reino. Raymond lugnade sig och sa att man inte löser några problem att visa upp finger och svära utan man ska mycket artigt be flytta bilar om de skulle stå på vägen. Einar svarade att precis så gjorde han i början men då Reino och assistenterna började djävlas. Raymond ruskade huvudet: Det är ingen idé bränna proppen eftersom du tillhör i redarsläkten... Det inte vore bra reklam om ägarna skulle bråka med grannar av småsaker eftersom ryktet kan lätt gå till tidningar. Då Einar: Yo, det är helt sant, prata inget om det här till mina föräldrar eftersom då skulle säkert dem bli chockade. Raymond lovade tiga om saken om det inte skulle komma fler klagomål. Till slut de skakade hand med varandra och gjorde ett så kallat High Five -gest; handflatorna slogs i samman som symboliserar vänskap. Einar bjöd för svärfar en snaps av Jägermeister. Därefter gick han ut för att be om förlåt av Reino, annars han inte skulle ha kunnat sova. Einar stannade utanför grannens ytterdörr och funderade febrilt att hur skulle han förklara sina barnsligheter. Han tryckte på dörrklockan och snart Reino rullade till dörren och öppnade. Han tittade misstänksamt att vad Einar har nu hittat på. Einar räckte ut högra handen som försoningsgest och sa: Förlåt att jag var så barnslig och det kommer absolut inte upprepa sig mer! Reino nickade: Äh, vi glömmer det inträffade, huvudsaken är att du tog förnuft i fånga. Reino fortsatte: Jag lovar prata med assistenter att de skulle parkera närmare huset så bilar inte skulle stå på vägen och inte heller jag har varit så schysst mot dig. Jag är ibland på dåligt humör på grund av att jag hamnade i rullstol. Einar sa att han förstår det och sedan önskade trevlig Valborg och lovade bjuda fika någon dag. Reino tackade för det. Sedan Einar gick tillbaks hem till Vivin hovi och kände som om en stor sten ha rullat från hjärtat. Framme i biblioteksrummet han sa till sin svärfar att nu han har gjort det som man ska; förlåtelse. Raymond sa: Så ska det låta, Bumtsibum! och vädjade till att han aldrig mer skulle bränna proppen så där viset. Lite senare kvinnorna kom in och då Eva frågade sin make att hur läget är här inne. Raymond svarade: No joo, vi bara pratade om livets stora gåtor att bakom varje aktie finns en levande människa som bör respekteras. Då Raymond och Einar gapskrattade.
Lite senare efter kaffet Raymond och Eva gick hem. Det går en genväg bakom Vivin hovi. Mitt i mellan det är den smala skogsbäcken som blir bredare i närmare huvudkontoret och där bäcken har fått namnet Vattupuro. Bäcken börjar från bottenlösa mossan andra sidan av Vivin hovi. Mossan är mycket farlig så det är bäst att man inte börjar leka där. Om man slår upp en käpp i den vattensjuka mossan så käppen försvinner ner i kärret, så stark sug har denna mystiska mossa som kallas för kärröga. Det är starkt ström i bäcken som går till sjön Sukevajärvi. När Raymond och Eva hade gått, så Vivi frågade sin make: Vad var det ni pratade om i biblioteket medan jag och morsan kollade växter i trädgården? Einar stammade: Jo... vi bara lite små bråkade om Brand Lines aktier att hur mycket man ska sälja samt om grannens parkeringsproblem. Vivi skrattade: Ni säljer väl inte ut rederiet? Det är väl inget bråk mellan dig och farsan? Einar svarade att det inte finns bråk. Vivi lite grann tvivlar om det eftersom hon själv har sett några veckor sedan då Einar hade tittat mycket mot grannhuset så att fönsterlampan gungade och sedan telefonen ringde om och om igen. Det var berusade granne som klagade att varför lampan blinkar så där viset. Reino är mycket känslig till yttre stimulanser så fort han är full. Han tyckte att ljuset blinkade men i själva verket det var fönsterlampan som pendlade. Vivin hovis fönsterlampor har starka glödlampor. Einar påstod att han hade ringt fel men Reino var säker att det var rätt nummer eftersom under telefonsamtalet ljuset blinkade inte men den började blinka direkt efter samtalet. Den kväll Reino ringde upprepade gånger så att Vivi blev skittrött på det eftersom hon ville sova men i sådan telefon rumban man inte kan sova. Till slut hon själv svarade och sa att nu får det vara nog. Reino slutade att ringa eftersom han inte vill djävlas mot kvinnor. Det räcker att hans narcissistiska exfru hade besvärlig pressande röst så fort hon var sur. Vivi var trött eftersom hon hade jobbat i trädgården och sedan ridit med Brand Laukko. Reino mumlade något obegripligt till Vivi och sedan lade på luren. Hon tog telefonsladden ur väggen för att kunna sova ifred. Hon kunde inte veta varför Reino ringde så många gånger men nu efteråt hon har förstått orsaken och det är hennes kära make. Visst hon såg när Einar tittade intensivt mot Reinos villa och lampan pendlade. Nu på Valborgsmässoafton hon förstod mer om det men orkade inte börja kritisera honom eftersom all sannerligen pappa redan hade kritiserat honom. Jims chattande har blivit mindre eftersom den mystiska JV säger att han jämt jobbar övertid samt Radio Novas chatt lades ner på grund av för många konstiga bråkfulla typer däribland den mystiska Valurauta och Uhrilammas. Det fanns misstankar att det skulle finnas med några hackers med sina störningsprogram som till exempel den hemska Vinnuke. Programmet används för att göra andras liv i chatten otrevlig. Helt enkelt chattägaren Alma Media inte hade råd och resurser att underhålla chatten. De vill satsa mer på radiokanelen och tv-kanal MTV3. Istället för att chatta Jim brukar skriva sina berättelser och snacka med sina nya kompisar. Inte heller Vivi har chattat lika mycket som tidigare. Istället för chattandet Vivi började leta efter designsajter för att få mer inspiration. Då och då hon chattar lite grann på några ungdomliga chatten som till exempel IRC-Galleria och NRJ chatten för att höra ungdomstankar. I NRJ chatten hon bekantade sig på en Finlands tyska Ulrika Holzkoppel som gav verkligen fina modetips. Kanske denna okända Ulrika kunde börja jobba på Vivi's Design, tänkte Vivi Brander-Brick. Ulrika skickade henne sitt foto där hon står vid vita tegelväggen iklädd i gråa långärmade skjorta. Vivi tycker att skjortan ser fin ut och frågade att var hon hade köpt den. Ulrika svarade att hade hon köpt den länge sedan från Stockmanns varuhus i Helsingfors. Omgående Vivi gjorde ritningar till en likadan skjorta för att man kunde göra mönster av teckningen. Kring Brand Lines huvudkontoret det har redan blivit många villor och höghus. Det byggs mer och ännu mer är planerade. Raymonds dröm om ett nytt samhälle har blivit verklighet.
Nu det är helt klart att samhället får namnet Vattula som är Raymonds idé. Vattu är hallon på finska och det är hans favorit bär. På området finns massor av vilda hallonbuskar som ska sparas så mycket som möjligt. Mitt i området det ska bli en park som döps till Vattupuisto med massor av fina hallonbuskar. Det är meningen att de boende får plocka så mycket som de vill. Vattula ska bli ett slags försökssamhälle där man skulle pröva på olika samhällsidéer och ekologiskt boende. Kanske i framtiden Vattula skulle få kommunrättigheter för att bilda försökskommun med ytterligare lagprover. Bakom huvudkontoret det blir en större stadspark som får namnet Peurasuonpuisto eftersom där man har setts många hjortar men nu under byggtider hjorten har lämnat området men förhoppningsvis dessa rackare skulle komma tillbaka. Mellan huvudkontoret och parken Peurasuonpuisto det byggs för fullt en polisstation. Framför polishuset det är en stor gräsmatta för fotboll och andra bollspel. Andra sidan av gräsplanet det byggs vita och gula våningshus samt ett vattentorn av rödtegel. Bakom höghusen det byggs församlingshemmet eftersom det är ganska långt till Idensalmi och Kajana. Början av juni stadskansliet i Kervo i Finland bjöd sommarfest för sina anställda i en sommarrestaurang vid Vanda ån. Samtidigt post- och kopieringscentralens flyttades från kansliet till fastighetskontoret. Den 30åriga Jim Olof Tjäder jobbar just på denna avdelning och delar brev och paket till olika förvaltningar i huset. Nu på sommarfesten han avslöjade för sina kollegor att han har fått en fastanställning från rederiet Brand Line och i höst börjar som postbud. Han berättade att han kommer köra mellan huvudkontoret i det nya samhället Vattula och terminalen i Hangö. Det blir mycket bilkörning men jobbet är mycket fritt. Huvudsaken är att företagets post kommer fram i rimlig tid. Slutet av september Jim Tjäder flyttar från föräldrahemmet eftersom nu det är ett gyllene tillfälle för det. Nämligen i Vattula det finns nybyggda vita arbetarbaracker med mycket billig månadshyra. Barackerna är mycket trivsamma med tvårumslägenheter som passar perfekt för en person. Såklart Anders och Ann-Britt är glada att äldsta sonen vill bli självständig och flytta till födelselandet där han har fått ett bra arbete med bra lön. Mamma Ann-Britt lovade tvätta tvätten för att sonen skulle få mjukstart. Han kan lämna tvättkorgen på väg till Hangö. Jim har redan funderat att nästa fas är att försöka hitta flickvän men det är mycket svårt på grund av den förbaskade blygheten. Han vågar knappt krama en tjej inte tala att kyssa och ragga. Familjen Tjäder inte har någon vana att omfamna varandra och det är synd. Jim har blivit känselhandikappat det vill sägas kompiskramar känns inte naturliga men han skulle vilja bli bättre på att krama sina nära och kära. Kriminalinspektör J-O Kasa har inga spår efter de mystiska Molskaya Men. Han har anlitat privatspanare Jussi Vares från Åbo för att leta fram Molskayas. Herr Vares har kontakter i den undre världen så Kasa är hopp full. I nästan varje Poliisi-tv sändning man började visa upp en rekonstruktionsvideo om fallet Molskayas som passerar på Tuomas kompisars och Jims berättande. Dessa är den enda spåret. På Lappvikens sjukhus Jim orkar inte längre se Poliisi-tv eftersom det har blivit väldigt tjatig. Han får inte längre brummande läten så fort han hör om Tuomas Ugander. Jim mår mycket bättre och väntar den dag han blir utskriven. I januari Vivi märkte att hon är gravid och förlossning sker någon gång i sommar. På vårkanten mage började växa rejält. Först hon avslöjade till Einar och därefter till föräldrarna. Barnet fick sin början i höstas strax före Elisabeths begravning. En dag mitten av juni Vivi kände att nu barnet vill ut. Då Einar körde henne ilfart till BB i Kajana. Det blev ett välmående gossebarn som döptes till Petrus. Nu det känns tryggt att Vivin hovi har fått en arvinge, precis som Vivi sa då barnet hade kommit till världen. Vivi och Einar ska göra ett barn till för att lille Petrus skulle få en lekkompis.
Raymond och Eva tycker att det är härligt att äntligen de blev morfar och mor. De väntar den dag när Jim hittar en tjej. Kanske det är Elli Yrjölä. Hon verkar så humoristisk, kanske för humoristisk nämligen fröken Yrjölä är mycket barnslig. Det är Jim med. Det här har Eva funderat otaliga kvällar medan hon tar bloss vid ytterdörren. Även Jim funderar febrilt om Elli skulle vara den rätta. Han tycker väldigt mycket om henne men nackdelen är att ibland hon är alldeles för barnslig. När hon är mest på bushumör så hon på skoj brukar ropa: "Blä, blä ime munaa!" och skrattar. Visst detta är barnsligt och fräckt men Jim gillar sådant humor. Ibland Elli brukar spela med sina läppar så att hon rör dem med fingrar och det blir ett lustigt läte. Jim tycker att detta låter roligt. Jim kallar detta för läppspel. Det kan hända att Jim och Elli skulle bli bra par. Det är ingen idé försöka dejta på Lappvikens mentalsjukhus men kanske då de båda har blivit utskriven. Början av juni Arthur Brander köpte en ny mobiltelefon eftersom den gamla var gammalmodig och tung. Såklart han valde tyska Siemens eftersom han är tysk heltidspolitiker. Det är bra att gynna tysk mobiltelefon tillverkare för att få även röster från patrioter. Annars dessa röster skulle gå till nynazister och populister. Hela kvällen han övade att använda sin nya fina mobiltelefon. Då frun hade somnat, då övade han skicka SMS. I övnings skull skrev han; Hallo Eva! Ich liebe Dich såklart han hade inte mening att skicka detta till någon men det hände en olycka och han råkade trycka två gånger på knappen Skicka. sådan tur han märkte misstaget och kollade att till vilket nummer gick meddelandet. Han kollade numret och hans farhågor besannades; det var fru Karina som fick denna övnings SMS. Han hörde SMS signal från fruns mobil och sprang till sovrummet och tog mobilen och snabbt raderade smset innan hon skulle hinna före. Det var jäkla tur att Arthur kunde använda fruns mobil, annars det skulle ha blivit ett helvete. Hon vaknade och undrade på att varför han pillar på hennes mobil, då han stammade att det var bara en övnings SMS som han råkade skicka till henne. Hon ville se det, då han sa att han hann raderat det och det var bara en fräckis. Såklart Karina var sur som Zlatan men lugnade sig då han lovade köpa en äkta minkpäls. Om hon skulle ha hunnit se smset då en minkpäls inte skulle ha räckt till utan då hon skulle ha varit tvungen knacka ut hans tänder samt utforma ansikte på nytt. Den sista juni Jim Tjäder slutade på Kervo stadshuset. Innan han börjar som Brand Lines postbud, då han ska hålla en härlig semester. Slutet av september börjar hans nya arbete. Han är så glad att äntligen fick ett riktigt jobb som inte är lönebidragsanställning. Lönebidrag är nästan som skyddat arbete. Hans arbetsbil är en vit skåpbil med text; Brand Mail. Brand Mail är rederiets minsta dotterbolag men ägs av VD Raymond Brander och biträdande VD Helmut Brander. Byggbolag Toivosen Raksa är rederiets största dotterbolag och ägs av Matti och Stina Toivonen. Lika stort dotterbolag är den svenska byggbolag Hopp bygg AB som ägs av Mats Hopp. Vivi hade meningen att flytta till Toronto för att grunda Brandtex Inc men graviditeten kom emellan. Istället Annika Hopeainen åkte dit för att grunda Vivi's Designs dotterbolag som kommer marknadsföra kvinnornas kläder till Kanada och USA. Samarbetspartner Marit Blodbarm som redan bor i Toronto, har ordnat arbetsvisum för Annika. Marit och Annika kommer anställa några arbetslösa textilproffs. I juli Raymond, Eva och Jim åkte till Tyskland för att träffa släktingar och bekanta. Jim fick permission från sjukhuset eftersom hans hälsotillstånd har blivit mycket bättre. Läkarna funderar på att skriva ut honom. Denna permission är ett prov; om allting går bra så han blir utskriven fortare. Jim lovade ta alla mediciner varje dag för att må bra.
Denna sommar är den första utan Elisabeth. Eva ska prata med sina två bröder angående om gravskötsel. Från Berlin Branders åkte till Garmisch-Partenkirchen för att delta i deras andra släktmöte. Detta är den första för Jim. Före mötet de besökte hos Evas yngsta bror Martin i Bonn eftersom hans son Martin junior konfirmerade sig. Därefter de besökte hos Sigfrid i Freiburg eftersom Eva ville snacka med sin enda syster. Sigfrid bor på landsbygden i ett litet bondhus tillsammans med katter och en hund. Hon har varit mycket sjuk. Hon har haft tjocktarmscancer och därför analöppningen har sytts igen. Nu avföring går till en påse som hänger från mage. Hennes make Jürgen har demens och bor ofta i sjukhus. Han har svåra minnesluckor och kommer inte ihåg bestickens namn. Om man skulle be av honom en sked, då han ger en gaffel. Han själv säger att demens beror på amalgamsanering. Först han trodde att amalgamfyllningar var farliga men borttagningen visade sig vara ännu skadligare. Jürgen var hemma under Branders besök. Han komihåg Raymonds namn. Kanske hans tjocka svarta skägg lättade att känna igen honom. Jürgen sa till Raymond: Das Amalgam Sanierung dürfen Mühe als Erinnerung Stummel, was ist stumme att amalgamsanering inte var så bra grej och nu minnet är dålig. Snart han kom inte ihåg att vad minne är för något. Då Raymond visade upp huvudet och då Jürgen komihåg att det var minnet som var dålig. Hos Sigfrid besökte också hennes och Evas äldsta broder Uno med sin fru. De bor i Stuttgart. De har en hund som har sällsynt ras som inte kan skälla. Efter besök hos Sigfrid och Jürgen Branders åkte till Garmisch-Partenkirchen för att förbereda sig för släktmötet. Släktsällskapet hade hyrt en hel stugby för deltagare. Det kom ganska mycket folk. De flesta var helt okända släktingar. Helmut föreläste om släktforskningsresultatet. Han har kommit till slutet av 1700-talet. Troligen släkten Brandzer kommer från Östeuropa. Några år sedan han träffade i slump en okänd släkting som bor nära Hamburg. Han visste att i Ungern bor massor av Brandzers och de inte är spanjorer eller tyskar utan ugriska. Helmut kommer att utforska om detta är samma släktled som leder till honom eller fanns det fler Brandzers i Spanien innan den kända stamfader Carlos flyttade till Marbella trakten tillsammans med franska soldater. Det var ett korståg som har blivit mindre känt. Carlos Brandzer blev skadat i striden och då en ungkvinna på prästgården tog hand om den blödande och kallsvettig Carlos. De blev kära ända upp i öronen och gifte sig och fick många barn. Allt om detta Helmut berättade i en mötessal mitt i stugbyn. Han höll pappersrulle i ena handen och såg ut som en riktig föreläsare. Han pratade så allvarligt att fru Annette skämde eftersom detta inte är helt säkert men ganska säkert det är i alla fall. På kvällen det var dans i restaurangen bredvid mötessalen. Det var en mans orkester som sjöng och spelade mycket bra sin Synthesizer. Arthurs husvagn var mittemot Raymonds husvagn och därför Arthur fick vårkänslor då han såg Eva. De lyckades bra dölja sina känslor. Karina och Raymond kan inte ens ana att Arthur och Eva är förtjusta i varandra. Raymond gillar inte Karina eftersom hon är en riktig pratkvarn men Karina kunde tänka sig hoppa i säng med Raymond, speciellt nu när han är skeppsredare. Eva, Arthur och Karina höll huvudet kall och inte började leka med sina känslor eftersom de är trots allt gifta. Evas och Arthurs otrohet början av 80-talet var bara en gångs händelse. Även Jim hade vårkänslor på högsta grad eftersom Jennifer var med. Han bestämde sig ta det lugnt med kärleken för att inte bli förvirrat i huvudet. Han ska först och främst se om han och Elli skulle vara ett bra par.
Efter släktmötet Raymond, Eva och Jim åkte hem. De stannade i Hamburg hos Helmut och Annette. De bor i en gata som heter Katarinerstrasse. Lite senare de skyndade till Sassnitz för att hinna till kvällsbåten. På den här gången de reste med riktiga namn för att slippa hålla lågt profil. Raymond lämnade sonen till Lappviken och sedan han och Eva körde hem till Raymondin hovi i det nya samhället Vattula. Tryckare Lauri Lehto på Kajana stadshuset har tröttnat på sin kollega Reijo Lillukkas eviga fiske- och jakthistorier eftersom de är det mesta överdrifter och egoistiska; alltid det är att han som har skjutit älgen fast han är med i ett jaktlag. Häromdagen han såg i den lokala tidningen Kainuun Sanomat att brand Lines och Palos Aeros huvudkontor söker yrkeskunnig tryckare. Han skickade till sin CV till huvudkontoret. På privata sektorn det är bättre löner så han hade verkligen tur. Början av 90-talet Lauri grundade ett eget tryckeri men kommun tvingade honom stänga tryckeriet av konkurrensskäl; kommuntryckeri inte får konkurrera med privata företag. Han fick två val; stänga tryckeriet eller sluta på kommunen. Det var bättre alternativ att stänga tryckeriet för att det skulle bli mer fritid. Om en vecka han fick besked att början av september det är anställningsintervju. Brand Lines och Palos Aeros gemensamma lokalers anställningar sköts av Leena Järkiranta som Lauri känner eftersom hon har tidigare jobbat på Kajana stadshuset. Hon vet att Lauri Lehto är en bra tryckare. Brand Line kommer att skaffa leasingavtal av toppmoderna digitala kopiatorer och den blivande kopieringscentralen ligger vägg i vägg med lunchrestaurang Ravintola Käy sisään som ägs av Ivan och Anni. Lauris nya arbete börjar från och med den 1 januari 2001. Under hösten han har möjlighet göra studiebesök till den nya arbetsplatsen och studera de nya fina digitala kopiatorer. I augusti Annika Hopeainen fick två års arbetstillstånd i Kanada. Hon flyttar dit början av september. Såklart Vivi är mycket glad att företaget har börjat växa bakom Atlanten. Snart deras kläder blir världs kända. Annika kommer att satsa på att designa sina mjukisdjur. I det nya samhället Vattula det har redan flyttat mycket folk som är i huvudsakligen Brand Lines, Palos Aeros och Toivosen Raksas anställda och deras familjer. Vid riksväg femman det har kommit officiell Vägverkets vägvisare med Vattula skylten. Mellan Branders herrgårdar och den blivande samhällscentrum det har påbörjats att bygga ett helt villaområde med små och mellan stora villor. Områdes huvudväg heter Branderintie som kantas av avlånga tvåvåningshus med gaveln mot vägen. Mitt i området det byggs en idrottsplats och andra sidan en grundskola med privat regi eftersom samhället Vattula är ett provsamhälle. Villaområde har namngetts till Lintula som betyder ungefär som fågelbo. I södra delen i Lintula Charles har börjat bygga en köpcenter med dagligvarubutik som han namngav till K Market Jätti. Det lokala namnet är hans mor Fannys idé efter att ha sett byggnaden, den är verkligen jättelik. Först han funderade ge butiken namnet Giant men det var inte så bra eftersom nordfinnar kanske skulle få svårigheter att uttala det engelska namnet så det blev Jätti. Mataffären blev färdig i september-oktober så nu Ray och Eva samt deras son och Santra har inte långt till butiken. Inte heller Branders har långt till matbutiken. Raymondin hovi och Jims Brander's Hof ligger en aning närmare Lintula köpcenter än Vivin hovi.
Mellan herrgårdarna och köpcenter det går sidogatan Läskelänkatu och Runkokukkulantie. Köpcentern ligger på en liten skulle och därifrån kommer vägens namn. Runkokukkula betyder på svenska om stamkulle. Läskelänkatu betyder på svenska fläskbogatan och syftar till den vattensjuka fläskiga mossan utanför samhället. Brand Lines postbud Jim Tjäder fick en arbetarbostad nära samhällets centrum i ett grå trevåningsträhus. Runtomkring det står likadana gula trähus. Liten bit österut det går Kajana-Idensalmi järnväg. Det planeras för fult att bygga en liten tågstation för Vattula så man kunde ta sig dit miljövänligt. Nu när Jim Tjäder har börjat som postbud så han flyttade från föräldrahemmet. Varje dag på väg till Hangö han kommer besöka hos sina föräldrar i Kervo och äta middag. Fredagar han lämnar till mamma smutstvätten så han kan vila efter en hel arbetsvecka. Söndagar han hämtar tvättkassen som är en blå Adidas väska. Det ser ut att herr Tjäder skulle träna på gym men det gör han inte. Han är alldeles för lat att träna men promenader han tar i alla fall så sidfläsket växer inte så kraftigt. Mitten av augusti Arthur fyllde 50 år. Nu samtliga Branders söner är femtioåringar. Nu man kan inte kalla dem för ungdomar. Födelsedagskalaset hölls i konferensrummet på M/s Raymond. Födelsedagsbarnet hade med sig egen tillverkade hembränt som han bjöd till sina gäster. Receptet han hade fått av Raymond. Raymond blev berusat redan av någon sup eftersom spriten är mycket starkt och Raymond har mycket dålig sprithuvud. Vanligtvis han brukar ta det lugnt med spriten men nu han beslöt sig festa rejält när lillebror fyllde 50 år. Så fort när Eva hade märkt att hennes make har blivit full, då ledde hon honom i hytten för att nyktra sig och inte börja härja i berusat tillstånd på båten och göra bort sig. Mitten av september Jim-Adolf Brander blev äntligen utskriven från Lappvikens mentalsjukhus tillsammans med sina tre kompisar. Elli Yrjölä bor i centrala Kervo hos sina föräldrar. Nu hon bestämde sig flytta hemifrån och funderar flytta till det nya samhället Vattula mellan Savolax och Kajanaland. Hon ska prata med sin pappa som heter Matti Yrjölä, en kraftig men muskulös gråhårigt man som kallas för Masa. Masa jobbar som vaktmästare på en serviceboende i Kervo. Ellis mor Inkeri jobbar på stormarknad Prisma strax utanför Kervo. Hennes storebror Petri jobbar på Kervo järnvägsstationen som serviceman. Mikko Kaaninen bor i Saint Karins utanför Åbo. Hans föräldrar har skilda och mamma bor i Littois ganska nära Saint Karins. Vihtori Näsi bor i Kervo hos sina föräldrar. Hans pappa Hermanni äger en elfirma och mamma jobbar som sekreterare på makes företag. Jim och hans tre nya vänner beslöt sig träffas då och då. Jim ska försöka ordna för Elli en bostad i Vattula området. I hemlighet han drömmer att hon skulle i framtiden flytta hos honom i Branders Hof men först han vill själv bo och se om hon skulle vara den rätta. Raymond hämtade sin son från Lappviken. Bredvid bilen väntade Matti Yrjölä i sin gröna Opel och berömde Raymonds fina Ford Mondeo. På bakrutan det står Brand Lines reklamdekal. Lite senare kom även Hermanni Näsis vita skåpbil med företagets logotyper på bilens långsida; Näsin sähkö Oy. Raymond antecknade företagets kontaktuppgifter för att eventuellt köpa tjänster från Näsin sähkö. Det kan vara förmånligt köpa tjänster från mindre företag. Mikko Kaaninen tar bussen hem till Saint Karins. Hans silverfärgade Saab 9000 väntar hemma hos
honom precis som Jims vita BMW är parkerat utanför hans herrgård. Innan Jim och hans vänner skilde åt sina håll så det blev långsamma kramar. Jim är tacksam att Elli hade lärt honom krama rätt men han har jättesvårt lära sig uttala korrekt vissa finska ordar. Även Psykiatriker gav farväl kramar till sina patienter och det var speciell stämning eftersom dessa fyra personer var de sista långtidspatienter i Lappvikens mentalsjukhus. Så småningom detta gamla sjukhus stängs helt och verksamheten flyttas successivt till Niuvanniemi sjukhuset i Kuopio. Efter Jim, Elli, Mikko och Vihtori det blir kvar bara några patienter som bor i en annan avdelning. Det är ett mål att stänga Lappvikens sjukhus år 2008. Mitten av september de anställda på Brand Lines huvudkontoret fick delta i kundorienteringskurs. Det var en konsult från Laihela på Österbotten som föreläste om olika människotyper i en konferensbyggnad på berget Vuokattivaara i Sotkamo. I kursen deltog bland annat Jim Tjäder och Lauri Lehto. Raymond kunde inte delta eftersom han hämtade sin son från Lappviken men konsulten lämnade undervisningsmaterial till Raymond. I bilen på väg hem Raymond sa till Jim att han hade reserverat en arbetsplats för honom från huvudkontorets postavdelning. Arbetsuppgifterna är det samma som han hade på Kajana stadshuset. Raymond berättade också till sin son att på grannavdelning börjar från och med nästa år Lauri Lehto från Kajana stadshus tryckeriet. I början Jim var lite osäker om han kunde visa sig till Lauri på grund av sitt självmordsförsök men Raymond peppade sin son att det inte är så farligt och vem som helst kan få psykiska problem. Jim skäms inte att han har varit inlagt på mentalvården utan han är glad att äntligen hade fått professionellt vård och nu han mår jättebra. Han tycker idag att det inte är alls skamligt att ha varit tokig. Han tycker att tokighet är likadan sjukdom som till exempel snuva. Jim har fått lugnande mediciner som han ska äta så fort om han känner konstiga tankar eller inre röster. Raymond bad sin son arbeta så bra som han kan och inte göra några konstiga ryck. Jim lovade göra sitt bästa. Sedan diskussion gick till tjejer, nämligen Jim frågade sin far att när skulle han börja leta efter sin fru. Raymond svarade att det kan han göra när som helst men det bör han ta försiktigt och absolut inte dejta på Internet eftersom då det skulle vara risk att lycksökerskor skulle charma honom bara på grund av pengar. Jim sa till sin pappa att Elli Yrjölä verkar trevlig och snäll tjej och bad pappa kolla om det skulle finnas bostäder för henne på den nya samhälle Vattula. Raymond lovade prata med Matti Toivonen. Andra sidan av Vattula polishuset det har byggts tvåvåningshus med fyra små lägenheter som skulle säkert passa bra för Elli. Gatan heter Sepänkatu. Bakom husen det är Vattulas huvudgata Asiakkaankatu som går mellan järnvägen och en blivande industriområde. Man vet inte än vilka företag är villiga etablera sig där. Jim-Adolf började på huvudkontorets postavdelning från och med den första oktober. Han möblerade avdelningen exakt som Kajana stadshus vaktmästeriet. Två av gamla arbetskompisar han saknar absolut inte och dessa är Jussi Lintuvuori och Reijo Lillukka. Visst ibland på fritiden han kan snacka lite grann med Reijo men inte arbeta. Samma tycker och Lauri. Under hösten Lauri besöker flera gånger på sin blivande arbetsplats för att inreda lokalen precis som han vill. Jim tipsade honom att inreda kopieringscentralen precis som stadshus tryckeriet men utan Reijo. Jim-Adolf bekantade sig med sin namne Jim Tjäder som kommer lämna och hämta post från lastbryggan vid postavdelningen. De båda Jims beslöt sig namnge lastbryggan till Jimien laituri som betyder på svenska Jimmars brygga. Slutet av september Jim Tjäder började som rederiets postbud. Lauri börjar vid årsskiftet på huvudkontorets kopieringscentral. Dess innan Jim-Adolf kopierar så mycket som han kan.
Det är inte så lätt att använda moderna digitala kopiatorer men han ska försöka lära sig använda apparater på kopieringen. Han får frihet med ansvar. Han kan fritt möblera på postavdelningen eftersom byggnaden ägs hälften av pappa Raymond. Raymond själv sitter i sitt kontor på Brand Lines lokaler i huset. Ray Palonen sitter på översta femte våningen i Palos Aeros administrationslokaler. Jim-Adolf trivs bra i sin herrgård Branders Hof. Dagligen han brukar hålla SMS kontakt till Elli, Vihtori och Mikko. Han har sagt att de är välkomna hos honom. Raymond undersökte läget på lediga bostäder i samhället Vattula och det finns en mycket bra tvårummare i ett litet hyreshus på gatan Sepänkatu lite bit söderut från huvudkontoret ganska nära den planerade industriområde. Han ringde till Elli och frågade om hon på allvar skulle vilja flytta till Vattula mellan Savolax och Kajanaland. Hon ville så gärna flytta hemifrån. En oktober dag hon åkte tillsammans med sin pappa Matti till Vattula för att kolla huset. Matti och Elli Yrjölä tyckte att lägenheten såg mysig ut och det vore ett lugn område för henne att bli självständig. Hon har det svårt så fort det inte blir enligt hennes vilja och därför hon var inlagt på Lappviken. Även hon fick massor av lugnande mediciner. Elli bestämde sig flytta till tvårummaren på Sepänkatu i södra Vattula. På närheten det är planerat en liten livsmedelsbutik. All sannerligen det blir kooperativa Siwa butik som har lång öppettid. Hon tycker mycket om Jim-Adolf men vill inte bli ihop eftersom han är alldeles för mesig. Hon vill gärna vara som kompis med honom. Hon drömmer om Mikko Kaaninen men han vill inte ha förhållande med den impulsiva dominerande tjejen men vill så gärna vara kompis. Hon tycker mer om Mikko än Vihtori eftersom herr Näsi har det svårt med löften; om han skulle lova för henne att åka någonstans men på sista stund han brukar ändra sig. Detta retar sig Elli. Mikko lovade komma nästan varje helg till Vattula för att hälsa på henne och Jim-Adolf. I början Jim Tjäder kände lite vemodigt att bo ensam och så långt borta från föräldrarna. Som tröst är att han kommer varje dag passera Kervo och besöka hos föräldrarna. Även Elli Yrjölä kände sig vemodig och skulle vilja att någon skulle finnas hos henne så hon smsade till Jim-Adolf eftersom han bor närmast. Dessvärre sms:et kom mitt i natten så han hade redan lagt sig. Han brukar ha mobilen på under natten för säkerhets skull. Elli tjatade att han skulle sätta på tröjan och åka hos henne men han orkade inte köra bil mitt i natten från nordöstra hörnet av Vattula Jim-Adolf trivs bra på huvudkontorets postavdelning. Vid årsskiftet han får mer sällskap när Lauri börjar på kopieringscentralen. Varannan dag hans namne Jim Tjäder hämtar och lämnar posten till och från terminalen och färjorna. Nu Jim-Adolf kan inte mer busa på jobbet eftersom pappa jobbar i samma hus samt han ska försöka ta det lugnt för att inte bli snurrig igen. Varje dag Elli kommer och hälsar på honom på arbetsplatsen. Häromdagen Jim ordnade för henne jobb från huvudkontorets reception på foajén. Knappast hon skulle ha orkat jobba på postavdelningen eftersom det kan bli stressigt och hon tål inte se stressade folk för då hon själv blir stressat och därefter irriterat. Receptionsjobb passar bra till henne. Hon är mycket bra på att prata med folk och känner ingen rädsla att ta kontakt med okända. Hon trivs bra i reception där hon kan prata med folk och däremellan surfa på nätet. En höst dag när Jim Tjäder satt i Hangö terminalen och drack middagskaffe. Därefter han åker tillbaka norrut till huvudkontoret i Vattula. Plötsligt någon la händerna bakifrån honom på ögonen och frågade: Nå, gissa vem? Han kände igen kusin Jennies röst men låtsades inte känna igen: Nå, vet
inte... Nån tjej tror jag. Han kände hur hjärtat bankade och ansikten blev varma och rodnaden började komma. Han är förtjust i kusin Jennie som bor i Kervo. Så fort hon hade hört att kusinpojke hade börjat som Brand Lines postbud så hon bestämde sig ta bussen till Hangö hamn för att hälsa på honom. Hon har alltid gillat honom eftersom han är lite annorlunda än andra killar. Även Jim är alldeles svag till henne. En stund de satt och snackade och sedan Jim reste sig upp och sa att nu det är dags köra post från båtarna till huvudkontoret och samtidigt han kunde köra henne hem till Kervo. Raymond och Helmut har förhandlingar på gång att utvidga hamnen i Ystad och Hangö. De planerar på att bygga ett lyxhotell bredvid terminalen i dessa båda hamnar. Hangö och Ystads kommuner är intresserade att stödja i hotellprojektet för att skapa mer arbetstillfällen och locka mer turister. Hotellet i Ystad kunde byggas av skånska Hopp Bygg AB och Hangö hotellet byggs såklart Toivosen Raksa. Gunthers och Ellens son Tomi växer så det knakar. De trivs bra i villan på vägen Linnuntie. Det har blivit många likadana villor på området. Jim har planerat några byggnader till den blivande Vattula centrum. En av dem är ett sexvåningshög stenhus där det kunde bli lägenheter och affärslokaler bredvid han har skissat en affärshus plats för olika sorts butiker. Han har döpt det eventuella affärshuset till Calevala efter finländska nationalepos. Södra delen av Vattula på den planerade industriområde det byggdes en all aktivitetshus V3. Namnet syftar så klart till samhället Vattula. I huset V3 man kan ha bandträning och spela teater. Huset ägs gemensamt av Brand Line, Palos Aero, Toivosen Raksa och länsstyrelserna Gunther har blivit intresserat av att spela gitarr och hoppas att kunna grunda en rockband. Han har övat det mesta en walesisk trubadur Jack Widows låtar. Han pratar med Jim om de skulle grunda en rockband som skulle hetta Alzheimers. Jim svarade att han inte är musikalisk och bad sin kompis vända sig till sin namne Jim Tjäder. Så gjorde han och herr Tjäder blev intresserat. På helgerna när han inte kör post så han kunde träna med Gunther i V3 huset. Gunther lyckade locka även Ellen Rooster, Jean-Sixten och Santra Puustinen. Gunther ska försöka tonsätta sina dikter och kortaste berättelser. Han ska också översätta till finska den walesiska trubadurens låtar. Trubaduren Jack har mycket roliga texter i sina låtar som ibland är små fräcka. Det blir en tuff match att översätta låtar till finska eftersom det är språkspecifika texter; bara walesare kan förstå låtarnas budskap, inte ens folk från England förstår vad det roliga är med Jacks låtar. Nu Gunther försöker översätta dessa svåra låtar till finska och se om finnar skulle förstå. Gunther är i alla fall duktig som gitarrist. Ellen kan spela någorlunda gitarr men det låter inte lika bra som på Claptons skivor. Gunther har köpt till sin flickvän en akustisk Landola gitarr för att hon skulle ha bra grejer att öva med. Också Jim Tjäder har stort intresse till gitarrspelning. Till den nya V3 huset det köptes fina elgitarrer och andra instrument. I centrala Vattula det har nyligen öppnats en liten krog. Där Gunther började spela gitarr på fredagskvällar. Jim och Elli brukar gå dit för att lyssna på hans spelande. Elli tycker att Gunther är mycket duktig som gitarrist och kunde tänka sig bli ihop med honom men det går inte eftersom han är redan upptagen och är pappa till lille Tomi. Elli gillar inte öl, inte heller andra alkoholhaltiga drycker. Jim kan ibland tänka sig ta en liten snaps men absolut inte så mycket att han skulle bli full. Jims favoritsnaps är rom med kola. Han måste ta det lugnt med alkohol på grund av mediciner. Det gör han gärna för att inte bli tokig igen. Jim själv kallar sig själva för före detta galning. Det stämmer mycket bra. Han tycker synd om Mirjas mor eftersom han råkade döda hennes dotter. Det är bäst att försöka glömma det förflutna och gå vidare. Det är hälsosamt att inte visa sig för Mirjas mor. Jim funderar febrilt att skulle Elli Yrjölä vara den