Toimeentulotuen menot 2009

Koko: px
Aloita esitys sivulta:

Download "Toimeentulotuen menot 2009"

Transkriptio

1 Sosiaaliturva 2010 Socialskydd Social Protection TILASTORAPORTTI Statistikrapport Statistical report Toimeentulotuen menot 2009 Utgifter för utkomststöd 2009 Ari Virtanen Terveyden ja hyvinvoinnin laitos PL 30 (Mannerheimintie 166, Helsinki) Helsinki Puhelin: ISSN

2 Toimeentulotuen menot Vuoden 2009 tietojen mukaan toimeentulotuen bruttomenot kasvoivat koko maassa edellisen vuoteen verrattuna 17 prosenttia. Vuonna 2009 yli kymmenen vuotta jatkunut toimeentulotukea saaneiden kotitalouksien määrän väheneminen kääntyi kasvuun. Vuoteen 2008 verrattuna toimeentulotukea saavien kotitalouksien määrä lisääntyi koko maassa arviolta 10 prosenttia. Kunnilta kerättyjen menotietojen perusteella vuoden 2009 toimeentulotuen bruttomenot olivat koko maassa yhteensä euroa. Kuntakohtaisten tietojen perusteella toimeentulotukea saavia kotitalouksia oli kaikkiaan arviolta Kuvio 1. Toimeentulotuen menot (1000 ), toimeentulotukea saaneet kotitaloudet ja työttömien määrän vuosikeskiarvo* koko maassa vuosina *=Tilastokeskuksen työvoimatutkimustiedot (15 64-v.); **=kotitalouksien määrä on arviotieto Nykytilannetta on verrattu 1990-luvun alun lamaan. Tilastokeskuksen työvoimatutkimusten mukaan vuotiaiden kohdalla työttömyys lisääntyi vuosina noin 3 prosentista lähes 7 prosenttiin, kasvoi vielä kolme vuotta ja pysyi korkeana (lähes 15 prosentissa) vuoteen 1996 asti. Toimeentulotukea saavien kotitalouksien määrä lähes kaksinkertaistui vuosina Vuosina työttömyys vuotiaiden ikäluokassa lisääntyi 6 prosentista 8 prosenttiin, samalla kun toimeentulotukea saavien kotitalouksien määrä lisääntyi 10 prosentilla. Nykykriisin vaikutukset toimeentulotuen asiakasmääriin saattavat jäädä kuitenkin vähäisemmäksi kuin 1990-alussa, mitä ennakoi työttömyyden hitaampi kasvuvauhti. Vuoden 2010 ensimmäisellä vuosineljänneksellä työttömyysaste oli ylittänyt 9 prosenttia, kun se vastaavana ajankohtana vuonna 1992 oli jo prosenttiyksikön korkeampi. (Tilastokeskus 2010, Liitetaulukko 1.) Pidemmällä ajanjaksolla toimeentulotukimenojen kasvu ei kuitenkaan välttämättä taitu, vaikka työttömyys kääntyisi laskuun luvun laman aikaan toimeentulotuen menojen kasvuun vaikutti erityisesti uusien ja lyhytaikaisesti tukea tarvitsevien määrän lisääntyminen. Nykykriisi ilmenee myös näiden kotitalouksien määrien lisääntymisenä. Kuitenkin toimeentulotuen bruttomenot kääntyivät nousuun jo 2006, ennen kuin tukea saavien kotilalouksien määrä alkoi

3 lisääntyä. Vuoden 2008 henkilötilastojen perusteella tätä kehitystä toimeentulotuen menotason ja kotitalousmäärien välillä näyttäisi selittävän parhaiten toimeentulotuen muuttuminen yhä useamman kotitalouden osalta pitkäaikaiseksi tukimuodoksi. (Toimeentulotuki 2008.) Toimeentulotuki bruttomenot ja kotitalousmäärät Koko maassa toimeentulotuen bruttomenot olivat vuonna 2009 keskimääräin 115 asukasta kohden. Asukasmääriin suhteutetut toimeentulotuen menot eroavat kuitenkin huomattavasti alueittain. Kaupunkimaisissa kunnissa toimeentulotuen menot asukasta kohden olivat lähes kaksinkertaiset (134 /asukas) maaseutumaisiin kuntiin nähden (68 /asukas). Maakunnittain suurimmat toimeentulotuen menot asukasta kohden olivat Uudellamaalla (153 /asukas) sekä Pohjois- Karjalassa (149 /asukas) ja Pohjois-Savossa (137 /asukas). Pienimmät menot olivat Ahvenanmaalla (39 /asukas) ja Keski-Pohjanmaalla (49 /asukas). (Liitetaulukko 2.) Toimeentulotuen bruttomenot ja kotitalousmäärät lisääntyivät kaikilla alueilla. Toimeentulotuen menot kasvoivat melko tasaisesti (17 %) lukuun ottamatta maaseutumaisia kuntia, joissa lisäys oli keskimääräistä vähäisempi (13 %). Maakuntatasolla suurimmat toimeentulotuen menojen lisäykset tapahtuivat Itä-Uudellamaalla (25 %), Uudellamaalla (22 %), Pirkanmaalla (24 %) ja Päijät- Hämeessä (20 %), mutta suuria kasvuprosentteja tavattiin myös Pohjois-Savossa (17 %) ja Pohjois-Karjalassa (15 %). Toimeentulotukea saavien kotitalouksien määrä lisääntyi 10 prosenttia, eniten kaupunkimaisissa kunnissa, joissa lisäys oli kaksi kertaa suurempi kuin taajaan asutuissa tai maaseutumaisissa kunnissa (5 6 %). Toimeentulotukea saavien kotitalouksien määrät lisääntyivät eniten Uudellamaalla (14 %), Pirkanmaalla (13 %) ja Päijät-Hämeessä (12 %) sekä myös Ahvenanmaalla (19 %). Toimeentulotuen kotitalouskohtaiset euromäärät Kuntakohtaisista summatiedoista on mahdollista laskea vain arvio toimeentulotukea saavan kotitalouden keskimääräisestä vuosittaisesta kokonaistukimäärästä, koska yksi kotitalous saattaa saada tukea useasta kunnasta. Keskimääräinen arvio toimeentulotuen suuruudesta oli vuonna 2009 noin euroa tukea saavaa kotitaloutta kohden. (Liitetaulukko 1.) Yksi kunta maksaa toimeentulotukea kotitaloudelle keskimäärin Yksittäiselle kotitaloudelle myönnettyjen toimeentulotukien keskimääräiset euromäärät eivät eroa alueellisesti yhtä paljon kuin asukasmääriin suhteutetut menot. Kuntakohtaisista tiedoista on mahdollista arvioida, että toimeentulotuen keskimääräinen euromäärä kotitaloutta kohden on kaupunkimaisissa kunnissa (2 479 ) noin puolet suurempi kuin maaseutumaisissa kunnissa (1 798 ), vaikka ero on lähes kaksinkertainen kun menoja tarkastellaan suhteutettuna kuntien asukasmääriin. (Liitetaulukko 2.) Kuntatietojen mukaan kotitalouksille myönnetyn keskimääräisen toimeentulotuen suuruus oli selvästi suurin Uudellamaalla (3 001 ), minkä jälkeen tulivat Pohjois-Savo (2 314 ) ja Pohjois- Karjala (2 227 ), mutta myös Pohjanmaa (2 411 ) ja Varsinais-Suomi (2 349 ), vaikka jälkimmäisissä maakunnissa keskimääräinen tuki asukasta kohden oli selvästi alle 100. Vähiten toimeentulotukea saivat kotitaloudet Keski-Pohjanmaalla (1 548 ) ja Ahvenanmaalla (1 679 ), joissa myös asukaskohtaiset tukimäärät olivat pienimpiä. (Liitetaulukko 2 ja 3.) Toimeentulotuen eri muodot Toimeentulotuen rahoituspohja muuttui vuoden 2006 alusta, mutta muutos ei koskettanut Ahvenanmaata. Manner-Suomen osalta varsinainen toimeentulotuki jaettiin kahteen osaan: perustoimeentulotukeen ja tätä erityisen tarpeen mukaan täydentävään toimeentulotukeen. Tämän lisänä on mahdollista myöntää tukea, joka on suunnattu edistämään kotitalouksien omatoimista suoriutumista, ehkäisemään syrjäytymiskehitystä sekä tukemaan osallistumista kuntouttavaan työtoimintaan. Tässä raportissa viimeksi mainitut tiedot on koottu "muu toimeentulotuki" -luokkaan. 2

4 Vuonna 2009 keskimäärin 90 prosenttia toimeentulotuen bruttomenoista oli perustoimeentulotukea. Yksittäisille kotitalouksille myös muina toimeentulotuen erinä myönnetyt tuet ovat merkittäviä tulonlähteitä, mikä ilmenee kotitalouskohtaisista seuraavasta menovertailuista.(liitetaulukko 3.) Taulukko 1: Toimeentulotuen menot toimeentulotuen muodon mukaan kunnan asukasta kohden (suhteessa vastaavaa tukimuotoa saaneiden kotitalouksien* määriin) vuonna Perus- Täydentävä Muu toimeentulotuki toimeentulotuki toimeentulotuki Yhteensä Manner-Suomi 103 /asukas 9 /asukas 3 /asukas 115 /asukas (2 257 /kotitalous) (485 /kotitalous) (562 /kotitalous) (2 343 /kotitalous) * = Määrä perustuu kuntakohtaiseen tietoon, eikä siinä ole huomioitu useasta kunnasta tukea saaneiden kotitalouksien osuutta Kaikkiaan 93 prosenttia toimeentulotukea saaneista kotitalouksista oli saanut perustoimeentulotukea, 37,5 prosenttia täydentävää ja 10,5 prosenttia muuta toimeentulotukea (Liitetaulukko 2). Toimeentulotuen eri menoerien osalta alueelliset erot korostuivat maakunnissa, joissa täydentävän tuen meno-osuus koko tukimäärästä oli suhteellisesti suurinta, eli Pohjois-Savossa (16 %), Itä-Uudellamaalla (13 %) ja Pohjanmaalla (11 %). (Liitetaulukko 2.) Kuvio 2. Perustoimeentulotuen osuus (%) kaikesta toimeentulotuesta vuonna 2009 maakunnittain 3

5 Toimeentulotuen menotilasto Tilastoraportin sisältö ja tiedonkeruu Toimeentulotuen menotilasto sisältää tietoja toimeentulotuen bruttomenoista ja toimeentulotukea saaneiden kotitalouksien määrästä kunnittain, maakunnittain sekä lääneittäin. Tiedot on kerätty kaikilta Suomen kunnilta kyselylomakkeilla. Tiedot kerätään kuntakohtaisesti summatietoina ja ne koskevat koko vuotta. Menot esitetään myös kotitalous- ja asukaskohtaisina. Menotiedot ovat kuntakohtaisesti lopullisia, sen sijaan kotitalousmäärien osalta tiedot ovat arvioita, jotka tarkennetaan valtakunnallisten henkilötilastojen pohjalta. Kotitalouksia koskevat lopulliset tiedot julkaistaan syksyllä erillisenä toimeentulotuen vuositilastona. Näkökulman selventämiseksi vuoden 2009 raportin nimi on muutettu toimeentulotuen menotilastoksi entisen toimeentulotuen ennakkotilastojen sijaan. Menotilaston asiasisällöt vastaavat muulta osin täysin entistä julkaisua. Liitetaulukkojen 2 ja 3 osalta on huomattava, että osa tukea saaneista kotitalouksista sisältyy lukuihin useammin kuin kerran, sillä sama kotitalous on saattanut saada toimeentulotukea useassa eri kunnassa saman vuoden aikana. Liitetaulukon 3 osalta yksittäisten kuntien toimeentulotuen menoissa ja kotitalousmäärissä tapahtuneet prosentuaaliset muutokset on aina hyvä suhteuttaa muutosten perustana oleviin edellisvuoden tietoihin. Tällöin suuretkin prosenttimuutokset saattavat selittyä merkittävässä määrin suhteellisen pienillä määrämuutoksilla - esimerkiksi toimeentulotuen euromäärissä. Joitakin toimeentulotuen ennakkotilastojen aluetietoja voi poimia myös SOTKAnet verkkopalvelusta. Palvelu löytyy osoitteesta SOTKAnet verkkopalvelussa tiedot on kuitenkin ilmoitettu nykyisillä, ei tilastovuoden (2009) mukaisella kunta- ja aluejaoilla. Indikaattorit saa näkyviin esim. asiasanoilla: toimeentulo, toimeentulotuki, toimeentuloturva. Käsitteet ja määritelmät Toimeentulotuella tarkoitetaan toimeentulotukilain (1412/97) 1 :n mukaan kunnan varoista suoritettua sosiaalihuoltoon kuuluvaa viimesijaista tukea kotitaloudelle silloin, kun käytettävissä ei ole tavanomaisia tuloja tai toimeentuloa turvaavia etuuksia tai ne eivät riitä turvaamaan henkilön ja perheen ihmisarvoisen elämän kannalta vähintään välttämätöntä toimeentuloa Toimeentulotukeen lasketaan varsinainen ja ehkäisevä toimeentulotuki sekä kuntouttavaan työtoimintaan osallistuville maksettu toimintaraha ja matkakorvaukset. Kuntakohtaisessa menotilastossa ehkäisevä toimeentulotuki ja kuntouttavan työtoiminnan menot on yhdistetty otsikon "muu toimeentulotuki" alle. Vuoden 2006 alusta varsinainen toimeentulotuki jaettiin kahteen osaan perustoimeentulotukeen ja täydentävään toimeentulotukeen valtionosuusuudistuksen takia. Perustoimeentulotuen rahoittamiseksi kunnalle maksetaan valtionosuutta 50 prosenttia perustoimeentulotuen menoista. Täydentävän ja muun toimeentulotuen menot maksaa kunta, ja valtio osallistuu menoihin yleisen valtionosuusjärjestelmän puitteissa. Valtionosuusuudistus ei koskenut Ahvenanmaata. Pakolaisille, paluumuuttajille ja turvapaikan hakijoille annettu toimeentulotuki jää tämän tilaston ulkopuolelle siltä osin, kuin se korvataan kokonaan valtion varoista. Työmarkkinatuen kuntaosuudet eivät kuulu toimeentulotuen menoihin eivätkä myöskään työllistetyille maksetut palkat. Kotitalouden muodostaa yksinäinen henkilö tai yhdessä asuvat perheenjäsenet. Avoliitto rinnastetaan avioliittoon. 18 vuotta täyttänyt tuensaaja muodostaa oman yksinäiskotitalouden, vaikka asuisikin vanhempiensa luona. Kotitalouksien lukumäärään ei sisälly niitä asiakaskotitalouksia, joille tukea ei ole myönnetty. 4

6 Toimeentulotuen bruttomenoilla tarkoitetaan kuntien maksamia toimeentulotuen kokonaismenoja, joista ei ole vähennetty asiakkaalle ennakonluonteisesti odotettavissa olevaa etuutta vastaan maksettua toimeentulotukea, joka on peritty takaisin takautuvasti maksetusta etuudesta. Toimeentulotuen bruttomenot on laskettu sekä käyvin hinnoin että vuoden 2009 hinnoin. Vertailuun on käytetty Tilastokeskuksen julkaisemaa kuluttajahintaindeksiä. Koska inflaatio oli vuonna 2009 keskimäärin 0,0 prosenttia, molemmat menotiedot ovat vuoden 2009 osalta yhtenevät. Liitetaulukossa 1 on vuoteen 2005 asti käytetty Tilastokeskuksen kuntien talous- ja toimintatilaston menotietoja, tämän jälkeen tiedot on kirjattu kuntien ennakkotilastolomakkeilla Stakesille (vuoden 2009 alusta lähtien THL:lle) ilmoittamien tietojen perusteella. Bruttomenot/kotitalous. Tunnusluku on muodostettu suhteuttamalla alueellisesti toimeentulotuen bruttomenot niiden asiakaskotitalouksien määrällä, joille toimeentulotukea on myönnetty. Bruttomenot/asukas. Tunnusluku on muodostettu suhteuttamalla toimeentulotuen bruttomenot alueen mukaisella väestömäärällä. Kuntaryhmä. Tilastoissa kuntien tiedot on kerätty toteutuneiden kuntaliitosten perusteella. Tilastossa käytetään Tilastokeskuksen vuoden 2009 ryhmitystä, jossa kunnat jaetaan taajamaväestön osuuden ja suurimman taajaman väkiluvun perusteella kaupunkimaisiin kuntiin (väestöstä vähintään 90 % asuu taajamissa tai suurimman taajaman väkiluku on vähintään ), taajaan asuttuihin kuntiin (väestöstä % asuu taajamissa ja suurimman taajaman väkiluku on ) ja maaseutumaisiin kuntiin (väestöstä alle 60 % asuu taajamissa ja suurimman taajaman väkiluku on alle tai väestöstä vähintään 60 % mutta alle 90 % asuu taajamissa ja suurimman taajaman väkiluku on alle 4 000). Vuonna 2009 kaksi kolmesta suomalaisesta asui kaupunkimaisissa kunnissa ja noin joka kuudes joko taajaan asutuissa tai maaseutumaisissa kunnissa. Symbolit. Kuntataulukossa on käytetty seuraavia symboleita (kohdistuen toimeentulotukea kunnassa saavien kotitalouksien kokonaismääriin): Tapauksia alle 5.. Ei tietoa. Epälooginen tieto - Ei tapauksia Viitteet: Sosiaalimenot ja rahoitus THL/Tilastoraportti 2/2010. Suomen virallinen tilasto, Sosiaaliturva 2010, Helsinki. [ ] Tilastokeskus 2010: Tilastokeskuksen tilastotietokanta: - Työmarkkinatutkimus/Työvoimatutkimus (15 64-vuotiaat). - Kansantalous/Kansantalouden tilinpito/bruttokansantuote markkinahintaan (2000 hinnoin). [ ] Toimeentulotuki 2008: THL/Tilastoraportti 3/2010. Suomen virallinen tilasto, Sosiaaliturva 2010, Helsinki. [ ] Liitteet: - Liitetaulukko 1: Toimeentulotuki Liitetaulukko 2: Toimeentulotuen menotilasto , läänit ja maakunnat. - Liitetaulukko 3: Toimeentulotuen menotilasto , kunnat. 5

7 Toimeentulotuen menotilasto Laatuseloste Tilastotietojen relevanssi Toimeentulotuki koskee sosiaaliturvan osa-aluetta, joka on rajattu sosiaalihuollon viimesijaiseen tukeen kotitalouksille. Kaikkiaan tämän osa-alueen kustannusvaikutus sosiaalimenoista (toimeentuloa turvaavista kaikista rahallisista etuuksista tai palveluista) on noin prosentin luokkaa. (Sosiaalimenot ja rahoitus 2008.) Toimeentulotuen menotilasto on Terveyden ja hyvinvoinnin laitoksen (THL) kerran vuodessa tuottama tilasto. Tilasto tuotetaan tämän nimisenä ensi kerran vuonna 2010 (vuoden 2009 tiedoista), mutta Toimeentulotuen menotilasto vastaa sisällöltään ja tiedonkeruultaan täysin vuodesta 1992 lähtien julkaistua Toimeentulotuen ennakkotilastoa. Tilasto julkaistaan tilastoraporttina. Toimeentulotuen menotilasto sisältää tiedot toimeentulotuen bruttomenoista ja arviot toimeentulotukea saaneiden kotitalouksien määrästä kunnittain, maakunnittain sekä lääneittäin. Menot esitetään myös kotitalous- ja asukaskohtaisina. Yhteenvetotiedot on kerätty kaikilta Suomen kunnilta kyselylomaketta käyttäen. Tiedot kerätään kuntakohtaisesti summatietoina. Tiedot koskevat koko vuotta. Tilastoraportin tekstiosassa on esitetty raportissa käytetyt käsitteet, määritelmät ja symbolit. Raportti on tarkoitettu hallintoviranomaisille, suunnittelijoille ja tutkijoille, joilla on tarve saada nopeasti mahdollisimman ajantasaista tietoa toimeentulotuesta. Tietojen keruu perustuu sekä Terveyden ja hyvinvoinnin laitoksesta annettuun lakiin (668/2008) sekä Stakesin tilastotoimesta annettuun lakiin (409/2001). Tilastotutkimuksen menetelmäkuvaus Tilaston perusjoukko muodostuu Suomen kaikista kunnista. Kunnille lähetetään kerran vuodessa kyselylomake, joka tulee palauttaa määräaikaan mennessä. Niille, jotka eivät vastaa määräaikaan mennessä, lähetään huomautus. Tilaston kattavuus on lähes aina 100 % kunnista. Vuonna 2009 kaikki Suomen 348 kuntaa vastasivat kyselyyn. Vuoden 2009 tietojenkeruun yhteydessä on kuntien pyynnöstä korjattu menotietoja myös vuoden 2008 osalta seuraavissa kunnissa: Kemijärvi, Maarianhamina (myös vuoden 2007 osalta) ja Mustasaari. Lisäksi Kemijärven, Mustasaaren ja Kajaanin kohdalla on korjattu vuoden 2008 kuntakohtaisia kotitalousmääriä. Tietojen oikeellisuus ja tarkkuus Tiedot ovat oikeita, jos tiedonantajat ovat antaneet ne oikein. Kuntien ennen ennakkotietoina ilmoittamien toimeentulotuen bruttomenojen yhteenlaskettu määrä vastasi hyvin Tilastokeskuksen kuntien talousja toimintatilaston yhteydessä vuoteen 2005 asti keräämiä toimeentulotuen bruttomenotietoja. Vuodesta 2006 alkaen toimeentulotuen bruttomenot on kerätty vain kuntakohtaisena summatietona Stakesin ja vuoden 2009 alusta THL:n toimesta. Menotilastossa kotitalouksien kunta-, maakunta- ja läänikohtaiset lukumäärätiedot sisältävät päällekkäisiä tapauksia, koska asiakas (=kotitalous) on voinut asioida useammassa kunnassa tarkasteltuna ajanjaksona. Myöhemmin syksyllä ilmestyvästä toimeentulotuen vuositilastossa päällekkäisyydet on poistettu. Valtakunnallisella tasolla kotitalouksien kokonaismäärän arviosta on poistettu useasta kunnasta tukea saaneiden arvioitu osuus, joka on noin 10 prosenttia edellisinä vuosina valmistuneiden, toimeentulotuen 6

8 vuositilastojen perusteella. Tähän arvioon tukeutuen on myös esitetty laskennallinen arvio toimeentulotukea saaneiden henkilöiden kokonaismäärästä kertomalla tukea saaneiden kotitalouksien määrä kertoimella 1,5744, joka on edellisen toimeentulotuen henkilötilaston (2008) mukaan tukea saaneiden kotitalouksien keskimääräinen henkilömäärä. Liitetaulukossa 2 bruttomenojen euromäärien summaus tehdään alueittain, kun taas liitetaulukossa 3 summaus tehdään kuntakohtaisista 1000 euroon pyöristetyistä arvoista, mikä saattaa aiheuttaa maksimissaan 3000 euron eron maakuntakohtaisissa bruttomenotiedoissa. Julkaistujen tietojen ajantasaisuus ja oikea-aikaisuus Toimeentulotuen menotilasto ilmestyy kerran vuodessa toukokuussa. Toimeentulotuen menotilasto on kuntakohtainen summatilasto. Kotitalouksien ja asiakkaiden lopullista määrää kuvaava vuositilasto ilmestyy vuoden loppupuolella marraskuun tienoilla. Vuositilasto on asiakastilasto, jossa tilastoyksikkönä on kotitalous. Tietojen saatavuus ja läpinäkyvyys Toimeentulotuen menotiedoista julkaistu tilastoraportti toimitetaan kaikille kunnille. Raportit ovat vapaasti nähtävissä ja tulostettavissa THL:n www-sivulla: Tilastojen vertailukelpoisuus Toimeentulotuen menotilastoja alettiin tehdä (ennakkotilastojen nimellä) vuonna Vuoden 2006 alusta varsinainen toimeentulotuki jaettiin kahteen osaan: perustoimeentulotukeen ja täydentävään toimeentulotukeen. Jako ei koskenut Ahvenanmaata. Manner-Suomen osalta molemmista toimeentulotuen muodoista on kerätty tietoa tästä lähtien. Selkeys ja eheys/yhtenäisyys Tilastoraportti sisältää koko maan kattavasti viralliset tiedot toimeentulotuen bruttomenoista ja arviotiedot toimeentulotukea saaneista kotitalouksista. Menotiedot ovat kuntakohtaisesti lopullisia, sen sijaan kotitalousmäärien osalta kuntakohtaiset tiedot ovat arvioita, jotka tarkastetaan valtakunnallisten henkilötilastojen pohjalta ja julkaistaan syksyllä erillisenä toimeentulotuen vuositilastona. Tämän vuoksi vuoden 2010 raportin nimi on muutettu toimeentulotuen menotilastoksi entisen toimeentulotuen ennakkotilastojen sijaan 7

9 Utgifter för utkomststöd Enligt 2009 års uppgifter ökade de totala bruttoutgifterna för utkomststöd i hela landet med 17 procent jämfört med föregående år. År 2009 vände minskningen av antalet hushåll som fått utkomststöd, som pågått i över tio år, och började öka. Jämfört med 2008 ökade antalet hushåll som fått utkomststöd med uppskattningsvis 10 procent på nationell nivå. På basis av uppgifter om utgifter som insamlats från kommunerna var 2009 års bruttoutgifter för utkomststöd totalt euro i hela landet. Utgående från de kommunspecifika uppgifterna var antalet hushåll som får utkomststöd uppskattningsvis Diagram 1. Utgifterna för utkomststöd (1000 ), hushåll som fått utkomststöd och årsmedeltalet* för antalet arbetslösa i hela landet åren *=Statistikcentralens arbetskraftsundersökningsuppgifter (15 64 år); **=antalet hushåll är en uppskattning Den nuvarande situationen har jämförts med recessionen i början av 1990-talet. Enligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökningar ökade arbetslösheten bland åringar från ca 3 procent till knappt 7 procent åren , därefter ökade den ännu i tre år och förblev hög (närmare 15 procent) fram till Antalet hushåll som fick utkomststöd nästan fördubblades åren Åren ökade arbetslösheten i åldersklassen åringar från 6 procent till 8 procent samtidigt som antalet hushåll som får utkomststöd ökade med 10 procent. Den nuvarande krisens inverkan på utkomststödets klientantal kan dock bli mindre än i början av 1990-talet eftersom arbetslösheten ökar långsammare. Under första kvartalet 2010 hade arbetslöshetsgraden överskridit 9 procent, medan den under motsvarande tidpunkt år 1992 var redan en procentenhet högre. (Statistikcentralen 2010, Tabellbilaga 1.) På längre sikt är det ändå inte säkert att ökningen av utgifterna för utkomststödet avtar även om arbetslösheten börjar minska. Under 1990-talets recession påverkades ökningen av utgifterna för utkomststödet i synnerhet av ett större antal personer som behövde nytt och kortvarigt stöd. I den nuvarande krisen ökar även antalet sådana hushåll. Bruttoutgifterna för utkomststödet började ändå öka redan 2006, innan antalet hushåll som får stöd började öka. På basis av

10 personstatistiken för 2008 förklaras denna trend för utkomststödets utgiftsnivå och antalet hushåll bäst av att utkomststödet för allt fler hushåll förvandlats till en långvarig stödform. (Utkomststödet 2008.) Utkomststödet bruttoutgifter och antalet hushåll År 2009 var bruttoutgifterna för utkomststöd i genomsnitt 115 per invånare i hela landet. I förhållande till invånarantalen varierar dock utgifterna för utkomststödet avsevärt beroende på området. I urbana kommuner var utgifterna för utkomststöd per invånare nästan dubbelt så stora (134 /invånare) som i landsbygdskommuner (68 /invånare). Enligt landskap var utgifterna för utkomststöd per invånare störst i Nyland (153 /invånare) samt i Norra Karelen (149 /invånare) och Norra Savolax (137 /invånare). Utgifterna var lägst på Åland (39 /invånare) och i Mellersta Österbotten (49 /invånare). (Tabellbilaga 2.) Bruttoutgifterna för utkomststöd och antalet hushåll ökade på alla områden. Utgifterna för utkomststöd ökade rätt jämnt (17 %) med undantag för landsbygdskommuner där ökningen var lägre än medeltalet (13 %). På landskapsnivå ökade utgifterna för utkomststöd mest i Östra Nyland (2 %), Nyland (22 %), Birkaland (24 %) och Päijänne-Tavastland (20 %), men stora ökningar skedde också i Norra Savolax (17 %) och Norra Karelen (15 %). Antalet hushåll som får utkomststöd ökade med 10 procent, mest i urbana kommuner där ökningen var dubbelt större än i tätortskommuner och landsbygdskommuner (5 6 %). Antalet hushåll som får utkomststöd ökade mest i Nyland (14 %), Birkaland (13 %) och Päijänne- Tavastland (12 %) samt även på Åland (19 %). Utkomststödsbelopp i euro per hushåll Med stöd av de kommunvisa summauppgifterna kan man endast göra en uppskattning av det genomsnittliga årliga stödbelopp som ett hushåll som fått utkomststöd fått, eftersom ett hushåll kan få stöd från flera kommuner. Den genomsnittliga uppskattningen av utkomststödets storlek år 2009 var ca euro per hushåll som får stöd. (Tabellbilaga 1.) En kommun betalar i genomsnitt i utkomststöd till ett hushåll. De genomsnittliga summorna för utkomststöd som beviljats ett enskilt hushåll varierar inte regionvis lika mycket som utgifterna i förhållande till invånarantalet. Av de kommunspecifika uppgifterna kan man uppskatta att utkomststödets genomsnittliga stödbelopp per hushåll i urbana kommuner (2 479 ) är nästan hälften större än i landsbygdskommuner (1 798 ), även om skillnaden är nästan dubbelt så stor när utgifterna betraktas i förhållande till kommunernas invånarantal. (Tabellbilaga 2.) Enligt kommunuppgifterna var det genomsnittliga utkomststödsbeloppet som beviljats hushåll klart störst i Nyland (3 001 ), och därefter i Norra Savolax (2 314 ) och Norra Karelen (2 227 ), men även i Österbotten (2 411 ) och Egentliga Finland (2 349 ), trots att det genomsnittliga stödet per invånare i de senare landskapen var klart under 100. Minst utkomststöd fick hushållen i Mellersta Österbotten (1 548 ) och på Åland (1 679 ), där även de invånarspecifika stödbeloppen var lägre. (Tabellbilagorna 2 och 3.) Utkomststödets olika former Finansieringsunderlaget för utkomststödet ändrades från och med 2006, men ändringen berörde inte Åland. I Fastlandsfinland delades det egentliga utkomststödet i två delar: grundläggande utkomststöd och kompletterande utkomststöd, som vid specialbehov kompletterar det grundläggande utkomststödet. Utöver dessa stöd är det möjligt att bevilja ett stöd som syftar till att främja hushållens förmåga att klara sig på egen hand, att förebygga marginalisering samt att stödja deltagande i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. I denna rapport hittas de sistnämnda uppgifterna under "annat utkomststöd". 2

11 År 2009 var i genomsnitt 90 procent av utkomststödets bruttoutgifter grundläggande utkomststöd. Stöd som beviljats inom ramen för andra former av utkomststöd utgör också betydande inkomstkällor för enskilda hushåll, vilket framgår av de hushållsvisa utgiftsjämförelserna. (Tabellbilaga 3.) Tabell 1: Utgifter för utkomststöd enligt utkomststödsform per kommuninvånare (per hushåll som fått stödet i fråga*) Grundläggande Kompletterande Annat utkomststöd utkomststöd utkomststöd Totalt Fastlandsfinland 103 /invånare 9 /invånare 3 /invånare 115 /invånare (2 257 /hushåll) (485 /hushåll) (562 /hushåll) (2 343 /hushåll) * = Antalet bygger på kommunvisa uppgifter. Andelen hushåll som fått stöd från flera kommuner har inte beaktats. Totalt 93 procent av hushållen som fått utkomststöd hade fått grundläggande hushållsstöd, 37,5 procent hade fått kompletterande utkomststöd och 10,5 procent annat utkomststöd. (Tabellbilaga 2.) Vad gäller olika utgiftsposter för utkomststödet var de regionala skillnaderna störst i landskap där det kompletterande stödets andel av hela stödbeloppet var störst, dvs. i Norra Savolax (16 %), Östra Nyland (13 %) och Österbotten (11 %). (Tabellbilaga 2.) Figur 2. Det grundläggande utkomststödets andel (%) av det totala utkomststödet per landskap år

12 Utgiftsstatistik för utkomststödet Statistikrapportens innehåll och datainsamling Utgiftsstatistiken över utkomststödet innehåller uppgifter om bruttoutgifterna för utkomststödet samt om antalet hushåll som fått utkomststöd enligt kommun, landskap och län. Uppgifterna har samlats in från alla kommuner i Finland med en förfrågningsblankett. Uppgifterna insamlas som kommunspecifika summauppgifter och gäller hela året. Utgifterna presenteras även indelade enligt hushåll och invånare. De kommunvisa uppgifterna om utgifter är slutliga. Däremot är uppgifterna om antalet hushåll uppskattningar, som kontrolleras med stöd av den nationella befolkningsstatistiken. De slutliga uppgifterna om hushåll publiceras på hösten i en separat årsstatistik över utkomststödet. I syfte att förtydliga perspektivet har rapporten för år 2009 kallats Utgifter för utkomststatistik i ställer för det tidigare Preliminär statistik över utkomststöd. I övrigt motsvarar utgiftsstatistikens innehåll den tidigare publikationen. I fråga om tabellbilagorna 2 och 3 bör det observeras att en del av de hushåll som fått utkomststöd ingår i antalet flera gånger om samma hushåll fått utkomststöd i flera olika kommuner under samma år. Det är alltid bra att ställa de procentuella förändringar i antalet hushåll och utgifter för utkomststödet i enskilda kommuner som tabell 3 i tabellbilagan visar i relation till föregående års uppgifter. Även stora procentuella förändringar kan i stor utsträckning bero på relativt små förändringar i till exempel utkomststödets eurobelopp. Vissa av de regionala uppgifterna i den preliminära statistiken över utkomststöd finns också i indikator- och statistikbanken SOTKAnet. SOTKANET finns på webbadressen I SOTKAnet redovisas uppgifterna emellertid indelade efter den nuvarande och inte statistikårets (2009) kommun- och områdesindelning. Indikatorerna hittas med t.ex. referensorden utkomst, utkomststöd, utkomstskydd. Begrepp och definitioner Med utkomststöd avses enligt 1 i lagen om utkomststöd (1412/97) ett ekonomiskt stöd inom den kommunala socialvården. Stödet beviljas ett hushåll i sista hand i de fall då sedvanliga inkomster eller förmåner som tryggar utkomsten inte finns eller då de inte räcker till att trygga minst den oundgängliga utkomst som en person och familj behöver för ett människovärdigt liv. Till utkomststöd räknas egentligt utkomststöd, förebyggande utkomststöd samt sysselsättningspenning och reseersättningar som betalas ut till personer som deltar i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. I den kommunspecifika utgiftsstatistiken har det förebyggande utkomststödet och utgifterna för rehabiliterande arbetsverksamhet slagits samman under rubriken "annat utkomststöd". Från början av 2006 delades det egentliga utkomststödet i två delar till följd av statsandelsreformen: grundläggande utkomststöd och kompletterande utkomststöd. För finansieringen av det grundläggande utkomststödet får kommunen 50 procent av utgifterna för det grundläggande utkomststödet som statsandel. Utgifterna för kompletterande och annat utkomststöd betalas av kommunen, medan staten deltar i utgifterna genom det allmänna statsandelssystemet. Statsandelsreformen gällde inte Åland. Utkomststöd som beviljats till flyktingar, återflyttare och asylsökande ingår inte i denna statistik till den del det i sin helhet ersätts av staten. 4

13 Arbetsmarknadsstödets kommunandelar ingår inte i utgifterna för utkomststödet och inte heller löner som betalats till sysselsatta. Ett hushåll består av en ensamstående person eller familjemedlemmar som bor tillsammans. Samboförhållanden likställs med äktenskap. En utkomststödstagare som fyllt 18 år bildar ett eget ensamhushåll, även om personen i fråga bor hos sina föräldrar. I antalet hushåll ingår inte klienthushåll som inte beviljats och utbetalats utkomststöd. Bruttoutgifterna för utkomststödet avser de totala utgifterna för utkomststöd som kommunerna betalat ut och från vilka man inte dragit av det utkomststöd som betalats ut i väntan på utbetalning av en förmån och som retroaktivt återindrivits från den förmån som utbetalats. Bruttoutgifterna för utkomststödet har beräknats både enligt gängse priser och med 2009 års priser. För jämförelse har man utnyttjat konsumentprisindexet som publiceras av Statistikcentralen. Eftersom inflationen år 2009 var i genomsnitt 0,0 procent är bägge utgiftsuppgifterna för år 2009 identiska. I tabell 1 i tabellbilagan redovisas fram till 2005 metadata ur Statistikcentralens statistik över kommunernas ekonomi och verksamhet. Därefter har uppgifterna byggt på kommunuppgifter som lämnats in till Stakes (från och med 2009 till THL) på blanketten för den preliminära statistiken. Bruttoutgifter/hushåll. Nyckeltalet har beräknats genom att ställa de regionala bruttoutgifterna för utkomststöd i proportion till det antal hushåll som beviljats utkomststöd. Bruttoutgifter/invånare. Nyckeltalet har beräknats genom att ställa bruttoutgifterna för utkomststöd i proportion till områdets invånarantal per Kommungruppering. Uppgifterna i statistiken har samlats in med beaktande av de kommunsammanslagningar som trädde i kraft I statistiken används Statistikcentralens gruppering för 2009, enligt vilken kommunerna indelas på grundval av tätortsbefolkningens andel och den största tätortens invånarantal i urbana kommuner (åtminstone 90 % av befolkningen bor i tätorter eller den största tätortens invånarantal är minst ), tätortskommuner (60 90 % av befolkningen bor i tätorter och antalet invånare i den största tätorten är ) och landsbygdskommuner (mindre än 60 % av invånarna bor i tätorter och invånarantalet i den största tätorten understiger , eller minst 60 % men mindre än 90 % av invånarna bor i tätorter och invånarantalet i den största tätorten är under 4 000). År 2009 bodde två av tre finländare i urbana kommuner och ca var sjätte i tätortskommuner eller landsbygdskommuner. Symboler. I kommuntabellen används följande symboler (gäller det totala antalet hushåll som fått utkomststöd i kommunen). Färre än 5 fall.. Inga uppgifter. Ologisk uppgift - Inga fall Hänvisningar: Sociala utgifter och deras finansiering THL/Statistikrapport 2/2010. Finlands officiella statistik, Socialskydd 2010, Helsingfors. [ ] Statistikcentralen 2010: Statistikcentalens statistikdatabas: - Arbetsmarknadsundersökning/Arbetskraftsundersökning (15 64-åringar). - National/Nationalräkenskaper årsvis/bruttonationalprodukt till marknadspris (2000 års priser). [ ] 5

14 Utkomststödet 2008: THL/Statistikrapport 3/2010. Finlands officiella statistik, Socialskydd 2010, Helsingfors. [ ] Bilagor: - Tabellbilaga 1: Utkomststödet Tabellbilaga 2: Utgiftsstatistik över utkomststödet , län och landskap. - Tabellbilaga 3: Utgiftsstatistik över utkomststödet , kommuner. 6

15 Utgifter för utkomststöd Kvalitetsbeskrivning Statistikuppgifternas relevans Utkomststödet är ett delområde inom socialskyddet som begränsats till det stöd socialvården i sista hand ger hushållen. Totalt sett är detta delområdes andel av socialutgifterna (av alla pengabaserade förmåner och tjänster som tryggar utkomsten) omkring en procent. (Sociala utgifter och deras finansiering 2008.) Utgiftsstatistiken över utkomststödet sammanställs av Institutet för hälsa och välfärd (THL) en gång om året. Statistiken publiceras för första gången under detta namn år 2010 (gällande 2009 års uppgifter), men Utgiftsstatistiken över utkomststödet motsvarar till innehållet och datainsamlingen helt publikationen Preliminär statistik över utkomststöd som utkommit sedan Statistiken offentliggörs i form av en statistikrapport. Utgiftsstatistiken över utkomststödet innehåller uppgifter om bruttoutgifterna för utkomststödet samt uppskattningar över antalet hushåll som fått utkomststöd enligt kommun, landskap och län. Utgifterna presenteras även indelade enligt hushåll och invånare. De sammanfattande uppgifterna har samlats in genom ett frågeformulär från alla kommuner i Finland. Uppgifterna samlas in kommunvis som summauppgifter och de gäller hela året. I statistikrapporten presenteras de begrepp, definitioner och symboler som använts. Rapporten riktar sig till förvaltningsmyndigheter, planerare och forskare, som snabbt behöver så aktuella utkomststödsuppgifter som möjligt. Datainsamlingen bygger på både lagen om Institutet för hälsa och välfärd (668/2008) och lagen om statistikväsendet vid Stakes (409/2001). Metodbeskrivning för den statistiska forskningen Statistikpopulationen utgörs av alla kommuner i Finland. Kommunerna får en gång per år ett frågeformulär, som ska returneras innan tidsfristen löpt ut. De som inte lämnar in uppgifter innan tidsfristen löpt ut får en påminnelse. Statistiken täcker nästan alltid 100 % av kommunerna. År 2009 besvarade Finlands alla 348 kommuner enkäten. I samband med datainsamlingen för 2009 har man på kommunernas begäran korrigerat utgiftsuppgifter också för år 2008 i följande kommuner: Kemijärvi, Mariehamn (även för år 2007) och Korsholm. För Kemijärvi, Korsholm och Kajana har man också korrigerat de kommunspecifika hushållsantalen för år Uppgifternas riktighet och exakthet Uppgifterna är korrekta om uppgiftslämnarna lämnat in korrekta uppgifter. Det sammanräknade beloppet av de bruttoutgifter för utkomststödet som kommunerna lämnat in som preliminära uppgifter har motsvarat väl de uppgifter om bruttoutgifter för utkomststödet som Statistikcentralen samlade in fram till 2005 i anslutning till statistiken över kommunernas ekonomi och verksamhet. Från och med 2006 sammanställs bruttoutgifterna för utkomststödet av Stakes (från och med 2009 av THL) endast i form en kommunspecifik summauppgift. I utgiftsstatistiken innehåller de kommun-, landskaps- och länsspecifika hushållsantalen överlappningar, eftersom en klient (= hushåll) kan ha varit klient i flera kommuner under den granskade perioden. I årsstatistiken över utkomststöd som utkommer senare under hösten har överlappningarna eliminerats. 7

16 På nationell nivå har man från det uppskattade totala antalet hushåll dragit av den uppskattade andel som fått utkomststöd i flera kommuner och som uppgår till ca 10 procent enligt tidigare årsstatistik. Antalet personer som fått utkomststöd har beräknats genom att multiplicera antalet hushåll som fått utkomststöd med 1,5744, vilket enligt det föregående årets statistik (2008) är det genomsnittliga antalet personer i hushåll som fått utkomststöd. I tabellbilaga 2 summeras bruttoutgifterna eurobelopp områdesvis medan summeringen i tabellbilaga 3 görs med kommunspecifika belopp som avrundats till 1000 euro, vilket kan orsaka en skillnad på maximalt 3000 euro i uppgifterna om de landskapsspecifika bruttoutgifterna. Tydlighet och enhetlighet/överensstämmelse Utgiftsstatistiken över utkomststödet kommer ut en gång per år i maj. Utgiftsstatistiken över utkomsttödet är en kommunspecifik summastatistik. Den årsstatistik som redovisar det slutliga antalet hushåll och klienter utkommer i november. Årsstatistiken är klientstatistik vars statistikobjekt är hushåll. Tillgång till uppgifterna och deras transparens Statistikrapporten om utgiftsstatistik över utkomststödet skickas till alla kommuner. Rapporterna hittas på THL:s webbplats: Statistikens jämförbarhet Man började utarbeta utgiftsstatistik (under namnet preliminär statistik) över utkomststöd år Från början av 2006 delades det egentliga utkomststödet i två delar: grundläggande utkomststöd och kompletterande utkomststöd. Indelningen gällde inte Åland. För Fastlandsfinlands del har det samlats in uppgifter om de båda utkomststödsformerna från och med Tydlighet och enhetlighet/överensstämmelse Statistikrapporten innehåller officiella uppgifter på nationell nivå om bruttoutgifterna för utkomststödet och uppskattningar över de hushåll som fått utkomststöd. Utgiftsstatistikens kommunvisa uppgifter om utgifter är slutliga. Däremot är de kommunvisa uppgifterna om antal hushåll uppskattningar, som kontrolleras med stöd av den nationella befolkningsstatistiken och publiceras på hösten i en separat årsstatistik över utkomststödet. På grund av detta har rapporten för år 2010 kallats utkomststödets utgiftsstatistik i stället för det tidigare preliminär statistik över utkomststöd. 8

17 1/28 Liitetaulukko 1. Tabellbilaga 1. Toimeentulotuki , koko maa Utkomststöd , hela landet Vuosi Kotitalouksia Muutos Henkilöitä Muutos Menot Muutos Menot Muutos År Hushåll Förändr. Personer Förändr. Utgifter Förändr. Utgifter Förändr % % käypiin hintoihin 2009 hintoihin till gängse priser till 2009 års priser * ** * Toimeentulotukea koskeva lainsäädäntö tuli voimaan vuonna Lagstiftningen om utkomststöd trädde i kraft ** Ennakkoarvio. Kotitalousten kokonaismäärästä on poistettu noin 10 %, joka vastaa useasta kunnasta tukea saaneiden osuutta. Preliminärt. Antalet hushåll har reducerat med cirka 10 %, som motsvarar de hushåll, som har erhållit stöd från flera kommuner. THL / SVT Tilastoraportti / FOS Statistik rapport 11/2010

18 Liitetaulukko 2. Tabellbilaga 2. Toimeentulotuen menotilasto , läänit ja maakunnat (ilman Ahvenanmaata)* Statistik på utkomststödets utgifter , länen och landskapen (utan Åland) 2/28 Koko maa Toimeentulotukea saaneet Kotitaloudet, jotka saaneet Toimeentulotuen brutto- Bruttomenot, Bruttomenot/ Hela landet kotitaloudet yhteensä Hushåll som fått menot yhteensä, Bruttoutgifter (1000 ) för kotitalous, asukas, Maakunta/lääni Hushåll som fått (käypiin hintoihin) Bruttoutgifter/ Landskapet/länet utkomststöd totalt perustoimeen- täydentävää muuta toimeen- Utkomststödets brutto- perustoimeen- täydentävässä muussa toimeenhushåll, invånare, tulotukea tukea tulotukea utgifter totalt, tulotuessa tuessa tulotuessa grundläggande kompletterand annat (till gängse priser) grundläggande kompletterande annat Totalt Förändr. Totalt Förändr MANNER - SUOMI FASTA FINLAND KAUPUNKIMAISET URBANA KOMMUNER TAAJAAN ASUTUT TÄTORTSKOMMUNER MAASEUTUMAISET LANDSBYGDSKOMMUNER Maakunta/Landskapet Uusimaa - Nyland Itä-Uusimaa - Östra Nyland Varsinais-Suomi - Egentliga Finland Satakunta Kanta-Häme - Egentliga Tavastland Pirkanmaa - Birkaland Päijät-Häme - Päijänne-Tavastland Kymenlaakso - Kymmenedalen Etelä-Karjala - Södra Karelen Etelä-Savo - Södra Savolax Pohjois-Savo - Norra Savolax Pohjois-Karjala - Norra Karelen Keski-Suomi - Mellersta Finland Etelä-Pohjanmaa - Södra Österbotten Pohjanmaa - Österbotten Keski-Pohjanmaa - Mellersta Österbotte Pohjois-Pohjanmaa - Norra Österbotten Kainuu - Kajanaland Lappi - Lappland THL / SVT Tilastoraportti / FOS Statistisk rapport 11/2010

19 Koko maa Toimeentulotukea saaneet Kotitaloudet, jotka saaneet Toimeentulotuen brutto- Bruttomenot, Bruttomenot/ Hela landet kotitaloudet yhteensä Hushåll som fått menot yhteensä, Bruttoutgifter (1000 ) för kotitalous, asukas, Maakunta/lääni Hushåll som fått (käypiin hintoihin) Bruttoutgifter/ Landskapet/länet utkomststöd totalt perustoimeen- täydentävää muuta toimeen- Utkomststödets brutto- perustoimeen- täydentävässä muussa toimeenhushåll, invånare, tulotukea tukea tulotukea utgifter totalt, tulotuessa tuessa tulotuessa grundläggande kompletterand annat (till gängse priser) grundläggande kompletterande annat Totalt Förändr. Totalt Förändr Lääni/Länet 3/28 Etelä-Suomi - Södra Finland Länsi-Suomi - Västra Finland Itä-Suomi - Östra Finland Oulu - Uleåborg Lappi - Lappland * = Taulukko perustuu kuntakohtaiseen tietoon, eikä siinä ole huomioitu useasta kunnasta tukea saaneiden kotitalouksien osuutta *= Statistik baserar sig på kommunal data och medtar inte om samma hushåll fått utkomststöd i flera olika kommuner under samma år. THL / SVT Tilastoraportti / FOS Statistisk rapport 11/2010

20 4/28 Liitetaulukko 3. Tabellbilaga 3. Toimeentulotuen menotilasto , kunnat Statistik på utkomststödets utgifter , kommuner UUSIMAA NYLAND Espoo Hanko Helsinki Hyvinkää Järvenpää Kauniainen Kerava Kirkkonummi Lohja Nurmijärvi Tuusula Vantaa KAUPUNKIMAISET KUNNAT URBANA KOMMUNER Karkkila Mäntsälä Raasepori Vihti TAAJAAN ASUTUT KUNNAT TÄTORTSKOMMUNER

21 5/28 Inkoo Karjalohja Nummi-Pusula Pornainen Siuntio MAASEUTUMAISET KUNNAT LANDSBYGDSKOMMUNER ITÄ-UUSIMAA ÖSTRA NYLAND Loviisa Porvoo KAUPUNKIMAISET KUNNAT URBANA KOMMUNER Sipoo TAAJAAN ASUTUT KUNNAT TÄTORTSKOMMUNER Askola Lapinjärvi Liljendal Myrskylä Pernaja Pukkila Ruotsinpyhtää

22 6/28 MAASEUTUMAISET KUNNAT LANDSBYGDSKOMMUNER VARSINAIS-SUOMI EGENTILIGA FINLAND Kaarina Raisio Salo Turku KAUPUNKIMAISET KUNNAT URBANA KOMMUNER Laitila Lieto Loimaa Länsi-Turunmaa Masku Mynämäki Naantali Paimio Uusikaupunki TAAJAAN ASUTUT KUNNAT TÄTORTSKOMMUNER

Toimeentulotuen menot 2009

Toimeentulotuen menot 2009 Sosiaaliturva 2010 Socialskydd Social Protection TILASTORAPORTTI Statistikrapport Statistical report Toimeentulotuen menot 2009 Utgifter för utkomststöd 2009 Ari Virtanen +358 20 610 7378 ari.virtanen@thl.fi

Lisätiedot

Toimeentulotuen ennakkotilasto 2008

Toimeentulotuen ennakkotilasto 2008 Sosiaaliturva 2009 Socialskydd Social Protection TILASTORAPORTTI Statistikrapport Statistical report Toimeentulotuen ennakkotilasto 2008 Preliminär statistik över utkomststödet 2008 Ari Virtanen +358 20

Lisätiedot

Toimeentulotuen menot 2011 Utgifter för utkomststöd 2011

Toimeentulotuen menot 2011 Utgifter för utkomststöd 2011 Sosiaaliturva 2012 Socialskydd Social Protection TILASTORAPORTTI Statistikrapport Statistical report Toimeentulotuen menot 2011 Utgifter för utkomststöd 2011 Hannele Tanhua +358 29 524 6126 hannele.tanhua@thl.fi

Lisätiedot

Toimeentulotuen menot 2012 Utgifter för utkomststöd 2012

Toimeentulotuen menot 2012 Utgifter för utkomststöd 2012 Sosiaaliturva 2013 Socialskydd Social Protection TILASTORAPORTTI Statistikrapport Statistical report Toimeentulotuen menot 2012 Utgifter för utkomststöd 2012 Hannele Tanhua +358 29 524 6126 hannele.tanhua@thl.fi

Lisätiedot

Toimeentulotuen menot 2010 Utgifter för utkomststöd 2010

Toimeentulotuen menot 2010 Utgifter för utkomststöd 2010 Sosiaaliturva 2011 Socialskydd Social Protection TILASTORAPORTTI STATISTIkRAPPORT STATISTIcAL report Toimeentulotuen menot 2010 Utgifter för utkomststöd 2010 Ari Virtanen +358 20 610 7378 ari.virtanen@thl.fi

Lisätiedot

Liitetaulukot - Tabellbilager - Appendix Tables

Liitetaulukot - Tabellbilager - Appendix Tables Liitetaulukot - Tabellbilager - Appendix Tables Liitetaulukko 1. Huoltoapua/toimeentulotukea saaneet kotitaloudet ja henkilöt 1970 2009 Tabellbilag 1. Hushåll och personer som fått socialhjälp/utkomststöd

Lisätiedot

Toimeentulotuen ennakkotilasto

Toimeentulotuen ennakkotilasto Tilastotiedote Statistikmeddelande 19/2006 Suomen virallinen tilasto Finlands officiella statistik Official Statistics of Finland 16.11.2006 Sosiaaliturva 2006 Socialskydd Social Protection Toimeentulotuen

Lisätiedot

Finansiering av landskapen Maakuntien rahoitus LANDSKAPSREFORMEN I ÖSTERBOTTEN MAAKUNTAUUDISTUS POHJANMAALLA

Finansiering av landskapen Maakuntien rahoitus LANDSKAPSREFORMEN I ÖSTERBOTTEN MAAKUNTAUUDISTUS POHJANMAALLA Finansiering av landskapen Maakuntien rahoitus LANDSKAPSREFORMEN I ÖSTERBOTTEN MAAKUNTAUUDISTUS POHJANMAALLA Finansiering av landskapen Maakuntien rahoitus Verksamheten i det nya landskapet Österbotten

Lisätiedot

Liitetaulukot - Tabellbilagor - Appendix Tables

Liitetaulukot - Tabellbilagor - Appendix Tables Liitetaulukot - Tabellbilagor - Appendix Tables Liitetaulukko 1. Huoltoapua/toimeentulotukea saaneet kotitaloudet ja henkilöt 1970 2015 Tabellbilaga 1. Hushåll och personer som fått socialhjälp/utkomststöd

Lisätiedot

Toimeentulotuen ennakkotilasto 2005

Toimeentulotuen ennakkotilasto 2005 Tilastotiedote Statistikmeddelande 4/2006 Suomen virallinen tilasto Finlands officiella statistik Official Statistics of Finland 20.4.2006 Sosiaaliturva 2006 Socialskydd Social Protection Toimeentulotuen

Lisätiedot

Liitetaulukot - Tabellbilagor - Appendix Tables

Liitetaulukot - Tabellbilagor - Appendix Tables Liitetaulukot - Tabellbilagor - Appendix Tables Liitetaulukko 1. Huoltoapua/toimeentulotukea saaneet kotitaloudet ja henkilöt 1970 2016 Tabellbilaga 1. Hushåll och personer som fått socialhjälp/utkomststöd

Lisätiedot

Toimeentulotuen ennakkotilasto 2001 tiedonantajapalaute 5/2002

Toimeentulotuen ennakkotilasto 2001 tiedonantajapalaute 5/2002 Stakes/StakesTieto 8.4.2002 Sosiaali- ja terveystilastot PL 220, 00531 Helsinki Puh. (09) 3967 2035 Kaarina Lamminpää Fax. (09) 3967 2324 e-mail: etunimi.sukunimi@stakes.fi Toimeentulotuen ennakkotilasto

Lisätiedot

Toimeentulotuen ennakkotilasto 2003

Toimeentulotuen ennakkotilasto 2003 Tilastotiedote Statistikmeddelande 7/2004 2.4.2004 Toimeentulotuen ennakkotilasto 2003 Preliminär statistik över utkomststödet 2003 Kaarina Lamminpää +358 9 3967 2035 kaarina.lamminpaa@stakes.fi Telefax

Lisätiedot

Toimeentulotuen ennakkotilasto 2004

Toimeentulotuen ennakkotilasto 2004 Tilastotiedote Statistikmeddelande Statistical Summary 5/2005 17.3.2005 Toimeentulotuen ennakkotilasto 2004 Preliminär statistik över utkomststödet 2004 Kaarina Lamminpää +358 9 3967 2035 etunimi.sukunimi@stakes.fi

Lisätiedot

Toimeentulotuki , koko maa Utkomststöd , hela landet

Toimeentulotuki , koko maa Utkomststöd , hela landet 1/28 Liitetaulukko 1. Tabellbilaga 1. Toimeentulotuki 1969 2009, koko maa Utkomststöd 1969 2009, hela landet Vuosi Kotitalouksia Muutos Henkilöitä Muutos Menot Muutos Menot Muutos År Hushåll Förändr. Personer

Lisätiedot

Toimeentulotuki , koko maa Utkomststöd , hela landet

Toimeentulotuki , koko maa Utkomststöd , hela landet 1/28 Liitetaulukko 1. Tabellbilaga 1. Toimeentulotuki 1969-2008, koko maa Utkomststöd 1969-2008, hela landet Vuosi Kotitalouksia Muutos Henkilöitä Muutos KustannuksetMuutos Kustannukset Muutos År Hushåll

Lisätiedot

Toimeentulotuen ennakkotilasto 1999 tiedonantajapalaute 1/2000

Toimeentulotuen ennakkotilasto 1999 tiedonantajapalaute 1/2000 Stakes/StakesTieto 27.3.2000 Sosiaali- ja terveystilastot PL 220, 00531 Helsinki Puh. (09) 3967 2279 Mika Gissler Puh. (09) 3967 2379 Vesa Saarela Fax. (09) 3967 2459 e-mail: etunimi.sukunimi@stakes.fi

Lisätiedot

Perustoimeentulotuen tarve suurinta pääkaupunkiseudulla

Perustoimeentulotuen tarve suurinta pääkaupunkiseudulla Tilastokatsaus Lisätietoja: 30.1.2018 Heidi Kemppinen, puh. 020 634 1307, etunimi.sukunimi@kela.fi Perustoimeentulotuen tarve suurinta pääkaupunkiseudulla Kelan perustoimeentulotuen etuusmenot olivat 722,1

Lisätiedot

Toimeentulotuki , koko maa Utkomststöd , hela landet

Toimeentulotuki , koko maa Utkomststöd , hela landet 1/24 Liitetaulukko 1. Tabellbilaga 1. Toimeentulotuki 1970 2010, koko maa Utkomststöd 1970 2010, hela landet Vuosi Kotitalouksia Muutos Henkilöitä Muutos Menot Muutos Menot Muutos År Hushåll Förändr. Personer

Lisätiedot

Toimeentulotuen menot 2015 Utgifter för utkomststöd 2015 Expenditure on social assistance 2015

Toimeentulotuen menot 2015 Utgifter för utkomststöd 2015 Expenditure on social assistance 2015 Sosiaaliturva 2016 Socialskydd Social Protection TILASTORAPORTTI STATISTIkRAPPORT STATISTIcal REPORT Toimeentulotuen menot 2015 2015 Expenditure on social assistance 2015 Hannele Tanhua +358 29 524 6126

Lisätiedot

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Työllisyyskatsaus: Marraskuu 2012 Sysselsättningsöversikt: november 2012

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Työllisyyskatsaus: Marraskuu 2012 Sysselsättningsöversikt: november 2012 POHJANMAA ÖSTERBOTTEN Työllisyyskatsaus: Marraskuu 2012 Sysselsättningsöversikt: november 2012 TYÖLLISYYSKATSAUS Marraskuu 2012 Lisätiedot: Olli Peltola puh +358 50 312 8727 Pohjanmaan työllisyyskatsaus

Lisätiedot

Toimeentulotuen uusien asiakkaiden jonotilanne marraskuussa 2002 tilastotiedote 11/2003

Toimeentulotuen uusien asiakkaiden jonotilanne marraskuussa 2002 tilastotiedote 11/2003 Stakes/StakesTieto 15.5.2003 Sosiaali- ja terveystilastot PL 220, 00531 Helsinki Puh. (09) 3967 2035 Kaarina Lamminpää Fax. (09) 3967 2497 e-mail: etunimi.sukunimi@stakes.fi ISSN 1459-2355 (Internet) ISSN

Lisätiedot

Toimeentulotuki 2014 Utkomststöd 2014 Social assistance 2014

Toimeentulotuki 2014 Utkomststöd 2014 Social assistance 2014 Sosiaaliturva 2015 Socialskydd Social Protection TILASTORAPORTTI STATISTIkRAPPORT STATISTIcAL report Toimeentulotuki 2014 Utkomststöd 2014 Social assistance 2014 Ari Virtanen +358 29 524 7378 ari.virtanen@thl.fi

Lisätiedot

Toimeentulotuen uusien asiakkaiden jonotilanne marraskuussa 2003

Toimeentulotuen uusien asiakkaiden jonotilanne marraskuussa 2003 Tilastotiedote Statistikmeddelande 1/2004 28.1.2004 Toimeentulotuen uusien asiakkaiden jonotilanne marraskuussa 2003 Kösituationen för nya klienter som ansökt om utkomststöd i november 2003 Kaarina Lamminpää

Lisätiedot

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Työllisyyskatsaus: Syyskuu 2012 Sysselsättningsöversikt: september 2012

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Työllisyyskatsaus: Syyskuu 2012 Sysselsättningsöversikt: september 2012 POHJANMAA ÖSTERBOTTEN Työllisyyskatsaus: Syyskuu 2012 Sysselsättningsöversikt: september 2012 TYÖLLISYYSKATSAUS Syyskuu 2012 Lisätiedot: Jorma Höykinpuro puh +358 50 3128568 ja Olli Peltola puh +358 50

Lisätiedot

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Työllisyyskatsaus: Syyskuu 2013 Sysselsättningsöversikt: September 2013

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Työllisyyskatsaus: Syyskuu 2013 Sysselsättningsöversikt: September 2013 POHJANMAA ÖSTERBOTTEN Työllisyyskatsaus: Syyskuu 2013 Sysselsättningsöversikt: September 2013 TYÖLLISYYSKATSAUS Syyskuu 2013 Lisätiedot: Jorma Höykinpuro puh +358 50 312 8568 ja Olli Peltola tfn +358 50

Lisätiedot

Toimeentulotuki Yksin asuvat miehet saavat yleisimmin toimeentulotukea. Päälöydökset Vuonna 2016 toimeentulotukea

Toimeentulotuki Yksin asuvat miehet saavat yleisimmin toimeentulotukea. Päälöydökset Vuonna 2016 toimeentulotukea 46 2017 1.12.2017 Toimeentulotuki 2016 Päälöydökset Vuonna 2016 toimeentulotukea myönnettiin 260 928 kotitaloudelle ja 398 406 henkilölle. Toimeentulotukea saavien kotitalouksien määrä kasvoi, mutta henkilöiden

Lisätiedot

ASUNTOKUNNAT JA PERHEET 2008

ASUNTOKUNNAT JA PERHEET 2008 ASUNTOKUNNAT JA PERHEET 2008 Tietoisku 13/2008 Sisällys 1. Suur-Matinkylässä eniten yksin eläjiä 2. Lapsettomia pareja entistä enemmän 3. Viidennes lapsiperheistä yksinhuoltajaperheitä 4. Kielikirjo perheissä

Lisätiedot

Väestön pääasiallinen toiminta - Befolkningens huvudsakliga verksamhet, LOHJA - LOJO % väestöstä - % av befolkningen

Väestön pääasiallinen toiminta - Befolkningens huvudsakliga verksamhet, LOHJA - LOJO % väestöstä - % av befolkningen Befolkningens huvudsakliga verksamhet, LOHJA - LOJO % väestöstä - % av befolkningen 20,3 20,4 20,5 20,7 21,1 21,2 21,5 22,4 22,5 23,7 23,2 23,7 23,6 24,6 25,4 5,4 5,5 5,8 5,7 6,4 6,5 6,3 6,5 6,4 6,6 6,4

Lisätiedot

KUNTA- JA SOTE-UUDISTUS Ka

KUNTA- JA SOTE-UUDISTUS Ka KUNTA- JA SOTE-UUDISTUS Ka ut4 OCH SOCIAL- 0 C14, HÄLSOVÄRD RE F.ly Kunnan ilmoitus valtiovarainministeriölle kuntarakenneuudistukseen li ittyvästä selvitysalueesta Kuntarakennelain (1698/2009) 4 b :n

Lisätiedot

ASUNTOKUNNAT JA PERHEET 2014

ASUNTOKUNNAT JA PERHEET 2014 ASUNTOKUNNAT JA PERHEET 2014 Tietoisku 8/2014 Sisällys 1. Asuntokuntien keskikoko pysynyt ennallaan 2. Perheiden keskikoko hieman pienentynyt 3. Monilapsisuus yleisintä Pohjois-Espoossa 4. Perheiden kaksikielisyys

Lisätiedot

Lasten päivähoito 2013 Barndagvård 2013

Lasten päivähoito 2013 Barndagvård 2013 TILASTORAPORTTI Statistikrapport Statistical report Lasten päivähoito 2013 Barndagvård 2013 Salla Säkkinen +358 29 524 7064 salla.sakkinen@thl.fi Tuula Kuoppala +358 29 524 7234 tuula.kuoppala@thl.fi Terveyden

Lisätiedot

Väestön pääasiallinen toiminta Befolkningens huvudsakliga verksamhet, LOHJA LOJO (vuoden 2016 aluerajat områdesindelningen år 2016)

Väestön pääasiallinen toiminta Befolkningens huvudsakliga verksamhet, LOHJA LOJO (vuoden 2016 aluerajat områdesindelningen år 2016) 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % Väestön pääasiallinen toiminta LOHJA LOJO (vuoden 2016 aluerajat områdesindelningen år 2016) 8962 9014 9157 9284 9554 9719 9942 10168 10562 10741

Lisätiedot

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Työllisyyskatsaus: heinäkuu 2012 Sysselsättningsöversikt: juli 2012

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Työllisyyskatsaus: heinäkuu 2012 Sysselsättningsöversikt: juli 2012 POHJANMAA ÖSTERBOTTEN Työllisyyskatsaus: heinäkuu 2012 Sysselsättningsöversikt: juli 2012 TYÖLLISYYSKATSAUS heinäkuu 2012 Lisätiedot: Jorma Höykinpuro puh +358 50 3128568 ja Olli Peltola puh +358 50 312

Lisätiedot

Toimeentulotuki Yksin asuvat miehet saavat yleisimmin toimeentulotukea. Päälöydökset Vuonna 2016 toimeentulotukea

Toimeentulotuki Yksin asuvat miehet saavat yleisimmin toimeentulotukea. Päälöydökset Vuonna 2016 toimeentulotukea 46 2017 1.12.2017 Toimeentulotuki 2016 Päälöydökset Vuonna 2016 toimeentulotukea myönnettiin 260 928 kotitaloudelle ja 398 406 henkilölle. Toimeentulotukea saavien kotitalouksien määrä kasvoi, mutta henkilöiden

Lisätiedot

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Työllisyyskatsaus: Maaliskuu 2013 Sysselsättningsöversikt: Mars 2013

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Työllisyyskatsaus: Maaliskuu 2013 Sysselsättningsöversikt: Mars 2013 POHJANMAA ÖSTERBOTTEN Työllisyyskatsaus: Maaliskuu 2013 Sysselsättningsöversikt: Mars 2013 TYÖLLISYYSKATSAUS Maaliskuu 2013 Lisätiedot: Jorma Höykinpuro puh +358 50 312 8568 ja Olli Peltola tfn +358 50

Lisätiedot

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Työllisyyskatsaus: tammikuu 2012 Sysselsättningsöversikt: januari 2012

POHJANMAA ÖSTERBOTTEN. Työllisyyskatsaus: tammikuu 2012 Sysselsättningsöversikt: januari 2012 POHJANMAA ÖSTERBOTTEN Työllisyyskatsaus: tammikuu 2012 Sysselsättningsöversikt: januari 2012 TYÖLLISYYSKATSAUS tammikuu 2012 Lisätiedot: Jorma Höykinpuro puh +358 50 3128568 ja Olli Peltola puh +358 50

Lisätiedot

Kuntainfo 5/2014: Toimeentulotuki 1.1.2015 lukien - Kommuninfo 5/2014: Utkomststöd från och med 1.1.2015

Kuntainfo 5/2014: Toimeentulotuki 1.1.2015 lukien - Kommuninfo 5/2014: Utkomststöd från och med 1.1.2015 Sosiaali- ja terveyslautakunta 212 16.12.2014 Kuntainfo 5/2014: Toimeentulotuki 1.1.2015 lukien - Kommuninfo 5/2014: Utkomststöd från och med 1.1.2015 1010/05/03/00/2014 SosTe 212 Valmistelija; palvelujohtaja

Lisätiedot

ASUNTOKUNNAT JA PERHEET 2010

ASUNTOKUNNAT JA PERHEET 2010 ASUNTOKUNNAT JA PERHEET 2010 Tietoisku 8/2010 Sisällys 1. Suur-Matinkylässä eniten pieniä asuntokuntia 2. Lapsettomien parien osuus perheistä kasvaa 3. Yksinhuoltajaperheiden osuus pysynyt ennallaan 4.

Lisätiedot

Toimeentulotuki 2013 Utkomststöd 2013 Social assistance 2013

Toimeentulotuki 2013 Utkomststöd 2013 Social assistance 2013 Sosiaaliturva 2014 Socialskydd Social Protection TILASTORAPORTTI STATISTIkRAPPORT STATISTIcAL report Toimeentulotuki 2013 Utkomststöd 2013 Social assistance 2013 Ari Virtanen +358 29 524 7378 ari.virtanen@thl.fi

Lisätiedot

Päätoimiala - Huvudnäringsgren (TOL-2002) Palvelutalot ja ryhmäkodit Servicehus och grupphem Vanhusten laitokset

Päätoimiala - Huvudnäringsgren (TOL-2002) Palvelutalot ja ryhmäkodit Servicehus och grupphem Vanhusten laitokset Liitetaulukko 1. Yksityiset sosiaalipalvelutoimintayksiköt 2008 päätoimialoittain ja maakunnittain Tabellbilaga 1. Privata verksamhetsenheter inom den sociala servicen 2008 efter huvudnäringsgren och landskap

Lisätiedot

Toimeentulotuki 2012 Utkomststöd 2012 Social assistance 2012

Toimeentulotuki 2012 Utkomststöd 2012 Social assistance 2012 Sosiaaliturva 2014 Socialskydd Social Protection TILASTORAPORTTI Statistikrapport Statistical report Toimeentulotuki 2012 Utkomststöd 2012 Social assistance 2012 Ari Virtanen +358 29 524 7378 ari.virtanen@thl.fi

Lisätiedot

Nuorten työllisyyden seuranta Uudenmaan ELY-keskuksen alueella, kesäkuu Uudenmaan ELY-keskus Tutkija Santtu Sundvall

Nuorten työllisyyden seuranta Uudenmaan ELY-keskuksen alueella, kesäkuu Uudenmaan ELY-keskus Tutkija Santtu Sundvall Nuorten työllisyyden seuranta Uudenmaan ELY-keskuksen alueella, Uudenmaan ELY-keskus Tutkija Santtu Sundvall 1 Nuoret työttömät työnhakijat kuukauden lopussa Uudellamaalla (Lähde: TEM/Työnvälitystilasto

Lisätiedot

ASUNTOKUNNAT JA PERHEET 2016

ASUNTOKUNNAT JA PERHEET 2016 ASUNTOKUNNAT JA PERHEET 2016 Tietoisku 11/2016 Sisällys 1. Asuntokuntien koko pysyi samana 2. Perheiden keskikoko pysynyt ennallaan 3. Monilapsisuus yleisintä Pohjois-Espoossa 4. Perheiden kaksikielisyys

Lisätiedot

Toimeentulotuki Perustoimeentulotuen siirto Kelaan kasvatti odotetusti toimeentulotuen saajien määrää

Toimeentulotuki Perustoimeentulotuen siirto Kelaan kasvatti odotetusti toimeentulotuen saajien määrää 1 2019 30.1.2019 Toimeentulotuki 2017 Päälöydökset Toimeentulotukea saavien kotitalouksien ja henkilöiden sekä kustannusten määrä kasvoi perustoimeentulotuen Kela siirron yhteydessä. Vuonna 2017 toimeentulotukea

Lisätiedot

Nuorisotyöttömyyden seuranta Uudenmaan ELY-keskuksen alueella

Nuorisotyöttömyyden seuranta Uudenmaan ELY-keskuksen alueella Nuorisotyöttömyyden seuranta Uudenmaan ELY-keskuksen alueella Elokuu 2019 Uudenmaan ELY-keskus Nuoret työttömät työnhakijat kuukauden lopussa Uudellamaalla 2018 Elokuu 2019 Heinäkuu 2019 Elokuu Alle 25-v.

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 85/2011 vp Varhennetun eläkkeen vaikutukset takuueläkkeeseen Eduskunnan puhemiehelle Laki takuueläkkeestä tuli voimaan 1.3.2011, ja sen tarkoituksena on ollut turvata Suomessa asuvan

Lisätiedot

Nuorisotakuun seuranta Uudenmaan alueella, tammikuu Tutkija Linnea Alho Uudenmaan ELY-keskus

Nuorisotakuun seuranta Uudenmaan alueella, tammikuu Tutkija Linnea Alho Uudenmaan ELY-keskus Nuorisotakuun seuranta Uudenmaan alueella, tammikuu 2015 Tutkija Linnea Alho Uudenmaan ELY-keskus 1 Seurantaan liittyvä käsitteistö Virta yli 3 kk työttömyyteen % = Kuukauden aikana 3 kuukauden työttömyysrajan

Lisätiedot

Nuorten työllisyyden seuranta Uudenmaan ELY-keskuksen alueella, lokakuu Uudenmaan ELY-keskus Tutkija Santtu Sundvall

Nuorten työllisyyden seuranta Uudenmaan ELY-keskuksen alueella, lokakuu Uudenmaan ELY-keskus Tutkija Santtu Sundvall Nuorten työllisyyden seuranta Uudenmaan ELY-keskuksen alueella, Uudenmaan ELY-keskus Tutkija Santtu Sundvall 1 Nuoret työttömät työnhakijat kuukauden lopussa Uudellamaalla (Lähde: TEM/Työnvälitystilasto

Lisätiedot

Nuorten työllisyyden seuranta Uudenmaan ELY-keskuksen alueella, marraskuu Uudenmaan ELY-keskus Tutkija Santtu Sundvall

Nuorten työllisyyden seuranta Uudenmaan ELY-keskuksen alueella, marraskuu Uudenmaan ELY-keskus Tutkija Santtu Sundvall Nuorten työllisyyden seuranta Uudenmaan ELY-keskuksen alueella, Uudenmaan ELY-keskus Tutkija Santtu Sundvall 1 Nuoret työttömät työnhakijat kuukauden lopussa Uudellamaalla (Lähde: TEM/Työnvälitystilasto

Lisätiedot

Varhaiskasvatus Varhaiskasvatuksen palvelusetelin käyttö lisääntyi edelleen

Varhaiskasvatus Varhaiskasvatuksen palvelusetelin käyttö lisääntyi edelleen 32 2018 9.10.2018 Varhaiskasvatus 2017 Päälöydökset Varhaiskasvatukseen osallistui 247 968 lasta vuonna 2017. Määrä vastaa noin 71 prosenttia väestön 1 6-vuotiaista lapsista. Varhaiskasvatuksen palveluseteli

Lisätiedot

Nuorten työllisyyden seuranta Uudenmaan ELY-keskuksen alueella, joulukuu Uudenmaan ELY-keskus Tutkija Santtu Sundvall

Nuorten työllisyyden seuranta Uudenmaan ELY-keskuksen alueella, joulukuu Uudenmaan ELY-keskus Tutkija Santtu Sundvall Nuorten työllisyyden seuranta Uudenmaan ELY-keskuksen alueella, Uudenmaan ELY-keskus Tutkija Santtu Sundvall 1 Nuoret työttömät työnhakijat kuukauden lopussa Uudellamaalla (Lähde: TEM/Työnvälitystilasto

Lisätiedot

Nuorten työllisyyden seuranta Uudenmaan alueella, marraskuu Uudenmaan ELY-keskus Santtu Sundvall

Nuorten työllisyyden seuranta Uudenmaan alueella, marraskuu Uudenmaan ELY-keskus Santtu Sundvall Nuorten työllisyyden seuranta Uudenmaan alueella, Uudenmaan ELY-keskus Santtu Sundvall 1 Nuoret työttömät työnhakijat kuukauden lopussa Uudellamaalla (Lähde: TEM/Työnvälitystilasto 1207.) - Alle 25-v.

Lisätiedot

Nuorten työllisyyden seuranta Uudenmaan ELY-keskuksen alueella, syyskuu Uudenmaan ELY-keskus Tutkija Santtu Sundvall

Nuorten työllisyyden seuranta Uudenmaan ELY-keskuksen alueella, syyskuu Uudenmaan ELY-keskus Tutkija Santtu Sundvall Nuorten työllisyyden seuranta Uudenmaan ELY-keskuksen alueella, Uudenmaan ELY-keskus Tutkija Santtu Sundvall 1 Nuoret työttömät työnhakijat kuukauden lopussa Uudellamaalla (Lähde: TEM/Työnvälitystilasto

Lisätiedot

Nuorten työllisyyden seuranta Uudenmaan ELY-keskuksen alueella, elokuu Uudenmaan ELY-keskus Tutkija Santtu Sundvall

Nuorten työllisyyden seuranta Uudenmaan ELY-keskuksen alueella, elokuu Uudenmaan ELY-keskus Tutkija Santtu Sundvall Nuorten työllisyyden seuranta Uudenmaan ELY-keskuksen alueella, Uudenmaan ELY-keskus Tutkija Santtu Sundvall 1 Nuoret työttömät työnhakijat kuukauden lopussa Uudellamaalla (Lähde: TEM/Työnvälitystilasto

Lisätiedot

Nuorten työllisyyden seuranta Uudenmaan ELY-keskuksen alueella, helmikuu Uudenmaan ELY-keskus Tutkija Santtu Sundvall

Nuorten työllisyyden seuranta Uudenmaan ELY-keskuksen alueella, helmikuu Uudenmaan ELY-keskus Tutkija Santtu Sundvall Nuorten työllisyyden seuranta Uudenmaan ELY-keskuksen alueella, Uudenmaan ELY-keskus Tutkija Santtu Sundvall 1 Nuoret työttömät työnhakijat kuukauden lopussa Uudellamaalla (Lähde: TEM/Työnvälitystilasto

Lisätiedot

Nuorten työllisyyden seuranta Uudenmaan ELY-keskuksen alueella, heinäkuu Uudenmaan ELY-keskus Tutkija Santtu Sundvall

Nuorten työllisyyden seuranta Uudenmaan ELY-keskuksen alueella, heinäkuu Uudenmaan ELY-keskus Tutkija Santtu Sundvall Nuorten työllisyyden seuranta Uudenmaan ELY-keskuksen alueella, Uudenmaan ELY-keskus Tutkija Santtu Sundvall 1 Nuoret työttömät työnhakijat kuukauden lopussa Uudellamaalla (Lähde: TEM/Työnvälitystilasto

Lisätiedot

ASUNTOKUNNAT JA PERHEET 2011

ASUNTOKUNNAT JA PERHEET 2011 ASUNTOKUNNAT JA PERHEET 2011 Tietoisku 8/2011 Sisällys 1. Asuntokuntien keskikoko pienentynyt 2. Perheiden keskikoko pysynyt ennallaan 3. Yksilapsisuus yleisintä Suur-Matinkylässä 4. Perheiden kaksikielisyys

Lisätiedot

Nuorten työllisyyden seuranta Uudenmaan ELY-keskuksen alueella, joulukuu Uudenmaan ELY-keskus Tutkija Santtu Sundvall

Nuorten työllisyyden seuranta Uudenmaan ELY-keskuksen alueella, joulukuu Uudenmaan ELY-keskus Tutkija Santtu Sundvall Nuorten työllisyyden seuranta Uudenmaan ELY-keskuksen alueella, Uudenmaan ELY-keskus Tutkija Santtu Sundvall 1 Nuoret työttömät työnhakijat kuukauden lopussa Uudellamaalla (Lähde: TEM/Työnvälitystilasto

Lisätiedot

Turun väestökatsaus. Marraskuu Konsernihallinto/Strategia ja kehittäminen/kalervo Blomqvist

Turun väestökatsaus. Marraskuu Konsernihallinto/Strategia ja kehittäminen/kalervo Blomqvist Turun väestökatsaus Marraskuu 2018 Konsernihallinto/Strategia ja kehittäminen/kalervo Blomqvist Turun väkiluku kasvoi tammi-marraskuussa 2 068 hengellä Elävänä syntyneet 1 570 Kuolleet 1 714 Syntyneiden

Lisätiedot

Itä-Uusimaa. - kuntajakoselvitysalue. Lehdistötilaisuus 8.5.2013 Sipoo. ä ä. ä ö

Itä-Uusimaa. - kuntajakoselvitysalue. Lehdistötilaisuus 8.5.2013 Sipoo. ä ä. ä ö Itä-Uusimaa ä ä - kuntajakoselvitysalue ä ö Lehdistötilaisuus 8.5.2013 Sipoo Östra Nyland ä ä - kommunindelningsutredningsområde ä ö Presskonferens 8.5.2013 Sibbo Itä-Uudenmaan kuntajako- ja soteselvitysalue

Lisätiedot

Nuorten työllisyyden seuranta Uudenmaan ELY-keskuksen alueella, tammikuu Uudenmaan ELY-keskus Tutkija Santtu Sundvall

Nuorten työllisyyden seuranta Uudenmaan ELY-keskuksen alueella, tammikuu Uudenmaan ELY-keskus Tutkija Santtu Sundvall Nuorten työllisyyden seuranta Uudenmaan ELY-keskuksen alueella, Uudenmaan ELY-keskus Tutkija Santtu Sundvall 1 Nuoret työttömät työnhakijat kuukauden lopussa Uudellamaalla (Lähde: TEM/Työnvälitystilasto

Lisätiedot

Nuorten työllisyyden seuranta Uudenmaan ELY-keskuksen alueella, toukokuu Uudenmaan ELY-keskus Tutkija Santtu Sundvall

Nuorten työllisyyden seuranta Uudenmaan ELY-keskuksen alueella, toukokuu Uudenmaan ELY-keskus Tutkija Santtu Sundvall Nuorten työllisyyden seuranta Uudenmaan ELY-keskuksen alueella, Uudenmaan ELY-keskus Tutkija Santtu Sundvall 1 Nuoret työttömät työnhakijat kuukauden lopussa Uudellamaalla (Lähde: TEM/Työnvälitystilasto

Lisätiedot

Nuorten työllisyyden seuranta Uudenmaan ELY-keskuksen alueella, huhtikuu Uudenmaan ELY-keskus Tutkija Santtu Sundvall

Nuorten työllisyyden seuranta Uudenmaan ELY-keskuksen alueella, huhtikuu Uudenmaan ELY-keskus Tutkija Santtu Sundvall Nuorten työllisyyden seuranta Uudenmaan ELY-keskuksen alueella, Uudenmaan ELY-keskus Tutkija Santtu Sundvall 1 Nuoret työttömät työnhakijat kuukauden lopussa Uudellamaalla (Lähde: TEM/Työnvälitystilasto

Lisätiedot

Turun väestökatsaus. Lokakuu Konsernihallinto/Strategia ja kehittäminen/kalervo Blomqvist

Turun väestökatsaus. Lokakuu Konsernihallinto/Strategia ja kehittäminen/kalervo Blomqvist Turun väestökatsaus Lokakuu 2018 Konsernihallinto/Strategia ja kehittäminen/kalervo Blomqvist Turun väkiluku kasvoi tammi-lokakuussa 2 068 hengellä Elävänä syntyneet 1 446 Kuolleet 1 554 Syntyneiden enemmyys

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1355/2001 vp Ulkomaaneläkkeiden sairausvakuutusmaksut Eduskunnan puhemiehelle EU:n tuomioistuimen päätös pakottaa Suomen muuttamaan niiden eläkeläisten verotusta, jotka saavat eläkettä

Lisätiedot

Syyskuun työllisyyskatsaus 2015

Syyskuun työllisyyskatsaus 2015 NÄKYMIÄ SYYSKUU 2015 POHJANMAAN ELY-KESKUS Syyskuun työllisyyskatsaus 2015 Julkaisuvapaa 20.10.2015 klo 9.00 Työttömien määrä kasvoi syyskuussa vähiten yli kolmeen vuoteen. Kokkolassa ja Keski-Pohjanmaalla

Lisätiedot

Toukokuun työllisyyskatsaus 2015

Toukokuun työllisyyskatsaus 2015 NÄKYMIÄ TOUKOKUU 2015 POHJANMAAN ELY-KESKUS Toukokuun työllisyyskatsaus 2015 Julkaisuvapaa 24.6.2015 klo 9.00 Työttömien määrän kasvu hidastunut hieman, ollen edelleen koko maan keskiarvoa nopeampaa. Nuorisotyöttömyyden

Lisätiedot

Lokakuun työllisyyskatsaus 2015

Lokakuun työllisyyskatsaus 2015 NÄKYMIÄ LOKAKUU 2015 POHJANMAAN ELY-KESKUS Lokakuun työllisyyskatsaus 2015 Julkaisuvapaa 24.11.2015 klo 9.00 Työttömien määrän kasvu pysyi alueella syyskuun tapaan alhaisella tasolla, muun maan tilanteen

Lisätiedot

Turun väestökatsaus. Joulukuu Konsernihallinto/Strategia ja kehittäminen/kalervo Blomqvist

Turun väestökatsaus. Joulukuu Konsernihallinto/Strategia ja kehittäminen/kalervo Blomqvist Turun väestökatsaus Joulukuu 2018 Konsernihallinto/Strategia ja kehittäminen/kalervo Blomqvist Turun ennakkoväkiluku kasvoi 1 995 hengellä vuonna 2018 Elävänä syntyneet 1 710 Kuolleet 1 881 Syntyneiden

Lisätiedot

Nuorten työllisyyden seuranta Uudenmaan alueella, syyskuu Uudenmaan ELY-keskus Santtu Sundvall

Nuorten työllisyyden seuranta Uudenmaan alueella, syyskuu Uudenmaan ELY-keskus Santtu Sundvall Nuorten työllisyyden seuranta Uudenmaan alueella, Uudenmaan ELY-keskus Santtu Sundvall 1 Nuoret työttömät työnhakijat kuukauden lopussa Uudellamaalla (Lähde: TEM/Työnvälitystilasto 1207.) - Alle 25-v.

Lisätiedot

Turun väestökatsaus. Toukokuu Konsernihallinto/Strategia ja kehittäminen/kalervo Blomqvist

Turun väestökatsaus. Toukokuu Konsernihallinto/Strategia ja kehittäminen/kalervo Blomqvist Turun väestökatsaus Toukokuu 2019 Konsernihallinto/Strategia ja kehittäminen/kalervo Blomqvist Turun ennakkoväkiluku kasvoi tammi-toukokuussa 130 hengellä Elävänä syntyneet 638 Kuolleet 740 Luonnollinen

Lisätiedot

Nuorten työllisyyden seuranta Uudenmaan ELY-keskuksen alueella, maaliskuu Uudenmaan ELY-keskus Tutkija Santtu Sundvall

Nuorten työllisyyden seuranta Uudenmaan ELY-keskuksen alueella, maaliskuu Uudenmaan ELY-keskus Tutkija Santtu Sundvall Nuorten työllisyyden seuranta Uudenmaan ELY-keskuksen alueella, Uudenmaan ELY-keskus Tutkija Santtu Sundvall 1 Nuoret työttömät työnhakijat kuukauden lopussa Uudellamaalla (Lähde: TEM/Työnvälitystilasto

Lisätiedot

Tavaroiden ulkomaankauppa maakunnittain vuonna 2011

Tavaroiden ulkomaankauppa maakunnittain vuonna 2011 Kauppa 2012 Handel Trade Tavaroiden ulkomaankauppa maakunnittain vuonna 2011 Kuvio 1. Viennin ja tuonnin arvot maakunnittain v. 2011 Figur 1. Export och import efter landskap år 2011 Uusimaa - Nyland Itä-Uusimaa

Lisätiedot

Verohallinto 24.8.2015 Oikaisulautakunta PL 705 33101 TAMPERE. Jakelukohdassa mainitut kunnat. Jäsenen ehdottaminen verotuksen oikaisulautakuntaan

Verohallinto 24.8.2015 Oikaisulautakunta PL 705 33101 TAMPERE. Jakelukohdassa mainitut kunnat. Jäsenen ehdottaminen verotuksen oikaisulautakuntaan Verohallinto 24.8.2015 Oikaisulautakunta PL 705 33101 TAMPERE SaeP Anl. Jakelukohdassa mainitut kunnat Kåvit. Behand. Jäsenen ehdottaminen verotuksen oikaisulautakuntaan Verohallinnossa toimivaan Verotuksen

Lisätiedot

Toimeentulotuen saajat

Toimeentulotuen saajat Tilastotiedote Statistikmeddelande Statistical Summary 24/2005 Suomen virallinen tilasto Finlands officiella statistik Official Statistics of Finland 13.10.2005 Sosiaaliturva 2005 Socialskydd Social Protection

Lisätiedot

Kesäkuun työllisyyskatsaus 2015

Kesäkuun työllisyyskatsaus 2015 NÄKYMIÄ KESÄKUU 2015 POHJANMAAN ELY-KESKUS Kesäkuun työllisyyskatsaus 2015 Julkaisuvapaa 21.7.2015 klo 9.00 Työttömien määrän kasvu jatkuu koko maan keskiarvoa nopeampana. Uusia avoimia työpaikkoja vuoden

Lisätiedot

Toimeentulotuki 2011 Utkomststöd 2011 Social assistance 2011

Toimeentulotuki 2011 Utkomststöd 2011 Social assistance 2011 Sosiaaliturva 2013 Socialskydd Social Protection TILASTORAPORTTI Statistikrapport Statistical report Toimeentulotuki 2011 Utkomststöd 2011 Social assistance 2011 Hannele Tanhua +358 29 524 6126 hannele.tanhua@thl.fi

Lisätiedot

Huhtikuun työllisyyskatsaus 2015

Huhtikuun työllisyyskatsaus 2015 NÄKYMIÄ HUHTIKUU 2015 POHJANMAAN ELY-KESKUS Huhtikuun työllisyyskatsaus 2015 Julkaisuvapaa 27.5.2015 klo 9.00 Nuorisotyöttömyys kasvaa edelleen nopeasti, kasvua tullut lähes viidenneksen vuoden takaiseen

Lisätiedot

Alueelliset vastuumuseot 2020

Alueelliset vastuumuseot 2020 Alueelliset vastuumuseot 2020 Nelimarkka-museo Porvoon museo HAM Helsingin taidemuseo Helsingin kaupunginmuseo Hämeenlinnan kaupunginmuseo Hämeenlinnan taidemuseo Joensuun museot Jyväskylän museot Kainuun

Lisätiedot

Nuorisotyöttömyyden seuranta Uudenmaan alueella, heinäkuu Uudenmaan ELY-keskus

Nuorisotyöttömyyden seuranta Uudenmaan alueella, heinäkuu Uudenmaan ELY-keskus Nuorisotyöttömyyden seuranta Uudenmaan alueella, Uudenmaan ELY-keskus 1 Seurantaan liittyvä käsitteistö Virta yli 3 kk työttömyyteen % = Kuukauden aikana 3 kuukauden työttömyysrajan ylittäneiden henkilöiden

Lisätiedot

Nuorisotyöttömyyden seuranta Uudenmaan alueella, kesäkuu Uudenmaan ELY-keskus

Nuorisotyöttömyyden seuranta Uudenmaan alueella, kesäkuu Uudenmaan ELY-keskus Nuorisotyöttömyyden seuranta Uudenmaan alueella, Uudenmaan ELY-keskus 1 Seurantaan liittyvä käsitteistö Virta yli 3 kk työttömyyteen % = Kuukauden aikana 3 kuukauden työttömyysrajan ylittäneiden henkilöiden

Lisätiedot

Turun väestökatsaus. Syyskuu Konsernihallinto/Strategia ja kehittäminen/kalervo Blomqvist

Turun väestökatsaus. Syyskuu Konsernihallinto/Strategia ja kehittäminen/kalervo Blomqvist Turun väestökatsaus Syyskuu 2018 Konsernihallinto/Strategia ja kehittäminen/kalervo Blomqvist Turun väkiluku kasvoi tammi-syyskuussa 1 830 hengellä Elävänä syntyneet 1 302 Kuolleet 1 406 Syntyneiden enemmyys

Lisätiedot

Nuorisotyöttömyyden seuranta Uudenmaan alueella, elokuu Uudenmaan ELY-keskus

Nuorisotyöttömyyden seuranta Uudenmaan alueella, elokuu Uudenmaan ELY-keskus Nuorisotyöttömyyden seuranta Uudenmaan alueella, Uudenmaan ELY-keskus 1 Seurantaan liittyvä käsitteistö Virta yli.. kk työttömyyteen % = Kuukauden aikana.. kuukauden työttömyysrajan ylittäneiden henkilöiden

Lisätiedot

Lastensuojelun käsittelyajat

Lastensuojelun käsittelyajat 44 2017 23.11.2017 Lastensuojelun käsittelyajat 1.4. 30.9.2017 Päälöydökset Lastensuojeluasiana vireillä olleiden asioiden palvelutarpeen arviointien käsittely alkoi 98 prosenttisesti lakisääteisen seitsemän

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1231/2010 vp Vuosilomapalkkasäännösten saattaminen vastaamaan Euroopan unionin tuomioistuimen tuomiota C-486/08 Eduskunnan puhemiehelle Euroopan unionin tuomioistuin (EUT) on jo 22.4.2010

Lisätiedot

Nuorisotyöttömyyden seuranta Uudenmaan alueella, huhtikuu Uudenmaan ELY-keskus

Nuorisotyöttömyyden seuranta Uudenmaan alueella, huhtikuu Uudenmaan ELY-keskus Nuorisotyöttömyyden seuranta Uudenmaan alueella, Uudenmaan ELY-keskus 1 Seurantaan liittyvä käsitteistö Virta yli 3 kk työttömyyteen % = Kuukauden aikana 3 kuukauden työttömyysrajan ylittäneiden henkilöiden

Lisätiedot

Nuorisotakuun seuranta Uudenmaan alueella, huhtikuu Tutkija Linnea Alho Uudenmaan ELY-keskus

Nuorisotakuun seuranta Uudenmaan alueella, huhtikuu Tutkija Linnea Alho Uudenmaan ELY-keskus Nuorisotakuun seuranta Uudenmaan alueella, huhtikuu 2015 Tutkija Linnea Alho Uudenmaan ELY-keskus 1 Seurantaan liittyvä käsitteistö Virta yli 3 kk työttömyyteen % = Kuukauden aikana 3 kuukauden työttömyysrajan

Lisätiedot

Joulukuun työllisyyskatsaus 2014

Joulukuun työllisyyskatsaus 2014 NÄKYMIÄ JOULUKUU 2014 POHJANMAAN ELY-KESKUS Joulukuun työllisyyskatsaus 2014 Julkaisuvapaa 20.1.2015 klo 9.00 Työttömyys korkeimmalla tasolla yli vuosikymmeneen. Pohjanmaan maakunta ainut alle kymmenen

Lisätiedot

Ammatillinen koulutus 2009

Ammatillinen koulutus 2009 Koulutus 2010 Ammatillinen koulutus 2009 Näyttötutkintoon valmistavan koulutuksen opiskelijat ja/tai tutkinnon suorittaneet Näyttötutkintoon valmistavissa koulutuksissa 84 400 osallistujaa vuonna 2009

Lisätiedot

Nuorisotyöttömyyden seuranta Uudenmaan alueella, toukokuu Uudenmaan ELY-keskus

Nuorisotyöttömyyden seuranta Uudenmaan alueella, toukokuu Uudenmaan ELY-keskus Nuorisotyöttömyyden seuranta Uudenmaan alueella, Uudenmaan ELY-keskus 1 Seurantaan liittyvä käsitteistö Virta yli 3 kk työttömyyteen % = Kuukauden aikana 3 kuukauden työttömyysrajan ylittäneiden henkilöiden

Lisätiedot

Kesäkuun työllisyyskatsaus 2014

Kesäkuun työllisyyskatsaus 2014 NÄKYMIÄ KESÄKUU 2014 POHJANMAAN ELY-KESKUS Kesäkuun työllisyyskatsaus 2014 Julkaisuvapaa 22.7.2014 klo 9.00 Ulkomaalaisten, naisten ja nuorten työttömyys kasvaa. Kesäkuun lopussa työttömiä oli 10 288 henkilöä,

Lisätiedot

Tuomioistuinten työtilastoja vuodelta 2012

Tuomioistuinten työtilastoja vuodelta 2012 Toiminta ja hallinto Verksamhet och förvaltning 21/2013 Tuomioistuinten työtilastoja vuodelta 2012 21/2013 Tuomioistuinten työtilastoja vuodelta 2012 Oikeusministeriö, Helsinki 2013 18.4.2013 Julkaisun

Lisätiedot

Lokakuun työllisyyskatsaus 2014

Lokakuun työllisyyskatsaus 2014 NÄKYMIÄ LOKAKUU 201 POHJANMAAN ELY-KESKUS Lokakuun työllisyyskatsaus 201 Julkaisuvapaa 25.11.201 klo 9.00 Työttömyys kasvaa nyt Pohjanmaan seudulla koko maan keskiarvoa nopeammin. Nuorisotyöttömyys lisääntynyt

Lisätiedot

Nuorisotyöttömyyden seuranta Uudenmaan alueella, helmikuu Uudenmaan ELY-keskus

Nuorisotyöttömyyden seuranta Uudenmaan alueella, helmikuu Uudenmaan ELY-keskus Nuorisotyöttömyyden seuranta Uudenmaan alueella, Uudenmaan ELY-keskus 1 Seurantaan liittyvä käsitteistö Virta yli 3 kk työttömyyteen % = Kuukauden aikana 3 kuukauden työttömyysrajan ylittäneiden henkilöiden

Lisätiedot

Maaliskuun työllisyyskatsaus 2015

Maaliskuun työllisyyskatsaus 2015 NÄKYMIÄ MAALISKUU 2015 POHJANMAAN ELY-KESKUS Maaliskuun työllisyyskatsaus 2015 Julkaisuvapaa 23.4.2015 klo 9.00 Työttömien määrän kasvu jatkuu koko maan keskiarvoa nopeampana. Uusien avoimien työpaikkojen

Lisätiedot

Turun väestökatsaus heinäkuu Konsernihallinto/Strategia ja kehittäminen/suunnittelija Kimmo Lemmetyinen

Turun väestökatsaus heinäkuu Konsernihallinto/Strategia ja kehittäminen/suunnittelija Kimmo Lemmetyinen Turun väestökatsaus heinäkuu 2017 Konsernihallinto/Strategia ja kehittäminen/suunnittelija Kimmo Lemmetyinen Turun ja alueen väestönkehityksestä tammi-heinäkuussa 2017 Turun ennakkoväkiluku oli heinäkuun

Lisätiedot

19 Uusimaa Kuntatyypit ja kulttuuripalvelujen sijainti

19 Uusimaa Kuntatyypit ja kulttuuripalvelujen sijainti Kulttuuria kartalla 19 Uusimaa 19.1 Kuntatyypit ja kulttuuripalvelujen sijainti Taulukko 19.1. UUSIMAA Kuntien lukumäärä Kaupunkimaiset: 13 kpl Taajaan asutut: 6 kpl Maaseutumaiset: 9 kpl Uusimaa on väkiluvultaan

Lisätiedot

Toimeentulotuki , koko maa Utkomststöd , hela landet

Toimeentulotuki , koko maa Utkomststöd , hela landet 1/25 Taulukko 1. Tabell 1. Toimeentulotuki 1969-2007, koko maa Utkomststöd 1969-2007, hela landet Vuosi Kotitalouksia Muutos Henkilöitä Muutos Kustannukset Muutos Kustannukset Muutos År Hushåll Förändr.

Lisätiedot

Turun väestökatsaus. Helmikuu Konsernihallinto/Strategia ja kehittäminen/kalervo Blomqvist

Turun väestökatsaus. Helmikuu Konsernihallinto/Strategia ja kehittäminen/kalervo Blomqvist Turun väestökatsaus Helmikuu 2019 Konsernihallinto/Strategia ja kehittäminen/kalervo Blomqvist Turun ennakkoväkiluku kasvoi tammi-helmikuussa 67 hengellä Elävänä syntyneet 250 Kuolleet 292 Syntyneiden

Lisätiedot