Diskussions- och informationsmöte om Närpes å MetsäBoard Oyj 9.4.2014 Närpiönjoen keskustelu- ja informaatiotilaisuus MetsäBoard Abp 9.4.2014 1. Kokouksen avaus / Mötet öppnas Timo Rissanen, joka on MetsäBoardin tehtaanjohtaja Kaskisissa, avasi kokouksen klo 16. Rissanen esitteli tehtaan toimintaa ja kokouksen osallistujat saivat esittää kysymyksiä. Tehtaan toiminta alkoi vuonna 2005 ja se tuottaa neljä erilaista selluloosamassaa kartonkien ja kolmen erikoispaperin tuotteisiin (esim. wc-paperi ja lehtipaperi). Rissanen on toiminut tehtaanjohtajana 1.4.2014 lähtien. Tehtaalla on viisi työvuoroa ja noin 20-30 henkilöä on töissä päivittäin. Yhteensä tehtaalla on noin 100 työntekijää joista 80 on tehtaan oma ja 20 henkilöllä on ulkopuolinen työnantaja. Pääasiallisesti käytetään haapaa, kuusta ja koivua jota tulee Pohjanmaalta ja Etelä-Pohjanmaalta sekä tuodaan (1/3) Baltiasta ja Venäjältä. Jokivedestä käytetään 150 l/s jäähdytysvetenä ja kaikki johdetaan mereen. Kemikaalien käyttö lisääntyy kun vedenlaatu on huono, mutta ongelma on pienentynyt kun vedenkäyttö on pienentynyt. Yleensä joen säännöstelyllä ei ole vaikutusta paitsi erittäin kuivina kesinä. Tehtaan elinikä riippuu investoinneista, noin 30-100 v. Mötet öppnades kl 16 av MetsäBoards fabrikschef i Kaskö Timo Rissanen. Rissanen presenterade fabriken och mötesdeltagarna fick ställa frågor. Fabrikens verksamhet inleddes år 2005 och den producerar cellulosamassa av fyra olika varianter för vidare förädling till kartong och tre olika specialpapper (bl. a. wc-papper och tidningspapper). Rissanen har fungerat som fabrikschef sedan 1.4.2014. Fabriken har fem skift per dygn och ca 20-30 personer per dag. Totalt arbetar ca 100 personer på fabriken, ca 80 personer anställda av MB och 20 med annan arbetsgivare. Man använder främst asp, gran och björk som kommer från Österbotten och Södra österbotten samt importeras (1/3) från Baltikum och Ryssland. Av åvattnet används ca 150 l/s till kylningsvatten och allt leds ut i havet. Då vattenkvaliteten är dålig ökar användningen av kemikalier men problemen har minskat sedan vattenanvändningen minskat. I allmänhet har man inget behov av regleringen av ån förutom vid mycket torra somrar. Fabrikens livstid beror på investeringar, ca 30-100 år. 2. Kokouksen puheenjohtajan ja sihteerin valinta / Val av ordförande och sekreterare för mötet Gustav Lawast valittiin puheenjohtajaksi ja Anna Bonde valittiin sihteeriksi. Kokouksen osallistujat esittäytyivät.
Gustav Lawast valdes till ordförande och Anna Bonde valdes till sekreterare. Mötesdeltagarna presenterade sig. 3. Edellisen kokouksen pöytäkirja / Protokollet från föregående möte Pöytäkirja oli jaettu kokouskutsun yhteydessä. Ei ollut kommentteja. Protokollet från föregående möte hade delats ut i samband med mötesinbjudan. Ingen hade några kommentarer. 4. Närpiönjoen vedenlaatu ja parantamisehdotukset (vesienhoidon toimenpideehdotukset) / Närpes ås vattenkvalitet och förbättringsförslag (vattenvårdens åtgärdsförslag) Anna Bonde (Etelä-Pohjanmaan ELY-keskus) esitteli alustavat toimenpide-ehdotukset Närpiönjoen tilan parantamiseksi. Työ on osa valtakunnallista vesienhoitosuunnittelua jota tehdään jokaiselle toimenpideohjelma-alueeseen. ELY-keskuksen alueella on myös esimerkiksi Kyrönjoki, Lapuanjoki jne. Toimenpiteiden suunnittelu tapahtuu kuormitusmallien ja luokitustiedon avulla. Suurin osa Närpiönjoen vesimuodostumista on välttävässä tai huonossa ekologisessa tilassa ja ongelmat johtuu korkeista ravinne- ja kiintoainepitoisuuksista, sekä happamuusongelmista ja rakenteellisista muutoksista. Myös vesimuodostumien kemiallinen tila on hyvää huonompi johtuen korkeista metallipitoisuuksista. Kuormitusarvioinneissa käytetään Suomen ympäristökeskuksen kehittämä Vemala-mallia. Jurvan jätevedenpuhdistamo on lopetettu mikä todennäköisesti vaikuttaa Kyläjoen vedenlaatuun. Muita malleja käytetään apuna toimenpiteiden tehokkuuden arvioinnissa. Lopuksi käytiin läpi Närpiönjoelle alustavasti esitetyt sektorikohtaiset toimenpiteet. Toimenpideohjelmien ja vesienhoitosuunnitelman kuuleminen alkaa lokakuussa 2014. Keskusteltiin vesinäytetuloksien saatavuudesta sekä kuormitusarvioinnin oikeellisuudesta. Maanviljelyn suuri osuus kuormituksesta kyseenalaistettiin koska nykyään käytetään erittäin pieniä määriä lannoitetta ja maanviljelijät yleensä huolehtivat luonnon tilasta. Toisaalta on todettu että ravinnevuoto on suurin peltojen ja metsien paljaasta maasta. Veden nopea virtaus heikentää veden tilaa. Esiintyykö samoja ongelmia myös esim. Ruotsissa? Toivottiin lisää tietoa peltojen todellisesta ravinnekuormituksesta sekä joen ajankohtaisesta vedenlaadusta. Vesinäytetuloksia löytyy netistä ympäristöhallinnon Oivapalvelusta (www.ymparisto.fi/oiva). Joessa ei esiinny merkittäviä hygieenisiä haittoja eikä leväkukintoja mikä heikentäisi joen käyttökelpoisuutta. Oltiin huolestuneita metsätaloudessa tapahtuva kannonnostosta. Tällaisille toiminnoille ei ole lakisääteisiä rajoituksia vain suosituksia (Metsätalouden kehittämiskeskus Tapio). Happamien sulfaattimaiden nurmiviljelyn toimenpiteeseen kuuluvat monivuotisia nurmija heinäkasveja eikä maata saa muokata. Tämän toimenpiteen heikkous on pitkä sitoumusaika (5 v.). Valitettavasti vesistöjen tilan parantaminen on pitkäaikaista työtä eikä tuloksia näy heti.
Anna Bonde presenterade de preliminära åtgärdsförslagen för att förbättra Närpes ås tillstånd. Arbetet är en del av det nationella vattenvårdsarbetet som görs för varje åtgärdsprogramsområde. På NTM-centralens område finns också t ex Kyro älv, Lappo å osv. Åtgärderna planeras med hjälp av belastningsmodeller och klassificeringsresultat. De flesta av Närpes ås vattenförekomster har otillfredsställande eller dålig ekologisk status. Problemen beror på höga näringshalter och höga halter av fast substans, samt försurningsproblem och förändringar pga vattenbyggande. Också vattenförekomsternas kemiska status är sämre än god på grund av höga metallhalter i vattnet. Vid belastningsbedömningarna används en Vemala-modell som utvecklats av Finlands miljöcentral. Avloppsreningsverket i Jurva har upphört vilket möjligen inverkar på vattenkvaliteten i Kyläjoki. Andra modeller används som stöd vid bedömningen av åtgärdernas effekt. Till slut presenterades de sektorvisa åtgärder som preliminärt föreslagits för Närpes å. Samrådet om åtgärdsprogrammen och förvaltningsplanen börjar i oktober 2014. Diskuterades om tillgången till vattenprovsresultat och belastningsbedömningens riktighet. Jordbrukets stora andel av belastningen ifrågasattes eftersom man numera använder väldigt små gödselmängder och jordbrukarna är måna om att sköta om naturen. Å andra sidan har man konstaterat att näringsläckaget är stort från bar mark på åkrar och i skogen. Vattnen som snabbt strömmar ut från land försämrar vattnets kvalitet. Förekommer samma problem i t ex Sverige? Önskades mer fakta om den verkliga näringsbelastningen från åkrar samt om aktuell vattenkvalitet i ån. Vattenprovsresultat finns i miljöförvaltingens Oiva-tjänst (www.ymparisto.fi/oiva). I ån förekommer det inga betydande hygieniska problem eller algblomningar som skulle påverka användningen av ån. Stubbrytning i skogsmark oroar. Det finns rekommendationer för dylik verksamhet men inga lagstadgade begränsningar (Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio). Till åtgärden vallodling på sura sulfatjordar räknas mångåriga vall- och gräsväxter och marken får inte bearbetas. Åtgärdens svaghet är den långa förbindelsetiden (5 år). Tyvärr är förbättringen av vattnens tillstånd ett långsiktigt arbete och resultaten syns inte genast. 5. Säännöstelyn hoito ja kehittäminen, sekä tulvariskien hallinta / Skötsel och utveckling av regleringen, samt hantering av översvämningsrisker Tuuli Saari (Etelä-Pohjanmaan ELY-keskus) kertoi Närpiönjoen säännöstelyn hoidosta ja tulvatilanteista. Närpiönjoen järjestelyhankkeeseen kuuluu Kivi- ja Levalammen pato (luokka 1), Säläisjärven pato (luokka 2) ja Västerfjärdenin pato (luokittelematon). Sen lisäksi on mm. tehty säännöstelypatoja, neljän uoman perkausta, 1,4 km pengerryksiä, yksi pumppaamo, uusia uomia ja Varainkosken eritasoliittymä. Tällä hetkellä neuvotellaan MetsäBoardin kanssa velvoitteiden hoidosta. On ehdotettu että ELY-keskus hoitaisi Kivi- ja Levalammen säännöstelyä ja MetsäBoard Västerfjärdenin säännöstelyä. Konsultti selvittää onko mahdollista palauttaa joidenkin uomien virtaussuuntia. Tätä varten maastomittauksia on tehty. Muita tekeillä olevia toimia ovat puuston raivaus, siltojen
kunnostuksia ja luovutus hyödynsaajille, mittapadon automatisointi, parempi tieto virtaamista. Ongelma on järvien vähyys mikä aiheuttaa suuria virtaamavaihteluja. Saari kertoi myös syksyn 2012 ja kevään 2013 tulvatilanteista, syy niihin sekä mitä tapahtui alueella. Virtaamia seurataan Suomen ympäristökeskuksen kehittämän vesistömallin avulla ja paikallistiedon puute hankaloittaa säätöä. ELY-keskus on hankkimassa valvontakameroja jotta voidaan seurata tilannetta mahdollisia turvelauttojen kannalta. Todettiin että on myös tärkeä pitää kanavat raivattuna. Vesistön säännöstely vaikuttaa vedenlaatuun jos vedenpinta laskee liian alhaiseksi ja johtaa happamien sulfaattimaiden hapettumiseen. ELY-keskuksessa laaditaan tulvariskihallintasuunnitelmia Kyrönjoelle, Lapuanjoelle, Laihinajoelle ja Isojoelle. Jos kaupunki on mukana, voidaan sen jälkeen tehdä tulvariskihallintasuunnitelma myös Närpiönjoelle. Tuuli Saari (NTM-centralen i Södra Österbotten) berättade om skötseln av regleringen av Närpes å och om översvämningssituationerna. Till Närpes ås regleringsprojekt hör dammen vid Kivi- ja Levalampi (klass 1), dammen vid Säläisjärvi (klass 2), dammen vid Västerfjärden (oklassificerad). Dessutom ingår regleringsdammar, rensning av fyra fåror, 1,4 km invallningar, en pumpstation, nya fåror och plankorsningen för vattendrag i Varainkoski. Just nu förhandlar man med MetsäBoard om skötseln av åliggandena. Förslaget är att NTM-centralen sköter regleringen av Kivi- ja Levalamoi och MetsäBoard sköter regleringen av Västerfjärden. En konsult utreder om det är möjligt att återställa strömningsriktningen i några fåror. Mätningar i fält har utförts för detta. Annat som är aktuellt är röjning av trädbestånd, restaurering och överlämnande av broar, automatisering av mätdamm, bättre uppgifter om flöden. Litet antal sjöar i området skapar problem med stora flödesväxlingar. Dessutom berättade Saari om översvämningssituationerna på hösten 2012 och våren 2013, orsakerna till dem och vad som hände i området. Flödena följs med hjälp av en vattendragsmodell som Finlands miljöcentral utvecklat och bristen på lokal information försvårar justeringarna. NTM-centralen skaffar övervakningskameror för att bättre kunna följa med situationen med tanke på eventuella torvflak. Konstaterades att det också är viktigt att hålla kanalerna röjda. Regleringen av vattendraget har inverkan på vattnets kvalitet om vattennivån sjunker för lågt och leder till oxidation av sura sulfatjordar. Inom NTM-centralen gör man upp planer för hantering av översvämningsrisker i Kyro älv, Lappo å, Toby å och Lappfjärds å. Om staden är med så kan planer också göras upp för Närpes å i ett senare skede. 6. Muita asioita / Övriga ärenden Puheenjohtaja ehdotti että hän ja sihteeri laativat lehdistötiedotteen kokouksesta, mikä kannatettiin.
Seuraava kokous pidetään syksyllä (syyskuussa) MetsäBoardin tiloissa. Natur och miljön edustaja Hans Hästbacka ehdotti että organisaatio on yhteydessä ELYkeskukseen mahdollisesta pilottihankkeesta maanviljelyn ja muiden sektorien päästöjen selvittämiseen. Ordförande föreslog att han och sekreteraren tillsammans utarbetar ett pressmeddelande om mötet, vilket understöddes. Natur och miljös representant Hans Hästbacka föreslog att organisationen kontaktar NTM-centralen angående ett pilotprojekt för att bättre utreda utsläppen från jordbruket och andra sektorer. Nästa möte hålls på hösten i MetsäBoards utrymmen. 7. Kokouksen päättäminen / Mötet avslutas Puheenjohtaja lopetti kokouksen klo 18.47. Ordförande avslutade mötet kl. 18.47.