1/15 HELSINGIN YLIOPISTO HELSINGFORS UNIVERSITET Käännöstieteen laitos Institutionen för översättningsvetenskap Ruotsin kääntäminen ja tulkkaus Svensk översättning och tolkning Hakijan täydellinen nimi ja henkilötunnus / Sökandes fullständiga namn och personbeteckning RUOTSIN KÄÄNTÄMINEN JA TULKKAUS I KIRJALLINEN KOE 2007 SVENSK ÖVERSÄTTNING OCH TOLKNING I SKRIFTLIGT PROV 2007 1. Valintakoekirjaan perustuva koe Valintakoekirjana on Hilkka Yli-Jokipii (toim.): Kielen matkassa multimediaan. Näkökulmia kääntämisen tutkimiseen ja opiskelemiseen. Yliopistopaino. Helsinki 2005. Teoksesta tulee: a) opitun tiedon hallintaa mittaavia suomenkielisiä tehtäviä (0 1,5 pistettä), b) esseetyyppistä vastausta edellyttävä kirjoitustehtävä, jolla tutkitaan ensisijaisesti hakijan suomen kielen käyttötaitoa (kykyä tuottaa rakenteeltaan johdonmukaista, sisällöltään loogista ja kieleltään korrektia tekstiä) (0 1,5 pistettä). katso http://www.helsinki.fi/hum/tdk/valinta/kokeet/2007/iii_2007.html 2. Haetun kielen koe Koe koostuu kahdesta osiosta, joihin voi valmistautua kertaamalla ruotsin kielioppia, esimerkiksi U. Fiilin, K. Hakala: Fullträff (Finn Lectura), sekä lukemalla ajankohtaisia ruotsinkielisiä asiatekstejä: a) ruotsin ja suomen kielen rakenteellisia ja tekstuaalisia ominaisuuksia kontrastoiva osa (0 2 pistettä) b) lyhyt käännöstehtävä, jolla testataan hakijan kykyä tuottaa kieliopin, viestinnän ja sisällön kannalta toimivaa ruotsia (0 2 pistettä). Kirjallisen kokeen alin hyväksyttävä pistemäärä on 1/3 kokeen maksimipistemäärästä. 1. Ett prov på urvalsboken Urvalsboken är Hilkka Yli-Jokipii (red.): Kielen matkassa multimediaan. Näkökulmia kääntämisen tutkimiseen ja opiskelemiseen. Yliopistopaino. Helsingfors 2005. Provet består av: a) uppgifter på finska som mäter den sökandes behållning av boken (0 1,5 poäng) b) en uppgift med svar av essätyp, som framför allt undersöker förmågan att använda finska språket (förmågan att skapa en strukturellt konsekvent, innehållsmässigt logisk och språkligt korrekt text) (0 1,5 poäng). se http://www.helsinki.fi/hum/tdk/valinta/kokeet/2007/iii_2007.html 2. Ett prov i det språk man sökt Provet består av två delar, som man kan förbereda sig för genom att repetera svensk grammatik, t.ex. Fiilin, U. Hakala, K.: Fullträff (Finn Lectura), och läsa moderna faktainriktade texter på svenska: a) ett delprov som kontrasterar strukturella och textuella egenskaper i svenskan och finskan (0 2 poäng) b) en kort översättningsuppgift som testar förmågan att skapa en grammatikaliskt, kommunikativt och innehållsmässigt fungerande text på svenska (0 2 poäng). Det lägsta godkännbara poängtalet för det skriftliga provet är 1/3 av provets maximipoängtal. LUE OHJEET TARKKAAN! LÄS INSTRUKTIONERNA NOGA!
2/15 Ruotsin kääntäminen ja tulkkaus Svensk översättning och tolkning Kirjallinen koe 2007 Skriftligt prov 2007 2. Haetun kielen koe a) ruotsin ja suomen kielen rakenteellisia ja tekstuaalisia ominaisuuksia kontrastoiva osa (0 2 pistettä) b) lyhyt käännöstehtävä. 2. Prov i det språk man sökt a) ett delprov som kontrasterar strukturella och textuella egenskaper i svenskan och finskan (0 2 poäng) b) en kort översättningsuppgift. 2 a) KONTRASTOIVA OSA KONTRASTIVT DELPROV (0 2 p.) Tehtäväsi: Lue ensin suomenkielinen alkuteksti ja ruotsinnos. Vertaa suomenkielisen tekstin tummennettuja ja numeroituja kohtia vastaavin vaihtoehtoisiin ruotsinkielisiin käännöksiin ja valitse annetuista neljästä vaihtoehdosta paras. Testi koostuu 25 monivalintatehtävästä. Merkitse valitsemasi vaihtoehdon kohdalle vastauslomakkeeseen rasti (X). Vain yksi vaihtoehto on mahdollinen. Jokaisesta oikeasta vastauksesta saa 0,08 pistettä. Muista kirjoittaa vastauslomakkeeseen nimesi ja henkilötunnuksesi. Käännettävä teksti on Helsingin Sanomissa julkaistu kolumni. Ruotsinnoksen on ajateltu olevan vastaavanlainen kepeä mutta samalla vakava kielipoliittisia kysymyksiä pohtiva teksti, joka julkaistaan esimerkiksi Hufvudstadsbladetissa. Valitse vaihtoehdoista se virke, sanonta tai sana, joka sopii tekstiin parhaiten: Koska kyseessä on käännös, tulee ruotsinkielisen tekstin sisällön olla sama kuin suomenkielisessä tekstissä. Lisäksi, ja ennen kaikkea, käännetyn tekstin tulee olla luontevaa ja kielellisesti hyvää ruotsia rakenteellisesti ja tekstuaalisesti toimiva käännös. Din uppgift: Läs den finska originaltexten och den svenska översättningen. Några meningar och fraser i den finska texten har markerats med fet stil och en siffra. Din uppgift är att välja den bästa översättarlösningen av de fyra alternativ som ges i den svenska texten under motsvarande siffra. Provet består av 25 sådana flervalsuppgifter. Markera det alternativ du väljer med ett kryss (X) i svarsblanketten. Bara ett alternativ är rätt. Varje rätt svar ger 0,08 poäng. Glöm inte att också skriva namn och personbeteckning på svarsblanketten. Källtexten är en krönika i Helsingin Sanomat. Den svenska översättningen tänks bli publicerad på samma sätt, som en relativt lättsam, men seriös reflektion över språkpolitiska frågor, t.ex. i Hufvudstadsbladet. Bland de alternativa meningar, fraser och ord som ges ska du välja det alternativ som passar bäst: Eftersom det ska vara en översättning ska den svenska texten ha samma innebörd. Men den ska också, och framför allt, låta naturlig och språkriktig på svenska en strukturellt och textuellt fungerande översättning.
3/15 SUOMENKIELINEN ALKUTEKSTI SVENSK ÖVERSÄTTNING MED SVARSALTERNATIV 1 Kielestä kiinni 1a) Stäng in språket 1b) Avstängd från språket 1c) Det fastnar av språket 1d) Det hänger på språket 2 3 Olen joko masokisti tai erittäin nöyrä ihminen, ehkä kumpaakin. Mikään muu ei selitä sitä, että olen ylipäätään hakeutunut vapaaehtoisesti ulkomaille. Ulkomailla nöyristää suomen kielen menettäminen. Mikään ei kutista egoa yhtä tehokkaasti kuin se, ettei voi käyttää omaa äidinkieltään. Jag är antingen masochist eller en väldigt ödmjuk person, kanske bådadera. 2a) Inget annat förklarar 2b) Inga andra förklarar inte 2c) Ingen annan förklarar 2d) Någon annan kan inte förklara att jag överhuvudtaget frivilligt sökt mig utomlands. Utomlands upplever man den förödmjukande förlusten av det finska språket. Ingenting annat kan få egot att krympa lika effektivt som 3a) att man inte kan använda sitt modersmål. 3b) det att man inte kan använda ett modersmål. 3c) det, att man inte kan använda sitt egna modersmål. 3d) det, att man inte kan använda egna modersmålet. 4 Ilman äidinkieltä persoonallisuudesta häviää puolet se parempi puolisko. Utan modersmål försvinner 4a) personlighetens hälfter 4b) halva personligheten 4c) från personligheten en hälft 4d) halvan från personligheten 2 a) KONTRASTOIVA OSA KONTRASTIVT DELPROV den bättre hälften.
4/15 5 Vieras kieli muuttaa puhujansa hitaaksi ja yksinkertaiseksi tosikoksi. Ett främmande språk 5a) flyttar en talare 5b) gör sin talare 5c) förändrar talare 5d) förflyttar dess talare till en långsam och enkel torrboll. 6 7 8 9 Taantuminen ei aina tapahdu saman kaavan mukaan. On huonoja ja vielä huonompia päiviä. On päiviä, jolloin luulee melkein pärjäävänsä. On päiviä, jolloin tietää, ettei pärjää. Sitten on päiviä, jolloin vanha sanonta suu kiinni ja ole kaunis ei tunnu yhtään hullummalta. Niinä päivinä kuluu paljon huulipunaa ja suupielet ovat kipeät hymyilemisestä. Mutta on myös päiviä, jolloin ei halua edes yrittää. Silloin sitä tuijottaa vain umpimielisesti eteenpäin ja urahtelee. On luojan lykky, että ulkomaalaisten mielestä tällainen käytös voi olla omituisen kiehtovaa. Silent ugri chic saattaa olla kansainvälisessä seurueessa sangen tehokasta. 6a) Regressionen händer inte alltid enligt samma modell. 6b) Tillbakagången följer inte alltid samma mönster. 6c) Återgången sker ej efter samma mall. 6d) Reträtten sker inte alltid enligt identisk mall. Det finns dåliga dagar och ännu sämre dagar. Det finns dagar då man nästan tror att man klarar sig. Det finns dagar då man vet att man inte gör det. Sedan finns det dagar då det gamla ordspråket håll käften och var söt 7a) inte tycks alls dummare. 7b) inte alls känns desto galnare. 7c) inte verkar så tokigt alls. 7d) inte låter knäppast längre. 8a) Som de dagar kräver 8b) Som dessa dagar går åt 8c) På de här dagarna krävs 8d) Sådana dagar går det åt mycket läppstift och mungiporna värker av allt leende. Men det finns dagar då man inte ens vill försöka. Då stirrar man bara inåtvänt rakt fram och morrar. Det är en herrans tur att 9a) utlänningar kan finna ett sådant uppförande märkligt attraktivt. 9b) det här beteendet är konstigt och glänsande enligt utlänningar. 9c) enligt utlänningars sinne är detta uppförande egendomligt tilldragande. 9d) detta enligt utlänningarna är lockande märkligt. Silent ugri chic kan vara synnerligen effektivt i internationellt sällskap.
5/15 10 11 12 13 14 Jotkut väittävät olevansa täysin samanlaisia persoonallisuuksia sekä suomeksi että vieraalla kielellä. Suurin osa heistä valehtelee. Loput ovat niin tyhmiä, etteivät edes itse tajua, miten äidinkielen menettäminen heitä rampauttaa. Tai sitten heidän persoonansa on jo lähtökohtaisesti niin vaatimaton, ettei sen supistuminen puoleen muuta asioita olennaisesti.. Tietysti on myös kaksikielisiä ja lähes kaksikielisiä, joiden ei ole koskaan tarvinnut rakentaa persoonallisuuttaan yhden kielen varaan. Mutta he ovat etuoikeutettu poikkeus, eikä heillä ole näissä asioissa kerrankaan sananvaltaa. Somliga säger att de är precis likadana både på finska och på ett främmande språk. 10a) De flesta av dem 10b) Den största del av dessa 10c) En största del av dem 10d) Störst del av dessa ljuger. Resten är så dumma att de själva inte ens inser 11a) att de blir handikappade av att förlora modersmålet. 11b) hur det att förlora modersmål gör dem handikappade. 11c) att deras modersmåls förlust förlamar. 11d) hur modersmålets försvinnande förlamar dem. Eller så är deras personlighet redan 12a) på utgångsstället 12b) vid avresan 12c) i källpunkten 12d) från början så blygsam att det inte ändrar något väsentligt att den minskas till hälften. 13a) Förstås är det dessutom 13b) Naturligtvis är 13c) Möjligen finns också 13d) Visst finns det tvåspråkiga och nästan tvåspråkiga som aldrig har behövt bygga sin personlighet på ett enda språk. Men de är ett 14a) företrätt 14b) priviligierat 14c) fördelat 14d) prioriterat undantag och de har ingenting att säga till om just här för en gångs skull.
6/15 15 16 17 18 Oma kieli antaa vallan tunteen. Se, joka saa käyttää äidinkieltään, on aina etulyöntiasemassa. En luota niihin suomalaisiin, jotka vaativat esimerkiksi EU:n toiminnan tehostamista yhteisön virallisia kieliä karsimalla. Mitä he oikein yrittävät? Ampua omaan nilkkaan? Suomen kielihän sieltä ensimmäisenä karsittaisiin. Ei niin, että suomella olisi koskaan pärjännyt missään Suomen ulkopuolella. Kyse onkin periaatteesta. Valtakieliä äidinkielinään puhuvilla on nyt ja aina valta-asema pienkielisiin nähden. On vähintäänkin kohtuullista, että englannin-, ranskan- ja saksankieliset edes teeskentelevät kunnioittavansa meitä muita. 15a) Egna språket ger sinnesrörelse. 15b) Det egna språket ger makt över känslorna. 15c) Ett eget språk ger en känsla av makt. 15d) Eget språk ger maktens känslor. Den som får använda sitt modersmål har alltid övertaget. Jag litar inte på de finländare som till exempel kräver 16a) EU:s verksamhets effektivering genom gallring av gemenskapens officiella språk. 16b) genom att gallra i de officiella EUspråken effektiverar verksamheten. 16c) att gemenskapens officiella språk genom gallring gör EU effektivare. 16d) att EU gallrar bland de officiella språken för att öka effektiviteten. Vad försöker de göra egentligen? Skjuta sig själva i foten? Det skulle ju vara finskan som försvann först. Inte för att man någonsin skulle ha klarat sig med finska utanför Finland. 17a) Det handlar om principen. 17b) Frågan är också om det principala. 17c) Det är också en fråga i princip. 17d) Det är ju en princip som frågas. De som talar ett stort språk är, nu och alltid, i en maktposition gentemot dem som talar små språk. Det är minst sagt rimligt att de som talar engelska, franska och tyska 18a) ens låtsar att de högaktar andra av oss. 18b) ens låtsar hedra oss andra. 18c) åtminstone låtsas respektera oss andra. 18d) åtminstone låtsas att respektera andra av oss.
7/15 19 Kieliasiat ovat vähän niin kuin maanpuolustus. Olisi tyhmää, jos Suomi lähtisi vapaaehtoisesti heikentämään jo valmiiksi heikkoa asemaansa. 19a) Språkgrejerna är lite så som landets försvar. 19b) Språkärendena påminner endel om landförsvar. 19c) Språkfrågor fungerar ungefär som försvaret. 19d) Språksaker är lite grann såsom landsförsvaret. Det vore dumt att Finland frivilligt började försvaga sin redan från början svaga ställning. 20 Vierailin kerran Walesissa muutaman muun eurooppalaisen toimittajan kanssa. Seurueen ranskalaisjäsen ihmetteli, miksi walesilaiset vaivautuvat pitämään walesin eli kymrin kieltä hengissä. Eikö olisi järkevämpää opiskella ranskaa tai vaikkapa kiinaa, hän ihmetteli. 20a) Besökte jag i Wales en gång 20b) Jag gjorde besöket i Wales en gång 20c) En gång besökte jag Wales 20d) Jag gjorde en gång ett besök åt Wales tillsammans med några andra europeiska journalister. En fransk medlem i sällskapet undrade varför walesare gör sig besväret att hålla walesiska, eller kymriska, vid liv. Vore det inte klokare att studera franska eller kanske kinesiska, undrade fransmannen. 21 22 Pienen kielen puhujina olemme nöyryyttävien ja kipeiden tilanteiden asiantuntijoita. Meillä on suuri etuoikeus jakaa tätä kokemusta muillekin. Som talare av ett litet språk är vi 21a) förödmjukelsernas och de smärtsamma lägenas experter. 21b) sakkännare av förödmjukande och ömtåliga lägen. 21c) experter på förödmjukelser och smärtfulla situationer. 21d) de förödmjukande och plågsamma situationernas sakkännare. Vi har särskild rättighet att 22a) dela med oss 22b) fördela 22c) dela in 22d) utdela av denna kunskap med andra.
8/15 23 24 25 Parhaiten se käy johdattamalla valtakielten puhujia tilanteisiin, joissa he eivät selviä äidinkielellään. On nautinnollista nähdä, kuinka hillityn ja hallitun britin tai ranskalaisen ego saa särön tällaisessa tilanteessa. Kielellisestä masokismista on siis vain lyhyt matka kielelliseen sadismiin. Ja roolien vaihtaminen, se tekee kaikille vain hyvää. Annamari Sipilä Helsingin Sanomat 15.4.07 vähän muokattu Bäst går det om man kan få de stora språkens talare att hamna i ett läge 23a) där 23b) vilka 23c) som 23d) dit de inte kan klara sig på sitt modersmål. Det är en ren njutning att se hur en lugn och samlad britts eller fransmans ego får sig en knäck i en sådan situation. Från språklig masochism 24a) är alltså bara kort resa 24b) är bara alltså kort väg 24c) är alltså det inte lång sträcka 24d) är det alltså inte långt till språklig sadism. Och ombytta roller 25a) det gör för alla bara väl. 25b) gör endast gott till var och en av oss. 25c) är bara nyttigt för oss alla. 25d) det är blott gott till alla. översättning: svenska avdelningen, institutionen för översättningsvetenskap
9/15 2 a) KONTRASTOIVA OSA KONTRASTIV DEL VASTAUSLOMAKE SVARSBLANKETT Hakijan täydellinen nimi ja henkilötunnus / Sökandes fullständiga namn och personbeteckning Merkitse rasti (X) vastauslomakkeeseen parhaimpana pitämäsi vastausvaihtoehdon ruutuun. Vain yksi vaihtoehto kelpaa. Jokainen oikea vastaus on 0,08 pisteen arvoinen. Skriv ett X i svarsblanketten i rutan för det alternativ du anser vara det bästa. Endast ett alternativ godkänns. Varje rätt svar ger 0,08 poäng. Tehtävä Uppgift nro / nr 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 Vaihtoehto/ Alternativ a b c d Yhteensä / Sammanlagt / 2.00 (25 x 0,08 p.)
10/15 Nimi/Namn: Henkilötunnus/Personbeteckning: 2b. KÄÄNNÖSTEHTÄVÄ ÖVERSÄTTNINGSUPPGIFT 2b. Lyhyt käännöstehtävä, jolla testataan hakijan kykyä tuottaa kieliopin, viestinnän ja sisällön kannalta toimivaa ruotsia (0 2 pistettä). 2b. En kort översättningsuppgift som testar förmågan att skapa en grammatikaliskt, kommunikativt och innehållsmässigt fungerande text på svenska (0 2 poäng). Käännöstehtävä: Lue seuraava teksti. Käännä sitten kaikki 20 virkettä ruotsiksi. Joitakin sanoja on annettu ruotsiksi alla olevassa sanalistassa. Arvostelussa ei kiinnitetä huomiota koko tekstiin vaan 40:een etukäteen valittuun kohtaan. Kustakin hyvästä, toimivasta käännösratkaisusta saa 0,05 pistettä. Tehtävässä arvioidaan etenkin käännöksen oikeakielisyyttä, esimerkiksi sanajärjestystä, prepositioita, taivutusta, määräisen ja epämääräisen muodon käyttöä jne. (Ruotsiksi käännettäessä tarvitsee usein muuttaa jonkin verran suomenkielisen tekstin rakennetta, jotta merkitys siirtyisi käännettävään tekstiin samanlaisena kuin se on suomenkielisessä tekstissä.) Översättningsuppgift: Läs igenom följande text. Översätt sedan de 20 meningarna till svenska. Några ord får du hjälp med i ordlistan. I bedömningen rättas inte hela texten, utan 40 på förhand utvalda kontrollpunkter, där varje god, fungerande lösning på svenska ger 0,05 poäng. Det handlar framför allt om svensk språkriktighet till exempel prepositioner, kongruensböjning, bestämdhetsformer, ordföljd o.s.v. (I översättning till svenska behöver ofta den finska meningens syntax ändras lite grann om samma innehåll ska kunna komma fram på ett naturligt sätt.) Luonto on Suomen ykkösvaltti matkailussa Luonto on edelleen maamme ykkösvaltti matkailussa. Matkailun edistämiskeskuksen ylijohtajan Jaakko Lehtosen mukaan Suomi kiinnostaa ylivoimaisesti eniten luontomme takia. Matkailijat saapuvat tänne katsomaan puhdasta luontoa. Lehtonen sanoo, että ulkomaiset matkailijat tahtovat vuokrata Suomesta usein mökin tai sitten he kiertelevät maassamme. Ihmiset eivät kuitenkaan tule ulkomailta Suomeen kovin usein kalastamaan, vaikka kalastusmahdollisuudet ovat hienot. Kalastus voisi olla tulevaisuudessa yksi osa matkailijan lomaa, Lehtonen arvelee. Lehtonen ei usko, että tämän talven oikukkaat säät vaikuttavat kovin paljon matkailijoiden intoon tulla maahamme. Ilmastonmuutos on silti tosiasia. Maamme eteläosiin ei kannata enää rakentaa pelkästään talvisen sään varaan perustuvia matkakohteita. Helsinki kiinnostaa nuoria Maahamme tulee yhä enemmän nuoria niin sanottuja reppumatkailijoita. He saapuvat useimmiten Helsinkiin. Juuri nuorisomatkailu kasvaa nykyisin kaikkein nopeimmin koko maailmassa. Helsinki on nuorten mielikuvissa muodikas kaupunki, Lehtonen sanoo. Nuoret eivät kulut matkoillaan yhtä paljon rahaa kuin keski-ikäiset. He ovat kuitenkin tulevaisuuden matkailijoita, jotka liikkuvat perheidensä kanssa. Nuoret myös kertovat hyvät kokemuksensa kavereilleen, ja niin Suomi saa hyvää mainetta maailmalla. (Selkouutiset 5/2007, vähän lyhenetty)
11/15 Nimi/Namn: Henkilötunnus/Personbeteckning: Liten ordhjälp (översätt gärna orden så här, men böj i bestämd form o.s.v. vid behov) matkailu = turism matkailija = turist, resenär ylivoimaisesti = överlägset vuokrata = hyra kuitenkaan = dock (eller Men... ) kalastus = fiske into = lust oikukkaat = nyckfulla ilmastonmuutos = klimatförändringen matkakohteita = turistmål, resmål reppumatkailijoita = ryggsäcksturister, backpackers nuorten mielikuvissa = Ungdomar uppfattar hyvät kokemuksensa = sina goda upplevelser keski-ikäiset = medelålders hyvää mainetta = gott rykte LUONTO ON SUOMEN YKKÖSVALTTI MATKAILUSSA DEN FINSKA NATUREN ÄR NUMMER ETT FÖR TURISTERNA 1. Luonto on edelleen maamme ykkösvaltti matkailussa....... 2. Matkailun edistämiskeskuksen ylijohtajan Jaakko Lehtosen mukaan Suomi kiinnostaa ylivoimaisesti eniten luontomme takia. 3. Matkailijat saapuvat tänne katsomaan puhdasta luontoa. Enligt Jaakko Lehtonen, överdirektör för Centralen för turistfrämjande,
12/15 Nimi/Namn: Henkilötunnus/Personbeteckning: 4. Lehtonen sanoo, että ulkomaiset matkailijat tahtovat vuokrata Suomesta usein mökin 5. tai sitten he kiertelevät maassamme.... 6. Ihmiset eivät kuitenkaan tule ulkomailta Suomeen kovin usein kalastamaan, 7. vaikka kalastusmahdollisuudet ovat hienot. 8. Kalastus voisi olla tulevaisuudessa yksi osa matkailijan lomaa, Lehtonen arvelee.
13/15 Nimi/Namn: Henkilötunnus/Personbeteckning: 9. Lehtonen ei usko, että tämän talven oikukkaat säät vaikuttavat kovin paljon matkailijoiden intoon tulla maahamme.. 10. Ilmastonmuutos on silti tosiasia.... 11. Maamme eteläosiin ei kannata enää rakentaa pelkästään talvisen sään varaan perustuvia matkakohteita. I vårt lands södra delar 12. Helsinki kiinnostaa nuoria 13. Maahamme tulee yhä enemmän nuoria niin sanottuja reppumatkailijoita.
14/15 Nimi/Namn: Henkilötunnus/Personbeteckning: 14. He saapuvat useimmiten Helsinkiin. 15. Juuri nuorisomatkailu kasvaa nykyisin kaikkein nopeimmin koko maailmassa.. 16. Helsinki on nuorten mielikuvissa muodikas kaupunki, Lehtonen sanoo. 17. Nuoret eivät kulut matkoillaan yhtä paljon rahaa kuin keski-ikäiset. Ungdomar gör inte av med lika mycket pengar 18. He ovat kuitenkin tulevaisuuden matkailijoita, jotka liikkuvat perheidensä kanssa.
15/15 Nimi/Namn: Henkilötunnus/Personbeteckning: 19. Nuoret myös kertovat hyvät kokemuksensa kavereilleen,. 20. ja niin Suomi saa hyvää mainetta maailmalla..