RAKENTAMINEN Toivo Lapinlampi, Annika Sipilä, Tuomo Hatva, Ilmo Kivimäki, Pauliina Kokkonen, Jarmo Kosunen, Jyrki Lammila, Annukka Lipponen, Erkki Santala ja Johanna Rissanen..e Kysymyksia kaivoista Frågor om brunnar.......................... SUOMEN YMPÄRISTÖKESKUS. EDITA....
Annukka Lipponen, Erkki Santala ja Johanna Rissanen Pauliina Kokkonen, Jarmo Kosunen, Jyrki Lammila, Toivo Lapinlampi, Annika Sipilä, Tuomo Hatva, Ilmo Kivimäki, SUOMEN YMPÄRISTÖKESKUS. EDITA OOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOO.. HELSINKI 21 brunnar Frågor om kaivoista Kysymyksia... Ympäristöopas 86
441 2 Painotuote ISBN 95 I 37 3485--4 ISSN 1238 862 Kannen kuvat: Esko Kuusisto, Seppo Malinen Taito: Kirsti Pohjapelto Ruotsinkielinen käännös: Stig Wilkman, Oy AstilbeText Ab Piirroskuvitus: Jorma Laakso Edita Oyj, Helsinki, 21
Kan Kan Skall Sisällys - Innehåll Förord. II johdanto lnledning 13 Pohjaveden laatu Grundvattnets kvalitet 15 1 Mikä vaikuttaa pohjaveden laatuun? grundvattnets kvalitet? Vilka faktorer påverkar 2 Onko pohjaveden laadussa eroja eri puolilla Suomea? Förekommer det skillnader i grundvattnets kvalitet på olika håll i Finland? 3 Onko moreeni- tai savialueen pohjavesi laadultaan käyttökelpoista? Ar grundvattnet i morän- och lerområde användbart? 4 Saako kallioperästä riittävästi hyvälaatuista pohjavettä? Får man tillräckligt med grundvatten av god kvalitet från berggrunden? 5 Mitä etuja tai haittoja pohjaveden käytöllä on? nackdelen av att använda grundvatten? Vilken är nyttan eller Talousveden hankintavaihtoehdot Alternativen vid anskaffning av hushålisvatten 19 6 Mikä olisi paras vaihtoehto veden hankkimiseksi? bästa alternativet vid vattenanskaffning? 7 Kunnostanko vanhan kaivon vai rakennanko uuden? den gamla brunnen eller bygga en ny? 8 Voiko naapurin kanssa rakentaa yhteisen kaivon? gemensam brunn med grannen? Vilket skulle vara det jag sanera man bygga en 9 Voiko naapuri kieltää maallaan sijaitsevan yhteisen kaivon käytön? grarinen förbjuda gemensam användning av en brunn som finns på hans mark? 1 Milloin on mahdollista liittyä vesijohtoverkkoon? ansluta sig till vattenledningsnät? 11 Mikä vesiosuuskunta on ja miten sen voi perustaa? andelslag och hur bildas det? 12 Voiko lähdettä hyödyntää veden hankinnassa? för vattenanskaffning? 13 Voiko järvi- tai jokivettä käyttää talousvetenä? åar användas som hushållsvatten? När är det möjligt att Vad är ett vatten Kan en källa användas Kan vatten från sjöar eller Kaivon paikan valinta Vai av brunnsplats 25 14 Missä on paras rengaskaivon paikka? en schaktbrmm? 15 Mikä vaikuttaa kallioporakaivon paikan valintaan? då man väljer platsen för en bergbrunn Vilken är den bästa platsen för Vilka är kriterierna Ympänstöopas 86
Inverkar Hur Hur Får Kan Hur Hur Får 16 Miten hyvää kaivon paikkaa voi etsiä? Hur letar man fram en bra brurinsplats? 17 Vaikuttaako pohjaveden pinnan vaihtelu kaivon sijoitukseen? grundvattnets nivåväxlingar på placeringen av brunnen? 18 Mihin vuodenaikaan kaivo kannattaa tehdä? det bäst att bygga brunnen? Vid vilken årstid är 19 Voiko pohjaveden laatua tutkia ennen kaivon rakentamista? Kan man undersöka grundvattnets kvalitet innan man bygger brunnen? 2 Mitä pohjavedestä pitäisi tutkia? Vad bör man undersöka i vattnet? Kaivon ympäristö Brunnens omgivning 3 21 Miten jätevedet pitää käsitellä, ettei oma tai toisen kaivo pilaannu? skall avloppsvattnet behandlas så att den egna eller grannens brunn inte förstörs? 22 Kuinka kauas mahdollisesta saastelähteestä kaivo pitää rakentaa? långt ifrån en föroreningskälla skall brunnen byggas? 23 Kuinka lähelle kaivoa voi rakentaa talon? bygga huset? 24 Kuinka lähelle rantaa kaivon voi rakentaa? bygga brunnen? 25 Mihin kaivo kannattaa rakentaa meren rannikolla? bygga brunnen inom kustområdet? nära brunnen kan man Hur nära stranden kan man 26 Saako uimalammikon tai puutarhan rakentaa kaivon viereen? bygga simdamm eller trädgård bredvid brunnen? Var lönar det sig att man 27 Saako ojan leventämisestä tulevia maamassoja läjittää kaivon viereen? man breda ut dikningsjord bredvid brunnen? 28 Kuinka lähellä kaivoa kuivakäymälä, komposti tai saunan pesuvesien imeytyskaivo saa olla? nära brunnen kan man ha torrtoalett, kompost eller infiltreringsbrunn för bastuvatten? Kaivotyypin valinta Vai av brunnstyp 37 29 Minkälaisia kaivoja on olemassa? 3 Mikä on rengaskaivo? 31 Millainen kallioporakaivo on? 32 Millaisia siiviläputkikaivot ovat? 33 Millainen on lähdekaivo? Vilka typer av brunnar finns det? Vad är en schaktbrunn? Vad är en bergbrunn? Vad är en silrörsbrunn? Vad är en källbrunn? 34 Voiko paineellista pohjavettä käyttää veden hankinnassa? artesiskt grundvatten användas för vattenanskaffning? 35 Millainen kaivo kannattaa rakentaa? det sig att bygga? Vilken typ av brunn lönar 4 Ympäristöopas 86
Vilka Hur 36 Voiko rengaskaivon pohjalle porata kallioporakaivon? Kan man i bottnen i en schaktbrunn borra en bergbrunn? Uuden kaivon rakentaminen Då man bygger en ny brunn 43 37 Kuka osaa rakentaa hyvän rengaskaivon? schaktbrurm? 38 Kuka osaa rakentaa hyvän kallioporakaivon? bergbrunn? 39 Kuinka syvä rengaskaivon pitää olla? vara? Vem kan bygga en bra Vem kan bygga en bra Hur djup skall en schaktbrunn 4 Millaiseen maakerrokseen rengaskaivon pohja pitäisi sijoittaa? 1 vilken typ av jordlager skall schaktbrunnens botten ligga? 41 Kuinka syvä kallioporakaivo yleensä on? normalt? 42 Millaista rengaskaivon suodatinsoran tulee olla? skall det läggas i en schaktbrunn? 43 Miten paksu suodatinkerroksen pitää olla? 44 Voiko suodatinsoran tilalla käyttää suodatinkangasta? filterduk i stället för grus? 45 Millä kaivonrenkaiden saumat tiivistetään? fogar tätas med? 46 Voiko kaivon putkien ruostumisen estää? brunnen rostar? djup är bergbrunnen Vilket slag av filtergrus Hur tjockt skall fiitret vara? Kan man använda Vad skall brunnsringarnas Kan man hindra att rören i 47 Mitä kaapeleita ja kumilajeja voi käyttää kaivoihin asennettavissa pumpuissa? typer av kablar och gummin kan man använda för pumpar som installeras i brunnen? 48 Pitääkö porareiän suojaputken liitäntä kallioon tiivistää? där borrhålets foderrör ansluter till berget tätas? 49 Mikä on vesipesä ja miten se rakennetaan? hur skall det byggas? 5 Miksi kaivon pohjalle laitetaan joskus kalkkikiveä? ibland kalksten på bottnen i brunnen? 51 Miksi kaivossa pitää olla hana? i brunnen? 52 Miksi kaivon kannen pitää olla tiivis? 53 Miten kaivon jäätyminen estetään? fryser? Måste fogen Vad är ett vattenmagasin och Varför lägger man Varför skall det finnas en kran Varför skall brunnen ha tätt lock? Hur kan man hindra att brunnen Kun vettä on vähän Då det finns lite vatten 52 54 Milloin veden vähyys voi yllättää? När kan bristen på vatten överraska? Ympäastäopas 86
Kan Ar Varför Kan Vad Kan Kan Hur Hur Vad 55 Miksi kaivon pohja on noussut? 56 Voiko kaivoa syventää? 57 Miten kaivon antoisuutta voisi lisätä? kapacitet? Varför har brunnens botten stigit upp? Kan man fördjupa brunnen? kan man förbättra brunnens 58 Voiko suodatinsoran määrää lisäämällä nostaa kaivon veden pintaa korkeammalle? man höja vattennivån i brunnen genom att öka på grusfiltret? 59 Voiko kaivon antoisuutta parantaa tekopohjavedellä eli pumppaamalla järvivettä kaivon ympäristöön? man förbättra brunnens kapacitet med konstgjort grundvatten, d.v.s. pumpa sjövatten i brunnens omgivning? 6 Voiko kaivoon lisätä vettä? 61 Pysyykö kannettu vesi kaivossa? burits dit? man hälla vatten i brunnen? 62 Miten vettä voi varastoida kaivon ollessa tyhjä? vatten då brunnen är tom? Hålls sådant vatten i brunnen som har kan man lagra 63 Mitä voi tehdä, kun vesilaitoksen koepumppaus tai lisääntynyt vedenotto on kuivuttanut kaivon? kan man göra då provpumpningar vid vattenverk eller ökad vattentagning har torrlagt brunnen? Kaivoveden laatu Brunnsvattnets kvalitet 56 64 Vaikuttavatko vuodenajat tai sateet kaivoveden laatuun? Inverkar årstiderna eller regnen på brunnsvattnets kvalitet? 65 Voiko kaivoveden laatu muuttua, jos kaivosta otetaan paljon vettä? brunnsvattnets kvalitet ändra om man tar mycket vatten från brunnen? 66 Onko rengaskaivon ja kallioporakaivon veden laadussa eroja? vattenkvaliteten annorlunda i schaktbrunnar än i bergbrunnar? 67 Mistä tulee veden raikas maku? 68 Miksi kaivovesi on tunkkaisen makuista? smaka unket? Hur uppstår vattnets friska smak? Varför kan brunnsvattnet 69 Miksi vesi on aluksi sameaa tai poreilee, kun sitä laskee hanasta lasiin? är vattnet till en början grumligt eller bubblar dä man tappar från kranen? 7 Mistä aiheutuu veden pysyvä, maitomainen sameus? konstant mjölkaktig grumlighet på? 71 Miksi astioihin jää valkoisia raitoja? 72 Minkä takia vesi on mustaa tai harmaata? eller grått? 73 Miksi vesi on ruskeaa? Varför är vattnet brunt? beror en Varför blir det vita ränder på kärlen? Varför är vattnet svart 86
Varför Vad Varför Kan Kan Är Är Vad 74 Miksi vedestä tulee vihreitä tai ruskeita taitoja kylpyhuonekalusteisiin? läninar vattnet gröna eller bruna ränder på badrummets sanitetsgods? 75 Miksi vesi värjää hiukset vihreiksi? 76 Millainen vesi syövyttää metalliputkia? fräter metallrör? 77 Mikä voi olla syynä hanaveden vaahtoamiseen? till att tappvattnet skummar? 78 Miksi vesi ei vaahtoa pestessä? man tvättar? 79 Onko kaivoveden pinnalla oleva kalvo öljyä? brunnsvattnets yta olja? 8 Voiko pahanhajuista vettä käyttää? luktar illa? Varför ger vattnet håret en grön färg? Vilken typ av vatten Vad kan vara orsaken löddrar inte vattnet då Är hinnan som finns på man använda vatten som 81 Mitä pitää tehdä, jos kaivovesi aiheuttaa vatsavaivoja? göra om brunnsvattnet ger magbesvär? 82 Mistä kaivoveden liuotinmainen maku voi johtua? ali brunnsvattnet smakar lösningsmedel? 83 Miksi vesi joskus maistuu imelälle etenkin keväällä? vattnet sötaktigt, särskilt på våren? 84 Onko kaivoveden nitraatti haitallista ihmiselle? skadligt för människan? 85 Onko fluoridista haittaa kaivovedessä? skadligt? 86 Voiko kaivovedessä olla radonia? brunnsvattnet? 87 Mistä uraani tulee kaivoveteen? brunnsvattnet? skall man Vad kan det bero på Varför smakar nitrat i brunnsvattnet fluorid i brunnsvattnet det förekomma radon i Varifrån kommer det uran i 88 Mistä kaivovedessä havaittu arseeni on peräisin? i brunnsvattnet? Varifrån kommer arsen Kaivoveden likaantuminen Då brunnsvattnet förorenas 69 89 Onko mahdollista selvittää, miksi kaivovesi on likaantunut? reda ut varför brunnsvattnet har förorenats? Kan man 9 Mitä pitää tehdä, jos pintavettä pääsee valumaan kaivoon tai kaivosta löytyy kuolleita eläimiä? skall man göra om ytvatten tränger in eller om man hittar döda djur i brunnen? 91 Onko elävistä sammakoista haittaa kaivossa, vanhan kansanviisauden mukaan ne puhdistavat vettä? Ar en levande groda skadlig i brunnen, enligt gammal folktro renar den vattnet? Ympånstöopas 86
Kan På Kan Kan Kan Kan Varför Kan Varifrån Varför Varifrån 92 Miten jätevesiviemäri tai sakokaivo voivat vaikuttaa kaivoveden laatuun? vilket sätt kan avioppet eller slambrunnen inverka på brunnsvattnets kvalitet? 93 Mitä voi tehdä, jos kaivovedessä on bakteereita? brunnsvattnet innehåller bakterier? 94 Miksi vesi haisee homeelle? luktar vattnet mögel? Vad kan man göra om 95 Voiko lähellä olevan sorakuopan täyttäminen vaikuttaa kaivoveden laatuun? det inverka på brunnsvattnets kvalitet om man fyller igen en närbelägen sandgrop? 96 Mistä nitraatti tulee kaivoon? 97 Mistä suola tulee kaivoon? kommer det nitrat i brunnen? kommer det salt i brunnen? 98 Voivatko puutarhaan tuodut ratapölkyt tai vanhat puhelinpylväät vaikut taa kaivoveden laatuun? järnvägssyllar, som placerats i trädgården, inverka på brunnsvattnets kvalitet? 99 Voiko läheinen hautausmaa aiheuttaa haittaa kaivovedelle? närbelägen begravningsplats skada grundvattnet? Kan en 1 Voivatko lähellä tehtävät räjäytystyöt olla syynä kaivoveden laadun huononemiseen? sprängningsarbeten i närheten vara orsak till att brunnsvattnets kvalitet försämras? 11 Voiko ojittaminen laskea pohjaveden pintaa? grundvattenytan? Kan dikning sänka 12 Voiko ojitus olla syynä veden laadun heikkenemiseen kaivossa? Kan dikning vara orsaken till sämre vattenkvalitet i brunnen? 13 Voiko uusi maa-ainesten ottoalue vaikuttaa läheisen kaivon vedenlaatuun ja määrään? ett nytt marktäktsområde inverka på vattenmängden och vattnets kvalitet i en närbelägen brunn? Mistä johtuu, että kaivovesi on hyvää, mutta hanavesi ei? Vad beror det på att brunnsvattnet är gott men inte tappvattnet 78 14 Mistä johtuu, että hanavesi on ruskeaa, vaikka kaivovesi on kirkasta? Vad beror det på att tappvattnet är brunt trots att brunnsvattnet är klart? 15 Voiko kallioporakaivon porareiän metalliputki aiheuttaa haittoja veden laadulle? metallröret i bergbrunnen försämra vattnets kvalitet? 16 Voiko hanan päässä oleva poresuutin vaikuttaa veden laatuun? kranens bubbelsil inverka på vattnets kvalitet? 17 Voiko putkien tiivisteistä tulla makuhaittoja veteen? försämra vattnets smak? Kan rörtätningarna 18 Minkä vuoksi kuuma hanavesi haisee palialle, vaikka kylmä vesi on hyvän makuista? luktar varmvattnet illa trots att det kalla vattnet smakar gott? Ympar[stoopas 86
Hur Ingår Vad Hur Kräver Vem Hur Kan Hur När Hur Mitä kaivovedestä tutkitaan? Vad kan man undersöka i brunnsvattnet 81 19 Milloin kaivoveden laatu pitäisi tutkia? brunnsvattnet? När borde man undersöka 11 Miten pian kaivon tekemisen jälkeen veden laatua voi tutkia? snabbt efter att brunnen har blivit färdig kan man undersöka vattnets kvalitet? 111 Voiko vesinäytteen ottaa itse? man själv ta vattenprovet? 112 Miten pitää toimia, kun haluaa tutkituttaa veden? då man viil låta undersöka ett vattenprov? 113 Mitä kaivovedestä tutkitaan? skall man förfara Vad undersöker man i brunnsvattnet? 114 Sisältyykö kaivovesitutkimukseen aina arseenin ja radonin tutkiminen? det alltid analys av arsen och radon då man undersöker brunnsvatten? 115 Missä kaivoveden radon tutkitaan? i brunnsvattnet? Var kan man låta undersöka radon Vanhan kaivon huolto ja kunnostus Service och sanering av en gammal brunn 85 116 Pitääkö kaivoa huoltaa? 117 Milloin kaivo kannattaa kunnostaa? en brunn? 118 Kuka kumiostaa kaivoja? 119 Miten kaivo pestään? 12 Miten kaivo desjnfioidaan? brunnen underhåll? lönar det sig att sanera sanerar brunnar? tvättar man brunnen? desinficerar man en brunn? 121 Onko vaarallista mennä syvän kaivon pohjalle? en djup brunn? 122 Miten rengaskaivo tiivistetään? 123 Voiko kaivossa käyttää apuna sähkölaitteita? elapparater som hjälp i brunnen? 124 Onnistuuko vanlian kivikehäkaivon kunnostus? gammal brunn som har stenmantel? Är det farligt att gå ner i skall man täta en schaktbrunn? Kan man använda Kan man sanera en 125 Mitä tehdään keväällä kaivolle, joka on ollut talven käyttämättä? skall man göra på våren med bnmnen dä den har stått oanvänd hela vintern? 126 Mitä tehdään käytöstä poistettavalle kaivolle? en brunn som skall tas ur bruk? Vad skall man gör med Ympäristoopas 86
Vilka Var Vem Hurudana Har Hur När Vattnet Veden käsittely Vattenbehandling. 94 127 Milloin kannattaa harkita kaivoveden käsittelyä? överväga behandling av brunnsvatten? lönar det sig att 128 Mitä pitää tehdä ennen vedenkäsittelylaitteen hankintaa? Vad skall man göra innan man skaffar en vattenbehandlingsanläggning? 129 Millaisia vedenkäsittelylaitteet ovat? anläggningarna? 13 Miten vedenkäsittelylaite tulisi asentaa? lingsanläggning installeras? är vattenbehandlings skall en vattenbehand 131 Mitä käyttö- ja huoltovaatimuksia vedenkäsittelylaitteilla on? krav gäller för drift och service av vattenbehandlingsanlägg ningarna? 132 Mihin laitteissa käytettävän elvytyssuolan voi laittaa käytön jälkeen? skall man förvara det använda regenereringssaltet från anläggningen? 133 Mitä voi tehdä, jos epäilee, että laite ei toimi? Vad skall man göra, om man misstänker att anläggningen inte fungerar? 134 Mitä apteekista ostettava kaivonselvittäjä on? klararen som man kan köpa på apoteket? Vad är brunris 135 Uuden kallioporakaivon vesi on jatkuvasti sameaa pumppaamisesta huolimatta. Millä keinoin sameuden voi poistaa? i den nya bergbrunnen är fortfarande gruxnligt trots att man har pumpat vatten. Vad kan man göra för att få bort grumligheten? Kaivon rakentamisen rahoitus ja viranomaistoiminta Finansiering av brunnen och myndighetsagerande 1 136 Saako kaivon rakentamiseen avustusta? bygga en brunn? 137 Onko olemassa valmista kaivon rakentamissopimusta? avtalsmodeller för brunnsbyggnad? 138 Minne voi valittaa kaivoa koskevissa riitatapauksissa? besvära sig i tvistemål som berör brunnen? Kan man få understöd för att Finns det färdiga Var kan man 139 Kenelle kunnassa kuuluu kaivoveden pilaantumisen ja laatuongelmien selvittäminen? tilikommer det i kommunen att reda ut förorening av brunnsvatten och problem med kvaliteten? 14 Liittyykö rakennuksen käyttö- ja huolto-ohje jotenkin kiinteistön vesi- ja viemärilaitteisiin haja- asutusalueella? anvisningar för drift och un derhåll av byggnaden på något sätt att göra med fastighetens vatten- och avloppsanläggningar på glesbygden? Käsitteitä Begrepp 13 Yhteystietoja Kontaktuppgifter 114 Kirjallisuutta Litteratur 117 Liitteet Bilagor 12 Ympanståopas 86
Alkusanat Förord... Kaivon rakentaminen on usein niin harvi nainen tapahtuma, että harvoilla maaseu dun asukkailla tai kesämökkiläisillä on sii tä omakohtaisia muistikuvia. Kaivon pai kan va]innassa ja rakentamisessa tarvitaan monipuolista tietoa ja käytännön koke musta, jotta uusi kaivo tuottaisi riittävästi hyvälaatuista vettä. Myös vanhan kaivon kiinnostus on taitoa vaativaa työtä. Muu tama vuosikymmen sitten alan ammatti laisia löytyi helpommin kuin viime vuosi na. Nyt ammattimainen kaivojen kunnos tustoiminta on kuitenkin taas elpymässä, ja siihen on syynä selkeä tarve. Suomen ympäristökeskus julkaisi käy tännönläheisen Kaivo-opas -nimisen kir jan vuonna 1996. Opas laadittiin yhteis työssä sosiaali-ja terveysministeriön, Suo men Kuntaliiton, Suomen Vesiensuojelu yhdistysten Liiton sekä Säteilyturvakes kuksen kanssa. Samanaikaisesti ilmestyi esite Hyvää vettä kaivosta. Molemmat julkaisut saivat hyvän vastaanoton, ja nii tä on käytetty paljon neuvonnassa ja kai yo-ongelmia ratkaistaessa. Ne eivät kui tenkaan vastaa kaikkiin käytännössä esiin tuleviin, kaivoa koskeviin kysymyksiin. Tämä opaskirja, Kysymyksiä kaivoista, tehtiin helpottamaan edelleen kaivon ra kentajien ja kunnostajien työtä. Opas vas taa yleisimpiin kysymyksiin kaivoista ja vedenlaadusta. Oppaaseen on myös kerät ty tärkeimpiä tietoja ja kaivon rakentamis ohjeita aiemmin julkaistusta Kaivo-op paasta. Oppaan ovat laatineet hydrogeologi Tuomo Hatva, diplomi-insinööri Pauliina Kokkonen, LVI-insinööri Toivo Lapinlam pi, geologi Annukka Lipponen ja kehitysinsinööri Erkki Santala Suomen ympäris tökeskuksesta, tarkastaja Jarmo Kosunen ja kemisti Annika Sipilä Uudenmaan ym päristökeskuksesta, vesihuoltoinsinööri Jyrki Lammila Lounais-Suomen ympäris tökeskuksesta sekä tekninen tarkastaja Ilmo Kivimäki Pirkanmaan ympäristökes kuksesta. Toimitustyön koottujen vastaus ten pohjalta on tehnyt tutkija Johanna Ks sanen Suomen ympäristökeskuksesta. Li Ympäristäopas 86 Att bygga en brunn är ofta en så ovanlig företeelse att få landsortsbor eller sommar stugeägare varken har egna erfarenheter eller minnesbilder av sådant. Då man väl jer brunnens plats och bygger den behö ver man mångsidiga uppgifter och prak tiska erfarenheter för att den nya brunnen skall producera tillräckligt mängd vatten av god kvalitet. Att sanera en gammal bruun kräver också skicklighet. För några årtionden sedan var det lättare att hitta en expert inom branschen än vad det har va rit under de senaste åren. Yrkesmässig brunnssanering håller dock igen på att vakna till liv, och orsaken är det uppenba ra behovet. Finlands miljöcentral publicerade år 1996 en Brunnsguide, en praktiskt inrik tad publikation om brunnar. Social- och hälsovärdsministeret, Finlands Kommun förbund, Förbundet för vattenskydds föreningarna i Finland och Strålsäkerhets centralen utarbetade guiden i samarbete. Samtidigt gay man ut broschyren Friskt brunnsvatten. Vardera utgåvan fick ett bra mottagande och man har använt dem mycket vid rådgivning och för att lösa pro blem med brunnar. De ger dock inte svar på alla praktiska frägor som berör bnun nar. Denna handledning, Frågor om brun nar, gjordes för att ytterligare underlätta brunnsbyggarnas och saneramas arbe te. Den ger svar på allmänna frågor om brunnar och vattnets kvalitet. 1 denna handledning har man också utgående från den tidigare utgivna Brunnsguiden sam manställt de viktigaste uppgiftema om och anvisningarna för att bygga brunnar. Handledningen har utarbetats av hyd rogeolog Tuomo Hatva, diplomingenjör Pauliina Kokkonen, VVS -ingenjör Toivo Lapinlampi, geolog Annukka Lipponen och utvecklingsingenjör Erkki Santala på Finlands miljöcentral, av inspektör Jarmo Kosunen och kemist Annika Sipilä på Ny lands miljöcentral, av vattenförsörjnings ingenjör Jyrki Lammila på Sydvästra Fin lands milj öcentral samt av teknisk inspek tör Erno Kivimäki på Birkalands milj öcen
säksi lukuisat muut vesihuoltoasiantunti jat ovat työn eri vaiheissa kommentoineet tekstiä. Heille kaikille suuret kiitokset ar vokkaasta työstä. Vaikka kaivoasioissakin usein tieto luo tuskaa, toivovat tekijät oppaan auttavan kaivon omistajien ja kaivon rakentamista suunnittelevien elämää sekä luovan edel lytyksiä parantaa kaivosta saatavan veden laatua. Helsingissä, 15.1.21 Tekijät tral. Redigeringsarbetet av de samman stållda svaren har gjorts av forskare Johan na Rissanen på Finlands miljöcentral. Dessutom har många andra vattenförsörj ningsexperter i olika skeden kommente rat textinnehåliet. Ett stort tack till alla dem för den värdefulla arbetsinsatsen. Trots att kunskap väcker oro också då det gäller brunnar, hoppas författarna att handledningen skall underlätta livet för dem som planerar att bygga en bruun samt att den skapar förutsättningar för att för bättra brunnsvattnets kvalitet. Helsingfors, 15.1.21 Författama Ymparistoopas 86
Johdanto InIednin...s...O...O...OOO..OOOOOOO...OO.... Maapallon kaikista vesivaroista noin,5 % on pohjavettä. Pohjavesi muodos tuu sade- ja sulamisvesistä, jotka imeyty vät maaperään ja johtuvat kallioperään. Sitä muodostuu eniten keväällä ja syksyl lä, jolloin pohjaveden pinnat ovatkin kor keimmillaan. Pohjavesi uusiutuu jatku vasti veden kiertokulussa. Se virtaa vettä johtavissa maakerroksissa painovoiman vaikutuksesta ja purkautuu alemmissa maaston kohdissa maanpinnalle ja vesis töihirlähteinä ja suotovirtauksena eli tih kumalla. Kallioperässä pohjavesi virtaa yleensä hitaammin kuin maaperässä. Ve den suotautuessa maakerrosten läpi se puhdistuu ja siihen liukenee ihmisen ter veydelle tärkeitä hivenaineita. Pohjavesi onkin useimmiten hyvälaatuista. Noin kaksikolmasosaa suomalaisista käyttää pohjavettä juoma- ja talousvetenään. Suur ten vesilaitosten käyttämä pohjavesi ote taan yleensä soraharjujen pohjavesialueil ta. Haja-asutusalueilla käytetään pääasi assa moreenikerrostumista tai kallioperäs tä saatavaa pohjavettä. Maa- ja kallioperän vaihteluiden ja ominaisuuksien takia kaivoa ei voi raken taa joka paikkaan. Kaivon tyyppi tulee valita rakennuspaikan ja pohjaveden saa tavuuden mukaan. Yleisin kaivotyyppi on betonirenkaista rakennettu kuilukaivo. Tässä oppaassa kuilukaivosta käytetään yleisesti nimitystä rengaskaivo. Toinen yleinen kaivotyyppi on kallioporakaivo, josta joskus käytetään myös nimitystä po rakaivo tai kalliokaivo. Maassamme arvi oidaan olevan noin 3 kotitaloutta, jotka ottavat talousvetensä omasta rengas kaivosta. Kallioporakaivoja on rakennet tu yli 15 kappaletta. Yksityisen kiinteistön vedentarve riip puu talouden koosta ja maatiloilla eläin ten määrästä. ]7hrninen juo noin kaksi lit raa vettä vuorokaudessa. Muihin kotita loustoimintoihin vettä kuluu 1 2 lit raa asukasta kohden vuorokaudessa. Ta loudesta riippuen nelihenkinen perhe ny kyaikaisine kodinkoneineen tarvitsee noin 5 75 litraa vettä päivässä. Tämä vesimäärä on mahdollista saada oikeaan Grundvattnet utgör,5 % av alla vatten tillgångar på jorden. Grundvattnet hidas av regn- och smältvatten som infiltreras i marken och leds vidare till berggrunden. Det bildas mest grundvatten om våren och hösten. Då är grundvattenytan också som allra högst. Grundvattnet förnyas hela ti den under vattnets kretslopp. Det ström mar av gravitationens inverkan i de vat tenledande jordlagren och fiödar på låga terrängställen ut som källor vid markytan och i vattendrag och som genomsippring ar, d.v.s. källsprång. 1 berggrunden ström mar grundvattnet vanligen långsammare än i marken. Vattnet renas då det sipprar genom jordlagren och i vattnet löser upp spårämnen som är viktiga för människan. Grundvattnet är ju också oftast av god kvalitet. Ungefär två tredjedelar av finlän darna använder grundvatten som dricks och hushållsvatten. Grundvattnet som he hövs vid de stora vattenverken tas vanli gen från grusåsamas grundvattenområ den. 1 glesbygden tar man huvudsakligen grundvatten från moränlager och från berggrunden. Beroende på jordens och bergets väx lingar och egenskaper kan man inte byg ga brunnen var som helst. Brunnstypen skall väljas enligt platsen och tillgången 611 grundvatten. Den vanligaste brunnstypen är schaktbrunn som man har byggt av be tongringar. 1 denna handledning använder man för denna typ av brunnar vanligen benärrmingen schaktbrunn. En annan van lig brunnstyp är bergbrunnen, som ibland också kallas för borrbrunn eller bergborr brunn. Man beräknar att ca 3 hus håll i vårt land tar sitt vatten från en egen schaktbrunn och det har byggts över 15 bergbrunnat Vattenbehovet vid en privat fastighet beror på hushållets storlek, och då det gäl ler jordbrukslägenheter, på antalet djur. Märmiskan dricker ca två liter vatten i dyg net. För annan hushållsverksamhet går det åt 1 2 liter vatten per person i dyg net. Beroende på hushållet behöver en fyra personers familj som utnyttjar moderna hushållsmaskiner ca 5 7 liter vatten Ympäristöopas 86
paikkaan sijoitetusta, hyväkuntoisesta kai vosta. Monet tekijät vaikuttavat kaivoveden laatuun. Vesi voi olla luonnostaan huono laatuista, mutta usein kaivoveden likaan tumisen syynä ovat huono kaivo ja ilurii sen toiminta. Valtakunnallisen kaivovesi tutkimuksen perusteella voidaan arvioida, että noin puolet yksityisistä kaivoista on heikkokuntoisia ja joka neljännen kaivon vesi voi aiheuttaa terveydellistä haittaa. Kaivon rakentaja välttää monet ongelmat suunnittelemalla ja rakentamalla kaivon huolellisesti. Kaivo pysyy hyvässä kun nossa, kun sitä huolletaan säännöllisesti. Kaivoveden laatua voidaan parantaa ve denkäsittelyllä silloin, kun huono laatu aiheutuu maa- tai kallioperän ominaisuuk sista. per dag. Denna mängd vatten kan tas ur en hra brunn som har byggts på rätt ställe. Många faktorer inverkar på brurmsvatt nets kvalitet. Vattnet kan av naturen vara av dålig kvalitet, men orsaken till förore nat brunnsvatten beror ofta på att brun nen är dålig och på märiniskans agerande. Enligt en riksomfattande undersökning av bnmnar kan man beräkna att ca hälften av de privata brunnarna är i dåligt skick och vattnet i var ärde brunn kan vara skad ligt för hälsan. Den som bygger en bnmn kan undvika många problem genom att planera och bygga brunnen omsorgsfullt. Brunnen hålls i gott skick bara man regel bundet sköter underhållet. Om brunns vattnets dåliga kvalitet beror på jorden el ler berggrunden kan kvaliteten förbättras genom att behandla vattnet. Q Ymparistäopas 86
Pohjaveden laatu O OOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOO Grundvattnets kvalitet Pohjavesi on Suomessa pääosin hyvälaatuista. Laatu voi kuitenkin vaihdella sekä paikal lisesti että eri pohjavesialueiden välillä. Happipitoisuus ja mikrobien toiminta vaikutta vat useisiin pohjaveden ominaisuuksiin. Yleensä pohjaveden bakteerit ovat ihmiselle harmittomia, mutta osa niistä kertoo veden likaantumisesta. Ihmisen toiminta uhkaa pohjaveden laatua monella tavoin, minkä vuoksi pohjavesialueiden suojelu on tärkeää. 1 Finland är grundvattnet huvudsakligen av god kvalitet. Kvaliteten kan dock variera såväl lokalt som mellan olika grundvattenområden. Syrehalten och mikrobernas verk samhet inverkar på många av grundvattnets egenskaper. Bakterier i grundvattnet är vanligen harmlösa för människan, men en del av dem tyder på föroreningar i vattnet. Människans agerande hotar grundvattnets kvalitet på många sätt och det är därför viktigt att skydda grundvattnet. Pohjavettä ja pohjavesialueita suojellaan vesilain ja ympäristönsuojelulain nojalla. Suojelun tavoitteena on turvata pohjaveden määrä ja estää vedenlaa dun heikkeneminen.yhdyskuntien vedenhankinnan kannalto tärkeät pohjavesialueet on usein merkitty maastoon. Grundvattnet och grundvattenområdena skyddas med stöd av vattenlagen och miljöskyddslagen. Målet med skyddet är att trygga grundvatten mängden och hindra att vattnets kvalitet försämras. Områden som är viktiga för samhällenas vatten anskaffning har ofta märkts ut i terrängen. Mikä vaikuttaa pohjaveden laatuun? Pohjaveden laatuun vaikuttavat maa- ja kallioperän laatu ja rakenne, pohjaveden virtausolot sekä toiminta. Kallio pohjaveden laatuun vaikuttavat lisäksi kallioperän kivilaji, rakoilu ja maapeitteen paksuus. Pohjavesi on laadultaan parasta maakerroksissa ja kallioperässä, joissa ve teen on liuennut happea. Parhaita pohja vesialueita ovat hiekasta ja sorasta koos tuvat harjut ja rantakerrostumat sekä löy härakenteiset hiekkaiset moreenimuodos tumat. Tiiviiden maakerrosten kuten saven Ympärstöopas 86 Vilka faktorer påverkar grundvattnets kvalitet? Grundvattnets kvalitet påverkas av jord månens och berggrundens kvalitet och straktur, grundvattnets strömningsförhål landen samt av människans agerande. Berggrundvattnets kvalitet påverkas dess utom avbergets stenart, sprickor och jord täckets tjocklek. Kvaliteten är bäst i såda najordlager och sådanberggrund där syre har upplösts i vattnet. De bästa grund vattenområdena är sand- och grusåsar, strandavlagringar samt sandiga moränfö rekomster med lös struktur. Under täta
alla pohjavesi on usein hapetonta ja rautaja mangaanipitoista. Myös syvällä sijaitse va kahliopohjavesi on usein vähähappista ja sisältää runsaasti kallioperästä liuennei ta metalleja ja suoloja. Maanteiden suolaus, peltojen lannoitus ja puutteellinen jäteve sien käsittely voivat pilata pohjaveden laa jaltakin alueelta. jordlager, t.ex. lera saknar grundvattnet ofta syre och innehåller jäin och mangan. Berggrundvattnet djupt nere i berget är också ofta syrefattigt och innehåller rikli ga mängder av metaller och salter som har upplösts från berget. Spridningen av salt på landsvägarna, gödsling av åkrar och bristfällig avloppsvattenbehandling kan förstöra grundvattnet inom ett vidsträckt område. Onko pohjaveden laadussa eroja eri puolilla Suomea? Pohjavesi ei ole jakautunut tasaisesti, vaan sen laatu ja määrä vaihtelevat alueittain. Pohjanmaan ja Lounais-Suomen rannikkoalueilla sekä Loviisan seudulla on aluna maita, joiden pohjavedessä on enemmän sulfaattia kuin muualla Suomessa. Sulfaat tipitoisuudet eivät kuitenkaan yleensä yli tä kaivovedelle annettua raja-arvoa. Rannikolla meriveden suolaisuus voi varsinkin kallioporakaivoissa joskus hai tata tai jopa estää kaivoveden käytön. Ran nikkoseuduilla vesi on usein myös kovem paa kuin sisämaassa. Myös Savossa on täl laisia kovemman veden alueita. Kovalla vedellä tarkoitetaan sitä, että vedessä on runsaasti kalsiumia tai magnesiumia. Kaakkois- ja Lounais-Suomen rapakivi alueella pohjaveden fluoridipitoisuudet voivat olla korkeita. Näillä alueilla voi daan joutua rajoittamaan vedenkäyttöä fluoridin takia. Rautaa ja mangaania esiin tyy maaperässä kautta Suomen, mutta eri tyisesti Keski-Pohjanmaalla ja Lounais- Suomen rannikkoalueella niiden pitoisuu det ovat pohjavesissä korkeita. Kallioporakaivovesien kohonneet rado nin ja muiden radioaktiivisten aineiden pitoisuudet löytyvät yleensä graniittisten kivien alueilta, erityisesti Etelä-Suomesta sekä jossain määrin Keski-Suomesta. Mustaliuskealueilla kallioperä sisältää paikoin helposti rapautuvia kiisumineraa leja, minkä vuoksi raskasmetaffien kuten arseenin ja nikkelin pitoisuudet pohjave dessä voivat olla korkeita. Arseenipitoi suudet ovat korkeita muun muassa pai koin Hämeessä ja Lounais-Suomen saaris tossa. Förekommer det skillnader i grundvattnets kvalitet på olika håll i Finland? Grundvattnet finns inte jämt fördelat, utan kvaliteten och mängden varierar på olika håll. Vid kusten i Österbotten och Sydväs tra Finland samt i Lovisatrakten består jordmånen av sulfatjord och där förekom mer det mera sulfat i grundvattnet än på något annat håll i Finland. Vanligen över skrider sulfathalterna inte riktvärdena för brunnsvatten. Vid kusten kan salthalten, speciellt i bergbrunnarna, ibland störa eller t.o.m. helt hindra användningen av brunnsvat ten. Vid kusten är vattnet ofta också här dare än i inlandet. Även i Savolax förekom mer det dylika områden med hårdare vat ten. Med hårt vatten avses att vattnet aine håller rikligt med kalcium och magnesi um. 1 rapakiviområdena i Sydöstra och Sydvästra Finland kan fluoridhalterna i grundvattnet vara höga. 1 dessa områden kari man bii tvungen att begränsa vatten användningen p.g.a. fluoriden. Järn och mangan förekommer i marken runtom i Finland, men speciellt i Meller sta Österbotten och i Sydvästra Finland är dessa halter höga i grundvattnet. Förhöjda halter av radon och andra ra dioaktiva ämnen i vattnet i bergbrunnar påträffas vanligen i områden med granit. Det gäller speciellt Södra Finland och i nö gon mån också Mellersta Finland. 1 områden där det finns svartskiffer innehåller berggrunden stälivis lätt förvitt rande kismineraler och det kan därför fö rekomma höga halter av t.ex. arsen och nickel i grundvattnet. Arsenhalterna är höga bl.a. ställvis i Tavastland och i skär gården i Sydvästra Finland. Ympähstöopas 66