Maanmittauslaitos Lantmäteriverket National Land Survey of Finland



Samankaltaiset tiedostot
Itsenäisyyspäivän korvaavat ajopäivät Kotihappitoimitukset

Itsenäisyyspäivä korvaavat ajopäivät Sairaalatoimitukset

Kuntakohtainen yleisen asumistuen tilasto, helmikuu 2015, kaikki asunnot

Kuntakohtainen yleisen asumistuen tilasto (Kela), kaikki asunnot, helmikuu 2016

Toimeentulotuen käsittelyaikojen seuranta

alk. Ortokuvat. Ortobilder. Verollinen Inkl. moms. (24 %) Veroton Exkl. moms. Kunta

KELPO-hankkeeseen osallistuvat kunnat ja niiden koordinaattorit (syksy 2009)

Alkava ARA-tuotanto kunnittain

Rintasyöpäseulontaan kutsutut ikäryhmät vuonna 2012 kunnittain. Kutsuikä (vv) lasketaan kutsuvuoden ja syntymävuoden erotuksella.

Kuntien vuoden 2015 veroprosentit Liite 3.

Kuntanumero Kunnan nimi Maakuntanro Maakunnan nimi Rikosseuraamusalue 020 Akaa 06 Pirkanmaa LSRA 005 Alajärvi 14 Etelä-Pohjanmaa LSRA 009 Alavieska

asumisoikeus ARAvuokraasunnot

Kunnat 2014 Verotusmenettelylain (1558/1995) 5 :n mukainen verovuoden 2013 kotikunta

Kemera -työmäärät 2016 Toteutusilmoituksen saapumispäivä

TOIMIPISTEET - PAKETTIPALVELUT

Julkaistu Helsingissä 6 päivänä marraskuuta /2013 Verohallinnon päätös. metsän keskimääräisestä vuotuisesta tuotosta

Two-person household, EUR per month

Perustoimeentulotuessa hyväksyttävien vuokramenojen kuntakohtaiset rajat 2019

Perustoimeentulotuessa hyväksyttävien vuokramenojen kuntakohtaiset rajat

Perustoimeentulotuessa hyväksyttävien vuokramenojen kuntakohtaiset rajat

Perustoimeentulotuessa hyväksyttävien vuokramenojen kuntakohtaiset rajat 2018

Kunta MTV3:n näkyvyysalue

LAUSUNTOPYYNTÖ PARAS-LAIN VELVOITTEIDEN JATKAMISESTA

KOKO MAA ,1 0,6 1,47 Kuntien välinen lasten 0-15 nettomuutto , %

Yli 75-vuotiaiden osuus kunnan väestöstä Maakunnittain

VM/KAO Saaristo-osakuntalisät ja niiden rahoitus koulutustaustalisästä v ALUSTAVA TIETO

Kelan korvaamien taksimatkojen tilausnumerot kunnittain

RAY:n rahapeleihin käytetyt rahat, tammi-joulukuu 2014, aakkosjärjestys Kunta Maakunta / aikuinen Sijoitus Sijoitus Sijoitus

RAY:n rahapeleihin käytetyt rahat, tammi-joulukuu 2014, suuruusjärjestys Kunta Maakunta / aikuinen Sijoitus Sijoitus Sijoitus

VM/KAO, maks 323 ESITYS, vos-muutokset kunnittain min -638 Vuoden 2014 tasolla mediaani -56

Poliisilaitosalueet ja toimipisteet lukien

Kelan korvaamien taksimatkojen suorakorvausalueet kunnittain

terveydenhuollon nettomenot Kunta Väkiluku 1000 /as /as. /as. /as.

Kuntakohtainen yleisen asumistuen tilasto (Kela), kaikki asunnot

Kuntakohtainen yleisen asumistuen tilasto, vapaarahoitteiset vanhat ja uudet sopimukset

Kuntakohtainen yleisen asumistuen tilasto, vapaarahoitteiset vanhat ja uudet sopimukset, kaksiot (2h)

Kuntakohtainen yleisen asumistuen tilasto, vapaarahoitteiset vanhat ja uudet sopimukset, yksiöt (1h)

Kuntakohtainen yleisen asumistuen tilasto, vapaarahoitteiset vanhat ja uudet sopimukset, kolmiot ja isommat (3h+)

Kuntakohtainen yleisen asumistuen tilasto, kolmioissa ja isommissa asuvat (3h+)

Kuntakohtainen yleisen asumistuen tilasto, yksiöissä (1h) asuvat

Sivu TA VAPAUTUVAT ARAVUOKRA-ASUNNOT VUOSINA - 2 Varsinais-Suomi 00 Laitila Lieto Loimaa 0 Marttila 1 Masku 03 Mynämäki 2 Naantali 3 Nousiainen

Julkaistu Helsingissä 15 päivänä marraskuuta /2012 Verohallinnon päätös. pellon keskimääräisestä vuotuisesta tuotosta ja salaojituslisästä

LUETTELO kuntien ja seurakuntien tuloveroprosenteista vuonna 2013

RAY:n rahapelien pelaaminen: Kunnat suuruusjärjestyksessä pelaamismäärän mukaan

Laskelma kuntien valtionosuusrahoituksesta ja sen yhteydessä maksettavista muista eristä vuonna 2013

VM/KAO/vs, maks 340 ESITYS, vos-muutokset kunnittain min -592 Vuoden 2014 tasolla mediaani -42

Maatalous- ja puutarhayritysten työvoima 2010

VM/KAO/vs, maks ESITYS, vos-muutokset kunnittain min

KUNTIEN LOPULLISET MAKSUOSUUDET KT KUNTATYÖNANTAJILLE VUONNA 2018


Kunnat 2015 Maakunnat 2015

KUNTIEN LOPULLISET MAKSUOSUUDET KUNTATYÖNANTAJILLE VUONNA 2015

KUNNAT 2017 MAAKUNNAT 2017

Vammaisten tulkkauspalvelun tilastot vuodelta 2012

Manner-Suomi

Faba edustajistovaali 2015 Maidontuotanto-vaalipiirin vaalialueet

Julkaistu Helsingissä 19 päivänä elokuuta /2013 Liikenne- ja viestintäministeriön asetus. radiotaajuuksien käyttösuunnitelmasta

KUNNAT 2016 MAAKUNNAT 2016

Ajoneuvokanta, kaikki rekisterissä olevat ajoneuvot Taulu 1. Rekisterisssä olevat ajoneuvot haltijan kotikunnan mukaan

Liikenne- ja viestintäministeriön asetus

Kunnat ja suuralueet. 020 Akaa 3 Länsi-Suomi. 005 Alajärvi 3 Länsi-Suomi. 009 Alavieska 4 Pohjois- ja Itä-Suomi. 010 Alavus 3 Länsi-Suomi

Saariluettelo maakunnittain ja kunnittainselvitys vapaa-ajan asumissaarista - TEM LIITE 51 (7)

Ajoneuvokanta, mukana vain liikennekäytössä olevat ajoneuvot

Ajoneuvokanta, mukana vain liikennekäytössä olevat ajoneuvot

Kouluterveyskyselyn perusopetuksen 4.-5 luokkien ja luokkien vastaajamäärä ja aineiston kattavuus kunnittain 2017.

KUNTIEN LOPULLISET MAKSUOSUUDET KT KUNTATYÖNANTAJILLE VUONNA 2016

TILASTOKESKUS - Kuntien ja kuntayhtymien talous- ja toimintatilasto 2013

Naapurit-pelin voittokooste

Sivu Uusimaa. Tietohallinto / ELV

Rintasyöpäseulontaan kutsutut ikäryhmät vuonna 2013 kunnittain. Kuntia 320

KUNTIEN LOPULLISET MAKSUOSUUDET KUNTATYÖNANTAJILLE VUONNA 2014

THL: HYVINVOINNIN JA TERVEYDEN MAANTIEDE KUNNITTAIN Kaikki luvut ovat vuosien keskiarvoja, ikävakioitu

ARA-vuokra-asuntokanta kunnittain (Tiedot on laskettu vuoden kuntien perusteella. Kuntaliitokset on huomioitu)

ARA-vuokra-asuntokanta kunnittain

Toimeentulotuen menot

,67 28, ,40 27,90 KUNNITTAIN:

Ajoneuvokanta, mukana kaikki rekisterissä olevat ajoneuvot Taulu 1b. Kaikki rekisterissä olevat ajoneuvot haltijan kotikunnan mukaan

Julkaistu Helsingissä 3 päivänä heinäkuuta /2014 Liikenne- ja viestintäministeriön asetus

Julkaistu Helsingissä 31 päivänä joulukuuta /2012 Liikenne- ja viestintäministeriön asetus

Kuntakohtainen yleisen asumistuen tilastorekisterilasto, tuensaajat elokuussa Sivu 1 (10)

kuntia kpl /kk /m2/kk m2 kuntia kpl /kk /m2/kk m2 Yhteensä: Manner-Suomi ,24 10, ,56 11,16 49,2 46,9 %

Taulu 2 Kuntakohtainen yleisen asumistuen tilastorekisterilasto, tuensaajat tammikuussa Sivu 1 (10)

Julkaistu Helsingissä 13 päivänä kesäkuuta /2012 Liikenne- ja viestintäministeriön asetus

LTH-tutkimukseen osallistuneet perheet, terveydenhoitajien ja vanhempien vastaukset sekä niiden kattavuus kunnittain 2018

Valtionosuusuudistus: Esityksen vaikutus kuntien valtionosuuteen vuoden 2014 tasossa sekä vuosien siirtymätasaus Lähde: VM/KAO 9.4.

Rintasyöpäseulontaan kutsutut ikäryhmät vuonna 2013 kunnittain. Kuntia 320

Ajoneuvokanta, mukana kaikki rekisterissä olevat ajoneuvot Taulu 1a. Kaikki rekisterissä olevat ajoneuvot haltijan kotikunnan mukaan

Selvitysperusteiden tarkastelua maakunnittain päivitys

Sote-järjestämislain, vos-uudistuksen ja -leikkausten yhteisvaikutukset kuntiin

Päätukihaun sähköisten hakemusten osuus 455-lomakkeen jättäneistä tiloista

METSÄKANALINTUJEN METSÄSTYSAJAT

Sairaanhoitokorvausten saajat ja maksetut korvaukset

Sairaanhoitokorvausten saajat ja maksetut korvaukset

Sivu 1 (10) VÄESTÖ- JA ASUNTOMARKKINATIETOJA 2011 KUNNITTAIN


Camera obscura -toiminta Toiminnan kohdennus. 1 Päivitetty Suomen NMKY:n liitto. CAM Toteutuksen suunnittelun lähtökohta

alk. Ortokuvat Ortobilder. Verollinen Inkl. moms. Veroton Exkl. moms. Kunta

Summaarisessa riita-asiassa toimivaltainen käräjäoikeus kunnittain

Kaikki kunnat, tilitetty määrä, 2012 heinäkuu, kumulatiivinen

Lainakanta 2010 Milj. Euroa/ euroa asukas. Koko maa , , , ,66 0,41 44,

Transkriptio:

Maanmittauslaitos Lantmäteriverket National Land Survey of Finland SVT Suomen virallinen tilasto Hinnat 2010:1 Finlands officiella statistik Priser Official Statistics of Finland Prices

ISBN 951-48-0219-5 ISSN 0784-8315/Hinnat Priser ISSN 0782-4807 Maanmittauslaitos Lantmäteriverket Tietoja lainattaessa lähteenä on mainittava Maanmittauslaitos. Uppgifterna får lånas med uppgivande av Lantmäteriverket som källa. Myynti: maanmittaustoimistot Försäljning: lantmäteribyråerna Kannen kuva: Antero Aaltonen Pärmbilder: Antero Aaltonen Painopaikka: Multiprint Tryckeri: Multiprint Helsinki Helsingfors 2010

Alkusanat Förord Talouden taantuma näkyy edelleen kiinteistökaupan volyymissa. Vuonna 2009 tehtiin 61 150 kiinteistön kauppaa, mikä oli 10 prosenttia edellisvuotta vähemmän. Vuoden loppupuoliskolla oli jo nähtävissä pieniä merkkejä kaupan elpymisestä. Kiinteistökauppoihin käytettiin viime vuonna ennätyssumma, 8,3 miljardia euroa, mikä oli noin 17 prosenttia edellisvuotta enemmän. Tämä johtuu osin valtion myymistä lentokenttäalueista ja yliopistokiinteistöistä, joiden yhteissumma oli lähes 2 miljardia euroa. Maanmittauslaitos julkaisee vuosittain kaksi kiinteistöjen kauppahintatilastoa: vuositilaston keväällä ja puolivuositilaston alkuvuoden kaupoista syyskuussa. Tiedot perustuvat Maanmittauslaitoksen ylläpitämään kiinteistöjen kauppahintarekisteriin. Vuodesta 2000 lähtien kauppahintatilasto on ollut osa Suomen virallista tilastoa. Den ekonomiska nedgången syns fortfarande i fastighetshandelns volym. År 2009 gjordes 61 150 fastighetsaffärer, vilket är 10 procent mindre än året innan. I slutet av året kunde man redan se tecken på återhämtning. På fastighetsaffärer användes i fjol en rekordstor summa, 8,3 miljarder euro, vilket är nästan 17 procent mera än under föregående år. Det här beror delvis på att staten sålde flygfältsområden och universitetsfastigheter för sammanlagt närmare 2 miljarder euro. Lantmäteriverket publicerar årligen två köpeskillingsstatistiker: årsstatistik på våren och halvårsstatistik över affärer gjorda under första halvåret i september. Uppgifterna grundar sig på det köpeskillingsregister över fastigheter som Lantmäteriverket upprätthåller. Från och med år 2000 har publikationen varit en del av Finlands officiella statistik. Foreword The effect of the economic recession is still shown in the volume of the real estate business. A total of 61 150 purchases of real estate were made in 2009, which is about 10 percent less than during the previous year. The end of 2009 started to show signs of improvement in the real estate business. Last year, a record sum of money, 8.3 billion euros, was spent on real estate purchases, meaning almost 17 percent more compared to the previous year. This was partly due to the airport areas and university real estate that the government sold and gained an income of approximately 2 billion euros. The National Land Survey (NLS) issues a publication referred to as the Real estate purchase price statistics. The publication is released twice a year: annual statistics of the previous year in spring and biannual statistics of the current year in September. The data is based on the official purchase price register maintained by the NLS. Since 2000 the Real estate purchase price statistics have been included in the Official Statistics of Finland. Helsingissä, maaliskuussa 2010 Helsingfors, i mars 2010 Helsinki, March 2010 Timo Tuhkanen Johtaja, Kehittämiskeskus Direktör, Utvecklingscentralen Director, Development Centre

Keskeiset käsitteet Kiinteistöllä tarkoitetaan kiinteistörekisteriin merkittyä omistusoikeuden yksikköä. Määräalalla tarkoitetaan rajoiltaan määrättyä kiinteistön osaa. Määräosalla tarkoitetaan kiinteistön murto-osaa, esimerkiksi 1/3. Kiinteistökaupalla tarkoitetaan kiinteistön tai sen osan taikka määräalan vastikkeellista saantoa. Sukulaisluovutuksella tarkoitetaan luovutusta, jossa luovutuksen saajana on luovuttajan puoliso tai henkilö, joka perintökaaren (40/65) 2 luvun mukaan voisi periä luovuttajan, luovuttajan ottolapsi tai kasvattilapsi taikka heidän puolisonsa. Edustava kauppa tarkoittaa koko kiinteistön tai määräalan kauppaa, joka ei ole sukulaisten välinen, kaupassa ei ole pidätetty eläkeoikeutta eikä luovutus sisällä irtaimistoa. Viljellyn maan ja metsämaan kauppoina tilastoidaan kaupat, joiden pinta-ala on yli 2 hehtaaria ja joihin sisältyy enintään 5 % muuta kuin kyseistä maankäyttölajia. Lisäksi tilastoitavat kaupat ovat muuten edustavia. Kauppahinta /m 2, /k-m 2 tai /ha tarkoittaa hintaa, joka saadaan, kun kokonaiskauppahinta jaetaan luovutuskirjassa ilmoitetulla kokonaispinta-alalla. Mediaani on kauppahintojen keskimmäinen arvo. Keskiarvo on maksettujen kauppahintojen aritmeettinen. Hajonta ( l. standardipoikkeama) on havaintojoukon hajaantumisen mitta. Jos havaintoaineisto on jakaantunut normaalisti (kellokäyrän mukaisesti), niin yhden keskihajonnan etäisyydellä on 67 % havaintomassasta. Kohteen rantaan rajoittuvuus on selvitetty peruskartoilta. Luovutuksen kohteen kaavatiedot ja kaavan käyttötarkoitus on saatu joko ao. kunnasta tai selvitetty maanmittaustoimistossa. Taulukoissa käytetyt kaavalajien nimitykset ovat maankäyttö- ja rakennuslain (MRL, 132/1999) mukaiset. Nämä vastaavat aiemmin voimassa olleen rakennuslain (RakL, 370/1958) kaavalajeja seuraavasti: MRL RakL Asemakaava, sitova tonttijako Asemakaava, ohjeellinen tonttijako Ranta-asemakaava Asemakaava Rakennuskaava Rantakaava Centrala begrepp Med fastighet avses en enhet för äganderätt som införts i fastighetsregistret. Med outbrutet område avses en gränsbestämd del av en fastighet. Med kvotdel (viss del) avses en bråkdel av en fastighet, t.ex. 1/3. Med fastighetsköp avses förvärv av fastighet eller del därav eller outbrutet område mot vederlag. Med släktöverlåtelse avses en överlåtelse där förvärvaren antingen är överlåtarens make eller en person som enligt 2 kap. ärvdabalken (40/65) kunde ärva överlåtaren, överlåtarens adoptiv eller fosterbarn eller make till en sådan person. Med representativa köp avses köp av en hel fastighet eller ett outbrutet område. Köpet har inte skett mellan släktingar och innebär inte lösöre eller förbehåll om rätt till sytning. Som köp av odlad mark och skogsmark statistikförs de köp som till arealen är över 2 hektar och i vilka ingår högst 5 % annat än ifrågavarande markanvändningsslag. Dessutom är de statistikförda köpen annars representativa. Med köpeskilling /m 2 eller /ha avses sådant pris, som fås när den totala köpesumman divideras med den totalareal som angetts i överlåtelsehandlingen. Median är det mellersta värdet av köpesummorna. Medeltal är det aritmetiska medeltalet av de betalda köpesummorna. Standardavvikelse är mått på avvikelser i mängden observationer. Om materialet är normalfördelat (klockformad kurva) ligger 67 % av observationsmassan inom en. Om ett objekt har egen strand har utretts från grundkartan. Det överlåtna objektets planuppgifter och planens avsedda ändamål har erhållits från den aktuella kommunen eller utretts på lantmäteribyrån. Namnen på de olika planerna i tabellrubrikerna är i enlighet med markanvändnings- och bygglagen (MBL, 132/99). I byggnadslagen (BygL, 370/1958) som tidigare var i kraft var motsvarande namn på planerna följande MBL BygL Detaljplan, bindande tomtindelning Detaljplan, riktgivande tomtindelning Stranddetaljplan Stadsplan Byggnadsplan Strandplan

SISÄLLYS Alkusanat 3 Keskeiset käsitteet 8 Kiinteistökaupat 2009 9 Fastighetsköp 2009 11 Real estate sales 2009 13 Suomen kunnat, läänit ja maakunnat 14 Taulukot 1 Koko maata koskevat tilastot 1.1 Erilaisten luovutusten ja yhteispinta-ala 1.2 Kauppahintojen summat myyjän mukaan 1.3 Kauppahintojen summat eri maakunnissa käyttötarkoituksittain 1.4 Kiinteistönluovutusten eri maakunnissa käyttötarkoituksittain 2 Asuinpientalokiinteistöt 2.1 Asuinpientalokiinteistöt asemakaava-alueella maakunnittain: rakentamattomat kohteet 2.2 Asuinpientalokiinteistöt asemakaava-alueella kunnittain: rakentamattomat kohteet 2.3 Asuinpientalokiinteistöt asemakaava-alueella maakunnittain: rakennetut kohteet 2.3.1 Asuinpientalokiinteistöt asemakaava-alueella kunnittain: rakennetut kohteet 2.4 Asuinpientalokiinteistöt haja-asutusalueella maakunnittain: rakentamattomat kohteet 2.5 Asuinpientalokiinteistöt haja-asutusalueella maakunnittain: rakennetut kohteet 3 Palvelu-, liike- ja teollisuuskiinteistöt 3.1 Palvelu (Y)-, liike (K)- ja teollisuuskiinteistöt (T) asemakaava-alueella maakunnittain: rakentamattomat kohteet 3.2 Palvelu (Y)-, liike (K)- ja teollisuuskiinteistöt (T) asemakaava-alueella maakunnittain: rakennetut kohteet 4 Maa- ja metsätalouskiinteistöt 4.1 Yksinomaan viljeltyä maata sisältävät kiinteistöt maakunnittain (rakentamattomat, yli 2 ha) 4.2 Yksinomaan viljeltyä maata sisältävät kiinteistöt maakunnittain pinta-alan mukaan (rakentamattomat, yli 2 ha) 4.3 Yksinomaan metsämaata sisältävät kiinteistöt maakunnittain (rakentamattomat, yli 2 ha) 4.4 Yksinomaan metsämaata sisältävät kiinteistöt maakunnittain pinta-alan mukaan (rakentamattomat, yli 2 ha) 5 Lomakiinteistöt 5.1 Rantaan rajoittuvat lomakiinteistöt ranta-asemakaava-alueella maakunnittain: alle 2 hehtaarin rakennetut ja rakentamattomat kohteet 5.2 Ilman omaa rantaa olevat lomakiinteistöt ranta-asemakaava-alueella maakunnittain: alle 2 hehtaarin rakennetut ja rakentamattomat kohteet 5.2.1 Lomakiinteistöt ranta-asemakaava-alueella kunnittain: alle 2 hehtaarin rakennetut ja rakentamattomat kohteet 5.2.2 Lomakiinteistöt asemakaava-alueella kunnittain: alle 2 hehtaarin rakennetut ja rakentamattomat kohteet 15 17 18 21 23 25 36 37 46 47 48 49 50 51 52 53 54 57 58 63

5.3 Rantaan rajoittuvat lomakiinteistöt haja-asutusalueella maakunnittain: alle 2 hehtaarin rakennetut ja rakentamattomat kohteet 5.4 Rantaan rajoittuvat lomakiinteistöt haja-asutusalueella kunnittain: alle 2 hehtaarin rakennetut ja rakentamattomat kohteet 5.5 Ilman omaa rantaa olevat lomakiinteistöt haja-asutusalueella maakunnittain: alle 2 hehtaarin rakennetut ja rakentamattomat kohteet 5.6 Rakentamattomat rantaan rajoittuvat lomakiinteistöt maakunnittain pinta-alan mukaan (haja-asutusalue) 6 Erityisalueet 6.1 Raakamaa- ja soranottoalueet maakunnittain 6.2 Turvemaa ja vesialueet maakunnittain 65 66 72 73 75 76 7 Maanhintaindeksit 77

INNEHÅLL Förord 3 Centrala begrepp 8 Kiinteistökaupat 2009 9 Fastighetsköp 2009 11 Real estate sales 2009 13 Finlands kommuner, län och landskap 14 Tabeller 1 Statistik över hela landet 1.1 Antal olika överlåtelser och totalareal 1.2 Totala köpesummor enligt försäljare 1.3 Totala köpesummor per landskap enligt användningsändamål 1.4 Antal fastighetsöverlåtelser per landskap enligt användningsändamål 2 Småhusfastigheter 2.1 Småhusfastigheter inom detaljplaneområden per landskap: obebyggda objekt 2.2 Småhusfastigheter inom detaljplaneområden per kommun: obebyggda objekt 2.3 Småhusfastigheter inom detaljplaneområden per landskap: bebyggda objekt 2.3.1 Småhusfastigheter inom detaljplaneområden per kommun: bebyggda objekt 2.4 Småhusfastigheter i glesbygden per landskap: obebyggda objekt 2.5 Småhusfastigheter i glesbygden per landskap: bebyggda objekt 3 Service-, affärs- och industrifastigheter 3.1 Service (Y)-, affärs (K)- och industrifastigheter (T) inom detaljplaneområden per landskap: obebyggda objekt 3.2 Service (Y)-, affärs (K)- och industrifastigheter (T) inom detaljplaneområden per landskap: bebyggda objekt 4 Lant- och skogsbruksfastigheter 4.1 Fastigheter med enbart odlad mark per landskap (obebyggda, över 2 ha) 4.2 Fastigheter med enbart odlad mark per landskap enligt areal (obebyggda, över 2 ha) 4.3 Fastigheter med enbart skogsmark per landskap (obebyggda, över 2 ha) 4.4 Fastigheter med enbart skogsmark per landskap enligt areal (obebyggda, över 2 ha) 5 Fritidsfastigheter 5.1 Fritidsfastigheter med strand inom stranddetaljplaneområde per landskap: bebyggda och obebyggda objekt under 2 ha 5.2 Fritidsfastigheter utan strand inom stranddetaljplaneområde per landskap: bebyggda och obebyggda objekt under 2 ha 5.2.1 Fritidsfastigheter inom stranddetaljplaneområden per kommun: bebyggda och obebyggda objekt under 2ha 5.2.2 Fritidsfastigheter inom detaljplaneområden per kommun: bebyggda och obebyggda objekt under 2 ha 15 17 18 21 23 25 36 37 46 47 48 49 50 51 52 53 54 57 58 63

5.3 Fritidsfastigheter med strand i glesbygden per landskap: bebyggda och obebyggda objekt under 2 ha 5.4 Fritidsfastigheter med strand i glesbygden per kommun: bebyggda och obebyggda objekt under 2 ha 5.5 Fritidsfastigheter utan egen strand i glesbygden per landskap: bebyggda och obebyggda objekt under 2 ha 5.6 Obebyggda fritidsfastigheter med strand per landskap efter areal (glesbygd) 6 Specialområden 6.1 Råmark- och grustäkt områden per landskap 6.2 Torvmark och vattenområden per landskap 65 66 72 73 75 76 7 Markprisindex 77

Kiinteistökaupat 2009 Vuoden 2009 loppupuoliskolla oli nähtävissä jo pieniä merkkejä kaupan elpymisestä. Myös kuluttajien luottamus omaan talouteen oli nousussa. Kiinteistökauppoihin käytettiin ennätyssumma, 8,3 miljardia euroa. Tämä johtuu osin valtion myymistä lentokenttäalueista ja yliopistokiinteistöistä. Valtio sai näistä lähes 2 miljardin euron tulot. Vuonna 2009 myös venäläisten Suomessa tekemät kaupat ovat vähentyneet selvästi. Venäläiset ostivat Suomesta viime vuonna 403 kiinteistöä, kun he vuonna 2008 tekivät 780 kauppaa. Pientalojen kauppoja tehtiin vuonna 2009 yhteensä 14 720, laskua edellisvuodesta on 3 prosenttia. Vuoden 2008 pieni hintanotkahdus kääntyi nousuun: hinnat nousivat kaava-alueilla 3 ja hajaasutusalueilla 10 prosenttia. Mainitut hinnat ovat hintoja. Omakotikiinteistön keskihinta kaava-alueilla oli Espoossa 400 000 euroa (laskua vuodesta 2008 oli 4 %), Helsingissä 345 000 (-3 %), Vantaalla 275 000 (+4 %), Tampereella 215 000 (-8 %), Kuopiossa 215 000 (+12 %) ja Oulussa 178 000 euroa (-15 %). Vuonna 2009 pientalotontteja myytiin 6850 kappaletta, mikä on 14 prosenttia vähemmän kuin edellisenä vuonna. Yksityisten myymien tonttien neliöhinnat nousivat asemakaava-alueilla 40 prosenttia, tosin hinnat olivat kuopassa vuonna 2008. Ostajat ovat siirtymässä pienempiin keskuksiin, joissa on halvempi hintataso. Helsingissä yksityisten myymien kaavatonttien keskihinta sitovan tonttijaon asemakaava-alueilla oli 824 euroa kerrosneliömetriä kohden (laskua 5 %). Vastaavat luvut olivat Espoossa 713 /k-m2 (-7 %), Vantaalla 486 /k-m2 (-8 %) ja Tampereella 480 /k-m2 (+14 %). Vuonna 2009 tehtiin 14 200 loma-asumiseen liittyvää kiinteistökauppaa, mikä on 7 prosenttia vähemmän kuin vuonna 2008. Omalla rannalla sijaitsevan rakennetun lomakiinteistön keskihinta laski kaava-alueella 7 prosenttia ja maksoi keskimäärin 112 000 euroa. Kaavaalueen ulkopuolella omarantainen lomamökki maksoi keskimäärin 84 000 euroa (+2 %) ja kuivan maan mökki 39 000 euroa (+4 %). Kalleimmat maakunnat olivat Päijät-Häme ja Itä- Uusimaa. Päijät-Hämeessä rantakaavamökin hinta oli keskimäärin 207 500 euroa. Itä-Uusimaalla rantaan rajoittuva haja-asutusalueen mökki maksoi keskimäärin 159 000 euroa. Omarantainen rakentamaton tontti alueella, jolla on ranta-asemakaava, maksoi keskimäärin 29 500 euroa (+16 %). Kauppojen määrä (507 kpl) laski 29 prosenttia. Ranta-asemakaava-alueilla kalleimmat tonttikaupat tehtiin Uudellamaalla keskihintaan 143 500 euroa. Haja-asutusalueella rantatontteja myytiin 24 prosenttia vähemmän (1 170 kpl) kuin vuonna 2008, ja keskihinta laski 3 prosenttia. Kaava-alueen ulkopuolinen rantarakennuspaikka maksoi keskimäärin 26 000 euroa. Kallein hintataso oli Uudellamaalla 94 500 euroa. Peltokauppa on ollut hyvin hiljaista. Peltokauppoja tehtiin vain kolmannes verrattuna huippuvuoteen 2005. Pellon hinta on pysytellyt paikoillaan (-2 %). Koko maan keskihinta vuonna 2009 oli 6 885 euroa hehtaarilta. Kalleinta pelto oli Uudellamaalla ja Varsinais-Suomen maakunnassa ollen 9 800 euroa hehtaarilta. Matalin keskihinta oli Lapin maakunnassa, jossa hehtaarihinta oli 1 600 euroa. Vuonna 2009 tehtiin 2 210 yli kahden hehtaarin metsäkauppaa. Tämä on 17 prosenttia vähemmän kuin edellisenä vuonna. Metsän keskihinta koko maassa oli 2 050 euroa hehtaarilta. Vuodesta 2008 laskua on kolme prosenttia. Kalleinta metsämaa oli Itä-Uudenmaan maakunnassa: 4 630 euroa hehtaarilta. Halvinta metsämaa oli Lapissa, jossa hehtaari maksoi 630 euroa. Menetelmät Maanmittauslaitos (MML) julkaisee vuosittain kaksi kiinteistöjen kauppahintatilastoa: vuositilaston keväällä ja puolivuotistilaston alkuvuoden kaupoista syyskuussa. Tilastot tuotetaan MML:n ylläpitämästä kiinteistöjen kauppahintarekisteristä, jonka tiedot perustuvat kaupanvahvistajien ilmoituksiin, joita täydennetään kunnissa ja maanmittaustoimistoissa. Rekisteri on julkinen ja se sisältää tiedot kaikista kiinteistönluovutuksista vuodesta 1985 lähtien koko Suomen alueelta. Tilastointi pohjautuu maakunta- ja kuntajakoon. Määritelmät Hintataulukoissa ovat mukana vain nk. edustavat kaupat. Edustava kauppa tarkoittaa koko kiinteistön tai määräalan kauppaa, joka ei ole sukulaisten

välinen, kaupassa ei ole pidätetty eläke- tms. oikeutta eikä luovutus sisällä irtaimistoa. Kiinteistöllä tarkoitetaan kiinteistörekisteriin merkittyä omistusoikeuden yksikköä. Kiinteistökaupalla tarkoitetaan kiinteistön tai sen osan tai määräalan vastikkeellista saantoa. Kiinteistöjen kauppahintarekisteri ei sisällä irtaimen omaisuuden luovutuksia, kuten toimitilojen ja asuntojen osakekauppoja. Tilastotaulukoissa on esitetty sekä - että hinnat. Kun kauppahinnat asetetaan suuruusjärjestykseen, on keskimmäisen kaupan hinta. Jos kauppoja on parillinen määrä, on kahden keskimmäisen kauppahinnan. Eri maankäyttölajien todellista hintakehitystä on vaikea laskea perinteisillä keskilukuihin perustuvilla menetelmillä. Vuosittain kohteiden laadussa ja sijainnissa tapahtuu suuriakin muutoksia. Lisäksi saman alueen hinnoissa on melkoista hajontaa. Tilastojulkaisussa olevat hintaindeksit lasketaan matemaattisilla monimuuttujamenetelmillä, joilla pyritään vakioimaan kaupan kohteen ominaisuudet. Tällöin hintakehitys saadaan esitettyä mahdollisimman luotettavana. Lisätietoja Yksittäisistä kaupoista saa tietoja maksua vastaan kaikista maanmittaustoimistoista. Tekemällä käyttäjäsopimuksen Ammattilaisen Karttapaikan käytöstä (www.karttapaikka.fi) pääsee kauppahintarekisterin selauspalvelun käyttäjäksi. Sen kautta voi hakea ajantasaista tietoa tehdyistä kiinteistökaupoista. Kauppojen sijainti näytetään kartalla ja tarkemmat tiedot lomakkeella. Haetun aineiston voi myös siirtää tilaajan omaan käyttöön jatkokäsittelyä varten. Lisätietoja tilastosta ja tietopalvelusta antavat Maanmittauslaitoksen kehittämiskeskuksessa julkaisun tekijät erikoistutkija Juhani Väänänen, puh:040 801 1204, Juhani.Vaananen@maanmittauslaitos.fi sekä maanmittaustoimistot kautta maan. Vertailtavuus Kiinteistöjen kauppahintatilastoa on julkaistu vuodesta 1982 lähtien. Vuodesta 1994 lähtien julkaisun luvut on järjestetty niin, että valtakunnalliset tilastot luovutuksista ovat luvussa 1 ja varsinaiset hintatilastot käyttötarkoituksittain luvuissa 2-6. Lukuja 3 ja 6 ei ole mukana puolivuotistilastossa. Vuonna 2002 on lukuun 5 lisätty taulukko 5.2.2, joka käsittää kauppahintatilastot lomakiinteistöistä asemakaava-alueella kunnittain. Taulukko sisältää lähinnä tunturialueiden lomakiinteistöjen kauppoja. Maanmittauslaitoksessa lasketut hintaindeksit eri maankäyttöluokille ovat julkaisun lopussa. Vuodesta 1997 lähtien tilasto pohjautuu maakuntajakoon aikaisemmin käytetyn läänijaon sijasta. Ulkomaalaisluovutuksia ei vuodesta 2000 lähtien ole enää tilastoitu. Luotettavuus Tilasto antaa yleiskuvan kiinteistökaupoista koko maassa. Jos tilastoitavan alueen kauppojen määrä on alle 3, on taulukoissa esitetty vain tieto. Kun havaintojen määrä tilastotaulukossa tai pylväskaavion aineistossa on pieni (alle 30 kauppaa), ei peräkkäisten aikajaksojen tai eri alueiden keskihintojen avulla voi luotettavasti tehdä hintavertailuja. Julkaisussa esitettävät kauppahintatiedot eivät sellaisenaan yleensä sovellu yksittäisen kohteen arviointiin. Käytännön arviointiongelman ratkaisuun soveltuvat paremmin yksittäisten kiinteistökauppojen tiedot.

Fastighetsköp 2009 Den ekonomiska nedgången syns fortfarande i fastighetshandelns volym. År 2009 gjordes 61 150 fastighetsaffärer, vilket är 10 procent mindre än året innan. I slutet av året kunde man redan se tecken på återhämtning. Konsumenternas förtroende för den egna ekonomin förstärktes. På fastighetsaffärer användes i fjol en rekordstor summa, 8,3 miljarder euro. Det här beror delvis på att staten sålde flygfältsområden och universitetsfastigheter för sammanlagt 2 miljarder euro. År 2009 gjorde också ryssarna betydligt färre fastighetsköp i Finland än föregående år. Förra året köpte ryssarna sammanlagt 403 fastigheter då et året innan var 780. Det gjordes sammanlagt 14 720 småhusköp år 2009. Antalet köp sjönk med 3 procent jämfört med föregående år. Prissänkningen under år 2008 var inte långvarig och förra året steg priserna inom planområden med 3 procent och i glesbygden med 10 procent. Nämnda priser är -priser. Medelpriset på egnahemshus inom planområden var i Esbo 400 000 (4 % minskning från år 2008), i Helsingfors 345 000 (-3 %), i Vanda 275 000 (+4 %), i Tammerfors 215 000 (-8 %), i Kuopio 215 000 (+12 %) och i Uleåborg 178 000 (-15 %). Under år 2009 såldes 6 850 småhustomter, vilket är 14 procent mindre än ett år tidigare. Kvadratmeterspriserna på tomter som såldes av privatpersoner steg inom detaljplaneområden med 40 procent, visserligen hade priserna sjunkit till botten under år 2008. Köparna har bestämt sig för att flytta över till mindre centra, där prisnivån är lägre. I Helsingfors uppgick medelpriset på plantomter på stadsplaneområde med bindande tomtindelning som såldes av privatpersoner till 824 /kvadratmeter våningsyta (5 % minskning), i Esbo till 713 /k-m2 (-7 %), i Vanda till 486 /k-m2 (- 8 %) och i Tammerfors till 480 /k-m2 (+14 %). År 2009 gjordes sammanlagt 14 200 köp av fastigheter för fritidsboende, vilket är 7 procent mindre än föregående år. Medelpriset på en bebyggd fritidsfastighet med egen strand inom ett planområde sjönk med 7procent och kostade i genomsnitt 112 000 euro. Utanför planområden var medelpriset på fritidsstugor med egen strand 84 000 euro (+2 %) och utan egen strand 39 000 (+4 %). De dyraste landskapen var Päijänne-Tavastland och Östra Nyland. I Päijänne-Tavastland var priset på en sommarstuga inom strandplan i genomsnitt 207 500 euro. I Östra Nyland kostade en stuga som gränsar till en strand i glesbygden i genomsnitt 159 000 euro. En obebyggd tomt med egen strand inom stranddetaljplaneområde kostade i genomsnitt 29 500 euro (+16 %). Antalet (507) köp minskade med 29 procent. Inom stranddetaljplaneområden gjordes de dyraste tomtaffärerna i Nyland, där genomsnittspriset var 143 500 euro. Inom glesbygdsområden sjönk et (1 170) sålda strandtomter med 24 procent jämfört med året innan och medelpriset sjönk med 3 procent. En byggnadsplats med strand utanför planområde kostade i genomsnitt 26 000 euro, de dyraste priserna fanns i Nyland, 94 500 euro. Handeln med åkermark har varit obetydlig. Antalet åkerköp sjönk till en tredjedel jämfört med rekordåret 2005. Priset på åker förblev oförändrat (-2 %). År 2009 var medelpriset för hela landet 6 885 /ha. Dyrast var åkermarken i Nyland och Egentliga Finland, 9 800 /ha. Genomsnittspriset på åkermark var billigast i Lappland, där hektarpriset var 1 600 euro. År 2009 gjordes 2 210 köp av skog på över två hektar. Antalet är 17 procent mindre än året innan. Medelpriset på skog var 2 050 /ha för hela landet, en sänkning med 3 procent från föregående år. Dyrast var skogen i landskapet Östra Nyland, där priset var 4 630 /ha, och billigast i Lappland, 630 /ha. Metoder Lantmäteriverket (LMV) publicerar två gånger per år köpeskillingsstatistik över fastigheter. Årsstatistiken publiceras på våren och i september publiceras halvårsstatistik över första halvårets köp. Statistiken baserar sig på Lantmäteriverkets köpeskillingsregister över fastigheter. Uppgifterna i registret härstammar från köpvittnens meddelanden som sedan kompletterats av kommunerna och lantmäteribyråerna. Registret är offentligt och innehåller uppgifter om alla fastighetsöverlåtelser som gjorts i Finland sedan år 1985. Statistiken baserar sig på landskaps- och kommunindelningen.

Definitioner Enbart s.k. representativa köp har inkluderats i pristabellerna. Med representativa köp avses sådana köp av hela fastigheter eller outbrutna områden som inte sker mellan släktingar. I köpet ingår inte förbehåll om rätt till sytning eller annan rättighet. Lösöre ingår inte heller i överlåtelsen. Med fastighet avses en enhet för äganderätt som införts i fastighetsregistret. Med fastighetsköp avses åtkomst mot vederlag av fastighet eller del därav eller av outbrutet område. Köpeskillingsregistret över fastigheter innehåller inte överlåtelser av lös egendom, såsom köp av aktier i affärslokaler eller bostadsaktier. I statistiktabellerna finns både medeltals- och priserna. När köpesummorna ordnas i storleksordning, är en den mellersta köpesumman. Om et fastighetsköp är ett jämnt tal, är en medeltalet av de två mellersta köpesummorna. I fråga om priserna på de olika markanvändningsslagen är det svårt att räkna ut den faktiska prisutvecklingen med hjälp av sedvanliga metoder som baserar sig på. Från år till år sker t.o.m. stora ändringar i objektens art och läge. Därtill förekommer rätt stor spridning av fastighetspriserna inom ett och samma område. De prisindex som används i denna statistik räknas med matematiska flervariabelsmetoder, varigenom man strävar till att standardisera köpobjektens egenskaper. På så sätt kan prisutvecklingen beskrivas så tillförlitligt som möjligt. Statistiken ger en allmän bild av fastighetsköpen i hela landet. Om et köp inom det statistikförda området är mindre än 3, ges bara numerära uppgifter i tabellerna. Då observationsmaterialet i en statistiktabell eller ett stolpdiagram är ringa (mindre än 30 köp), kan medelpriserna inte tillförlitligt jämföras med tidigare tidsperioder eller olika områden. Köpeskillingsuppgifterna i publikationen lämpar sig vanligtvis inte som sådana för värdering av enskilda objekt. För praktiska värderingsproblem lämpar sig uppgifter över enskilda fastighetsaffärer bättre. Tilläggsuppgifter Alla lantmäteribyråer lämnar uppgifter om enskilda fastighetsköp mot ersättning. Genom ett användaravtal för Lantmäteriverkets Kartplats för fackmän (www.karttapaikka.fi) kan man bli användare av köpeskillingsregistrets informationstjänst och söka aktuell information om fastighetsköp. Köpen syns på kartan och närmare uppgifter fås på blankett. Dessutom kan beställda data överföras till beställarens egen dator för vidare bruk. Ytterligare information om statistiken och informationstjänsten ger de som sammanställt publikationen vid Lantmäteriverkets utvecklingscentral. specialforskare Juhani Väänänen, tfn 040 801 1204, Juhani.Vaananen@maanmittauslaitos.fi samt lantmäteribyråerna i hela landet. Jämförbarhet Köpeskillingsstatistik över fastigheter har publicerats sedan år 1982. Från och med år 1994 har kapitlen ordnats på följande sätt: riksomfattande statistik över överlåtelser i kapitel 1 och egentlig prisstatistik enligt bruksändamål i kapitlen 2-6. Kapitlen 3 och 6 finns inte med i halvårsstatistiken. Till kapitel 5 fogades år 2002 tabell 5.2.2, som innehåller köpeskillingsstatistik över fritidsfastigheter inom detaljplaneområden. Tabellen är indelad kommunvis och i den ingår främst köp av fritidsfastigheter i fjällområden. Prisindex beräknade av Lantmäteriverket för olika markanvändningsklasser finns i slutet av publikationen. Från och med år 1997 baserar sig statistiken på landskapsindelning i stället för länsindelning såsom tidigare. Fastigheter som utlänningar köpt har från och med år 2000 inte statistikförts. Pålitlighet

Real estate sales in 2009 The National Land Survey (NLS) has issued the Real estate purchase price statistics for 2009. The statistics show that last year the number of real estate purchases declined by 10 percent. The prices of detached houses are on the rise, whereas the value of summer cottages remains unchanged. The effect of the economic recession is still shown in the volume of the real estate business. A total of 61 150 purchases of real estate were made in 2009, which is about 10 percent less than during the previous year. The end of 2009 started to show signs of improvement in the real estate business. Also, the consumers confidence in their own economy was on the rise. In 2009, a record sum of money, 8.3 billion euros, was spent on real estate purchases. This was partly due to the airport areas and university real estate that the government sold and gained an income of approximately 2 billion euros. Last year also saw a significant decline in the purchases made by Russians. In 2009 the Russians bought a total of 403 properties in Finland, whereas the number of purchases was 780 in 2008. The total number of detached house purchases in 2009 was 14 720, which is 3 percent less than the year before. The slight price fall in 2008 showed signs of turning positive last year when prices in planned areas increased by 3 percent and in sparsely populated areas by 10 percent. The prices referred to are all prices. Last year, 6850 purchases of plots for detached houses were carried out in the whole country, a drop of 14 percent from year 2008. The square prices of plots sold by private persons in planned areas rose by 40 percent, but the prices had fallen drastically in 2008. It seems that the buyers are moving to smaller centres, where the price level is more advantageous. The number of holiday houses sold in 2009 amounted to 14 200, which is 7 percent less than in the previous year. The most expensive regions were Päijänne Tavastia and Eastern Uusimaa. Sales of arable land remain slow. Last year only a third of the purchases made in the record year 2005 were carried out. The price of arable land has remained constant (-2 %). In 2009, the average price of arable land in Finland was 6 885 euros per hectare. The number of purchases of forest land exceeding two hectares in 2009 amounted to 2 210, which is about 17 percent less than the year before. The average price of forest in the entire country was 2 050 euros per hectare, a drop by 3 percent from the previous year. Data from the Official Purchase Price Register The prices referred to in this press release are all prices. The data is based on the Real estate purchase price statistics compiled by the National Land Survey of Finland. The National Land Survey (NLS) issues a publication referred to as the Real estate purchase price statistics. The publication is released twice a year: annual statistics of the previous year in spring and biannual statistics of the current year in September. The statistics are produced on the basis of the purchase price register maintained by the NLS. The data in the publication is based on messages provided by notary publics and supplemented by municipalities and district survey offices. The register is public and contains all conveyances of real estate from the entire country since 1985. Additional information: The statistics publication is available on the website of the National Land Survey of Finland (in Finnish and Swedish) at www.maanmittauslaitos.fi > Julkaisut ja asiakirjat > Tilastot > Kauppahintatilastot. Statistics and more information: Expert Juhani Väänänen, tel. 040 801 1204 e-mail: firstname.secondname[at]maanmittauslaitos.fi

14 SUOMEN KUNNAT, LÄÄNIT JA MAAKUNNAT FINLANDS KOMMUNER, LÄN OCH LANDSKAP 1. 1. 2009 Utsjoki LÄÄNIT LÄN Lappi Lappland Oulu Uleåborg Enontekiö Inari Länsi-Suomi Västra Finland Itä-Suomi Östra Finland MAAKUNNAT LANDSKAPEN Muonio Kittilä Sodankylä Ahvenanmaa Åland Etelä-Suomi Södra Finland 1. Uusimaa - Nyland 2. Varsinais-Suomi - Egentliga Finland 20. Itä-Uusimaa - Östra Nyland 4. Satakunta - Satakunta 5. Kanta-Häme - Egentliga Tavastland 6. Pirkanmaa - Birkaland 7. Päijät-Häme - Päijänne-Tavastland 8. Kymenlaakso - Kymmenedalen 9. Etelä-Karjala - Södra Karelen 10. Etelä-Savo - Södra Savolax 11. Pohjois-Savo - Norra Savolax 12. Pohjois-Karjala - Norra Karelen 13. Keski-Suomi - Mellersta Finland 14. Etelä-Pohjanmaa - Södra Österbotten 15. Österbotten - Pohjanmaa 16. Keski-Pohjanmaa - Mellersta Österbotten 17. Pohjois-Pohjanmaa - Norra Österbotten 18. Kainuu - Kajanaland 19. Lappi - Lappland 21. Landskapet Åland - Ahvenanmaan maakunta 16 KALAJOKI Kolari Pello TORNIO Keminmaa Simo KEMI RAAHE Tervola Ii Hailuoto OULU Oulunsalo Kempele Lumijoki Muhos Liminka Tyrnävä Pyhäjoki Vihanti Merijärvi Alavieska Ylitornio OULAINEN Himanka YLIVIESKA KAJAANI KOKKOLA HAAPAVESI Pyhäntä KARLEBY Sotkamo KANNUS NIVALA Kärsämäki Larsmo Luoto Sievi Vieremä JAKOBSTAD HAAPAJÄRVI Kronoby Toholampi Valtimo PIETARSAARI Kruunupyy KIURUVESI Sonkajärvi Reisjärvi NURMES NYKARLEBY Pedersöre Kaustinen PYHÄJÄRVI UUSIKAARLEPYY Rautavaara Korsholm Lestijärvi IISALMI Veteli Varpaisjärvi Mustasaari Vörå-Maxmo Evijärvi Halsua Vöyri-Maksamaa Pihtipudas Lapinlahti Kinnula LIEKSA 15 Perho Pielavesi Lappajärvi NILSIÄ Juuka VAASA 11 KAUHAVA Vimpeli Kivijärvi VIITASAARI Keitele VASA Vähäkyrö Maaninka JUANKOSKI 12 ALAJÄRVI Isokyrö Kyyjärvi Tervo Siilinjärvi Malax Kannonkoski Laihia Kaavi LAPUA Korsnäs Maalahti Karstula Vesanto Karttula Polvijärvi Ilomantsi SEINÄJOKI 13 Kuortane Tuusniemi Soini KUOPIO Ilmajoki SAARIJÄRVI NÄRPES Kontiolahti Töysä ÄÄNEKOSKI Rautalampi NÄRPIÖ OUTOKUMPU KURIKKA ÄHTÄRI Konnevesi SUONENJOKI Liperi Teuva 14 ALAVUS Leppävirta KASKINEN Jalasjärvi Multia JOENSUU Uurainen KASKÖ Karijoki KAUHAJOKI Laukaa VARKAUS Heinävesi Hankasalmi VIRRAT KEURUU Rääkkylä Tohmajärvi KRISTINESTAD Petäjävesi JYVÄSKYLÄ Karvia Kihniö KRISTIINANKAUPUNKI PIEKSÄMÄKI Isojoki Joroinen Muurame Enonkoski PARKANO MÄNTTÄ-VILPPULA Honkajoki Toivakka Kangasniemi Rantasalmi KITEE Merikarvia KANKAANPÄÄ Ruovesi Kerimäki JÄMSÄ Kesälahti Siikainen IKAALINEN SAVONLINNA Juupajoki Juva Pomarkku Luhanka MIKKELI Sulkava Punkaharju Joutsa 4 Noormarkku Lavia Hämeenkyrö 6 Hirvensalmi 10 YLÖJÄRVI PORI ORIVESI Kuhmoinen Hartola Parikkala ULVILA TAMPERE NOKIA Kuhmalahti Sysmä Puumala Luvia Kangasala Pertunmaa Ristiina HARJAVALTA SASTAMALA Pirkkala Rautjärvi KOKEMÄKI Lempäälä 7 Eurajoki Pälkäne Padasjoki Ruokolahti Vesilahti Suomenniemi RAUMA HUITTINEN HEINOLA Mäntyharju Taipalsaari 0 50 100 150 km Köyliö VALKEAKOSKI Asikkala IMATRA Savitaipale AKAA 9 Pyhäranta Urjala Hattula Eura Säkylä Lemi LAITILA Hämeenkoski Nastola UUSIKAUPUNKI Humppila Hollola LOIMAA HÄMEENLINNA LAPPEENRANTA 5 FORSSA LAHTI 8 Iitti Luumäki Mynämäki Janakkala Kärkölä Vehmaa Pöytyä Ypäjä Hausjärvi ORIMATTILA Kustavi Nousiainen Ylämaa Tammela RIIHIMÄKI Artjärvi KOUVOLA Aura Koski Tl Mäntsälä Miehikkälä Loppi Geta 21 Brändö Taivassalo RAISIO Marttila Pukkila HAMINA Eckerö SOMERO KARKKILA HYVINKÄÄ Vårdö TURKU Askola Liljendal PAIMIO ÅBO Nummi- JÄRVENPÄÄ Pornainen Virolahti Hammarland Kumlinge NAANTALI LOVIISA KAARINA Pusula Tuusula Vihti KOTKA Sund Sauvo KERAVA PORVOO LOVISA Hammarland SALO LOHJA VANTAA BORGÅ Pyhtää MARIEHAMN VÄSTÅBOLAND KAUNIAINEN Sipoo Pernå Pyttis Sibbo MAARIANHAMINA LÄNSI-TURUNMAA Pernaja Sottunga Lemland Kimitoön Föglö RASEBORG ESPOO Kemiönsaari HELSINKI RAASEPORI ESBO 2 20 Ingå HELSINGFORS Kökar Inkoo HANKO 1 HANGÖ Yli-Ii Haukipudas Kiiminki Siikajoki ROVANIEMI Siikalatva 19 Ranua Utajärvi Vaala Pelkosenniemi KEMIJÄRVI PUDASJÄRVI 17 Paltamo Posio Puolanka Savukoski Salla Taivalkoski Hyrynsalmi Ristijärvi 18 KUUSAMO Suomussalmi KUHMO MAANMITTAUSLAITOS. LANTMÄTERIVERKET 2009

15 1 Koko maata koskevat tilastot 1 Statistik över hela landet 1.1 Erilaisten luovutusten määrä ja yhteispinta-ala 1.1 Antal olika överlåtelser och totalareal kpl yhteispinta-ala ha st totalareal ha luovutuksen laatu kaava ei kaavaa yhteensä kaava ei kaavaa yhteensä överlåtelsens art plan ej plan summa plan ej plan summa Kiinteistökauppoja Fastighetsköp 25 505 35 652 61 157 17 310 289 690 306 999 Vaihtoja Byten 475 604 1 079 355 5 567 5 922 Lahjoja Gåvor 1 172 8 171 9 343 3 487 99 674 103 161 Jakosopimuksia tms. Skiftesavtal o.d. 266 1 691 1 957 689 21 349 22 038 Edellisten yhdistelmiä Kombinerade överlåtelser 168 251 419 420 3 121 3 541 Yhteensä Summa 27 586 46 369 73 955 22 260 419 401 441 661 muutos ändring 2008-8 % -4 % -5 % Kiinteistönluovutusten vuosittain Antal fastighetsöverlåtelser per år kpl st 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 vuosi år Luovutuksia Överlåtelser Kiinteistökauppoja Fastighetsköp Kuva 1. Kiinteistönluovutusten määrä vuosittain Bild 1. Antal fastighetsöverlåtelser per år

16 14000 12000 10000 Myyntivoittoverouudistus Perintöverouudistus Pääomatuloverouudistus 8000 Arvonlisävero 6000 4000 2000 Pankkilakko 0 Kuva 2. Kiinteistönluovutusten kuukausittain 1985-2009 Antal fastighetsöverlåtelser 1985-2009

17 1.2 Kauppahintojen summat myyjän mukaan 1.2 Totala köpesummor enligt försäljare Ks. Tilastokeskuksen käsikirjoja 5, Sektoriluokitus 2000 Se Statistikcentralens handböcker 5, Sektorindelningen 2000 Kauppahintojen summat 1 000 :ssa luovutuksensaajaluokittain Totala köpesummor i 1 000 per förvärvare Saajan laatu Förvärvarens art Luovuttajan laatu Överlåtarens art Julkinen yritys Offentligt företag Yksityinen yritys Privat företag Valtio Staten Kunta Kommun Rahoituslaitos Finansinstitut Kuntainliitto Kommunalförbund Valtion kirkko Statskyrkan Säätiö tai rahasto Stiftelse eller fond Muu yksit. yhteisö Annan privat sammanslutning Yksityinen Privat Ulkomaat Utlandet Konkurssi pesä Konkursbo Yhteensä Summa Julkinen yritys Offentligt företag 693 6 604-38 2 297 - - - 6 347 4 383 45-20 407 Yksityinen yritys Privat företag 1 319 693 770 534 1 135 20 067-183 3 000 59 403 292 977 8 754 16 1 081 157 Rahoituslaitos Finansinstitut - 1 429-13 37-315 - 305 1 434 - - 3 533 Valtio Staten 735 465 891 253-445 8 638 1 150-3 969 296 506 13 830 287-1 951 544 Kunta Kommun 2 585 202 104-5 920 781 2 765 32 2 260 35 819 94 743 1 404-348 412 Kuntainliitto Kommunalförbund - 5 191 - - 585 - - - - 65 - - 5 841 Valtion kirkko Statskyrkan - 5 067-48 191 - - - 90 6 345 226-11 968 Säätiö tai rahasto Stiftelse eller fond - 26 339-2 838 454 - - - 5 381 5 603 - - 40 614 Muu yksityinen yhteisö Annan privat sammanslutning 2500 86 720-355 6 160 170 6 5802 63 379 19 593 212-184 899 Yksityinen Privat 2 224 187 576 790 15 029 91 795-716 2 158 18 231 4 175 556 59 080-4 553 154 Ulkomaat Utlandet - 5 792 18 39 595 - - - 230 32 030 10 580-49 284 Konkurssipesä Konkursbo - 9 459 160-341 - - - 16 020 7 158 - - 33 138 Yhteensä Summa 744 787 2 121 305 1 501 25 859 131 942 4 085 1 251 17 188 501 712 4 653 717 80 587 16 8 283 951 muutos ändring 2008 17 %

18 1.3 Kauppahintojen summat eri maakunnissa käyttötarkoituksittain 1.3 Totala köpesummor per landskap enligt användningsändamål käyttötarkoitus användningsändamål Kauppahintojen summat 1 000 :ssa maakunnittain Totala köpesummor i 1 000 per landskap Uusimaa Varsinais- Itä- Satakunta Kanta- Pirkan- Päijät- Kymenlaakso Etelä- Etelä- Pohjois- Suomi Uusimaa Häme maa Häme Karjala Savo Savo Maa- ja metsätalous Jord- och skogsområde 32 440 63 890 22 697 41 127 25 814 38 647 22 024 20 385 18 277 38 821 48 260 Asuinrakennuspaikka Område för bostadshus 1 365 640 368 108 130 918 152 534 159 498 400 925 151 431 121 386 86 729 83 272 128 632 Lomarakennuspaikka Område för fritidsbebyggelse 62 086 85 945 22 385 25 188 27 195 57 894 36 186 24 688 27 459 66 676 30 455 Muu rakennuspaikka Annan byggnadsplats 522 465 37 361 8 744 13 561 3 055 35 945 3 259 27 772 2 535 14 386 18 823 Teollisuus- ja varastorakennuspaikka Område för industri- och lagerbyggnader 12 238 9 094-30 9 891 10 376 11 181 7 321 1 082 2 804 9 644 Liike- ja toimistorakennuspaikka Område för affärs- och kontorsbyggnader 23 740 1 047-35 35 196 5 419 17 457 22 951 9 106 2 441 9 647 Yleisten rakennusten rakennuspaikka Område för allmänna byggnader 124 225 135 - - 5 264-4 828-6 845 365 2 069 Maa-ainesten ottoalue Täktområde - 76-128 - 408 920 30-1 150 555 Sora-alue Grustäkt 1 190-163 43 355 662 14 253 170 239 Turvealue Torvtäkt - 237-32 - - 16 34 94 565 635 Kiviainesalue Stentäkt - - - - - 50 - - 20 500 125 Vesialue Vattenområde 1 54 29 31 - - - - - - - Raakamaa-alue Råmark 11 574 4 396 916 1 240 3 365 7 362 11 239 23 921 965 1 067 Muu käyttötarkoitus Annat användningsändamål 103 215 13 106 39 017 12 629 1 127 76 236 2 208 5 945 5 754 769 227 Erityisalue Special område 31 - - - 7-11 75-4 17 Yleinen alue Allmänt område 29 40 - - - - 87 - - 1 899 184 Ei tietoa Uppgift ej tillgänglig 303 090 3 043 748 950 70 1 351 30 - - 15 521 318 Luonnonsuojelualue Naturskyddsområde 2 568 1 950-1 108 436 3 74 34 15 1 021 170 Yhteensä Summa 2 563 343 588 672 225 456 248 756 270 961 634 970 261 611 230 658 159 090 215 824 772 065 muutos ändring 2008 50 % -15 % 15 % -7 % -8 % -10 % -5 % 6 % -14 % -20 % 166 % jatkuu

19 1.3 Kauppahintojen summat eri maakunnissa käyttötarkoituksittain 1.3 Totala köpesummor per landskap enligt användningsändamål jatkuu käyttötarkoitus användningsändamål Kauppahintojen summat 1 000 :ssa maakunnittain Totala köpesummor i 1 000 per landskap Pohjois- Karjala Keski- Suomi Etelä- Pohjanmaa Pohjanmaa Keski- Pohjanmaa Pohjois- Pohjanmaa Kainuu Lappi Ahvenanmaa Koko maa Hela landet Maa- ja metsätalous Jord- och skogsområde 38 019 34 699 53 668 25 397 12 685 52 148 14 195 19 456 3 772 626 421 Asuinrakennuspaikka Område för bostadshus 85 573 219 338 117 073 80 466 48 692 241 048 29 960 74 627 27 312 4 073 161 Lomarakennuspaikka Område för fritidsbebyggelse 17 085 45 390 9 832 31 055 3 155 32 617 10 907 46 514 4 668 667 379 Muu rakennuspaikka Annan byggnadsplats 1 477 23 233 20 763 8 588 1 936 11 870 1 554 8 938 2 092 768 356 Teollisuus- ja varastorakennuspaikka Område för industri- och lagerbyggnader 4 541 459 2 947 42 200 10 321 18-2 92 192 Liike- ja toimistorakennuspaikka Område för affärs- och kontorsbyggnader 26 989 6 049 18 421 516 390 59 901 43 1 585-240 932 Yleisten rakennusten rakennuspaikka Område för allmänna byggnader 190-174 - - 3 593-15 - 147 705 Maa-ainesten ottoalue Täktområde 945 535 176 74-522 - 18-5 536 Sora-alue Grustäkt 102 69 455 105 110 197-891 - 4 017 Turvealue Torvtäkt 258 1 440 2 144 269 97 701-642 - 7 163 Kiviainesalue Stentäkt - - - - - 100 - - - 795 Vesialue Vattenområde - 10 - - - 13 11 1-150 Raakamaa-alue Råmark 122 2 569 2 609 3 713 611 7 385 88 1 806 361 62 334 Muu käyttötarkoitus Annat användningsändamål 841 20 940 3 388 807 939 4 719 2 212 10 728 367 305 174 Erityisalue Special område 435 - - - - 14 - - - 593 Yleinen alue Allmänt område 41 - - - - 250-2 - 2 534 Ei tietoa Uppgift ej tillgänglig 436 294 104 106 14 73 662 773-328 1 268 969 Luonnonsuojelualue Naturskyddsområde 766 293 313 341 178 562-513 195 10 539 Yhteensä Summa 613 677 355 128 232 068 151 385 69 067 426 622 59 761 165 737 39 098 8 283 951 muutos ändring 2008 231 % -11 % -11 % -15 % -20 % -7 % -33 % -46 % -15 % 17 %

20 muu rakentaminen 2 265 kpl muu 2 768 kpl maa- ja metsätalous 16 149 kpl asuinrakentaminen 36 236 kpl lomarakentaminen 15 243 kpl Kuva 3. Bild 3. Kiinteistönluovutusten määrä maankäyttötarkoituksittain (luovutuksia yhteensä 73 955 kpl) Antal fastighetsöverlåtelser efter markanvändningsändamål (överlåtelser 73 955) muu rakentaminen 08mrd 0,8 muu 0,3 mrd maa- ja metsätalous 0,6 mrd lomarakentaminen 0,7 mrd asuinrakentaminen 4,0 mrd Kuva 4. Bild 4. Kauppahintojen summat maankäyttötarkoituksittain (kokonaissumma 8,2 mrd ) Totala köpesummor efter markanvändningsändamål (total köpesumma 8,2 mrd )

21 1.4 Kiinteistönluovutusten määrä eri maakunnissa käyttötarkoituksittain 1.4 Antal fastighetsöverlåtelser per landskap enligt användningsändamål maakunta landskap käyttötarkoitus användningsändamål Uusimaa Varsinais- Suomi Itä- Uusimaa Satakunta Kanta- Häme Pirkanmaa Päijät- Häme Kymenlaakso Etelä- Karjala Etelä- Savo Pohjois- Savo Maa- ja metsätalous Jord- och skogsområde 419 903 215 931 443 857 343 464 587 907 1 040 Asuinrakennuspaikka Område för bostadshus 5 867 3 370 1 000 2 074 1 513 3 301 1 310 1 596 1 097 1 110 1 574 Lomarakennuspaikka Område för fritidsbebyggelse 690 1 316 272 602 549 1 125 583 524 590 1 409 934 Muu rakennuspaikka Annan byggnadsplats 295 268 65 173 48 205 42 47 36 52 52 Teollisuus- ja varastorakennuspaikka Område för industri- och lagerbyggnader 7 26-1 38 1 56 27 20 46 24 Liike- ja toimistorakennuspaikka Område för affärs- och kontorsbyggnader 15 8-1 21 6 13 23 32 17 26 Yleisten rakennusten rakennuspaikka Område för allmänna byggnader 2 2 - - 6-2 1 2 4 10 Maa-ainesten ottoalue Täktområde - 1-3 - 3 2 1-2 3 Sora-alue Grustäkt 1 1 1 5 2 6 4 3 4 4 6 Turvealue Torvtäkt - 1-2 - - 1 1 3 3 6 Kiviainesalue Stentäkt - - - - - 1 - - 1 3 1 Vesialue Vattenområde 9 9 6 6-1 - - - - - Raakamaa-alue Råmark 82 48 23 37 20 67 31 2 13 11 12 Muu käyttötarkoitus Annat användningsändamål 382 238 104 174 114 252 117 75 44 48 50 Erityisalue Special område 4 - - - 5-1 1-1 6 Yleinen alue Allmänt område 3 10 - - - 1 1 - - 7 18 Ei tietoa Uppgift ej tillgänglig 56 56 19 29 8 25 6 - - 5 34 Luonnonsuojelualue Naturskyddsområde 7 32-22 5 12 3 2 1 16 4 Yhteensä Summa 7 839 6 289 1 705 4 060 2 772 5 863 2 515 2 767 2 430 3 645 3 800 muutos ändring 2008 6 % -8 % 4 % -3 % -9 % -6 % -5 % -8 % -8 % -3 % -11 % jatkuu

22 1.4 Kiinteistönluovutusten määrä eri maakunnissa käyttötarkoituksittain 1.4 Antal fastighetsöverlåtelser per landskap enligt användningsändamål jatkuu maakunt landskap käyttötarkoitus användningsändamål Pohjois- Karjala Keski- Suomi Etelä- Pohjanmaa Pohjanmaa Keski- Pohjanmaa Pohjois- Pohjanmaa Kainuu Lappi Ahvenanmaa Koko maa Hela landet Maa- ja metsätalous Jord- och skogsområde 908 937 1 661 1 098 414 2 066 651 1 191 114 16 149 Asuinrakennuspaikka Område för bostadshus 1 200 2 216 1 938 1 287 653 2 971 470 1 334 355 36 236 Lomarakennuspaikka Område för fritidsbebyggelse 681 1 053 371 560 112 848 476 1 295 204 14 194 Muu rakennuspaikka Annan byggnadsplats 68 159 185 161 67 160 41 112 29 2 265 Teollisuus- ja varastorakennuspaikka Område för industri- och lagerbyggnader 31 13 19 2 6 50 1-1 369 Liike- ja toimistorakennuspaikka Område för affärs- och kontorsbyggnader 10 7 22 4 5 29 1 2 1 243 Yleisten rakennusten rakennuspaikka Område för allmänna byggnader 3-3 - - 8-2 - 45 Maa-ainesten ottoalue Täktområde 3 6 2 3-6 - 1-36 Sora-alue Grustäkt 4 2 6 5 5 3-6 - 68 Turvealue Torvtäkt 4 11 79 13 4 30-25 - 183 Kiviainesalue Stentäkt - - - - - 1 - - - 7 Vesialue Vattenområde - 1 - - - 2 2 1 1 38 Raakamaa-alue Råmark 2 14 65 64 18 80 9 48 13 659 Muu käyttötarkoitus Annat användningsändamål 105 188 118 57 33 184 57 389 39 2 768 Erityisalue Special område 1 - - - - 1 - - - 20 Yleinen alue Allmänt område 6 - - 1-23 - 6 4 80 Ei tietoa Uppgift ej tillgänglig 5 6 4 4 2 14 42 4 15 334 Luonnonsuojelualue Naturskyddsområde 7 6 36 35 5 40-27 1 261 Yhteensä Summa 3 038 4 619 4 509 3 294 1 324 6 516 1 750 4 443 777 73 955 muutos ändring 2008-12 % -8 % -6 % -5 % -7 % -7 % 1 % -6 % 3 % -5 %

23 2 Asuinpientalokiinteistöt 2 Småhusfastigheter 2.1 Asuinpientalokiinteistöt asemakaava-alueella maakunnittain: rakentamattomat kohteet 2.1 Småhusfastigheter inom detaljplaneområden per landskap: obebyggda objekt 300m 2 < pinta-ala <20 000m 2 300 m 2 < areal < 20 000 m 2 kerrosneliöhinta = kauppahinta/(kokonaisala*tonttitehokkuus) priset per kvadratmeter våningsyta = k-m 2 = kerrosneliömetri köpeskilling/(totalareal*tomtexploatering) k-m 2 = kvadratmeter våningsyta stj = sitova tonttijako stj = bindande tomtindelning otj = ohjeellinen tonttijako otj = riktgivande tomtindelning 2.1 Asuinpientalokiinteistöt asemakaava-alueella: rakentamattomat kohteet 2.1 Småhusfastigheter inom detaljplaneområden: obebyggda objekt neliöhinta priset per kvadratmeter maakunta landskap tonttijako tomtindelning luovuttaja överlåtare kerrosneliöhinta priset per kvadratmeter våningsyta pinta-alan areal kpl m 2 /m 2 /m 2 /m 2 /k-m 2 /k-m 2 /k-m 2 Uusimaa stj Kunta 229 1 101 50,00 71,49 57,25 240 288 198 Muu 544 994 123,19 139,78 100,98 564 603 377 otj Kunta 94 1 211 47,96 49,30 29,05 226 227 117 Muu 156 1 699 54,99 68,34 57,32 260 340 328 Varsinais-Suomi stj Kunta 63 1 203 25,53 25,90 11,94 108 114 56 Muu 94 1 442 47,64 56,68 54,64 219 272 231 otj Kunta 187 1 557 10,00 14,19 11,57 50 71 60 Muu 127 1 858 20,39 23,11 22,82 88 114 116 Itä-Uusimaa stj Kunta 24 1 182 42,50 30,24 19,41 133 107 68 Muu 11 835 40,81 86,73 136,92 198 226 199 otj Kunta 6 1 588 36,89 41,00 34,97 359 241 193 Muu 25 1 707 63,34 56,99 27,46 316 291 133 Satakunta stj Kunta 29 1 517 6,99 7,44 4,72 30 32 18 Muu 66 1 856 15,45 19,13 17,65 70 74 43 otj Kunta 68 1 584 3,97 4,30 2,67 18 19 12 Muu 59 2 764 4,13 7,91 8,68 20 38 40 Kanta-Häme stj Kunta 43 952 17,94 24,80 19,70 68 79 49 Muu 41 2 023 30,47 31,19 16,38 131 136 84 otj Kunta 58 1 689 7,73 8,70 6,13 42 44 30 Muu 40 1 849 12,13 11,85 11,25 48 66 63 Pirkanmaa stj Kunta 79 1 188 18,50 25,09 32,38 70 97 114 Muu 94 1 236 43,57 68,20 84,33 163 236 212 otj Kunta 149 1 310 36,12 33,40 22,82 154 148 87 Muu 113 1 510 51,74 90,24 117,97 192 214 151 Päijät-Häme stj Kunta 7 1 299 25,74 24,07 9,64 103 83 34 Muu 18 1 481 25,29 32,86 21,41 124 156 102 otj Kunta 31 1 454 8,21 8,91 5,14 33 43 26 Muu 44 2 389 10,91 12,22 7,86 48 57 31 Kymenlaakso stj Kunta 28 1 094 7,00 11,20 8,75 39 51 35 Muu 28 2 505 10,31 15,93 20,34 43 79 111 otj Kunta 54 1 852 5,99 6,72 4,06 30 33 20 Muu 20 10 704 4,26 7,44 11,06 25 50 81 Etelä-Karjala stj Kunta 43 1 151 12,19 12,95 9,22 56 62 42 Muu 49 993 10,55 20,22 31,60 47 82 127 otj Kunta 28 1 508 3,42 6,12 5,34 17 35 32 Muu 28 1 894 5,46 7,22 5,37 28 40 30 Etelä-Savo stj Kunta 14 1 298 3,59 11,55 13,75 15 39 48

24 2.1 Asuinpientalokiinteistöt asemakaava-alueella: rakentamattomat kohteet 2.1 Småhusfastigheter inom detaljplaneområden: obebyggda objekt maakunta landskap tonttijako tomtindelning luovuttaja överlåtare neliöhinta priset per kvadratmeter kerrosneliöhinta priset per kvadratmeter våningsyta pinta-alan areal kpl m 2 /m 2 /m 2 /m 2 /k-m 2 /k-m 2 /k-m 2 Muu 18 1 093 15,68 23,06 20,42 61 92 82 otj Kunta 40 2 263 5,00 12,32 15,86 27 89 115 Muu 30 3 179 5,20 7,46 7,45 26 43 49 Pohjois-Savo stj Kunta 20 1 248 37,55 46,56 33,26 140 155 83 Muu 33 1 560 25,49 36,51 37,26 96 130 132 otj Kunta 71 1 537 9,96 10,43 7,32 57 49 33 Muu 20 5 903 7,48 22,00 30,89 43 107 129 Pohjois-Karjala stj Kunta 19 1 449 44,09 39,67 16,03 177 170 66 Muu 20 5 462 9,80 15,75 18,85 37 72 95 otj Kunta 33 1 948 9,83 11,45 6,71 51 69 47 Muu 24 1 605 4,84 6,23 4,39 21 30 24 Keski-Suomi stj Kunta 34 1 084 27,56 40,51 33,68 110 153 129 Muu 39 1 153 43,96 48,13 37,88 176 198 139 otj Kunta 85 1 692 13,99 14,20 15,28 58 68 67 Muu 84 1 600 24,64 26,30 19,69 115 121 88 Etelä-Pohjanmaa stj Kunta 176 1 275 15,25 16,37 8,78 62 69 41 Muu 21 1 540 15,96 36,29 45,55 80 161 196 otj Kunta 98 1 895 3,04 4,91 4,73 17 26 23 Muu 69 3 148 4,39 12,39 26,92 30 65 115 Pohjanmaa stj Kunta 25 1 189 19,00 19,33 14,57 64 66 45 Muu 29 1 734 27,86 25,50 18,93 103 118 89 otj Kunta 81 1 978 3,60 6,17 7,15 19 34 43 Muu 42 2 517 7,92 10,95 13,73 42 60 58 Keski-Pohjanmaa stj Kunta 39 1 418 13,87 15,47 5,83 55 64 23 Muu 7 1 481 24,07 16,32 10,34 96 67 40 otj Kunta 18 1 934 2,43 4,13 3,64 12 20 17 Muu 15 3 212 6,82 48,07 112,22 30 242 468 Pohjois-Pohjanma a stj Kunta 61 1 145 47,50 35,26 21,65 140 118 73 Muu 32 1 795 50,21 45,73 29,35 166 181 132 otj Kunta 145 1 557 13,77 18,98 14,66 85 88 61 Muu 112 2 256 11,86 16,53 17,63 60 81 83 Kainuu stj Kunta 3 1 214 12,27 12,77 1,14 49 51 5 Muu 8 1 067 7,49 9,41 7,12 31 44 37 otj Kunta 21 1 838 8,35 11,40 10,31 59 57 42 Muu 11 2 180 9,52 9,76 5,57 61 51 28 Lappi stj Kunta 12 1 122 5,03 8,91 8,32 23 40 43 Muu 13 1 618 17,22 25,83 25,63 79 121 120 otj Kunta 89 1 591 3,03 5,21 3,82 13 30 28 Muu 61 1 734 7,53 13,41 17,42 57 73 76 Ahvenanmaa stj Kunta 24 800 16,51 19,21 11,56 61 73 44 Muu 3 847 150,83 138,79 69,62 426 426 249 otj Kunta 11 1 605 5,39 5,03 1,46 28 25 7 Muu 29 3 044 22,37 23,57 13,33 115 118 51 Koko maa - Hela stj Kunta 972 1 180 20,00 33,93 39,02 84 135 144 landet Muu 1 168 1 336 58,35 86,49 93,15 252 371 363 otj Kunta 1 367 1 620 8,00 15,73 18,78 40 75 83 Muu 1 109 2 301 14,57 32,07 55,11 78 135 191 Yhteensä 6 437 muutos-% stj Kunta 11 % vuodesta 2008 stj Muu 33 % Ändring-% otj Kunta 51 % från 2008 otj Muu 40 %