Terveydenhuollon ammattihenkilöt 31.12.2003



Samankaltaiset tiedostot
Terveydenhuollon ammattihenkilöt tilastotiedote 8/2003

Liitetaulukko 1. Yksityisten terveydenhuollon palvelujen toimipaikkojen määrä ja keskeiset toimialat maakunnittain 2007

Kunta-alan palkat Kommunsektorns löner 2014

Maaliskuun työllisyyskatsaus 2014

Tavaroiden ulkomaankauppa maakunnittain vuonna 2011

Tehyn julkaisusarja D. Tilastoja ja kartoituksia 1/2015. Kunta-alan palkat. Kommunsektorns löner. Kenneth Snellman

KUNTA- JA SOTE-UUDISTUS Ka

Ilmoittautuneet eri henkilöt maakunnittain Opetuskieli. Tutkintokerta kevät 2016

Finansiering av landskapen Maakuntien rahoitus LANDSKAPSREFORMEN I ÖSTERBOTTEN MAAKUNTAUUDISTUS POHJANMAALLA

Yhteistyöllä laatua! Sosiaali- ja terveysalan perustutkinto. Näyttötutkintojärjestelmän asiakirjat

Ammatinharjoittamisoikeudet ja Terhikki-rekisteri

Myönnetyt rakennusluvat

ULKOMAALAISTAUSTAISET TYÖELÄMÄSSÄ 2007

Eduskunnan puhemiehelle

Maakuntakohtaiset ulkomaankauppatilastot Toimiala Online -palvelussa

Raskaudenkeskeytykset tammi-kesäkuussa ennakkotilasto

Tuomioistuinten työtilastoja vuodelta 2012

ULKOMAALAISTAUSTAISET TYÖMARKKINOILLA

Suomalaisten varustamoiden ulkomailla rekisteröidyt ja ulkomailta aikarahtaamat alukset 2012 Finländska rederiers utlandsregistrerade och

Lasten päivähoito 2013 Barndagvård 2013

Tekesin ja TEM:n myöntämä rahoitus (kansallinen) sekä Finnveran lainat ja takaukset v

Tavaroiden ulkomaankauppa maakunnittain vuonna 2012

Valtion sairaaloiden toiminta vuonna 2002

Tilastotietoja suuralue- ja maakuntajaolla (NUTS2 ja NUTS3)

perustuvia hyväksyttäviä kustannuksia.

Valtion sairaaloiden toiminta vuonna 2003

Kuntien järjestämät vanhusten palvelut 2006

Tammikuun työllisyyskatsaus 2015

Marraskuun työllisyyskatsaus 2015

Helmikuun työllisyyskatsaus 2015

Eduskunnan puhemiehelle

HELA LANDET

ESITYKSEN PÄÄASIALLINEN SISÄLTÖ

Marraskuun työllisyyskatsaus 2014

Eduskunnan puhemiehelle

Elokuun työllisyyskatsaus 2014

Kunta-alan palkat Kommunsektorns löner

Yksityiset terveyspalvelut 1999 tiedonantajapalaute 16/2000

Eduskunnan puhemiehelle

Ylitarkastajat Mikko Kareinen Eeva Sallinen.

ASUNTOKUNNAT JA PERHEET 2013

Somaattinen erikoissairaanhoito 2006

Nyt tulee paljon tekstiä, mutta tämä ei valitettavasti muuten aukene.

Eduskunnan puhemiehelle

Kesäkuun työllisyyskatsaus 2015

Eduskunnan puhemiehelle

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Työllisyyskatsaus: Syyskuu 2012 Sysselsättningsöversikt: september 2012

Ammatinharjoittamisoikeudet ja Terhikki-rekisteri Maarit Mikkonen Ryhmäpäällikkö Sosiaali- ja terveysalan lupa- ja valvontavirasto Valvira

Maaliskuun työllisyyskatsaus 2015

Toukokuun työllisyyskatsaus 2015

Tutkinnon suorittaneet, osuus 15 v täyttäneistä - Personer med examen, andel av 15 år fyllda, LOHJA - LOJO

ANTALET STUDERANDE I FÖRBEREDANDE UTBILDNING FÖR INVANDRARE INFÖR DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN ENLIGT STATSANDELSSTATISTIKEN

Mot starkare tvåspråkighet i stadens service Kohti vahvempaa kaksikielisyyttä kaupungin palveluissa

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Työllisyyskatsaus: Syyskuu 2013 Sysselsättningsöversikt: September 2013

Kuntainfo 5/2014: Toimeentulotuki lukien - Kommuninfo 5/2014: Utkomststöd från och med

Kesäkuun työllisyyskatsaus 2014

Huhtikuun työllisyyskatsaus 2015

VIERASKIELISET JA ASUMINEN ESPOOSSA

Eduskunnan puhemiehelle

Lokakuun työllisyyskatsaus 2014

Eduskunnan puhemiehelle

Syyskuun työllisyyskatsaus 2015

Eduskunnan puhemiehelle

Österbotten i siffror Pohjanmaa lukuina Ostrobothnia in Numbers

Eduskunnan puhemiehelle

Maarit Mikkonen 1

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Työllisyyskatsaus: Marraskuu 2012 Sysselsättningsöversikt: november 2012

Lastensuojelun suurten kustannusten tasausjärjestelmä 2002

Eduskunnan puhemiehelle

Joulukuun työllisyyskatsaus 2014

Eduskunnan puhemiehelle

Raskaudenkeskeytykset tammi-kesäkuussa vuonna ennakkotilasto

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Työllisyyskatsaus: Maaliskuu 2013 Sysselsättningsöversikt: Mars 2013

Heinäkuun työllisyyskatsaus 2014

Eduskunnan puhemiehelle

Tavaroiden ulkomaankauppa maakunnittain vuonna 2015

Tiina Aitlahti Terveydenhuollon ammattihenkilöitä koskevan lainsäädännön kansainvälinen vertailu

Hakijoiden maakunnat, kevät 2015 %-osuus Oulun ammattikorkeakoulun kaikista hakijoista

Syyskuun työllisyyskatsaus 2014

Lokakuun työllisyyskatsaus 2015

Toimeentulotuki 2014 Utkomststöd 2014 Social assistance 2014

Helmikuun työllisyyskatsaus 2014

Tavaroiden ulkomaankauppa maakunnittain vuonna 2016 (1-6)

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Työllisyyskatsaus: tammikuu 2012 Sysselsättningsöversikt: januari 2012

ELY-keskusten, TE-toimistojen ja KEHA-keskuksen verkkolaskuosoitteet

Hoitoonpääsyn seuranta erikoissairaanhoidossa Psykiatrian alan tilanne Psykiatria: sairaanhoitopiirit

Kuntien terveys- ja sosiaalipalvelujen

ESPOON VÄESTÖRAKENNE 2010 / 2011

Lastensuojelun suurten kustannusten tasausjärjestelmä 2003 Systemet för utjämning av stora kostnader inom barnskyddet 2003

Eduskunnan puhemiehelle

Päätös OKM/ /

Tuomioistuinten työtilastoja vuodelta 2013

Päätoimiala - Huvudnäringsgren (TOL-2002) Palvelutalot ja ryhmäkodit Servicehus och grupphem Vanhusten laitokset

TILASTO SUOMEN ELÄKKEENSAAJISTA KUNNITTAIN STATISTIK ÖVER PENSIONSTAGARNA I FINLAND EFTER KOMMUN

Rikossovittelu Tilastotiedote Statistikmeddelande 16/2008. Medling vid brott

Joulukuun työllisyyskatsaus 2015

Eduskunnan puhemiehelle

87102 Vammaisten hoitolaitokset (pl. Kehitysvammaisten

Konkurssit Vuoden 2009 aikana loppuun käsitellyt konkurssihakemukset

Ammattipätevyyden tunnustaminen Pirjo Pennanen Ryhmäpäällikkö, lääkintöneuvos Sosiaali- ja terveysalan lupa- ja valvontavirasto Valvira

Transkriptio:

Tilastotiedote Statistikmeddelande 10/2004 Terveydenhuollon ammattihenkilöt 31.12.2003 Yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården 31.12.2003 Kaija Vaalgamaa +358 9 3967 2241 kaija.vaalgamaa@stakes.fi Telefax +358 9 3967 2459 Vuoden 2003 lopussa rekisteröityjä terveydenhuollon ammattihenkilöitä oli 308 401. Niistä työikäisiä Suomessa asuvia oli 253 108 ja työikäisiä ulkomailla oli 8 795. Sairaanhoitajat, terveydenhoitajat ja kätilöt yhdessä käsittävät noin kolmasosan kaikista ammattihenkilöistä. Vielä hieman suurempi on perusja mielenterveyshoitajien osuus, kun siihen mukaan lasketaan vielä lähihoitajat. Yhdessä nämä keskeiset hoitohenkilöstön ammattiryhmät käsittävät 63 % kaikista terveydenhuollon työikäisistä rekisteröityjen määrästä Suomessa. KUVIO 1. Suomessa asuvat työikäiset terveydenhuollon ammattihenkilöt 31.12.2003 Muut ammattiryhmät 13 % Lääkärit 7 % Sosiaali- ja terveysalan tutkimus- ja kehittämiskeskus Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården National Research and Development Centre for Welfare and Health Puhelin (09) 39 671 Telefon +358 9 396 71 Phone +358 9 396 71 Telefaksi (09) 3967 2459 Telefax +358 9 3967 2459 www.stakes.fi ISSN 1459-2355 (Internet) ISSN 1459-2347 (painettu - printed) Proviisorit ja farmaseutit 3 % Hammaslääkärit, -huoltajat, -hoitajat ja -teknikot 5 % Lähihoitajat 19 % Laboratorio- ja Perus- ja röntgenhoitajat 4 % mielenterveyshoitajat 13 % Sairaan-, terveydenhoitajat ja kätilöt 30 % Fysioterapeutit ja kuntohoitajat 6 % http://www.stakes.info/2/13/ammattihlo2003.asp

Työikäisistä Suomessa asuvista terveydenhuollon ammattihenkilöistä naisia on 87 % ja miehiä 13 %. Perinteisiä miesten ammatteja ovat edelleen hammasteknikot ja lääkintävahtimestarit. TAULUKKO 1. Työikäiset terveydenhuollon ammattihenkilöt Suomessa sukupuolen mukaan 31.12.2003 Ammattiryhmä Naiset Miehet Yhteensä lkm % lkm % lkm % Lääkäri 8 737 52 7 896 47 16 633 100 Hammaslääkäri 3 185 69 1 422 30 4 607 100 Proviisori 1 587 76 491 24 2 078 100 Farmaseutti 5 639 94 369 6 6 008 100 Psykologi 3 716 80 922 20 4 638 100 Puheterapeutti 945 99 12 1 957 100 Ravitsemusterapeutti 334 97 10 3 344 100 Optikko 903 63 535 37 1 438 100 Hammasteknikko 299 35 558 65 857 100 Sairaanhoitaja 56 673 92 4 614 8 61 287 100 Terveydenhoitaja 13 594 99 142 1 13 736 100 Kätilö 3 856 99 25 1 3 881 100 Fysioterapeutti 8 956 82 1 940 18 10 896 100 Toimintaterapeutti 1 394 94 87 6 1 481 100 Hammashuoltaja 1 196 97 31 3 1 227 100 Laboratoriohoitaja 6 586 96 251 4 6 837 100 Röntgenhoitaja 2 924 88 396 12 3 320 100 Perus- ja apuhoitajat 26 786 98 453 2 27 239 100 Mielenterveys- ja mielisair.hoit. 3 691 65 2 003 35 5 694 100 Lastenhoitaja 10 796 99 47 1 10 843 100 Lähihoitaja 43 427 92 3 800 8 47 227 100 Kuntohoitaja 2 620 77 777 23 3 397 100 Lääkintävahtimestari-sairaankulj. 375 18 1 723 82 2 098 100 Hammashoitaja 6 325 99 27 1 6 352 100 Jalkaterapeutti 47 96 2 4 49 100 Jalkojenhoitaja 605 97 16 3 621 100 Apuneuvoteknikko 55 36 98 64 153 100 Kiropraktikko 11 23 37 77 48 100 Naprapaatti 20 25 60 75 80 100 Osteopaatti 25 24 80 76 105 100 Hierojat 3 922 48 4 174 52 8 096 100 Psykoterapeutti 451 75 149 25 600 100 Sairaalafyysikko 21 26 59 74 80 100 Sairaalageneetikko 8 67 4 33 12 100 Sairaalakemisti 104 68 50 32 154 100 Sairaalamikrobiologi 19 86 3 14 22 100 Sairaalasolubiologi 6 46 7 54 13 100 Yhteensä 219 838 87 33 270 13 253 108 100 Vuoden 2003 aikana uusia ammattihenkilöitä laillistettiin 4 753, luvan sai toimia 55 ja nimikesuojattuna ammattihenkilönä merkittiin rekisteriin 6 151 eli yhteensä 10 959 uutta terveydenhuollon ammattihenkilöä. Uusista rekisteröidyistä naisia oli 9 740 ja miehiä 1 219. Suurin rekisteröityjen ryhmä oli lähihoitajat, joita rekisteröitiin 5 230 eli lähes puolet kaikista uusista vuonna 2003 rekisteröidyistä terveydenhuollon ammattihenkilöistä. Vuonna 2003

valmistuivat ensimmäiset jalkaterapeutit (AMK), jotka merkittiin nimikesuojattuina ammattihenkilöinä rekisteriin. Suurin yksittäinen ammattiryhmä oli sairaanhoitajat 61 287. Koko maassa oli 10 000 asukasta kohden sairaanhoitajia 117,4 ja lääkäreitä 31,5. Työikäisiä lääkäreitä oli 16 443, niistä erikoislääkäreitä oli 9 886 eli 59 %. Erikoislääkäreistä 54 % oli miehiä. Laillistettujen lääkäreiden lisäksi Suomessa oli 190 ammatinharjoittamislupaa toimia lääkärinä. Ulkomailla oli työikäisiä Suomessa laillistettuja lääkäreitä 1 105. Lääkäreiden asukkaisiin suhteutettu määrä on merkittävästi korkeampi niissä maakunnissa, joissa sijaitsee yliopistosairaala, verrattuna muihin maakuntiin. Eniten lääkäreitä on Uudellamaalla, jossa väestöön suhteutettu luku on 41,8. Pienin väestöön suhteutettu luku on Kymenlaaksossa 18,3. Maakunnissa, joissa ei ole yliopistosairaalaa, lääkäreiden väestöön suhteutettu luku on 18,3-23,6 välillä. Yliopistosairaala maakuntien luvut vaihtelevat 38,0 ja 41,8 välillä. KUVIO 2. Laillistettujen lääkärien määrä 10 000 asukasta kohden maakunnittain 31.12.2003 Maakunta Kymenlaakso Lappi Itä-Uusimaa Satakunta Pohjanmaa Pohjois-Karjala Kainuu Etelä-Pohjanmaa Keski-Pohjanmaa Etelä-Karjala Etelä-Savo Kanta-Häme Ahvenanmaa Päijät-Häme Keski-Suomi 18,3 18,7 19,1 19,6 19,7 19,9 19,9 20,1 20,1 20,5 21,3 21,7 22,4 23,3 23,6 KOKO MAA 31,5 Pirkanmaa Pohjois-Pohjanmaa Pohjois-Savo Varsinais-Suomi Uusimaa 38,0 38,4 39,9 40,7 41,8 15 20 25 30 35 40 45 Lääkäriä 10 000 asukasta kohden

Työikäisiä Suomessa asuvia laillistettuja hammaslääkäreitä oli 4 587. Näistä erikoishammaslääkäreitä oli 585, lisäksi kaksoispäteviä lääkäri-erikoishammaslääkäreitä oli 22. Ammatinharjoittamislupa toimia hammaslääkärinä oli 20:lla henkilöllä. Ulkomailla oli työikäisiä hammaslääkäreitä 255. Väestöön suhteutettuna eniten hammaslääkäreitä on Varsinais-Suomen maakunnassa 11,3. Pienin hammaslääkärimäärä väestöön nähden on Pohjois-Karjalan maakunnassa 6,3. Koko maan keskiarvo on 8,8. KUVIO 3. Laillistettujen hammaslääkärien määrä 10 000 asukasta kohden maakunnittain 31.12.2003 Maakunta Pohjois-Karjala Kymenlaakso Etelä-Savo Päijät-Häme Keski-Pohjanmaa Kainuu Kanta-Häme Etelä-Pohjanmaa Etelä-Karjala Lappi Keski-Suomi Satakunta Ahvenanmaa Pohjois-Savo Pirkanmaa KOKO MAA Pohjanmaa 6,3 6,7 6,8 6,9 6,9 7,0 7,1 7,2 7,2 7,2 7,6 7,9 8,0 8,0 8,3 8,8 8,8 Itä-Uusimaa Pohjois-Pohjanmaa Uusimaa Varsinais-Suomi 9,5 9,9 10,4 11,3 0 2 4 6 8 10 12 Hammaslääkäriä 10 000 asukasta kohden

Lähteet Terveydenhuollon ammattihenkilöt tilaston tiedot perustuvat Terveydenhuollon oikeusturvakeskuksen (TEO) ylläpitämään terveydenhuollon ammattihenkilöiden keskusrekisterin (TERHIKKI) vuoden viimeisen päivän tietoihin. TEO myöntää hakemuksesta ammatinharjoittamisoikeudet ja valvoo terveydenhuollon ammatinharjoittamista. Rekisteri käsittää kaikki Suomessa terveydenhuollon ammatinharjoittamisoikeuden saaneet henkilöt. Käsitteet Laki terveydenhuollon ammattihenkilöistä (559/94) määrittelee ammattiryhmät, jotka saavat oikeuden harjoittaa ammattia: laillistettuna ammattihenkilönä, joilla tarkoitetaan tämän lain nojalla ammatinharjoittamisoikeuden saanutta henkilöä luvan saaneena ammattihenkilönä, joilla tarkoitetaan tämän lain nojalla ammatinharjoittamisluvan saanutta henkilöä Asetuksessa terveydenhuollon ammattihenkilöistä (564/94) luetellaan ammattiryhmät, jotka merkitään rekisteriin: nimikesuojattuna ammattihenkilönä, sillä tarkoitetaan henkilöä, jolla tämän lain nojalla on oikeus käyttää asetuksella säädettyä terveydenhuollon ammattihenkilön ammattinimikettä. Työikä/eläkeikä määritellään tilastoissa kunnallisen eläkeiän mukaan, ottaen huomioon ammattihenkilön koulutus. Asuinkunta: TERHIKKI rekisterissä olevien henkilöiden tietoja päivitetään väestörekisteristä saatavilla tiedoilla. Tilastojen alueellinen jako perustuu henkilön asuinkuntaan. Tietoja ammattihenkilöiden työssäolosta ei näissä tilastoissa ole. Taulukoiden luku- ja tulkintaohjeet A-taulukoissa kuvataan ammatinharjoittamisoikeuden mukaisten ammattiryhmien lukumääriä asuinkunnan perusteella suuralueittain (NUTS2)ja maakunnittain (NUTS3). Samat ammattiryhmät esitetään myös yliopistosairaaloiden erityisvastuualueittain ja sairaanhoitopiireittäin. Yksittäisen kunnan alueella asuvien lukumäärät on tulostettu vain suurimpien kaupunkien osalta. Taulukoissa on tilasto 5-vuotisikäryhmittäin työikäiset Suomessa ja erikseen eläkeikäiset Suomessa. Lisäksi esitetään vielä ammattiryhmien eläkeikää lähestymässä olevat 1- vuotisikäryhmät, tilastovuoden aikana myönnettyjen uusien ammatinharjoittamisoikeuksien määrät ja kuolleiden määrät. B-taulukoissa on tarkemmin esitetty ammattiryhmien jakautumista tutkinnon mukaan sekä erikoispätevyyksien määrät erikoisajoittain. C-taulukoissa on laskettu väestömäärä yhtä työikäistä ammattihenkilöä kohti maakunnittain ja sairaanhoitopiireittäin. D-taulukoissa esitetään ammattihenkilöiden suhteellinen määrä 10 000 asukasta kohden.

Muut tietolähteet Tilastokeskuksen julkaisemassa vuosikirjassa on aikasarjat terveydenhuollon laillistetuista ja nimikesuojatuista ammattihenkilöistä. StakesTieto tekee tarvittaessa tarkempia tilastoja esim. sukupuolen tai äidinkielen mukaan ammattihenkilöistä ja tutkinnon suorittaneista. Työssäolotietoja Tilastokeskus kerää vuosittain mm. kuntien palveluksessa olevasta henkilöstöstä. StakesTieto julkaisee niiden tietojen perusteella sosiaali- ja terveydenhuollon henkilöstöstä tilastoja (kehittämispäällikkö Reijo Ailasmaa puh 09-3967 2062). Tilastokeskus kerää vuosittain Työssäkäyntitilastoon tietoja henkilöstömääristä toimialoittain. Mukana on kuntien ohella myös muut sektorit - valtio, yritykset, järjestöt ja itsenäiset ammatinharjoittajat. Ammattikohtaiset tiedot saadaan 5-vuotisjaksottain, viimeisimmät ovat vuodelta 2000. (StakesTiedossa kehittämispäällikkö Reijo Ailasmaa puh (09) 3967 2062 ja yksityisten palvelujen osalta erikoissuunnittelija Sari Kauppinen puh (09) 3967 2373 tai erikoissuunnittelija Tapani Niskanen puh (09) 3967 2343)

Tilastotaulukot 1A 2A 3A 4A 5A 6A 7A 8A Työikäiset laillistetut ja nimikesuojatut terveydenhuollon ammattihenkilöt suuralueittain, maakunnittain ja ulkomailla Työikäiset laillistetut ja nimikesuojatut terveydenhuollon ammattihenkilöt erityisvastuualueittain ja sairaanhoitopiireittäin Työikäiset laillistetut ja nimikesuojatut terveydenhuollon ammattihenkilöt suurimmissa kaupungeissa Työikäiset laillistetut ja nimikesuojatut terveydenhuollon ammattihenkilöt 5-vuotisikäryhmittäin Eläkeikää lähestymässä olevat laillistetut ja nimikesuojatut terveydenhuollon ammattihenkilöt 1-vuotisikäryhmittäin Eläkeikäiset laillistetut ja nimikesuojatut terveydenhuollon ammattihenkilöt 5-vuotisikäryhmittäin Vuonna 2003 valmistuneet laillistetut ja nimikesuojatut terveydenhuollon ammattihenkilöt suuralueittain ja maakunnittain Vuonna 2003 kuolleet laillistetut ja nimikesuojatut terveydenhuollon ammattihenkilöt 1B 2B 3B 4B 5B 6B 7B 8B 9B Erikois- ja erikoistumattomat lääkärit suuralueittain, maakunnittain ja ulkomailla Erikoislääkärin pätevyydet suuralueittain, maakunnittain ja ulkomailla Erikois- ja erikoistumattomat hammaslääkärit suuralueittain, maakunnittain ja ulkomailla Erikoishammaslääkärin pätevyydet suuralueittain, maakunnittain ja ulkomailla Muut ammattiryhmät koulutusasteen tai erikoisalansa mukaan suuralueittain, maakunnittain ja ulkomailla Erikois- ja erikoistumattomat lääkärit erityisvastuualueittain ja sairaanhoitopiireittäin Erikoislääkärin pätevyydet erityisvastuualueittain ja sairaanhoitopiireittäin Erikois- ja erikoistumattomat hammaslääkärit erityisvastuualueittain ja sairaanhoitopiireittäin Erikoishammaslääkärin pätevyydet erityisvastuualueittain ja sairaanhoitopiireittäin 10B Muut ammattiryhmät koulutusasteen ja erikoisalansa mukaan erityisvastuualueittain ja sairaanhoitopiireittäin 11B Psykoterapeutin pätevyydet suuralueittain, maakunnittain ja ulkomailla 1C 2C Asukkaita yhtä ammattihenkilöä kohti suuralueittain ja maakunnittain Asukkaita yhtä ammattihenkilöä kohti erityisvastuualueittain ja sairaanhoitopiireittäin 1D Ammattihenkilöt suuralueittain ja maakunnittain 10 000 asukasta kohden 2D Ammattihenkilöt erityisvastuualueittain ja sairaanhoitopiireittäin 10 000 asukasta kohden Liite 1 Taulukoissa käytetyt väestömäärät

Tilastotiedote Statistikmeddelande 10/2004 Yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården 31.12.2003 Kaija Vaalgamaa +358 9 3967 2241 kaija.vaalgamaa@stakes.fi Telefax +358 9 3967 2459 I slutet av år 2003 fanns det 308 401 registrerade yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. Av dem var 253 108 i arbetsför ålder och bosatta i Finland, medan 8 795 av dem som var i arbetsför ålder befann sig utomlands. Den grupp som består av sjukskötare, hälsovårdare och barnmorskor omfattar ca en tredjedel av alla yrkesutbildade personer. Andelen primäroch mentalvårdare är ännu lite större, om man också räknar med närvårdarna. Sammanlagt omfattar dessa centrala yrkesgrupper av vårdpersonal 63 % av alla registrerade personer i arbetsför ålder i Finland. FIGUR 1. I Finland bosatta yrkesutbildade personer i arbetsför ålder inom hälsooch sjukvården 31.12.2003 Andra yrkesgrupper 13 % Läkare 7 % Provisor och farmaceut 3 % Tandläkare, tandhygienist, tandskötare och tandtekniker 5 % Sjukskötare, hälsovårdare och barnmorskor 30 % Närvårdare 19 % Primär- och mentalvårdare 13 % Fysioterapeuter och konditionsskötare 6 % Laboratorie- och röntgenskötare 4 % http://www.stakes.info/2/13/ammattihlo2003.asp

Av de i Finland bosatta yrkesutbildade personerna i arbetsför ålder inom hälso- och sjukvården utgör kvinnorna 87 % och männen 13 %. Medikalvaktmästare och tandtekniker är fortfarande traditionella mansdominerade yrken. TABELL 1. Yrkesutbildade personer i arbetsför ålder inom hälso- och sjukvården i Finland efter kön 31.12.2003 Yrkesgrupper Kvinnor Män Sammanlagt antal % antal % antal % Läkare 8 737 52 7 896 47 16 633 100 Tandläkare 3 185 69 1 422 30 4 607 100 Provisor 1 587 76 491 24 2 078 100 Farmaceut 5 639 94 369 6 6 008 100 Psykolog 3 716 80 922 20 4 638 100 Talterapeut 945 99 12 1 957 100 Näringsterapeut 334 97 10 3 344 100 Optiker 903 63 535 37 1 438 100 Tandtekniker 299 35 558 65 857 100 Sjukskötare 56 673 92 4 614 8 61 287 100 Hälsovårdare 13 594 99 142 1 13 736 100 Barnmorska 3 856 99 25 1 3 881 100 Fysioterapeut 8 956 82 1 940 18 10 896 100 Ergoterapeut 1 394 94 87 6 1 481 100 Tandhygienist 1 196 97 31 3 1 227 100 Laboratorieskötare 6 586 96 251 4 6 837 100 Röntgenskötare 2 924 88 396 12 3 320 100 Primär- och hjälpskötare 26 786 98 453 2 27 239 100 Mental- och sinnessjukvårdare 3 691 65 2 003 35 5 694 100 Barnskötare 10 796 99 47 1 10 843 100 Närvårdare 43 427 92 3 800 8 47 227 100 Konditionsskötare 2 620 77 777 23 3 397 100 Medikalvaktmästare-ambulansförare 375 18 1 723 82 2 098 100 Tandskötare 6 325 99 27 1 6 352 100 Fotterapeut 47 96 2 4 49 100 Fotvårdare 605 97 16 3 621 100 Ortopedtekniker 55 36 98 64 153 100 Kiropraktor 11 23 37 77 48 100 Naprapat 20 25 60 75 80 100 Osteopat 25 24 80 76 105 100 Massör 3 922 48 4 174 52 8 096 100 Psykoterapeut 451 75 149 25 600 100 Sjukhusfysiker 21 26 59 74 80 100 Sjukhusgenetiker 8 67 4 33 12 100 Sjukhuskemist 104 68 50 32 154 100 Sjukhusmikrobiolog 19 86 3 14 22 100 Sjukhuscellbiolog 6 46 7 54 13 100 Sammanlagt 219 838 87 33 270 13 253 108 100 Under år 2003 legitimerades 4 753 nya yrkesutbildade personer, 55 beviljades tillstånd och 6 151 yrkesutbildade personer med skyddad yrkesbeteckning fördes in i registret, dvs. sammanlagt 10 959 personer. Av de nya personer som registrerades var 9 740 kvinnor och 1 219 män. Den största gruppen registrerade var närvårdarna där 5 230 personer registrerades. Gruppen utgjorde nästan hälften av alla nya yrkesutbildade personer som registrerades år 2003. År 2003 utexaminerades de första fotterapeuterna (YHS), som fördes in som yrkesutbildade personer med skyddad yrkesbeteckning i registret.

Den största enskilda yrkesgruppen var sjukskötare och den uppgick till 61 287 personer. I hela landet fanns det 117,4 sjukskötare och 31,5 läkare per 10 000 invånare. Av 16 443 läkare i arbetsför ålder var 9 886 specialistläkare, d.v.s. 59 %. Av specialistläkarna är 54 % män. Utöver de legitimerade läkarna hade 190 tillstånd att utöva läkaryrket i Finland. Av de i Finland legitimerade läkarna i arbetsför ålder befann sig 1 105 utomlands. I sådana landskap där det finns ett universitetssjukhus är antalet läkare i relation till invånarna betydligt högre än i övriga landskap. Nyland har det största antalet läkare i relation till befolkningen, d.v.s. 41,8. Kymmenedalen har det lägsta antalet i relation till befolkningen, d.v.s. 18,3. I landskap där det inte finns ett universitetssjukhus varierar antalet läkare i relation till befolkningen mellan 18,3 och 23,6. I landskap med universitetssjukhus varierar antalet mellan 38,0 och 41,8. FIGUR 2. Antalet legitimerade läkare per 10 000 invånare efter landskap 31.12.2003 Landskap Kymmenedalen Lappland Östra Nyland Satakunta Österbotten Norra Karelen Kajanaland Södra Österbotten Mellersta Österbotten Södra Karelen Södra Savolax Egentliga Tavastland Åland Päijänne-Tavastland Mellersta Finland 18,3 18,7 19,1 19,6 19,7 19,9 19,9 20,1 20,1 20,5 21,3 21,7 22,4 23,3 23,6 HELA LANDET 31,5 Birkaland Norra Österbotten Norra Savolax Egentliga Finland Nyland 38,0 38,4 39,9 40,7 41,8 15 20 25 30 35 40 45 Läkare / 10 000 invånare

De i Finland bosatta legitimerade tandläkarna i arbetsför ålder uppgick till 4 587. Av dessa var 585 specialiserade tandläkare, därutöver fanns det 22 läkare-specialiserade tandläkare med dubbel kompetens. Tillstånd att arbeta som tandläkare hade 20. Utomlands befann sig 255 tandläkare i arbetsför ålder. I relation till befolkningen fanns det mest tandläkare i landskapet Egentliga Finland, d.v.s. 11,3. Det minsta antalet tandläkare i relation till befolkningen fanns i Norra Karelen, d.v.s. 6,3. Medeltalet för hela landet var 8,8. FIGUR 3. Antalet legitimerade tandläkare per 10 000 invånare efter landskap 31.12.2003 Landskap Kymmenedalen Lappland Östra Nyland Satakunta Österbotten Norra Karelen Kajanaland Södra Österbotten Mellersta Österbotten Södra Karelen Södra Savolax Egentliga Tavastland Åland Päijänne-Tavastland Mellersta Finland HELA LANDET Birkaland Norra Österbotten Norra Savolax 6,3 6,7 6,8 6,9 6,9 7,0 7,1 7,2 7,2 7,2 7,6 7,9 8,0 8,0 8,3 8,8 8,8 9,5 9,9 Egentliga Finland Nyland 10,4 11,3 0 2 4 6 8 10 12 Tandläkare / 10 000 invånare Källor Uppgifterna i statistiken över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården baserar sig på de uppgifter för årets sista dag som ingår i centralregistret över den yrkesutbildade hälsovårdspersonalen (TERHIKKI) som Rättsskyddscentralen för hälsovården (TEO) ansvarar för. TEO beviljar på ansökan rätt att utöva yrke och övervakar yrkesutövandet inom hälso- och

sjukvårdsbranschen. Registret omfattar alla de personer i Finland som har beviljats tillstånd att utöva yrke. Begrepp I lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/94) definieras de yrkesgrupper som beviljas rätt att utöva yrke: som legitimerad yrkesutbildad person, varmed avses den som med stöd av denna lag har erhållit rätt att utöva yrke som yrkesutbildad person som beviljats tillstånd, varmed avses den som med stöd av denna lag har erhållit tillstånd att utöva yrke I förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (564/94) uppräknas de yrkesgrupper som införs i registret: som yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning: den som med stöd av denna lag har rätt att använda i förordning nämnd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person inom hälsooch sjukvården. Arbetsför ålder/pensionsålder definieras i statistiken enligt kommunal pensionsålder, med beaktande av den utbildning en yrkesutbildad person har. Hemkommun: uppgifter över de personer som är införda i TERHIKKI registret uppdateras enligt data som erhållits från befolkningsregistret. Områdesindelningen baserar sig på personens hemkommun. I den här statistiken ingår inte uppgifter om yrkesutbildade personers sysselsättning. Läs- och tolkningsanvisningar för tabellerna I A-tabellerna beskrivs antalet yrkesutbildade personer med rätt att utöva yrke på basis av hemkommun enligt storområden (NUTS2) och landskap (NUTS3). Samma yrkesgrupper presenteras också enligt universitetssjukhusens specialansvarsområden och enligt sjukvårdsdistrikt. Antalet invånare i enskilda kommuner har skrivits ut endast för de största städernas del. De statistiska uppgifterna i tabellerna är indelade i fem års åldersgrupper, där personer i arbetsför ålder och personer i pensionsålder i Finland anges separat. Dessutom anges personer som närmar sig pensionsålder efter ett års åldersgrupper och det antal nya rättigheter att utöva yrke som har beviljats under statistikåret samt antalet döda. I B-tabellerna presenteras utförligare fördelningen av yrkesutbildade personer efter examen, och antalet specialistkompetenser efter specialområde. I C-tabellerna har befolkningsmängden beräknats per yrkesutbildad person i arbetsför ålder efter landskap och sjukvårdsdistrikt. I D-tabellerna finns det relativa antalet yrkesutbildade personer per 10 000 invånare. Övriga källor I Statistisk årsbok för Finland, som Statistikcentralen publicerar, presenteras tidsserier över legitimerade yrkesutbildade personer med skyddad yrkesbeteckning inom hälso- och sjukvården. StakesInformation preciserar statistiken exempelvis enligt kön eller modersmål. Även tidsserier över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och över dem som har avlagt examen finns att tillgå.

Statistikcentralen samlar årligen in sysselsättningsuppgifter över bl.a. personalen i kommunerna. StakesInformation publicerar med utgångspunkt i dessa uppgifter statistik över personalen inom social- och hälsovården (utvecklingschef Reijo Ailasmaa tfn 09-39 67 20 62). Statistikcentralen samlar årligen in uppgifter om antalet anställda per näringsgren för Statistiken över sysselsatt arbetskraft. Utöver kommunerna ingår även andra sektorer: staten, företag, organisationer och självständiga yrkesutövare. Uppgifter efter yrke anges i fem års perioder, de senaste är från år 2000. (I StakesInformation utvecklingschef Reijo Ailasmaa tfn (09) 39 67 20 62 och för de privata tjänsterna specialplanerare Sari Kauppinen tfn (09) 39 67 23 73 eller specialplanerare Tapani Niskanen tfn (09) 39 67 23 43)

Tabeller 1A Yrkesutbildade i arbetsför ålder i storområdena, landskapen och utomlands 2A Yrkesutbildade i arbetsför ålder efter specialansvarsområde och sjukvårdsdistrikt 3A Yrkesutbildade i arbetsför ålder i de största städerna 4A Yrkesutbildade i arbetsför ålder efter fem års åldersgrupper 5A Personer som närmar sig pensionsåldern efter ett års åldersgrupper 6A Yrkesutbildade i pensionsålder efter fem års åldersgrupper 7A År 2003 registrerade och legitimerade yrkesutbildade personer efter storområden och landskap 8A Yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som avlidit år 2003 1B 2B 3B 4B 5B 6B 7B 8B 9B Specialister och icke specialiserade läkare i storområdena, landskapen och utomlands Specialistkompetenser hos läkare efter storområden, landskap och utomlands Specialtandläkare och icke specialiserade tandläkare i storområdena, landskapen och utomlands Specialtandläkares kompetens i storområdena, landskapen och utomlands Andra yrkesgrupper efter utbildningsnivå eller specialområde i storområdena, landskapen och utomlands Specialister och icke specialiserade läkare efter specialansvarsområde och sjukvårdsdistrikt Specialistkompetens hos läkare efter specialansvarsområde och sjukvårdsdistrikt Specialtandläkare och icke specialiserade tandläkare efter specialansvarsområde och sjukvårdsdistrikt Specialtandläkares kompetens efter specialansvarsområde och sjukvårdsdistrikt 10B Andra yrkesgrupper efter utbildningsnivå eller specialitet efter specialansvarsområde och sjukvårdsdistrikt 11B - Psykoterapeutkompetens i storområdena, landskapen och utomlands 1C 2C 1D 2D Invånare per en yrkesutbildad person efter storområden och landskap Invånare per en yrkesutbildad person efter specialansvarsområde och sjukvårdsdistrikt Yrkesutbildade personer per 10 000 invånare efter storområden och landskap Yrkesutbildade personer per 10 000 invånare efter specialansvarsområde och sjukvårdsdistrikt Bilaga: Befolkningsmängder som har använts i tabellerna

LIITE 1 - BILAGA 1 Väestö - Befolkning 2003 lukumäärä - antal Koko maa - Hela landet 5 219 732 Suuralue - Storområde NUTS 2 Etelä-Suomi - Södra Finland 2 569 358 Länsi-Suomi - Västra Finland 1 325 241 Itä-Suomi - Östra Finland 669 354 Pohjois-Suomi - Norra Finland 629 432 Ahvenanmaa - Åland 26 347 Maakunta - Landskap NUTS3 Sairaanhoitopiiri - Sjukvårdsdistrikt 1 Uusimaa - Nyland 1 338 180 2 Varsinais-Suomi - Egentliga Finland 452 444 4 Satakunta 234 777 5 Kanta-Häme - Egentliga Tavastland 166 648 6 Pirkanmaa - Birkaland 457 317 7 Päijät-Häme - Päijänne-Tavastland 198 434 8 Kymenlaakso - Kymmenedalen 185 662 9 Etelä-Karjala - Södra Karelen 136 301 10 Etelä-Savo - Södra Savolax 162 296 11 Pohjois-Savo - Norra Savolax 251 356 12 Pohjois-Karjala - Norra Karelen 169 129 13 Keski-Suomi - Mellersta Finland 266 082 14 Etelä-Pohjanmaa - Södra Österbotten 193 954 15 Pohjanmaa - Österbotten 173 111 16 Keski-Pohjanmaa - Mellersta Österbotten 70 584 17 Pohjois-Pohjanmaa - Norra Österbotten 371 931 18 Kainuu - Kajanaland 86 573 19 Lappi - Lappland 186 917 20 Itä-Uusimaa - Östra Nyland 91 689 21 Ahvenanmaa - Åland 26 347 22 Ahvenanmaa - Åland 26 347 9 Etelä-Karjalan - Södra Karelens 129 105 15 Etelä-Pohjanmaan - Syd-Österbottens 194 408 10 Etelä-Savon - Södra Savolax 104 612 25 Helsingin ja Uudenmaan - Helsingfors och Nyland 1 424 965 11 Itä-Savon - Östra Savolax 64 784 19 Kainuun - Kajanalands 82 744 5 Kanta-Hämeen - Centrala Tavastlands 166 648 17 Keski-Pohjanmaan - Mellersta Österbottens 77 378 14 Keski-Suomen - Mellersta Finlands 266 082 8 Kymenlaakson - Kymmenedalens 181 266 21 Lapin - Lapplands 120 014 20 Länsi-Pohjan - Västra Österbottens 66 903 6 Pirkanmaan - Birkalands 458 632 12 Pohjois-Karjalan - Norra Karelens 170 830 18 Pohjois-Pohjanmaan - Norra Österbottens 375 760 13 Pohjois-Savon - Norra Savolax 249 751 7 Päijät-Hämeen - Päijänne-Tavastland 207 734 4 Satakunnan - Satakunta 228 157 16 Vaasan - Vasa 165 863 3 Varsinais-Suomen - Egentliga Finlands 457 749