, l Tilastokeskus //» Statistikcentralen 'IP Statistics Finland Palkat 2004:5 Löner Wages and salaries Valtion kuukausipalkat 2003 Statsanställdas mänadslöner
f i a.3 Tilastokeskus I fi Statistikcentralen I I Statistics Finland SVT 1 1-06- 2004 Palkat 2004:5 Loner Wages and Salaries Valtion kuukausipalkat 2003 Statsanstalldas manadsloner Helsinki-Helsingfors 2004 1360168894 T IL A S T O K IR J A S T O 136 0 6 8894
Tiedustelut - Förfrägningar - Inquiries Timo Järvinen Anna-Leena Wickstrand (09) 17 341 sähköposti: palkat.valtio@ tilastokeskus.fi SVT Suomen virallinen tilasto Finlands officiella Statistik Official Statistics of Finland 2004 Tilastokeskus - Statistikcentralen - Statistics Finland Tietoja lainattaessa lähteenä on mainittava Tilastokeskus. Uppgifterna fär citeras med uppgivande av Statistikcentralen som källa. Quoting is encouraged provided Statistics Finland is acknowledged as the source. ISSN 0784-8374 = Palkat ISSN 0785-8884 ISBN 952-467-304-5
Alkusanat Valtion kuukausipalkat 2003 -julkaisussa kuvataan valtion budjettitaloudessa marraskuun viimeisenä päivänä palvelussuhteessa olleiden kuukausipalkkaisten palkansaajien ansiotasoja ja lukumääriä. Perusaineistona on käytetty Valtionkonttorin ylläpitämää ja Valtiovarainministeriön hallinnoimaa valtion henkilörekisteriä. Samasta aineistosta myös Valtion työmarkkinalaitos tekee omia selvityksiä. Tilastokeskuksen vuoden 2003 perusaineistossa on n. 126 000 virka- ja työsuhteisen palkansaajan tiedot, joista taulukoinneissa on huomioitu n. 121 000 palkansaajan tiedot. Taulukoissa ei ole mukana erillispalkkionsaajia, harjoittelijoita, oppisopimussuhteisia, tuntipalkka-alan TES:n alaisia palkansaajia. Ansiokäsitteinä on käytetty säännöllisen työajan ansiota ja kokonaisansiota. Lukumääriin on laskettu koko- ja kokoaikaiset osapalkkaiset sekä osa-aikaiset yhteensä ja erikseen, mutta ansiotiedot on laskettu ainoastaan kokoaikaisista ja täysipalkkaisista sekä osa-aikaisista. Julkaisu noudattelee pääpiirteittäin edellisvuosien julkaisuja, ainoastaan liitetaulukkojen ulkoasua on muutettu luettavuuden lisäämiseksi. Uutena luokituksena julkaisun taulukoinnissa on otettu käyttöön Ammattiluokitus 2001 ja samalla Julkisen sektorin ammattiluokituksesta on luovuttu. Säännöllisen työajan ansiokäsitteestä on poistettu tulospalkkiot, jotka kuitenkin sisältyvät edelleen kokonaiskeskiansioon. Förord I Publikationen Statsanställdas mänadslöner 2003 ges uppgifter om inkomstniväema för och antalet mänadsavlönade inom statens budgetekonomi som varit anställda den sista dagen i november. Primärmaterialet är statens personregister som upprätthälls av Statskontoret och förvaltas av Finansministeriet. Statens arbetsmarknadsverk gör egna utredningar utgäende frän samma material. Statistikcentralens primärmaterial omfattar uppgifter om ungefar 126 000 löntagare och av dessa har omkring 121 000 beaktats i tabelleringama. Tabellema omfattar inte personer som för separat arvode, praktikanter, personer med läroavtal, personer som lyder under kollektivavtalet för timlönebranschen. Som inkomstbegrepp tillämpas lön för ordinarie arbetstid och totallön. Uppgiftema om antal omfattar hei- och deltidsanställda med dellön samt deltidsanställda totalt och för sig, men löneuppgiftema har räknats bara pá basis av heltidsanställda och anställda med hellön samt deltidsanställda. Publikationen följer tili sina huvuddrag publikationer för tidigare ár. Bara utseendet av tabellbilagoma har ändrats för att öka läsbarheten. I tabelleringen har en ny klassificering, Yrkesklassificering 2001, tagits i bruk. Den offentliga sektoms yrkesklassificering används därmed inte mera. Ur inkomstbegreppet för ordinarie arbetstid har resultatarvodena utelämnats. Dessa ingär ändä fortfarande i totalmedellönen. Helsingissä, toukokuussa 2004 Helsingfors i maj 2004 Kari Molnar tilastojohtaja statistikdirektör l jj i Tilastokeskus 3
Sisällysluettelo Tekstit Sivu Alkusanat... 3 Valtion kuukausipalkat marraskuussa 2003...8 1 Yhteenveto tuloksista... 8 1.1 Julkisen sektorin henkilöstö... 9 1.2 Kuukausipalkkaisten keskiansiot ja jakautuminen ansiotason mukaan...11 1.3 Sukupuoli ja koulutus...14 1.4 Palveluksessaoloaika valtiolla... 16 1.5 Alueellinen jakautuminen...18 1.6 Kuukausipalkkaiset hallinnon aloittain... 19 1.7 Kuukausipalkkaiset toimialoittain...20 1.8 Ansiot ja lukumäärät ammattiluokituksen mukaan... 22 2 SVT Laatuseloste... 24 2.1 Tilastojen relevansi... 24 2.2 Tilastotutkimuksen menetelmäkuvaus...27 2.3 Tietojen oikeellisuus ja tarkkuus...28 2.4 Julkaistujen tietojen ajantasaisuus ja oikea-aikaisuus. 28 2.5 Tietojen saatavuus ja läpinäkyvyys/selkeys... 28 2.6 Tilastojen vertailukelpoisuus...28 2.7 Dokumentointi... 29 3 Valtion palkkaustaulukot marraskuussa 2003... 29 Innehällsförteckning Text Sida Förord...3 Statsanställdas mänadslöner i november 2003... 8 1 Sammandrag av resultaten... 8 1.1 Anställda inom den offentliga sektom...9 1.2 Medellöner för mänadsavlönade och fördelning efter lönenivä...11 1.3 Kön och utbildning... 14 1.4 Anställningstid hos staten...16 1.5 Regional fördelning...18 1.6 Mänadsavlönade efter förvaltningsomräde... 19 1.7 Mänadsavlönade efter näringsgren...20 1.8 Inkomster och antal efter yrkesklassificeringen...22 2 Kvalitetsbeskrivning av publikationer i serien FOS... 24 2.1 Relevans av statistikuppgiftema...24 2.2 Metodbeskrivning... 27 2.3 Felfrihet och exakthet... 28 2.4 Tidsenlighet och rättidighet...28 2.5 Tillgänglighet och transparens...28 2.6 Jämförbarhet... 28 2.7 Dokumentering... 29 3 Statens lönetabeller i november 2003...29 tuli Tilastokeskus
Kuviot Figurer Kuvio 1. Kuvio 2. Valtion kuukausipalkkaisten lukumäärät marraskuussa vuosina 1995-2003......8 Valtion ja kuntien henkilöstö lukumäärän kehitys vuosina 1995-2003.....9 Figur 1. Figur 2. Antalet mánadsavlonade i november áren 1995-2003......8 Antalet anställda inom den offentliga sektom áren 1995-2003......9 Kuvio 3. Valtion henkilöstö vuosina 1966-2003..., 10 Figur 3. Statsanställda áren 1966-2003.....10 Kuvio 4. Kuvio 5. Kuvio 6. Kuvio 7. Kuvio 8. Valtion kuukausipalkkaisten miesten ja naisten jakautuminen ansiotason mukaan marraskuussa 2003... 13 Valtion kuukausipalkkaisten kokonaisansiot koulutusasteen mukaan marraskuussa 2003.... 15 Valtion kuukausipalkkaiset koulutusasteen ja ikäryhmän mukaan marraskuussa 2003... 15 Valtion kuukausipalkkaisten kokonaisansioiden jakautuminen valtion palveluksessaoloajan mukaan marraskuussa 2003..., 17 Valtion budjettitalouteen kuuluvan henkilöstön toimialan pääluokittain marraskuussa 2003....20 Figur 4. Figur 5. Figur 6. Figur 7. Figur 8. Fördelning av statsanställda mánadsavlonade män och kvinnor efter lönenivä i november 2003.....13 Fördelning av statsanställda mánadsavlönades totallön efter utbildningsnivá i november 2003.....15 Fördelning av statsanställda mánadsavlonade efter utbildningsnivá och áldersgrupp i november 2003.....15 Fördelning av statsanställda mánadsavlönades totallön efter tjänstgöringstid hos staten i november 2003... 17 Statsanställda inom budgetekonomin fördelade pá näringsgrensindelningens huvudklasser i november 2003... 20 Kuvio 9. Valtion budjettitalouteen kuuluvan Figur 9. Statsanställda inom budgetekonomin henkilöstön ammattiluokituksen pääluokan fördelade pä yrkesklassificeringens mukaan marraskuussa 2003... 22 huvudklasser i november 2003...22 Taulukot Taulukko A. Valtion kuukausipalkkaisten lukumäärät ja keskimääräinen kokonaisansio marraskuussa vuosina 1995-2003...8 Taulukko B. Julkisella sektorilla toimivien kuukausi- ja tuntipalkkaisten henkilöiden lukumäärä vuosina 1995-2003...9 Taulukko C. Valtion virkasuhteisten lukumäärät ja keskimääräinen kokonaisansio marraskuussa vuosina 1995-2003...10 Taulukko D. Valtion työsuhteisten lukumäärät ja keskimääräinen kokonaisansio marraskuussa vuosina 1995-2003...10 Taulukko E. Valtion kuukausipalkkaisten lukumäärät, säännöllisen työajan ansiot ja kokonaisansiot palkkausmuodon ja sukupuolen mukaan marraskuussa 2003... 11 Taulukko F. Valtion kuukausipalkkaisten kokonaisansiot ja suhteelliset ansiot muutokset 1995-2003 eräissä kertymäjakauman pisteissä... 12 Taulukko G. Valtion kuukausipalkkaisten lukumäärät ja kokonaisansiot koulutusasteen ja sukupuolen mukaan vuosina 2002-2003... 14 Tabeller Tabell A. Tabell B. Tabell C. Tabell D. Tabell E. Tabell F. Tabell G. Antalet mánadsavlonade och deras genomsnittliga totallon i november áren 1995-2003...8 Antalet mánads- och timavlónade personer inom den offentliga sektorn áren 1995-2003...9 Antalet statstjánstemán och deras genomsnittliga totallon i november áren 1995-2003... 10 Antalet statsanstallda i arbetsavtalsforhállande och deras genomsnittliga totallon i november áren 1995-2003... 10 Antalet mánadsavlonade statsanstallda och deras lön för ordinarie arbetstid samt totallön efter löneform och kön i november 2003... 11 Totallönen för statsanställda mánadsavlövnade och den relativa löneförändrigen 1995-2003 vid vissa punkter i den kumulerade fördelningen... 12 Antalet mánadsavlonade statsanställda och deras genomsnittliga totallön efter utbildningsnivá och kön áren 2002-2003... 14 lii Tilastokeskus 5
Taulukot Tabeller Taulukko H. Valtion kuukausipalkkaisten jakautuminen valtion palveluvuosi- ja ikäryhmän mukaan marraskuussa 2003... 16 TabellH. Taulukko! Valtion kuukausipalkkaisten lukumäärät ja Tabell! kokonaiskeskiansiot maakunnittain marraskuussa 2003 ja muutokset vuosina 2002-2003... 18 Taulukko J. Valtion kuukausipalkkaisten lukumäärät ja Tabell J. kokonaiskeskiansiot budjetin pääluokan mukaan vuosina 2000, 2002 ja 2003... 19 Taulukko K. Valtion kuukausipalkkaisten jakautuminen Tabell K. toimialojen pääluokkiin marraskuussa 2003... 21 Taulukko L. Valtion kuukausipalkkaisten jakautuminen Tabell L. ammattiluokituksen pääluokkiin marraskuussa 2003... 23 Fördelning av statsanställda mänadsavlönade efter tjänsteärsgrupp hos staten ooh efter äldersgrupp i november 2003... 16 Antalet mänadsavlönade statsanställda och deras genomsnittliga totallön efter landskap i november 2003 och förändringar áren 2002-2003...18 Antalet mänadsavlönade statsanställda och deras genomsnittliga totallön efter huvudtitel i budgeten áren 2000, 2002 och 2003.. 19 Statsanställda mänadsavlönade fördelade pá näringsgrensindelningens huvudklasser i november 2003... 21 Statsanställda mänadsavlönade fördelade pá yrkesklassificeringens huvudklasser i november 2003... 23 Liitetaulukot Valtion palkkaus- ja ansioluokitustaulukot... 31 Taulukko 1: Valtion kotimaassa toimivan kuukausipalkkaisen henkilöstön lukumäärät ja ansiot työsuhteen ja lopullisen palkkausluokan tai säännöllisen työajan ansioon perustuvan ansioluokituksen mukaan marraskuussa 2003... 36 Taulukko 2: Valtion kuukausipalkkaisen henkilöstön lukumäärät palvelusuhteen, kokonaisansioon perustuvan ansioluokituksen ja sukupuolen mukaan marraskuussa 2003... 39 Budjetin pääluokka, toimiala ja alue... 41 Taulukko 3: Valtion kotimaassa toimivan kuukausipalkkaisen henkilöstön lukumäärät ja kokonaisansiot budjetin pääluokan mukaan marraskuussa 2003... 43 Taulukko 4: Valtion kotimaassa toimivan kuukausipalkkaisen henkilöstön lukumäärät, säännöllisen työajan keskiansiot ja kokonaisansiot keskimäärin toimialan ja sukupuolen mukaan marraskuussa 2003... 44 Taulukko 5: Valtion kuukausipalkkaisen hekilöstön lukumäärät, säännöllisen työajan keskiansiot, kokonaisansiot sukupuolen mukaan lääneittäin ja maakunnittain marraskuussa 2003... 46 Bilagetabeller Statens lóne- och lónenivátabeller...31 Tabell 1: Tabell 2: Antalet mánadsavlonade statsanstallda i Finland och deras Ion efter tjánstefbrhállande och slutlig avlóningsklass och lonenivá baserad pá Ion for ordinarie arbetstid i november 2003...36 Antalet mánadsavlonade statsanstallda eñer anstallningsforhállande, lonenivá baserad pá totallon och efter kón i november 2003... 39 Huvudtitel i budgeten, naringsgren och omráde...41 Tabell 3: Tabell 4: Tabell 5: Antalet mánadsavlonade statsanstallda i Finland och deras genomsnittliga totallon efter huvudtitel i budgeten i november 2003... 43 Antalet mánadsavlonade statsanstallda i Finland och deras medellon for ordinarie arbetstid och totallon i genomsnitt efter naringsgren och kon i november 2003... 44 Antalet mánadsavlonade statsanstallda och deras medellon for ordinarie arbetstid och totallon i genomsnitt efter kon lansvis och landskapsvis i november 2003... 46 illjii Tilastokeskus
Liitetaulukot Koulutustaulukot... 49 Taulukko 6: Valtion kotimaassa toimivan kuukausipalkkaisen henkilöstön lukumäärät, säännöllisen työajan keskiansiot, kokonaisansiot koulutusasteen ja tutkinnon mukaan marraskuussa 2003...51 Taulukko 7: Valtion kotimaassa toimivan kuukausipalkkaisen henkilöstön lukumäärät, säännöllisen työajan keskiansiot ja kokonaisansiot keskimäärin toimialan, koulutusasteen ja sukupuolen mukaan marraskuussa 2003... 65 Taulukko 8: Valtion kotimaassa toimivan kokoaikaisen henkilöstön lukumäärät ja keskimääräiset kokonaisansiot koulutusasteen, sukupuolen ja iän mukaan marraskuussa 2003... 67 Ammattitaulukot... 69 Taulukko 9: Valtion kotimaassa toimivan kuukausipalkkaisen henkilöstön lukumäärät, säännöllisen työajan keskiansiot ja kokonaisansiot keskimäärin ammattiluokan ja sukupuolen mukaan marraskuussa 2003...71 Taulukko 10: Valtion kotimaassa toimivan kuukausipalkkaisen henkilöstön lukumäärät, säännöllisen työajan keskiansiot, kokonaisansiot ammattinimikkeen ja sukupuolen mukaan marraskuussa 2003...79 Taulukko 11: Valtion kotimaassa toimivan kokoaikaisen kuukasipalkkaisen henkilöstön lukumäärät ja keskimääräiset kokonaisansiot koulutusasteen, ammattinimikkeen mukaan marraskuussa 2003... 86 Palvelusvuositaulukko... 93 Taulukko 12: Valtion kotimaassa toimivan kokoaikaisen henkilöstön lukumäärät ja keskimääräiset kokonaisansiot ikäryhmän ja sukupuolen mukaan palvelusvuosiryhmittäin marraskuussa 2003... 95 Bilagetabeller Utbildningstabeller...49 Tabell 6: Tabell 7: Tabell 8: Antalet mänadsavlönade statsanställda i Finland och deras medellön för ordinarie arbetstid och totallön i genomsnitt efter utbildningsomráde, utbildningsnivá och examen i november 2003...51 Antalet mänadsavlönade statsanställda i Finland och deras medellön för ordinarie arbetstid och totallön i genomsnitt efter näringsgren, utbildningsnivá och kön i november 2003...65 Antalet mänadsavlönade statsanställda i heltidsarbete i Finland och deras genomsnittliga totallön efter utbildningsnivá, kön och álder i november 2003... 67 Yrkestabeller... 69 Tabell 9: Tabell 10: Tabell 11: Antalet mänadsavlönade statsanställda i Finland och deras medellön för ordinarie arbetstid och totallön i genomsnitt efter yrkesklassificeringen och kön i november 2003... 71 Antalet mänadsavlönade statsanställda i Finland och deras medellön for ordinarie arbetstid och totallön i genomsnitt efter yrkesgrupp och kön i november 2003...79 Antalet mänadsavlönade statsanställda i heltidsarbete i Finland och deras genomsnittliga totallön efter utbildningsnivá och efter yrkesbeteckning i november 2003... 86 Tjänsteärstabell... 93 Tabell 12: Antalet mänadsavlönade statsanställda i Finland och deras genomsnittliga totallön efter äldersgrupp och kön i grupper efter tjänsteär i november 2003... 95 S Tilastokeskus
Valtion kuukausipalkat Statsanställdas mänadsmarraskuussa 2003 löner i november 2003 1 Yhteenveto tuloksista Valtion kuukausipalkkaisen henkilöstön säännöllisen työajan keskimääräinen kuukausiansio oli vuoden 2003 marraskuussa 2 500. Ansio nousi edellisestä vuodesta 4,0 %1). Keskimääräinen kokonaiskeskiansio kuukaudessa oli 2 548. Ansio nousi edellisestä vuodesta 4,0 %. Kotimaassa toimivien valtion kuukausipalkkaisten ansiot nousivat ansiotasoindeksillä mitattuna 4,0 % 2002 IV nelj-2003 IV nelj. 1 Sammandrag av resultaten I november 2003 var medellönen per mänad för mänadsanställda inom staten med ordinarie arbetstid 2 500. Lönen steg frän äret innan med 4,0 procent1). Den genomsnittliga totala medellönen var 2 548. Lönen steg frän äret innan med 4,0 procent. Mätt med förtjänstniväindexet steg lönema för mänadsavlönade statsanställda i Finland med 4,0 procent frän det 4:e kvartalet 2002 tili det 4:e kvartalet 2003. Taulukko A. Valtion kuukausipalkkaisten lukumäärät ja keskimääräinen kokonaisansio marraskuussa vuosina 1995-2003 Tabell A. Antalet mänadsavlönade och deras genomsnittliga totallön i november ären 1995-2003 Koko kuukaudelta palkkaa saaneet Keskimääräinen kokonaisansio Löntagare som fätt lön för hela mänaden Genomsnittlig totallön Osalta kuukautta palkkaa saaneet Löntagare som fätt lön för en del av mänaden Osa-aikatyöntekijät Deltidsanställda Ulkomailla toimivat Verksamma utomlands Yhteensä Vuosi Lukumäärä 11 Muutos/vuosl Lukumäärä Lukumäärä Lukumäärä Lukumäärä Ar Antal Förändrlng/är % Antal Antal Antal Antal 1995 106 405 1 952 5 261 7 990 958 120 614 1996 104 685 2 000 2,5 5145 7 665 1 015 118510 1997 104 755 2 016 0,8 4 558 9 489 996 119 798 1998 106 949 2 081 3,2 3 775. 10 275 1039 122 038 1999 108 925 2148 3,2 3 653 9 599 1033 123 210 2000 107 802 2 235 4,1 3457 8 821 1 046 121 126 2001 104 794 2 350 5,1 3 554 8 922 762 118 032 2002 106 442 2 449 4,2 3 667 9 982 746 120 837 2003 107197 2 548 4,0 3 756 10088 752 121 793 1) Euro on 5,94573 mk En euro är 5,94573 mk Kuvio 1. Valtion kuukausipalkkaisten lukumäärät marraskuussa vuosina 1995-2003 Figur 1. Antalet mänadsavlönade i november ären 1995-2003 Lukumäärä Antal 125 000 120 000 115 000 110 000 105 000 Ulkomailla toimivat Verksamma utomlands Kotimaan osa-aikaiset Deltidsanställda i Finland Kotimaan kokoaikaisetosapalkkaiset Heltldsanställda med dellön I Finland 100 000 95 000 Kotimaan kokoaikaisettäyspalkkaiset Heltidsanställda med tuli lön i Finland 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 11 Vuoden 2003 säännöllisen työnajan ansiot eivät sisällä tulospalkkiota, " Lönen för ordinarie arbetstid är 2003 omfattar inte resultatarvoden. jotka on myös nousuja vertailussa poistettu vuoden 2002 säännöllisen Dessa har ocksä dragits av lönen för ordinarie arbetstid är 2002 vid työnajan ansiosta. jämförelse av höjningar. 8 imji Tilastokeskus
1.1 Julkisen sektorin henkilöstö Valtion ja kuntien palveluksessa oli vuoden 2003 marraskuussa yhteensä 548 900 palkansaajaa, joista 529 000 oli kuukausipalkkaisia ja 19 900 tuntipalkkaisia. Valtion osuus julkisen sektorin palkansaajista oli 22 %. Vuonna 2003 valtion budjettitaloudessa oli 122 481 henkilöä, joista virkasuhteisia oli 102 970, työsopimussuhteisia kuukausipalkkaisia 18 823 ja 688 työsopimussuhteista tuntipalkkaista. Henkilöstö lisääntyi 0,8 % edellisvuodesta. Valtion asema työnantajana 1990-luvulla muuttui merkittävästi. Valtio yhtiöitti merkittäviä palvelujaan, kuten postilaitoksen, rautatiet, siivoustoimen, Valtion Tietokonekeskuksen ja valtion hankintatoimen. Myös osa valtion oppilaitoksia on kunnallistettu. Valtion henkilöstön määrä vähentyi kolmanneksen 180 000:sta 120 000 henkilöön. 1.1 Anstallda inom den offentliga sektorn I november 2003 var antalet lontagare inom staten och kommunema sammanlagt 548 900, av vilka 529 000 var manadsavlonade och 19 900 timavlonade. Statens andel av den offentliga sektoms lontagare var 22 procent. Ar 2003 omfattade statens budgetekonomi 122 481 personer, av vilka 102 970 var tjansteman, 18 823 manadsavlonade med arbetsavtal och 688 timavlonade med arbetsavtal. Antalet anstallda okade med 0,8 procent fran aret forut. Statens stallning som arbetsgivare forandrades avsevart under 1990-talet. Staten bolagiserade viktiga tjanster sasom postverket, jamvagama, stadfunktionema, Statens datorcentral och Statens upphandlingscentral. Ocksa en del av statens laroverk blev kommunala. Antalet anstallda minskade med en tredjedel fran 180 000 till 120 000. Taulukko B. Julkisella sektorilla toimivien kuukausi-ja tuntipalkkaisten henkilöiden lukumäärä vuosina 1995-2003 Tabell B. Antalet mänads- och timavlönade personer inom den offentliga sektorn ären 1995-2003 Kuukausipalkkaiset, yhteensä Mänadsavlönade, totalt Valtionsektori Staten Kuntasektori Kommuner Yhteensä Tuntipalkkaiset Timavlönade Valtionsektori Staten Kuntasektori Kommuner Yhteensä Vuosi Lukumäärä Lukumäärä Lukumäärä Lukumäärä Lukumäärä Lukumäärä Lukumäärä Ar Antai Antai Antai Antai Antai Antai Antai 1995 120 600 365 000 485 600 2 500 29 500 32 000 517 600 1996 118 500 378 500 497 000 2 400 27 700 30100 527 100 1997 119 800 386 800 506 600 2100 27 400 29 500 536100 1998 122 000 391 600 513 600 1 700 25600 27 300 540 900 1999 123 200 388 600 511 800 1 000 23 600 24 600 536 400 2000 121 100 393 000 514100 900 23 000 23 900 538 000 2001 118000 399 800 517 800 700 22100 22 800 540 600 2002 121 000 405 100 526 100 700 20 900 21 600 547 700 2003 122 000 407 000 529 000 700 19 200 19 900 548 900 Kuvio 2. Valtion ja kuntien henkilöstö lukumäärän kehitys vuosina 1995-2003 Figur 2. Antalet anställda inom den offentliga sektorn ären 1995-2003 Lukumäärä Antal 500000 400000 300000 200000 100000 0 1995 1996 1997 1998 Valtion, kk-palkkaiset Staten, mänadsavlönade Valtion, tuntipalkkaiset Staten, timavlönade 1999 2000 2001 Kunta, kk-palkkaiset Kommun, mänadsavlönade 2002 2003 1123 Kunta, tuntipakkaiset Kommun, timavlönade lililí Tilastokeskus 9
Taulukko C. Valtion virkasuhteisten lukumäärät ja keskimääräinen kokonaisansio marraskuussa vuosina 1995-2003 Tabell C. Antalet statstjänstemän och deras genomsnittliga totallön i november ären 1995-2003 Koko kuukaudelta palkkaa saaneet Osalta kuukautta Osa-aika- Ulkomailla Yhteensä Keskimääräinen kokonaisansio palkkaa saaneet työntekijät toimivat Löntagare som fétt lön för hela mänaden Löntagare som Deltids- Verksamma fättlön för en anställda utomlands Genomsnittlig totallön del av mänaden Vuosi Lukumäärä ^ Muutos/vuosi Lukumäärä Lukumäärä Lukumäärä Lukumäärä Är Antat Förändring/är % Antal Antal Antal Antal 1995 84 886 1 985 3435 4 374 648 93 343 1996 84 270 2 031 2,3 3417 4 670 669 93 026 1997 84 299 2 039 0,4 3 391 5 446 684 93 820 1998 86 067 2 104 3,2 2 943 6 359 698 96 067 1999 87 391 2176 3,4 2 879 6 314 718 97 302 2000 86 827 2 258 3,8 2 802 6 348 689 96 666 2001 88 643 2 370 5,0 2 996 6 949 683 99 271 2002 90 288 2 469 4,2 3130 7 738 668 101 824 2003 91 186 2 571 4,1 3165 7 944 675 102 970 '* Euro on 5,94573 mk En euro är 5,94573 mk Taulukko D. Valtion työsuhteisten lukumäärät ja keskimääräinen kokonaisansio marraskuussa vuosina 1995-2003 Tabell D. Antalet statsanställda i arbetsavtalsförhällande och deras genomsnittliga totallön i november ären 1995-2003 Koko kuukaudelta palkkaa saaneet Osalta kuukautta Osa-aika- Ulkomailla Tuntipalkkaiset Yhteensä Keskimääräinen kokonaisansio palkkaa saaneet työntekijät toimivat Löntagare som fätt lön för hela mänaden Löntagare som Deltids- Verksamma Timavlönade fättlön för en anställda utomlands Genomsnittlig totallön del av mänaden Vuosi Lukumäärä 11 Muutos/vuosi Lukumäärä Lukumäärä Lukumäärä Lukumäärä Lukumäärä Är Antal Förändring/är % Antal Antal Antal Antal Antal 1995 21 519 1 821 1 826 3616 310 2 493 29 764 1996 20 415 1 874 2,9 1 728 2 995 346 2 431 27 915 1997 20 456 1 920 2,5 1 167 4 043 312 2 088 28 066 1998 20 882 1 984 3,3 832 3916 341 1 662 27 633 1999 21 534 2 032 2,4 774 3 285 315 1 003 26 911 2000 20 975 2137 5,2 655 2 473 357 903 25 363 2001 16151 2 239 4,8 558 1 973 79 730 19 491 2002 16154 2 333 4,2 537 2 244 78 715 19 728 2003 16011 2414 3,5 591 2144 77 688 19511 11 Euro on 5,94573 mk En euro är 5,94573 mk Kuvio 3. Valtion henkilöstö vuosina 1966-2003 Figur3. Statsanställda ären 1966-2003 Lukumäärä Antal 250 000 200 000 150000 100 000 50 000 Tuntipalkkaiset Timavlönade T s. kk-palkkaiset Mänadsavlönade i arbetsavtalsförhällande Vs.kk-palkkaiset Mänadsavlönade i tjänsteförhällande 1966 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2003 10 ijil! Tilastokeskus
1.2 Kuukausipalkkaisten keskiansiot ja jakautuminen ansiotason mukaan Kotimaassa toimivista kuukausipalkkaisista n. 89 % on kokoaikaisia täysipalkkaisia ja heistä n. 85 % on virkasuhteisia. Kotimaassa toimivista on n. 52 % miehiä ja ulkomailla toimivista n. 45 % on miehiä. Säännöllisen työajan keskimääräinen kuukausiansio oli 2 500, virkasuhteisilla 2 522 ja työsopimussuhteisilla 2 380. Keskimääräinen kokonaiskeskiansio kuukaudessa oli 2 548 6, virkasuhteisilla 2 571 6 ja työsopimussuhteisilla 2 414 6. 1.2 Medellöner för mänadsavlönade ooh fördeining efter lönenivä Omkring 89 procent av de mänadsavlönade som arbetar i Finland är heltidsanställda med full lön och av dem är ungefar 85 procent tjänstemän. Av dem som arbetar i Finland är ungefär 52 procent män, och av dem som arbetar utomlands är omkring 45 procent män. Den genomsnittliga mändslönen för ordinarie arbetstid är 2 500 6. För anställda i tjänsteförhällande är den 2 522 6 och för anställda i arbetsavtalsförhällande 2 380 6. Den genomsnittliga totala medellönen är 2 548. För anställda i tjänsteförhällande är den 2 571 6 och för anställda i arbetsavtalsförhällande 2 414 6. Taulukko E. Valtion kuukausipalkkaisten lukumäärät, säännöllisen työajan ansiot ja kokonaisansiot palkkausmuodon ja sukupuolen mukaan marraskuussa 2003 Tabell E. Antalet mänadsavlönade statsanställda och deras lön för ordinarie arbetstid samt totallön efter löneform och kön i november 2003 Palkkausmuoto Lukumäärä Säännöllisen työajan ansio, Keskimääräinen kokonaisansio, Löneform Antal Lön för ordinarie arbetstid, Genomsnittlig totallön, Miehet Yhteensä Miehet Yhteensä Miehet Yhteensä Män Män Män Kotimaassa toimivat Verksamma i Finland 62 389 58 652 121 041 Kokoaikaiset, täyslpalkkaiset Heltidsanställda., full lön 56 687 50 510 107197 2 751 2 219 2 500 2 823 2 239 2 548 - Virkasuhteiset Tjänsteförhällande 47 536 43 650 91 186 2 795 2 224 2 522 2 871 2 245 2 571 Työsopimussuhteiset Arbetsavtalsförhällande 9151 6 860 16011 2 527 2183 2 380 2 572 2 202 2 414 Osa-aikaiset, täysipalkkaiset Deltidsanställda, full lön 3 948 6 140 10 088 1272 1 242 1 254 1 283 1 250 1 263 - Virkasuhteiset Tjänsteförhällande 2 945 4 999 7 944 1 277 1 241 1 254 1 289 1 248 1 263 - Työsopimussuhteiset Arbetsavtalsförhällande 1 003 11441 2144 1258 1247 1252 1 267 1 257 1262 Osalta kuukautta palkkaa saaneet Löntagare som fätt lön för en del av mänaden 1 754 2 002 3 756 1 869 1 570 1 710 1 896 1 582 1 729 - Virkasuhteiset Tjänsteförhällande 1 449 1 716 3165 1 884 1 580 1 719 1 913 1 592 1 739 -Työsopimussuhteiset Arbetsavtalsförhällande 305 286 591 1 798 1 514 1 660 1 814 1 524 1 674 Ulkomailla toimivat Verksamma utomlands 335 417 752 Kokoaikaiset Heltidsanställda 334 414 748 3172 2155 2 609 3 232 2 226 2 675 - Virkasuhteiset Tjänsteförhällande 295 378 673 3 292 2166 2 659 3 355 2 229 2 723 - Työsopimussuhteiset Arbetsavtalsförhällande 39 36 75 2 265 2 040 2157 2 308 2192 2 252 S Tilastokeskus 11
Palkansaajien jakautumista ansiotason mukaan voidaan kuvata useilla eri tavoilla. Tässä yhteydessä tarkastelu perustuu kertymäjakauman fraktiilipisteisiin. Pisteet on valittu jakauman eri kohdista ja palkkakäsitteenä on käytetty kokonaisansiota. Taulukossa F esitetään tuloksia vuosien 1995-2003 jakaumasta ja siitä, miten eri fraktiilipisteiden ansiot ovat eräinä aikaväleinä muuttuneet suhteessa keskimääräiseen kehitykseen. Jos näin saatu luku on suurempi kuin 100, on jakaumakohdassa ansiokehitys ollut keskimääräistä nopeampi. Jos luku on pienempi kuin 100, se on ollut keskimääräistä hitaampi. Tulosta selittävät tehdyt työmarkkinasopimukset, mutta myös rakennemuutosten vaikutus pidemmällä aikavälillä voi olla merkittävä. Förde Iningen av löntagare efter lönenivä kan beskrivas pä flera olika sätt. Flär grundar sig granskningen pä fraktilpunkter, dvs. kumulerad fördelning. Punktema har valts för olika lönevärden och totallön har använts som lönebegrepp. I tabell F visas lönefördelningen ären 1995-2003 och hur lönen vid de olika fraktilpunktema ändrats under vissa tidsperioder jämfört med den genomsnittliga utvecklingen. Om det tal som erhällits pä detta sätt är större än 100 har löneutvecklingen vid fördelningspunkten varit snabbare än i genomsnitt. Om talet är mindre än 100 har utvecklingen varit längsammare än genomsnittet. Resultaten förklaras av arbetsmarknadsavtalen, men även inverkan av strukturomvandlingen kan vara betydande pä läng sikt. Taulukko F. Valtion kuukausipalkkaisten kokonaisansiot ja suhteelliset ansiot muutokset 1995-2003 eräissä kertymäjakauman pisteissä Tabell F. Totallönen för statsanställda mänadsavlövnade och den relativa löneförändrigen 1995-2003 vid vissa punkter i den kumulerade fördelningen Täysipalkkaiset kotimaan virkamiehet Statstjänstemän med füll lön i Finland Vuodet - Ar 1995 1996 11 1997 1) 1998 11 1999 2000 2001 2002 2003 Lukumäärä - Antal 106 405 104 685 104 755 106 949 108 925 107 802 104 794 106 442 107197 Muutos - Förändring 100,0 98,4 98,4 100,5 102,4 101,3 98,5 100,0 100,7 Desiili - Decil 1. 1 286 1 331 1 347 1 389 1 426 1484 1 557 1 604 1 668 2. 1 391 1436 1446 1 493 1 537 1 595 1 672 1 722 1 807 3. 1 478 1 517 1 528 1579 1 624 1 682 1 764 1 823 1 906 4. 1 579 1 621 1 645 1 693 1 735 1 809 1 906 1 967 2 055 5. 1 736 1766 1 798 1 860 1 913 1 993 2 083 2164 2 261 6. 1 917 1 952 1 987 2 046 2 119 2 207 2 300 2 408 2 494 7. 2144 2181 2198 2 268 2 365 2 474 2 570 2 688 2 808 8. 2 444 2 509 2 517 2 588 2 677 2 798 2 941 3 049 3178 9. 2 897 3 003 2 979 3 086 3212 3 353 3 497 3 657 3814 keskim. - i medeltä1 1952 2 000 2 016 2 081 2148 2 235 2 350 2 449 2 548 Suhteellinen muutos (keskim. muutos = 100,0) Relativ förändring (genomsn. förändring = 100,0) Desiili - Decil 1. 100,0 101,0 101,4 101,3 100,8 100,8 100,6 99,4 99,4 2. 100,0 100,8 100,7 100,7 100,4 100,1 99,8 98,7 99,5 3. 100,0 100,2 100,1 100,2 99,9 99,4 99,1 98,3 98,8 4. 100,0 100,2 100,9 100,6 99,9 100,1 100,3 99,3 99,7 5. 100,0 99,3 100,3 100,5 100,1 100,3 99,7 99,4 99,8 6. 100,0 99,4 100,4 100,1 100,5 100,6 99,7 100,1 99,7 7. 100,0 99,3 99,3 99,2 100,2 100,8 99,6 99,9 100,3 8. 100,0 100,2 99,7 99,3 99,5 100,0 100,0 99,4 99,6 9. 100,0 101,2 99,6 99,9 100,8 101,1 100,3 100,6 100,8 keskim. - i medeltä1 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 1) Euroon 5,94573 mk En euro är 5,94573 mk 12 S Tilastokeskus
Naisten keskimääräinen kokonaisansio oli 2 239 ja miesten 2 823. Noin puolet naisista ansaitsi alle 2 000. Miesten vastaava ansio oli vajaat 2 600. Noin 56 % naisista sijoittui ansioluokkiin 1 600-2 200. Miesten sijoittuminen eri ansioluokkiin oli tasaisempaa, noin 63 % heistä sijoittui ansioluokkaan 1 600-3 000. Miehistä n. 34 % ansaitsi yli 3 000, naisista tähän ansioluokkaan osui noin 14 %. Kvinnomas genomsnittliga totallön är 2 239 och männens 2 823. Omkring hälften av kvinnoma förtjänar mindre an 2 000. Männens motsvarande lön är ungefar 2 600. Omkring 56 procent av kvinnoma finns i löneklassema 1 600-2 200. Männen placerar sig jämnare i de olika löneklassema, omkring 63 procent finns i löneklassen 1 600-3 000. Av männen förtjänar ungefar 34 procent över 3 000, medan omkring 14 procent av kvinnoma placerar sig i denna löneklass. Kuvio 4. Figur 4. Valtion kuukausipalkkaisten miesten ja naisten jakautuminen ansiotason mukaan marraskuussa 2003 Fördelning av statsanställda mänadsavlönade män och kvinnor efter lönertivä i november 2003 Ansioluokat, Lönenivä, - Miehet - Män % -osuus lukumääristä -procentuell andel ' h Tilastokeskus 13
1.3 Sukupuoli ja koulutus Kotimaassa toimivista kokoaikaisista suurin osa on miehiä, vuonna 2003 52,7 %. Korkeakoulututkinto (koulutusta yli 15 vuotta) vuonna 2002 oli 41,4 prosentilla miehistä ja naisista 35,7 prosentilla. Vuonna 2003 em. tutkinnon suorittaneita miehistä oli 42,0 % ja naisista 37,2% budjettitalouteen kuuluvasta henkilöstöstä. Keskimääräinen kokonaisansio miehillä tässä ryhmässä on noin 3 400 ja naisilla 2 770. Perusasteen tutkintotaso (koulutusta noin 9 vuotta) oli 7,8 % ja keskiaste (koulutusta noin 12 vuotta) 28,6 % palkansaajista. Vuonna 2003 naisten keskiansion osuus miesten keskiansiosta oli 79,3 prosenttia, muutos vuodesta 2002 0,4 prosentilla. Alimman korkea-asteen suorittaneiden naisten ansio oli 73,8 % vastaavasta miesten ansiosta. 1.3 Kön och utbildning Största delen av de heltidsanställda som arbetar i Finland är män, 52,7 procent är 2003. Är 2002 hade 41,4 procent av männen och 35,7 procent av kvinnoma högskoleexamen (mer än 15 ärs utbildning). Är 2003 var motsvarande siffror för de anställda inom budgetekonomin 42,0 procent respektive 37,2 procent. Den genomsnittliga totallönen för männen i denna grupp är ungefar 3 400 och för kvinnoma 2 770. Av löntagama hade 7,8 procent utbildning pä grundnivä (ungefar 9 ärs utbildning) och 28,6 procent hade utbildning pä mellannivä (ungefar 12 ärs utbildning). Är 2003 utgjorde kvinnomas medellön 79,3 procent av männens. Andelen hade alltsä ökat med 0,4 procent ffän är 2002. med lägsta utbildning pä högre nivä förtjänade 73,8 procent av vad män med motsvarande utbildning förtjänade. Taulukko G. Valtion kuukausipalkkaisten lukumäärät ja kokonaisansiot koulutusasteen ja sukupuolen mukaan vuosina 2002-2003 Tabell G. Antalet mänadsavlönade statsanställda och deras genomsnittliga totallön efter utbildningsnivä och kön ären 2002-2003 Koulutusaste11 Lukumäärät2) Keskimääräinen kokonaisansio, Utbildningsnivä11 Antal2> Genomsnittlig totallön, Sukupuoli Yhteensä %-osuus Muutos Yhteensä Muutos Kön Procentuell andel Förändrina Förändrina 2003 2003 2002-2003 2003 2002-2003 Alempi perusaste - Lägre grundnivä 3 617 3,3 % -7,5 % 1 962 4,3 % Miehet - Män 1 522 1,4% -6,9 % 2135 3,6% - 2 095 1,9% -8,0 % 1 836 4,7 % Ylempi perusaste - Högre grundnivä 5074 4,6 % -3,8 % 2 050 5,2 % Miehet - Män 2 005 1,8% -3,0 % 2 250 5,4 % - 3 069 2,8 % -4,3 % 1 920 5,0 % Keskiaste - Mellannivä 31 736 28,6 % 0,0 % 2114 4,1 % Miehet - Män 18119 16,3 % 0,0 % 2 273 4,1 % - 13 617 12,3 % 0,0 % 1 899 4,2 % Alin korkea-aste - Lägsta utbildning pä högre nivä 26 466 23,9 % -0,3 % 2 278 4,7 % Miehet - Män 12 270 11,1 % 0,4 % 2 649 4,6 % - 14196 12,8% -0,9 % 1 956 4,8 % Alempi korkeakouluaste - Lägre högskolenivä 8137 7,3 % 6,6% 2 592 2,2 % Miehet - Män 4 027 3,6 % 4,6 % 2 927 3,0 % - 4 110 3,7 % 8,6 % 2 260 1,8% Ylempi korkeakouluaste - Högre högskolenivä 26 885 24,2 % 2,5 % 3 051 2,9 % Miehet - Män 14 444 13,0% 1,6% 3 292 3,0 % - 12 441 11,2% 3,7 % 2 768 3,0% Tutkijankoulutusaste - Forskarutbildningsnivä 9 038 8,1 % 3,0 % 3 788 3,0 % Miehet - Män 6 054 5,5 % 1,1 % 3 953 3,0 % - 2 984 2,7 % 7,0 % 3 453 3,6 % Yhteensä - 110 953 100,0% 0,8 % 2 548 4,0 % Miehet - Män 58441 52,7 % 0,6 % 2 823 3,9 % - 52 512 47,3 % 1,0% 2 239 4,4 % 11 Koulutusluokitus 2002 - Utbildningsklassificering 2002 Lukumäärässä on valtion kotimaan kokoaikaiset täysipalkkaiset ja kokoaikaiset osapalkkaiset palkansaajat. Löntagare inom statens budgetekonomi som är heltidsanställda med full lön och heltidsanställda med dellön i Finland. 14 lljjli Tilastokeskus
Kuvio 5. Figur 5. Valtion kuukausipalkkaisten kokonaisansiot koulutusasteen mukaan marraskuussa 2003 Fördelning av statsanställda mänadsavlönades totallön efter utbildningsnivä i november 2003 Koulutusaste Utbildningsnivä Tutkijankoulutusaste - Forskarutbildningsnivä Ylempi korkeakouluaste - Högre högskolenivä Alempi korkeakouluaste - Lägre högskolenivä Alin korkea-aste - Lägsta utbildning pä högre nivä Keskiaste - Mellannivä Ylenpi perusaste - Högre grundnivä Alempi perusaste - Lägre grundnivä 4 000 3 000 2 000 1 000 0 1 000 2 000 3 000 4 000 Keskimääräinen kokonaisansio, - Genomsnittlig totallön, Kuvio 6. Figur 6. Valtion kuukausipalkkaiset koulutusasteen ja ikäryhmän mukaan marraskuussa 2003 Fördelning av statsanställda mänadsavlönade efter utbildningsnivä och äldersgrupp i november 2003-19 2 0-2 4 2 5-2 9 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 5 5-5 9 6 0-6 4 65 Ikäryhmä - Adersgrupp Alempi perusaste - UI Keskiaste- Alempi korkeakouluaste - Lägre grundnivä LJ Mellannivä LJ Lägre högskolenivä Ylenpi perusaste - ra Alin korkea-aste - p Ylempi korkeakouluaste - Högre grundnivä LI Lägsta utbildning pä högre nivä LI Högre högskolenivä ; Tutkijankoulutusaste - i Forskarutbildningsnivä is I Tilastokeskus 15
1.4 Palveluksessaoloaika valtiolla Valtion kuukausipalkkaisilla oli vuonna 2003 valtion palvelua keskimäärin n. 15 vuotta, naisilla n. 14 ja miehillä n. 15 vuotta. Miesten keski-ikä oli 42 ja naisten 44 ja kuukausipalkkaisten keskimäärin 43 vuotta. 48 % kuukausipalkkaisista on ollut valtion palveluksessa vähintään 15 vuotta ja 30% täyttänyt 50 vuotta. Toisaalta 13 prosenttia kuukausipalkkaisista on ollut valtiolla korkeintaan 2 vuotta ja noin 38 % kuukausipalkkaisista on alle 40 vuotiaita. Valtion palveluksessaoloajalla tarkoitetaan tässä ns. varsinaista valtion palvelusta, johon on laskettu palveluksessaoloaika päätoimessa valtiolla. Valtion palvelusaikaan ei lasketa varusmiespalvelua, valtioenemmistöisen yhtiön, Suomen Pankin, Kansaneläkelaitoksen tms. palveluksessaoloaikaa. 1.4 Anställningstid hos staten Tjänstgöringstiden för statens mänadsavlönade var är 2003 i medeltal 15 är, omkring 14 för kvinnor och omkring 15 för män. Medeläldem för män var 42 och för kvinnor 44 är. Medeläldem för mänadsavlönade var i medeltal 43 är. Omkring 48 procent av de mänadsavlönade har värit anställda av staten i minst 15 är och 30 procent har fyllt 50 är. Ä andra sidan har 13 procent av de mänadsavlönade värit statsanställda i högst 2 är och ungefär 38 procent av de mänadsavlönade har inte fyllt 40 är. Med tid i statens tjänst avses här s.k. egentlig statlig tjänst, som omfattar huvudsyssla i statens tjänst. Tili tid i statens tjänst räknas inte beväringstjänst, tjänst hos Finlands Bank, Folkpensionsanstalten, bolag med statsmajoritet e.d. Taulukko H. Valtion kuukausipalkkaisten jakautuminen valtion palveluvuosi-ja ikäryhmän mukaan marraskuussa 2003 Tabell H. Fördelning av statsanställda mänadsavlönade efter tjänsteärsgnipp hos staten och efter äldersgrupp I november 2003 Palveluvuosiryhmä Ikä alle 40 vuotta Ikä 40-49 vuotta Ikä yli 50 vuotta Tjänsteärsgnipp Alder under 40 är Alder 40-49 Alder över 50 är Miehet Yht, Miehet Yht, Miehet Yht. Män Tot. Män Tot. Män Tot. 0-2 24,0 34,0 28,3 4,0 7,9 5,9 2,3 2,8 2,6 3-4 17,7 19,6 18,5 2,9 5,6 4,2 1,6 2,6 2,1 5-7 21,6 20,2 21,0 5,9 10,8 8,3 3,9 5,9 4,9 8-10 12,5 10,1 11,5 5,6 8,3 6,9 3,1 4,9 4,0 11-14 14,8 10,0 12,7 9,2 12,1 10,6 3,7 5,9 4,9 15-17 7,9 5,0 6,7 13,8 14,0 13,9 4,4 6,3 5,4 18-1,5 1,2 1,4 58,6 41,3 50,1 80,9 71,6 76,1 Y h t e e n s ä -, % 100 100 100 1 0 0 100 100 1 0 0 1 0 0 1 0 0 Keskimääräinen kokonaisansio, Genomsnitttig total/ön, 2 423 2 034 2 259 2 944 2 285 2 624 3 286 2 403 2 829 Lukumäärät - Antal1> 24 334 17 992 42 326 17 934 17131 35 065 16173 17 389 33 562 Palveluksessa oloaika valtiolla keskimäärin, vuotta - Tjänstgöringstid hos staten i genomsnitt, är 6,6 5,4 6,9 17,5 14,7 16,1 25,1 22,8 23,9 1) Lukumäärässä on valtion kotimaan kokoaikaiset täysipalkkaiset ja kokoaikaiset osapalkkaiset palkansaajat. Löntagare inom statens budgetekonomi som är hettidsanstältda med M lön och hettidsanställda med dellön i Finland. 16 lj! Tilastokeskus
Miehillä yli 18 vuotta palveluksessaolon ryhmässä ovat ansiot 52 % korkeammat verrattuna 0-2 vuotta palveluksessa olleisiin. Naisilla vastaava suhde on vain noin 28 %. Tähän vaikuttavat mm. rakenne-erot. Naisten kokonaisansioiden osuus miesten ansioista laskee tasaisesti (kaikissa palveluvuosiryhmissä) siten, että 0-2 palveluvuosiryhmässä prosenttiosuus on noin 89 % ja yli 18 vuoden ryhmässä vain noin 75 %. Män som värit anställda över 18 är har 52 procent högre löner än män som värit anställda 0-2 är. Motsvarande siffra är hara 28 procent för kvinnor. Pä detta inverkar bl.a. Struktur ski 1In ader. Kvinnomas totallön jämfort med männens sjunker jämnt (inom alla tjänsteärsgrupper). I gruppen 0-2 tjänsteär förtjänar kvinnoma ungefar 89 procent av vad männen förtjänar och i gruppen över 18 är hara omkring 75 procent. Kuvio 7. Figur 7. Valtion kuukausipalkkaisten kokonaisansioiden jakautuminen valtion palveluksessaoloajan mukaan marraskuussa 2003 Fördelning av statsanställda mänadsavlönades totallön efter tjänstgöringstid hos staten I november 2003 Keskimääräinen kokonaisansio, Genomsnittlig totallön, 3 500 M iehet-m än - 0-2 3-4 5-7 8-10 11-14 15-17 Palveluvuosiryhmä - Tjänsteärsgrupp 18- Yhteensä ln I Tilastokeskus 17
1.5 Alueellinen jakautuminen Valtion budjettitalouden kuukausipalkkaisista työskentelee Uudellamaalla 39,1 % ja heidän keskimääräinen kokonaiskeskiansionsa oli 2 715, mikä oli 6,6 % korkeampi kuin keskimäärin valtiolla. Suurin suhteellinen vähennys palkansaajissa oli Lapissa -3,2 % ja Satakunnassa oli suurin suhteellinen lisäys 5,0 %. Kummassakin maakunnassa palkkojen nousu jäi alle valtion keskimääräisestä noususta. Eniten palkat nousivat Keski-Suomessa 5,3%, jossa henkilöstön suhteellinen muutos oli vain 0,7 %. 1.5 Regional fördelning Av de mänadsavlönade inom statens budgetekonomi arbetar 39,1 procent i Nyland och deras genomsnittliga totallön var 2 715, vilket är 6,6 procent högre än för statsanställda i medeltal. Den största relativa minskningen av antalet löntagare var -3,2 procent, i Lappland, och den största relativa ökningen var 5,0 procent, i Satakunta. Löneförhöjningen stannade under medelhöjningen för statsanställda i bada landskapen. I Mellersta Finland steg lönema mest, med 5,3 procent, och den relativa förändringen för de anställda var bara 0,7 procent. Taulukko I. Tabell I. Valtion kuukausipalkkaisten lukumäärät ja kokonaiskeskiansiot maakunnittain marraskuussa 2003 ja muutokset vuosina 2002-2003 Antalet mänadsavlönade statsanställda och deras genomsnittliga totallön efter landskap i november 2003 och förändringar ären 2002-2003 Alue Omräde Maakunta Landskap Lukumäärä Antal Yhteensä11 %-osuus Muutos Keskimääräinen kokonaisansio, Genomsnittlig totallön, Yhteensä Muutos 11 Procentuell andel Förändring Förändrinq 2003 2003 2002-2003 2003 2002-2003 Manner-suomi - F a s ta F in la n d Uusimaa - Nyland 47 290 39,1 % 0,9 % 2 715 4,1 % Itä-Uusimaa - Östra Nyland 501 0,4 % 0,0 % 2 403 4,0 % Varsinais-Suomi - Egentliga Finland 9676 8,0 % -0,9 % 2 460 4,6 % Satakunta - Satakunta 2 976 2,5 % 5,0 % 2 299 3,4 % Kanta-Häme - Egentliga Tavastland 4 301 3,6 % 3,6 % 2 386 4,9 % Pirkanmaa - Birkaland 8920 7,4 % 0,8 % 2 501 3,8 % Päijät-Häme - Päijänne-Tavastland 1847 1,5% 0,3 % 2 284 3,8 % Kymenlaakso - Kymmenedalen 3655 3,0 % 2,5 % 2412 3,7 % Etelä-Karjala - Södra Karelen 2810 2,3 % 1,2% 2 374 4,0 % Etelä-Savo - Södra Savolax 2 841 2,3 % 4,3 % 2 342 3,5 % Pohjois-Savo - Norra Savolax 5588 4,6 % 0,1 % 2417 4,0 % Pohjois-Karjala - Norra Karelen 3694 3,1 % 1,3% 2 422 3,7 % Keski-Suomi - Mellersta Finland 6 483 5,4 % 0,7 % 2 498 5,3 % Etelä-Pohjanmaa - Södra Österbotten 1758 1,5% 0,5 % 2 295 3,5 % Pohjanmaa - Österbotten 3187 2,6 % 2,6 % 2 520 3,1 % 0,0 % Keski-Pohjanmaa - Mellersta Österbottei 771 0,6 % 2,0 % 2 320 5,0 % Pohjois-Pohjanmaa - Norra Österbotten 7 202 6,0 % -0,3 % 2 478 3,6 % Kainuu - Kajanaland 2 042 1,7% 0,4 % 2 373 4,8 % Lappi - Lappland 5280 4,4 % -3,2 % 2 562 3,6 % Ahvenanmaa - A land 219 0,2 % -3,1 % 2 588 2,7 % Kotimaassa toimivat yhteensä Verksam m a i Finland totalt 121 041 100,0% 0,8 % 2 548 4,0 % 11 Lukumäärässä on valtion kotimaan kokoaikaiset täysipalkkaiset ja kokoaikaiset osapalkkaisetja osa-aikaiset palkansaajat. Löntagare inom statens budgetekonomi som är heltidsanställda med tuli lön och heltidsanställda med dellön i Finland samt deltidsanställda löntagare. 18 Hill Tilastokeskus
1.6 Kuukausipalkkaiset hallinnon aloittain Valtion kuukausipalkkaisten palkansaajien jakautumista eri aloille voidaan kuvata mm. budjetin pääluokan ja toimialan mukaan. Tässä tarkastellaan budjetin pääluokan mukaista hallinnonaloittaista jakautumista. Budjettitalouteen kuuluvasta henkilöstöstä toimi vuonna 2003 opetusministeriön hallinnonalalla selvästi eniten kuukausipalkkaisia 27,4 %. Seuraavaksi suurimpia olivat puolustusministeriön 14,4%, sisäasiainministeriön 14,1% sekä valtiovarainministeriön 8,8 % hallinnonalat. Palkkauksellisesti hallinnonalat poikkeavat varsin paljon toisistaan. Taulukon keskiarvolukujen taustalla ovat mm. erilaiset tehtävät ja henkilöstörakenteet. 1.6 Mänadsavlönade efter förvaltningsomräde Statens mänadsavlönade löntagare uppdelas pä olika omräden, bl.a. efter huvudtitel i budgeten och näringsgren. I detta sammandrag granskas uppdelningen efter huvudtitel i budgeten. Av de anställda inom budgetekonomin hade undervisningsministeriets förvaltningsomräde är 2003 den klart största andelen 27,4 procent. Därefter foljde försvarsministeriets 14,4 procent, inrikesministeriets 14,1 procent samt finansministeriets 8,8 procent forvaltningsomräden. När det gäller löner skiljer sig forvaltningsomrädena mycket frän varandra. Bakom medeltalssiffroma i tabeilen ligger bl.a. olika arbetsuppgifter och personalsammansättning. Taulukko J. Valtion kuukausipalkkaisten lukumäärät ja kokonaiskesklansiot budjetin pääluokan mukaan vuosina 2000,2002 ja 2003 Tabell J. Antalet mänadsavlönade statsanställda och deras genomsnittliga totallön efter huvudtitel i budgeten ären 2000, 2002 och 2003 1 Pääluokat Kuukausipalkkaisten lukumäärä1 Keskimääräinen kokonaisansio, Huvudtitel Antal mänadsavlönade1) Genomsnittlig totallön, 21 2000 2002 2003 2000 2002 2003 21 Tasavallan presidentin kanslia Republikens presidents kansli 68 68 70 2429 2809 2 982 22 Eduskunta Riksdagen Riksdagen 607 803 815 2 574 2 890 2 921 23 Valtioneuvosto Statsrädet 260 263 261 2 628 2 876 3 044 24 Ulkoasianministeriön hallinnonala Utrikesministeriets förvaltningsomräde 1 937 1 676 1 688 2 473 2 742 2 882 25 Oikeusministeriön hallinnonala Justitieministeriets förvaltningsomräde 9 089 9 599 9618 2 314 2 545 2 638 26 Sisäasianministeriön hallinnonala Inrikesministeriets förvaltningsomräde 16212 16 965 17 206 2 260 2 441 2 546 27 Puolustumlnisteriön hallinnonala Försvarsministeriets förvaltningsomräde 17 323 17 421 17 530 2153 2 378 2 521 28 Valtionvarainministeriön hallinnnonala Finansministeriets förvaltningsomräde 10 655 10 753 10 767 2114 2 314 2 396 29 Opetusministeriön hallinnonala Undervisningsministeriets förvaltningsomräde 30 732 32 936 33 363 2 249 2 463 2 554 30 Maa-ja metsätalousministeriön hallinnnonala Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsomräde 5 343 5420 5 461 2100 2 324 2 427 31 Liikenne- ja viestintämlnisteriön hallinnonala Kommunikationsministeriets förvaltningsomräde 8 364 4 239 4 290 2 394 2 826 2 960 32 Kauppa-ja teollisuusministeriön hallinnonala Handels- och industriministeriets förvaltningsomräde 6 599 6690 6 516 2 541 2 797 2 874 33 Sosiaali-ja terveysministeriön hallinnonala Social- och hälsovärdsministeriets förvaltningsomräde 3 621 3 679 3 783 2 315 2 543 2 637 34 Työministeriön hallinnonala Arbetsministeriets förvaltningsomräde 6 304 6 272 6193 1 739 1 906 1 971 35 Ympäristöministeriön hallinnonala Miljöministeriets förvaltningsomräde 2 580 2 563 2 624 2 304 2 528 2 614 1) Lukumäärässä on valtion kotimaan kokoaikaiset täysipalkkaiset, kokoaikaiset osapalkkalset, osa-aikaset ja ulkomailla toimivat kokoja osa-aikaiset palkansaajat. Löntagare inom statens budgetekonomi som är heltidsanställda med tuli lön och heltidsanställda med dellön i Finland samt deltidsanställda löntagare och hei- och deltidsanställda löntagare som är stationerade utomlands. 21 Valtion budjettitalouden kotimaan kokoaikaiset täysipalkkaiset palkansaajat Löntagare inom statens budgetekonomi som är heltidsanställda, har full lön och arbetar i Finland H l! Tilastokeskus 19
1.7 Kuukausipalkkaiset toimialoittain Valtion budjettitalouden kuukausipalkkaisista työskentelee julkisen hallinnon ja maanpuoluksenl) toimialalla 56,6 % ja heidän keskimääräinen kokonaiskeskiansionssa oli 2 547, mikä oli lähes yhtäsuuri kuin keskimäärin valtiolla. Muita palkansaajamäärältään suuria toimialoja olivat koulutus2) 26,1 %, ja kiinteistö-, vuokraus- ja tutkimuspalvelut^ 12,9 %. 1.7 Mänadsavlönade efter näringsgren Av de mänadsavlönade inom budgetekonomin arbetar 56,6 procent inom offentlig förvaltning och försvar1) och deras genomsnittliga totalmedelinkomst var 2 547, vilket var nätan lika mycket som inom staten i medeltä. Andra näringsgrenar med Stora antal löntagare var utbildning2) med 26,1 procent, och fastighets-, uthymingsoch forskningsverksamhet3) med 12,9 procent. Kuvio 8. Valtion budjettitalouteen kuuluvan henkilöstön toimialan pääluokittain marraskuussa 2003 Figur 8. Statsanställda inom budgetekonomin fördelade pä näringsgrensindelningens huvudklasser i november 2003 Toimiala Näringsgren H Kansainväliset järjestöt ja ulkomaiset edustustot I Verksamhet vid internationella organisationer och utländska beskickningar 26,1 % 156,6 % 0,5 % 1,1 % 2,8 % n Rahoitustoiminta ä i Finansiell verksamhetutländska beskickningar Muut yhteiskunnalliset ja henkilökohtaiset palvelut Andra samhälleliga och persollga tjänster e Terveydenhuolto- ja sosiaalipalvelu L Hälsö- och sjukvärd, sociala tjänster BKuljetus, varastointi ja tietoliikenne Transport, magasinering och kommunikation Kiinteistö-, vuokraus- ja tutkimuspalvelut; liikeelämän palvelut Fastighets-, uthyrnings- och forskningsverksamhet, företagstjänster Koulutus Utbildning Julkinen hallintoja maanpuolustus; pakollinen sosiaalivakuutus Offentliga förvalning och försvar; obligatorlsk soclalförsäkring 0 Toimialaluokitus TOL 2002, pääluokka L Näringsgrensindelningen TOL 2002, huvudgrupp L 2) Toimialaluokitus TOL 2002, pääluokka M 2) Näringsgrensindelningen TOL 2002, huvudgrupp M 3) Toimialaluokitus TOL 2002, pääluokka K 3) Näringsgrensindelningen TOL 2002, huvudgrupp K 20 m i! Tilastokeskus
Taulukko K. Valtion kuukausipalkkaisten jakautum inen toim ialojen pääluokkiin marraskuussa 2003 Tabell K. Statsanställda mänadsavlönade fördelade pä näringsgrensindelningens huvudklasser i november 2003 Toimiala11 Näringsgren v Sukupuoli Kön Lukumäärä Antal Yhteensä2 21 % Säännöllisen työajan ansio, Keskimääräinen kokonaisansio, Lön för ordinarie arbetstid, Genomsnitliig totailön, Yhteensä N/M % m % Yhteensä N/M % K/M% 1 Kuljetus, varastointi ja tietoliikenne Transport, magasinering och kommunikation 3 057 2,8 2 865 2 997 Miehet - Män 2152 3,7 3104 3 251-905 1,7 2 296 74,0 2 389 73,5 J Rahoitustoiminta Finansiell verksamhet 66 0,1 2 900 2 997 Miehet - Män 24 0,0 3 520 3 645-42 0,1 2 537 72,1 2618 71,8 K Kiinteistö-, vuokraus- ja tutkimuspalvelut; liike-elämän palvelut Fastighets-, uthymings- och forskningsverksamhet, företagstjänster 14 272 12,9 2 507 2 522 Miehet - Män 6 355 10,9 2 877 2 898-7917 15,1 2 209 76,8 2 220 76,6 L Julkinen hallinto ja maanpuolustus; pakollinen sosiaalivakuutus Offentliga förvalning och försvar; obligatorisk socialförsäkring 62 750 56,6 2 487 2 547 Miehet - Män 35379 60,5 2 708 2 800-27 371 52,1 2198 81,1 2218 79,2 M Koulutus Utbildning 28 905 26,1 2 505 2 531 Miehet - Män 13 739 23,5 2 767 2 799-15166 28,9 2 265 81,8 2 285 81,6 N Terveydenhuolto-ja sosiaalipalvelut Hälsö- och sjukvärd, sociala tjänster 1 275 1,1 2 269 2 313 Miehet - Män 558 1,0 2 453 2515-717 1,4 2124 86,6 2155 85,7 0 Muut yhteiskunnalliset ja henkilökohtaiset palvelut Andra samhälleliga och persoiiga tjänster 577 0,5 2121 2129 Miehet - Män 208 0,4 2 236 2 253-369 0,7 2 056 91,9 2 058 91,3 Q Kansainväliset järjestöt ja ulkomaiset edustustot Verksamhet vid internationella organisationer och utländska beskickningar 51 0,0 2 258 2 403 Miehet - Män 26 0,0 2 653 2 894-25 0,0 1878 70,8 1 932 66,7 Yhteensä- 110953 100 2 500 2 548 Miehet - Män 58441 100 2 751 2 823-52 512 100 2 219 80,6 2 239 79,3 11 Toimalaluokitus TOL 2002, pääluokka Näringsgrensindelningen TOL 2002, huvudgrupp 2) Lukumäärässä on valtion kotimaan kokoaikaiset täysipalkkaiset ja kokoaikaiset osapalkkalset palkansaajat. Löntagare inom statens budgetekonomi som är heltidsanställda med full lön och heltidsanställda med dellön i Finland. S Tilastokeskus 21
1.8 Ansiot ja lukumäärät ammattiluokituksen mukaan Valtion palkkatilastoissa on otettu vuoden 2003 tilastointiin uusi Ammattiluokitus 2001 ja sammalla on luovuttu Julkisen sektorin ammattiluokituksen käytöstä. Valtion budjettitalouden kuukausipalkkaisista työskentelee eritysasiantuntijoina1' 36,9 % ja heidän keskimääräinen kokonaiskeskiansionssa oli 2 885, mikä oli 13,2 % korkeampi kuin keskimäärin valtiolla. Seuraavaksi eniten on asiantuntuntijoina2) 25,5 % ja heidä keskimääräinen kokonaiskeskiansionssa oli 2 198, mikä oli -15,6 % alempi kuin keskimäärin valtiolla. Johtajia ja ylimpiä virkamiehet^ oli 4,2 % henkilöstöstä ja heidän keskimääräinen kokonaiskeskiansionssa oli 4 178, mikä oli 64,0% korkeampi kuin keskimäärin valtiolla. 1.8 Inkomster och antal efter yrkesklassificeringen Inom statens lönestatistik har den nya Yrkesklassificeringen 2001 tagits i bruk i 2003 ärs Statistik och samtidigt har man avstätt frän användningen av den offentliga sektoms yrkesklassificering. Av statsanställda inom budgetekonomin arbetar 36,9 procent som specialister11 och deras totala medelinkomst var 2 885, vilket är 13,2 procent högre än hos staten i medeltal. Näst mest finns det experter2), 25,5 procent och deras totala medelinkomst var 2 198, vilket är -15,6 procent lägre än hos staten i genomsnitt. Av de anställda var 4,2 procent chefer och högre tjänstemän3* och deras totala medelinkomst var 4 178 6, vilket är 64,0 procent högre än hos staten i genomsnitt. Kuvio 9. Figur 9. Valtion budjettitalouteen kuuluvan henkilöstön ammattiluokituksen pääluokan mukaan marraskuussa 2003 Statsanställda inom budgetekonomin fördelade pä yrkesklassificeringens huvudklasser i november 2003 Ammattiluokitus Yrkesklassificeringen - Miehet - Män Erityisasiantuntijat Specialister Asiantuntijat Experter Toimisto-ja asiakaspalvelutyöntekijät Kontorspersonal och personal i kundservicearbete Sotilaat Militärer Palvelu-, myynti- ja hoitotyöntekijät Service-, försäljnings- och omsorgspersonal Johtajat ja ylimmät virkamiehet Chefer och högre tjänstemän Muut työntekijät Övriga arbetstagare Rakennus-, korjaus-ja valmistustyöntekijät Byggnads-, reparations- och tillverkningsarbetare Prosessi-ja kuljetustyöntekijät Process- och transportarbetare Maanviljelijät, metsätyöntekijät ym. Jordbrukare, skogsarbetare m.fl. ** Ammattiluokitus 2001, pääluokka 2 2) Ammattiluokitus 2001, pääluokka 3 3) Ammattiluokitus 2001, pääluokka 1 0 Yrkesklassificeringen 2001, huvudgrupp 2 2) Yrkesklassificeringen 2001, huvudgrupp 3 3) Yrkesklassificeringen 2001, huvudgrupp 1 22 ' [jjl Tilastokeskus
Taulukko L. Valtion kuukausipalkkaisten jakautum inen ammattiluokituksen pääluokkiin marraskuussa 2003 Tabell L. Statsanställda mänadsavlönade fördelade pä yrkesklassificeringens huvudklasser i november 2003 Ammattiluokitus1 Yrkesklassificeringen v Sukupuoli Kön Lukumäärä Antal Yhteensä12 21 % Säännöllisen työajan ansio, Keskimääräinen kokonaisansio, Lön förordinarie arbetstid, Genomsnittlig totallön, Yhteensä N/M % K/M% Yhteensä N/M % KJM % 0 Sotilaat Militärer 9 354 8,4 2 829 2 960 Miehet - Män 9 027 15,4 2 852 2 987-327 0,6 2180 76,4 2 208 73,9 1 Johtajat ja ylimmät virkamiehet Chefer och högre tjänstemän 4 632 4,2 4149 4178 Miehet - Män 2 866 4,9 4 358 4 393-1 766 3,4 3 809 87,4 3 828 87,1 2 Erityisasiantuntijat Specialister 40 946 36,9 2 857 2 885 Miehet - Män 21 591 36,9 3 060 3091-19 355 36,9 2 629 85,9 2 653 85,8 3 Asiantuntijat Experter 27 741 25,0 2150 2198 Miehet - Män 12 929 22,1 2 394 2 483-14 812 28,2 1 934 80,8 1948 78,4 4 Toimisto- ja asiakaspalvelutyöntekijät Kontorspersonal och persona1 i kundservicearbete 14 703 13,3 1 807 1 832 Miehet - Män 2 492 4,3 1832 1906-12 211 23,3 1 802 98,4 1 816 95,3 5 Palvelu-, myynti- ja hoitotyöntekijät Service-, försäljnings- och omsorgspersonal 8 304 7,5 2 215 2 291 Miehet - Män 6 338 10,8 2 282 2 365-1 966 3,7 1 996 87,5 2 050 86,7 6 Maanviljelijät, metsätyöntekijät ym. Jordbrukare, skogsarbetare m.fl. 195 0,2 1 787 1 846 Miehet - Män 100 0,2 1 867 1 913-95 0,2 1 706 91,4 1 778 92,9 7 Rakennus-, korjaus- ja valmistustyöntekijät Byggnads-, reparations- och tillverkningsarbetare 1 631 1,5 2 0 0 2 2 095 Miehet - Män 1 489 2,5 2 025 2123-142 0,3 1 759 86,8 1803 85,0 8 Prosessi- ja kuljetustyöntekijät Process- och transportarbetare 755 0,7 2124 2 267 Miehet - Män 633 1,1 2198 2 356-122 0,2 1 727 78,5 1 791 76,0 9 Muut työntekijät Övriga arbetstagare 2 535 2,3 1 662 1708 Miehet - Män 888 1,5 1 720 1 790-1 647 3,1 1630 94,8 1 663 92,9 Yhteensä - 110 953 100 2 500 2 548 Miehet - Män 58 441 100 2 751 2823-52 512 100 2219 80,6 2 239 79,3 1) Ammattiluokitus 2001, pääluokka Yrkesklassificeringen 2001, huvudgrupp 2) Lukumäärässä on valtion kotimaan kokoaikaiset täysipalkkaiset ja kokoaikaiset osapalkkaiset palkansaajat. Löntagare inom statens budgetekonomi som är heltidsanställda med full lön och heltidsanställda med dellön i Finland. S Tilastokeskus 23
2 SVT1>Laatuseloste 2.1 Tilastojen relevansi 2.1.1 Tiedustelun tietosisältö Rekisterin piiriin kuuluvat kaikki 30.11.2003 virka- tai työsopimussuhteessa valtioon olleet kuukausi- ja tuntipalkkaiset. Rekisteriin ilmoitettavat palkkatiedot ovat marraskuulta. Lisäksi tiedustelun piiriin kuuluvat oppisopimussuhteiset, aluksissa työskentelevät sekä työministeriön varoilla palkatut sekä kuukausi- että tuntipalkkaiset työntekijät. Tiedustelun piiriin kuuluvat myös sellaiset sivutoimiset henkilöt, joilla on määritelty kiinteä työaika tai kiinteä kuukausipalkkio. Rekisterin tietosisältö on tilaston tuottamiseen liittyviltä olennaisilta kohdiltaan seuraava Henkilötiedot - nimi - sukupuoli - henkilötunnus - yleissivistys - suoritettuja tutkintoja koskevat tiedot - ulkomaalaisen kansalaisuus Työpaikkaa koskevat tiedot - virasto - tieto budjetin pääluokasta, luvusta ja momentista, jolta palkka on maksettu - työpaikan tai asemapaikan sijaintikunta - paikkakuntakalleusluokka (kalleusryhmä) Hoidettua virkaa tai tointa koskevat tiedot - palvelussuhdetiedot - virka/ammattinimike - virassa/toimessa sovellettu työaikasääntö - viran/toimen sijoituspalkkaluokka - säännöllinen työaika/opettajilla huojentamaton - viikko-opetusvelvollisuus - palveluksessaoloaika valtiolla (ns. puhdas valtion palvelus) - ikälisiin/palvelusvuosilisiin oikeuttava palvelusaika 2 Kvalitetsbeskrivning av publikationer i Serien FO S1> 2.1 Relevans av statistikuppgifterna 2.1.1 Uppgiftsinnehallet Registret omfattar alia mänadsavlönade och timavlönade statsanställda som 30.11.2003 haft tjänste- eller arbetsavtalsförhällande hos staten. De löneuppgifter som skall föras in i registret gäller november. Därtill gäller forfrägan bade mänads- och timavlönade arbetstagare som avlönats med arbetsministeriets medel samt personer i läroavtalsförhällande och personer som arbetar pä fartyg. Förfrägan gäller även sädana anställda i bisyssla som har fast arbetstid eller fast mänadslön. Registret upptar följande uppgifter som är viktiga för uppgörandet av Statistiken: Personuppgifter - namn - kön - personbeteckning - allmänbildning - uppgifter om avlagda examina - utlännings nationalitet Uppgifter om arbetsplatsen - ämbetsverk - uppgift om den huvudtitel, det kapitel och det moment i budgeten frän vilket lönen betalats - kommun där arbetsplatsen eller stationeringsorten är belägen dyrortsgrupp Uppgifter om tjänsten eller befattningen - uppgifter om anställningsförhällandet - tjänste/yrkesbenämning - arbetstidsbestämmelse som tjänsten/befattningen lyder under - tjänstens/befattningens inplaceringslöneklass - ordinarie arbetstid / för lärare oförändrad undervisningsskyldighet per vecka - tjänstgöringstid hos staten (s.k. egentlig tjänstgöring hos staten) - tjänstgöringstid som berättigar tili älderstillägg/ ärsförhöjning!) SVT Suomen virallinen tilasto 11 FOS Finlands officiella Statistik 24 Imn Tilastokeskus
Palkkausta koskevat tiedot - sijoituspalkkaluokka (virkasuhteiset) - palkkaluokan korotusten ja alennusten laatu ja määrä (virkasuhteiset) - lopullinen sijoituspalkkaluokka (virkasuhteiset) - ikälisien lukumäärä ja ikälisän täydennysosa-prosentti (virkasuhteiset) - palkkauksen perustaso, paikkakuntaluokan vaikutus (työsopimussuhteiset) - palvelusvuosilisien lukumäärä (työsopimussuhteiset) - varsinainen palkka ja sen täysimääräisyys - tiedot maksetuista lisistä, korvauksista ym. palkkatekij öistä, sisältäen tiedot palkkatekijänlaadusta, maksetusta määrästä ja työtunneista mikäli lisä on tuntiperusteinen - tiedot palkkauksen täysimääräisyydestä, osaaikaisuudesta tai osapalkkaisuudesta - lomaoikeus, lomamääräytymiskuukaudet ja lomarahavapaa ja pääsopimuksen mukainen lomarahavapaa Verotusta koskevat tiedot - ennakonpidätysprosentti marraskuulta. Vuonna 2003 rekisteritiedostoa Tilastokeskus täydensi tutkintatietojen osalta tutkintorekisteristä. Uppgifter om avlöningen - inplaceringslöneklass (tjänsteförhällande) - arten och antalet av löneklassförhöjningar och -sänkningar (tjänsteförhällande) - slutlig inplaceringslöneklass (tjänsteförhällande) - antalet älderstillägg och älderstilläggets fyllnadsprocent (tjänsteförhällande) - grundnivä i avlöningen, dyrortsklassens inverkan (arbetsavtalsförhällande) - antalet tjänstgöringstillägg (arbetsavtalsförhällande) - ordinarie lön - uppgifter om betalda tillägg, ersättningar o.d. lönefaktorer, inkl. uppgifter om lönefaktorkvalitet, det betalda beloppet och antalet arbetstimmar i det fall att tillägget betalas pä timbas - uppgifter om füllt lönebelopp, deltidsarbete eller dellön - semesterrätt och de mänader enligt vilka semestem fastställs, utbytesledighet och utbytesledighet enligt huvudavtalet Uppgifter om beskattningen - förskottsinnehällningsprocent i november Är 2003 kompletterade Statistikcentralen examensuppgiftema i registret med uppgifter ur examensregistret. 2.1.2 Tilaston käsitteistä Kuukausipalkkaisten ryhmittely Kuukausipalkkaiset on useissa taulukoissa ryhmitelty kolmeen pääryhmään: Budjettitaloudessa toimivat sisältää kotimaassa toimivat kokoaikaiset täysipalkkaiset ilman liikelaitoksia Kotimaassa toimivat kokoaikaiset täysipalkkaiset, joihin luetaan ne kokopäivätyöntekijät, joiden palkka on maksettu koko marraskuulta täysimääräisenä ja joiden viran tai tehtävän hoitaminen on tapahtunut pääasiassa Suomessa, sekä päätoimiset tuntiopettajat. Ulkomailla toimivat, joihin luetaan kaikki kokopäivätyöntekijät sekä täysipalkkaiset että osa- ja tuntipalkkaiset Suomen valtion ulkomaan edustustoissa ja ulkomailla muissa tehtävissä toimivat. Kaikki palkkamuodot yhteensä sisältää kaikki sekä koti- että ulkomailla toimivat kokoaikaiset, osaaikaiset ja osapalkkaiset. Taulukoissa ei ole mukana sivutoimisia (erillispalkkionsaajia), oppisopimussuhteisia, harjoittelijoita tai tuntipalkkaisia. 2.1.2 Begrepp Cruppering av manadsavlonade 1 flera tabeller har de manadsavlonade grupperats i tre huvudgrupper: Anstallda inom budgetekonomin omfattar heltidsanstallda i Finland med full Ion exkl. affarsverk. Heltidsanstallda i Finland med full Ion. Till dessa raknas de heltidsanstallda som fatt full Ion for november och som huvudsakligen skott sin tjanst eller syssla i Finland, samt timlarare i huvudsyssla. Heltidsanstallda i utlandet. Till dessa raknas samtliga heltidsanstallda, bade tjansteman med full Ion och deltidsoch timavlonade vid finska statens beskickningar utomlands och tjansteman i andra uppgifter utomlands. Alla loneformer sammanlagt innehaller alia heltidsanstallda, deltidsanstallda och arbetstagare med dellon bade i Finland och utomlands. Tabellema innehaller inte uppgifter om personer med tjansten som bisyssla (personer som far separat arvode), personer i laroavtalsforhallande, praktikanter och timavlonade. Ijl' Tilastokeskus 25
Palkkakäsitteiden määrittely Tässä julkaisussa on käytetty kahta palkkakäsitettä: Säännöllisen työajan ansioon on luettu varsinaisen palkan lisäksi, pätevyyslisät, kylmänalueenlisä, saaristolisä, vuorotyölisät, yötyölisät ym. säännöllisen työajan lisät. Varsinainen palkka muodostuu virkasuhteisilla perus- tai sopimuspalkasta, kalliinpaikanlisästä, ikälisistä, ikälisän täydennysosasta ja palkkausluokkien eroina määritellyistä lisistä. Työsopimussuhteisilla varsinainen palkka muodostuu palkkauksen perustasosta, paikkakuntaluokan vaikutuksesta, palvelusvuosilisistä ja ns. varsinaisen palkan lisistä kuten esimerkiksi henkilökohtaisista-, ammattipätevyys- ja tutkintolisistä. Säännöllisen työajan ansioon on vuodesta 1990 lähtien otettu mukaan marraskuussa olleesta poissaolosta johtuvia sairausaikalisiä, äitiyslomalisiä, luottamusmieskoulutuslisiä yms. vuosilomalisän kaltaisia lisiä. Varsinainen vuosilomalisä ei sen sijaan kuulunut tiedusteluun. Vuodesta 2003 lähtien tulospalkkiota ei ole sisältynyt säännöllisentyöajan ansioon. Kokonaisansioon on luettu säännöllisen työajan ansion lisäksi tulospalkkio, ylityökorvaukset, päivystyspalkkiot, varallaolokorvaukset, hälytysrahat yms. säännöllisen työajan ylittävän työsuorituksen perusteella maksetut lisät. Lomaraha ei sisälly taulukkojen lukuihin. Lomaraha oli kuukausitasolle muunnettuna vuonna 2003 marraskuussa noin 4 % täysipalkkaisten kotimaassa toimivien palkansaajien kokonaisansioista. Tilastolliset tunnusluvut Tässä julkaisussa käytetyt tilastolliset tunnusluvut: Desiili on havainto, jonka on pienempi tai yhtäsuuri kuin 10% 20%,..., 90% havainto. (Esim. 1. desiili on ansio, jota vähemmän saa 10 % palkansaajista). Työaikakäsite Säännöllinen viikkotyöaika Tiedustelussa kerätään henkilön säännöllinen viikkotyöaika. Opettajille, joilla työaikaan sisältyy opetusvelvollisuutta työaikatiedoksi kerätään vain ns. huojentamaton viikko-opetusvelvollisuus. Tilastoitava työaikasäännöksen mukainen työaikatieto ei kuvaa tehtyä työaikaa. Opetushenkilöstöllä se kuvaa opetusvelvollisuutta. Definition av lönebegreppen I denna publikation används tvä lönebegrepp: Lön för ordinarie arbetstid, tili vilken förutom den egentliga lönen räknas kompetenstillägg, kallomrädestilllägg, skärgärdstillägg, skiftarbetstillägg, tillägg för nattarbete o.d. tillägg för ordinarie arbetstid. När det gäller anställda i tjänsteförhällande utgörs ordinarie lön av grundeller avtalslön, dyrortstillägg, älderstillägg, älderstilläggets fyllnadsdel och tillägg definierade som skillnader mellan löneklassema. När det gäller anställda i arbetsavtalsförhällande utgörs ordinarie lön av grunddel, dyrortsklassens inverkan, tjänstgöringstillägg och s.k. tillägg tili ordinarie lön, t.ex. personliga tillägg, tillägg för yrkeskompetens och examenstillägg. I lönen för ordinarie arbetstid beaktas fr.o.m. är 1990 tillägg för sädan fränvaro i november som berodde pä sjukledighet, moderskapsledighet, förtroendemannautbildning o.a. tillägg av samma typ som semestertillägget. Förfrägan omfattade däremot inte det egentliga semestertillägget. Frän och med är 2003 har resultatarvode inte ingätt i lönen för ordinarie arbetstid. Totallön, tili vilken förutom lön för ordinarie arbetstid räknas resultatarvodet, övertidsersättning, jourarvoden, beredskapsersättning, alarmpeng o.d. tillägg som betalas för arbete utanför den ordinarie arbetstiden. Semesterpenning ingär inte i tabelluppgiftema. Omvandlad tili mänadsnivä var semesterpenningen i november 2003 ungefar 4 procent av totallönen för heltidsanställda föntagare i Finland. De statistiska nyckeltalen De statistiska nyckeltal som används i denna publikation: Deciien är en observation som är mindre än eher lika stör som en observation pä 10%, 20%,..., 90%. (Den första deciien är t.ex. den lön, som farre än 10 % av löntagama far.) Begreppet arbetstid Ordinarie arbetstid per vecka Uppgifter om en persons genomsnittliga ordinarie arbetstid per vecka samlas in. För lärare vars arbetstid innehäller undervisningsskyldighet insamlas endast uppgifter om den s.k. oförändrade undervisningsskyldigheten per vecka. Statistiken över den lagstadgade arbetstiden beskriver inte arbetad tid. För personal i undervisningsbranschen beskriver den undervisningsskyldighet. 26 lim! Tilastokeskus
2.1.3 Taulukoissa käytetyistä luokitteluista Tutkintojen luokittelu perustuu Tilastokeskuksen koulutusluokituksen11. Ne virkasuhteiset, joilla ei ole tutkintoa, on ryhmitelty yleissivistyksen mukaan. Yleissivistysluokittelu sisältää ryhmät kansakoulu, keskikoulu, peruskoulu ja ylioppilastutkinto. Ammattiluokitus 20012) perustuu Euroopan unionin ammattiluokitukseen, ISCO-88 (COM):iin, joka puolestaan noudattaa Kansainvälisen työjärjestön (ILO) viimeisintä suositusta ISCO-88:aa. Toimialaluokitus 20023) perustuu Tilastokeskuksen toimialaluokitukseen TOL 2002. 2.2 Tilastotutkimuksen menetelmäkuvaus Valtion henkilöstön palkoista kerätään tietoja yhdellä tiedustelulla. Kuukausipalkkaisten tiedustelussa kerätään tiedot virkasuhteisista (virkamiehistä) ja työsopimussuhteisista kuukausipalkkaisista. Tuntipalkkaisista kerätään tiedot työsopimussuhteisista tuntipalkkaisista. Tiedot kerätään ministeriöiltä, virastoilta ja laitoksilta henkilöittäin. Tiedoista muodostetaan rekisterit, joita päivitetään kerran vuodessa. Valtion virkasuhteisia ja kuukausipalkkaisia työsopimussuhteisia koskevat tiedot on yleensä kerätty kunkin vuoden marraskuulta. Vuodesta 1989 lähtien tiedustelu on tehty syyskuulta ja 1994 marraskuulta. Rekisterin ylläpidosta on vuoteen 1981 asti vastannut Tilastokeskus, sen jälkeen Valtiokonttori. Vuoden 2003 marraskuun tiedot on kerännyt Valtiokonttori. Suurin osa niistä on saatu konekielisesti palkanlaskentajärjestelmistä, mutta osa (n. 0,1 %) on kerätty lomakkeilla. Henkilötiedustelulla on aikaisempina vuosina kerätty tiedot erikseen virka- ja työsopimussuhteisista kuukausipalkkaisista. Vuoden 1990 tiedusteluun Valtiokonttori yhdisti rekisterit ja samassa yhteydessä se teki tietosisältöön joitakin muutoksia. Rekisterien haltija on Valtiovarainministeriö, joka on luovuttanut ylläpitovastuun Valtiokonttorille. Atk-teknisestä työstä vastaa TietoEnator Oyj. Tilastokeskus saa käyttöönsä atk-tiedoston, joka sisältää tilastotuotannon kannalta tarpeellisiksi katsotut tiedot. Tästä tiedostosta Tilastokeskus tuottaa valtion kuukausipalkkaisten tilastojulkaisun. 2.1.3 Klassificeringen i tabellerna Klassificeringen av examina bygger pá Statistikcentralens utbildningsklassificering'*. De anställda i tjänsteförhällande som inte har examen har grupperats enligt allmänbildning. Denna klassificering omfattar gruppema folkskola, mellanskola, grundskola och studentexamen. Yrkesklassificeringen 20012) grundar sig pä Europeiska unionens yrkesklassificering, ISCO-88 (COM), som á sin sida följer den intemationella arbetsorganisationens (ISLO) señaste rekommendation ISCO-88. Näringsgrensindelningen 20023) bygger pä Statistikcentralens näringsgrensindelning TOL 2002. 2.2 Metodbeskrivning Uppgifter om de statsanställdas löner samlas in med en förfrägan. i förfrägan tili mänadsavlönade insamlas uppgifter om mänadsavlönade personer i tjänsteförhällande (tjänstemän) och i arbetsavtalsförhällande. Förfrägan om timavlönade gäller timavlönade personer i arbetsavtalsförhällande. Uppgiftema samlas in av ministeriema, ämbetsverken och inrättningama för varje person. Pä basis av uppgiftema uppgörs register som uppdateras ärligen. Uppgiftema om anställda i tjänsteförhällande och mänadsavlönade i arbetsavtalsförhällande har i allmänhet samlats in gällande november. Sedan är 1989 gäller förfrägan September och är 1994 november. T.o.m. 1981 ansvarade Statistikcentralen för upprätthällandet av registret, varefter Statskontoret tagit över uppgiften. Statskontoret har samlat in uppgiftema för november 2003. Största delen av uppgiftema har erhällits i maskinläsbar form ur löneräkningssystem, men en del (ungefar 0,1 procent) har samlats in med blanketter. Under tidigare är insamlades uppgifter för separata register om mänadsavlönade personer i tjänsteförhällande och i arbetsavtalsförhällande. Statskontoret slog inför 1990 ärs förfrägan samman dessa tvä register och gjorde samtidigt vissa ändringar i innehället. Registren innehas av Finansministeriet, som överlätit uppdateringsansvaret pä Statskontoret. TietoEnator Abp svarar för det datatekniska arbetet. Statistikcentralen far till sitt förfogande ett dataregister, som innehäller de uppgifter som behövs för statistikproduktionen. Ur detta register utarbetar Statistikcentralen tabellerna för statistikpublikationen om den mänadsavlönade statsanställda personalen. 11 Koulutusluokitus 2002 21 Ammattiluokitus 2001. Tilastokeskus, Käsikirjoja nro 14, 2001 3) Toimialauokitus 2002. Tilastokeskus, Käsikitjoja nro 4, 2002 11 Utbildningsklassifering 2002 2> Yrkesklassificeringen 2001. Statistikcentralen, Handböcker nr 14, 2001 3) Näringsgrensindelningen 2002. Statistikcentralen, Handböcker nr 4, 2002 Jj Tilastokeskus 27