ÅRSBERÄTTELSE VUOSIKERTOMUS 2011

Koko: px
Aloita esitys sivulta:

Download "ÅRSBERÄTTELSE VUOSIKERTOMUS 2011"

Transkriptio

1 ÅRSBERÄTTELSE VUOSIKERTOMUS 2011

2 INNEHÅLL Verksamhetsledarens årsöversikt... 3 Resurscentret Föregångarna... 4 Uppdrag, syfte och målsättning... 4 Värdegrund... 4 Organisation... 4 Sektorövergripande samarbete och nätverkande... 5 Administration... 6 Ledningsgruppens arbete... 6 Ekonomi Verksamheten Service för arbetssökande... 8 RAMP - Service för unga och studerande Uppsökande ungdomsarbete ULA - Ungdom/Lärande/Arbete Påbyggnadsklassen Bryggan SISÄLTÖ Toiminnanjohtajan vuosikatsaus Resurscentret Föregångarna Tehtävä, tarkoitus ja tavoitteet Arvopohja Organisaatio Monialainen yhteistyö ja verkostoituminen Hallinto Johtoryhmän työskentely Talous vuonna Toiminta vuonna Työnhakijoille suunnatut palvelut RAMP - Nuorille ja opiskelijoille suunnatut palvelut Etsivä nuorisotyö - ENT ULA - Ungdom/Lärande/Arbete Bryggan-kymppiluokka

3 Verksamhetsledarens årsöversikt År 2011 var Resurscentret Föregångarnas (RF) elfte verksamhetsår. Under året uppgick antalet deltagare till 277 personer varav 121 personer deltog i den dagliga verksamheten (89 på arbetssökarsidan och 32 på RAMP - unga och studerande). Den uppsökande ungdomsverksamheten nådde ut till över 1200 personer och arbetade mer ingående med 111 unga. Övriga konsultationer gavs till 45 personer. Det totala antalet skolningsdagar vid RF uppgick under 2011 till 4296 dagar. Den genomsnittliga tiden för en person vid verkstaden var 35,5 vardagar jämfört med år 2010 då snittiden låg på 39 vardagar. Förutom att tiden vid verkstaden förkortades lyckades alltfler av deltagarna hitta sin väg in i arbetsliv och studier tack vare en välfungerande individuell handledning, en god efterfrågan på arbetsmarknaden och ett aktivt samarbetsnätverk. Resurscentret Föregångarna är beroende av effektiva samarbetsnätverk för en fungerande verksamhet med goda resultat. Samarbetet med olika partners utvecklas ständigt och har fungerat väl under året. Den viktigaste av resurser vid RF är personalen och deras engagemang, kunnande och motivation. Personalstyrkan uppgick till tio personer, sammanlagt 9,8 årsverken. För personalens välbefinnande och upprätthållande av god arbetshälsa och motivation har man haft tillgång till motions- och kultursedlar. De stundvis mycket krävande arbetsuppgifterna medför ett behov av kontinuerlig fortbildning och uppdatering av kunnande. För att höja och hålla personalens kompetens "up to date" gavs möjligheter till fortbildning inom olika områden. Av nettoarbetstiden användes 3,8% till olika fortbildningar. Exempel på fortbildningar kan nämnas Arbete med stöd (Optima), Studiehandledarutbildning (Åbo Akademi), Drogförebyggande arbete (ULA), Psykiska första hjälpen (ULA), Marginalisering och drop out (ULA). Ungdomslots Niclas Risku påbörjade under året en utbildning, Uppsökande socialt arbete, som ges av Högskolan i Oslo samt Göteborgs universitet. Risku är den första personen från Finland som går denna utbildning och projektet genomförs i samarbete med Undervisnings- och kulturministeriet. Ungdomslotsarna har tagit del av Time Out-skolningen som ordnas av Institutet för hälsa och välfärd. Genom Time Out strävar man bland annat efter att förhindra social utestängning av unga män genom att ge ett aktivt stöd i de fall då militärtjänst eller civiltjänst avbryts. Under året har samarbetet med ungdomsforskare på Åbo Akademi (ÅA) fördjupats gällande specialpedagogik och forskning kring ungdomar. Ett antal av ungdomarna på RF deltagit i en intervjustudie gjord av doktorand Ove Björklund från högskolan vid Gävle i samarbete med ÅA. Under våren gjorde även en speciallärarstuderande vid ÅA sin praktik på RAMP. En oroväckande trend i samhället är ungas ökade ekonomiska problem och skuldsättning, speciellt när det kommer till snabblån. Skuldsättningarna ökar ofta i en takt som blir ohanterbar för den enskilde unga, vilket i sin tur kan medföra långsiktiga svårigheter. För att möta denna problematik började RF under året erbjuda personlig rådgivning och handledning gällande ekonomi åt deltagarna. Det visade sig vara en uppskattad service och denna del av den individuella handledningen fortsätter och utvecklas framöver. Sammantaget kan konstateras att de planerade målsättningarna har uppnåtts, ekonomin har varit i balans och samarbetsnätverken utökats och fungerat väl. Tack för gott samarbete! Peter Kallio 3

4 Resurscentret Föregångarna Resurscentret Föregångarna (RF) är en arbets- och ungdomsverkstad som upprätthålls av Svenska Studiecentralen (SSC) och Svenska folkskolans vänner r.f. (SFV). Sedan år 2000 har RF hjälpt över 1400 svensktalande arbetslösa och studerande i Vasatrakten när det gäller att hitta sin plats på arbetsmarknaden, studier och i sociala sammanhang. Med denna årsberättelse vill vi återge den verksamhet och de resultat som uppnåtts samt beskriva det arbete som görs inom RF:s olika verksamhetsområden. Uppdrag, syfte och målsättning Syftet med verksamheten är att tillsammans med uppdragsgivare och samarbetsparter i Vasaregionen hjälpa personer att hitta arbete, sysselsättning, studieplatser eller andra lösningar som på lång sikt gagnar individens välmående och utveckling. Med en lösningsinriktad och individfokuserad verksamhet strävar RF till att minska mängden arbetslösa, svårsysselsatta och långtidsarbetslösa, förhindra skolavbrott, social utslagning och marginalisering samt att utveckla nya metoder och modeller som främjar den sektorövergripande verksamheten. Målgruppen för RF:s verksamhet är arbetslösa och studerande som behöver stöd i eller överväger att avbryta sina studier samt personer som står utanför både arbetsliv och studier. Arbetsspråket vid RF är svenska men bland deltagarna finns närmare tio olika modersmål representerade. Åldersmässigt är målgruppen mellan 15 och 65 år. De senaste åren har unga personer prioriterats på grund av den höga ungdomsarbetslösheten. Verksamheten på RF fokuserar på Arbete och studier Livshantering och personlig utveckling Meningsfullhet, begriplighet, hanterbarhet och delaktighet (SOC, Empowerment) Kommunikation Kreativitet Målsättningen är att deltagarna ska hitta en hållbar lösning såsom arbete, studier eller annat som stöder individens utveckling och välmående beroende på individens behov och livssituation. Målet är också att deltagarna skall bli delaktiga, aktiva samhällsmedborgare. RF:s styrka ligger i bemötandet av individen, samarbets- och nätverkstänkandet, den metodologiska flexibiliteten och de kreativa lösningarna. Värdegrund RF har en värdegrund som genomsyrar det arbete och processer som görs inom hela verksamheten. Värdegrunden består av följande punkter. Vi betonar mellanmänsklig respekt, alla människors lika värde, kommunikation samt individens rätt till utveckling i arbets-, utbildnings- och sociala sammanhang. Vi uppmuntrar till eget ansvar, initiativtagande och samhällsengagemang. Genom nätverk fungerar vi som proaktiva stigfinnare. Vi erbjuder kundorienterad svenskspråkig verksamhet med en motiverad och kunnig personal. Organisation Svenska folkskolans vänner r.f. är moderorganisationen bakom RF:s verksamhet och är en tredje sektorns organisation. Resurscentret Föregångarna lyder under Svenska studiecentralen (SSC) som initierade verksamheten år SSC fungerar fortsättningsvis som upprätthållare av RF. 4

5 Sektorövergripande samarbete och nätverkande Ett av de viktigare tanke- och arbetssätten inom RF är samarbete och utveckling av samarbetsnätverk. Vi har konstaterat att de gemensamma samhällsvinsterna uppnås bäst genom ett välfungerande samarbete och kompanjonskap, både på organisations- och individnivå. Nätverkstänkandet är även en del av värdegrunden. Aktiva aktörer knutna till RF är staden Vasa, kommunerna Korsholm, Malax och Vörå. Inom staden och kommunerna är det främst med sysselsättnings-, social-, ungdoms och fritids-, samt utbildningssektorn som samarbetet är mest intensivt. Läroinrättningar är även centrala i verksamheten och RF har formellt samarbete med Yrkesakademin i Österbotten, Vasa yrkesinstitut, Vasa gymnasium, Övningsskolans gymnasium, Korsholms gymnasium och Vörå idrotts- och samgymnasium. På myndighetsnivå är också ELY-centralen, Arbets- och näringsbyrån, Regionförvaltningsverket samt Undervisnings- och kulturministeriet viktiga samarbetsparter. Inom vårdsektorn sker samarbetet främst inom missbruk- och mentalvården. Övriga arbets- och ungdomsverkstäder är också viktiga samarbetsparter. RF är medlem i Valtakunnallinen työpajayhdistys ry. Bild: Resurscentret Föregångarnas samarbetsnätverk. 5

6 "Mycket bra med individuella projekt. Det stärker de arbetslösas självförtroende, ger möjlighet att utvecklas och fortbilda sig. Man lär sig att arbeta i projekt och redovisa för andra i gruppen." - kommentar av deltagare Administration Ledningsgruppens arbete Sammansättningen på ledningsgruppen uppdaterades under inledningen av året. Personliga ersättare till de ordinarie medlemmarna tillsattes för de representerade organisationerna i ledningsgruppen. Alla organisationer tillsatte inte ersättare. Gruppen sammankallades till totalt fyra protokollförda möten. Under år 2011 bestod ledningsgruppen av följande personer: Organisation Ordinarie Personlig ersättare SSC Matts Granö, vik. rektor (jan-sep) - Björn Wallén, rektor (sept-dec) - ELY-centralen Anna-Maija Mattila, spec.planerare (jan-maj) - Juha Holmi, spec.planerare (sept-dec) TE-byrån Ulla Luhta, bitr. byrådirektör Anne Ojala, handläggare Vasa stad Leena Kaunisto, personalchef Mikael Gädda, förvaltningsdirektör Korsholms kommun Caroline Lund, fritidschef Josefine Häggblom, socialarbetare Malax kommun Charles Granlund, personalchef Sara Bogren, socialarbetare Vörå-Maxmo kommun Stefan Kulp, studiehandledare Elisabeth Karp, rektor Tegengrens skola Yrkesakademin i Österbotten Anna-Lotta Östvall-Åstrand, Sami Rimpilä, studiehandledare ansvarig för studerandetjänster Vasa yrkesinstitut Johan Lindman, utbildningsledare Katarina Ivars, Svenska kulturfonden Wivan Nygård-Fagerudd Marlene Ahlberg 6

7 Ekonomi 2011 Resurscentret Föregångarna uppgör inget eget bokslut utan resultatet ingår som en del av SFV s bokslut. RF s bokföring sköts vid Svenska studiecentralen. Omsättningen 2011 var Finansiering % Projekt och statsbidrag % Kommunala andelar % Fondstöd % SFV / SSC % Övrigt % Summa: % Projekt och statsbidrag 69 % Kommunal andelar 18 % Fondstöd 8 % SFV / SSC 4 % Övrigt 2 % Kostnader % Personal % Utrymmen % Verksamhetskostnader % Köptjänster % Administration, övrigt % Summa: % Personal 73 % Utrymmen 7 % Admin, övrigt 1 % Verksamhet 9 % Köptjänster 9 % Bild: Ekonomin Kvalitet i det som görs har alltid varit prioriterat i verksamheten. Dokumentationen är en viktig aspekt. I dokumentationsoch utvärderingssyfte används två olika verktyg, VAT (valmennuksen arvioinnin tukijärjestelmä), och PARent (uppföljningssystem). Förutom dessa utfördes också undervisnings- och kulturministeriets årliga förfrågningar om verkstadsverksamheten och den uppsökande ungdomsverksamheten. 7

8 Verksamheten 2011 Verksamheten under år 2011 var mångsidig och bestod av fem (5) olika områden/projekt. Dessa kan indelas i 1.) Service för arbetssökande, 2.) Service för unga och studerande (RAMP), 3.) Uppsökande ungdomsarbete, 4.) ESF projektet ULA Ungdom/Lärande/Arbete samt 5.) Bryggan (påbyggnadsundervisning, årskurs 10). De olika verksamhetsområdena presenteras härnäst. Service för arbetssökande Resurscentret Föregångarna arbetar med handledning i arbetssökning där individen är i fokus och dennes starka sidor betonas och stärks. Alla yrkesbranscher och åldrar kan finnas representerade bland deltagarna. Målsättningen är att varje deltagare efter sin praktikperiod ska ha en plan eller långsiktig lösning i form av arbete, arbetspraktik/arbetslivsträning, studier eller annat. Den individuella lösningen formas genom att aktivt använda olika resurser, tjänster och åtgärder som finns tillgängliga inom RF:s och individens nätverk. Handledningsservicens fokus formas i det dagliga arbetet på RF kring aktuella frågeställningar kring arbetssökning. Under tidigare år har fokus legat på hur man som arbetssökande ska gå effektivt till väga för att snabbt hitta arbete, utbildning, karriär eller annat sysselsättande mål. Handledningsservicen har under 2011 fokuserat kring vad som motiverar den arbetssökande och återkommande frågeställningar har varit: Var befinner jag mig i mitt liv? Vad vill jag med min framtid? Vad vill jag göra just nu? Vad betyder arbetet för mig just nu? Vilken typ av arbete vill jag ha? Vilken sorts arbete klarar jag av att utföra? Under en livstid förändras ofta arbetets betydelse. Det är nödvändigt för försörjningen och är även viktigt för den personliga utvecklingen. Den sociala gemenskapen och nya utmaningar är ofta också värdefullt för välmåendet och den personliga utvecklingen. "Föregångarna har inte bara varit ett stöd för mig i mitt jobbsökande, utan även hjälpt mig med de sociala bitarna. TACK." - kommentar av deltagare 8

9 Handledning med inriktning på arbetssökning och karriärplanering Den dagliga verksamheten för arbetssökande är den äldsta serviceformen vid RF och har årligen flest antal deltagare. Genom individuell handledning och konsultation får den arbetssökande stöd i sin process att komma ut i arbetslivet och vidare i sin karriär. RF har ett kontinuerligt och nära samarbete med arbets- och näringsbyrån (TE-byrån) i Vasa. Personalen på RF har en välfungerande kontakt med handläggarna kring praktikantens avtal, nuläge och planer för framtiden. För att underlätta för den arbetssökande och för att på bästa sätt möta dennes behov och situation har Föregångarna non-stop antagning vilket innebär att man kan börja när som helst under årets gång. Individens förutsättningar och önskemål är alltid utgångspunkt när en matchning görs för att kartlägga den arbetssökandes kompetens mot arbetsmarknadens behov. Som arbetslös arbetssökande via arbets- och näringsbyrån har man möjlighet att komma till Föregångarna på arbetslivsträning, -praktik eller -prövning för en maxtid på sex månader. Om personen inte i första hand är arbetssökande men skulle ha nytta av dagliga rutiner och att ta del av RF:s program, så kan personen även delta i verksamheten genom avtal med socialen. Den arbetssökande erbjuds ett program som planeras och anpassas till individen och som beaktar bakgrund och erfarenhet. Detta sker genom individuell handledning enskilt och i grupp. Den handledning som ges åt de arbetssökande består av handledning inom arbetssökning och personlig handledning och rådgivning. Handledning inom arbetssökning omfattar hjälp och stöd för den egna karriärplaneringen, CV- och ansökningsskrivande, sökande efter företag och lediga arbetsplatser, m.m. Den personliga handledningen berör frågor kring välmående och livshantering. De arbetssökande får vid behov även ta del av studie- och yrkeshandledning; handledning och information som fungerar som hjälp vid val av yrke och utbildning. Under 2011 har RF erbjudit de arbetssökande stöd och hjälp med att strukturera upp och hantera sin ekonomi genom personlig handledning. Kontakter till Vasa stads ekonomi- och skuldrådgivning har knutits för att underlätta förfarandet vid situationer när det är fråga om hantering av större skulder. RF arrangerar även regelbundet temabaserade föreläsningar kring arbetssökning, kreativitetsträning, studiebesök, kompetenshöjande program och kurser. Under verksamhetsåret 2011 har de arbetssökande fått ta del av studiebesök till bland annat YLE-huset i Vasa, utbildnings och rekryteringsmässan KnowHow2011 och sommarjobbsmässan på arbets- och näringsbyrån. De arbetssökande har även fått möjlighet att delta i föreläsningar, bl.a. Personligt ledarskap med Mia Törnblom. De arbetssökande har även getts möjligheter att öka sin egen kompetens genom att avlägga hygienpass och serveringspass. I samarbete med Vasa Ambulance arrangerades även första hjälpkurs. 9

10 "Jag hade också tid att bli kreativ och det behövde jag. Jag hittade min grej där också." - kommentar av deltagare Processen för arbetssökande Praktikperioden inleds alltid på samma sätt då ett avtals görs mellan RF, den arbetssökande och den sändande instansen. Under hela praktikperioden ger handledarna stöd i processen mot jobb eller studier. Handledarna och den arbetssökande kartlägger tillsammans situationen just nu, vilka resurser man besitter och vilka mål som står i fokus. Utgående från denna kartläggning börjar nu den arbetssökandes egen, unika väg för att nå de överenskomna målen. Ibland kan även målen ändra karaktär under processens gång. Processen kan vara olika omfattande och ta olika lång tid beroende på de individuella förutsättningarna. Slussningen vidare ska leda till en fungerande, långvarig lösning. Det kan vara ett arbete som i sig kan vara ett överenskommet mål eller så kan slussningen också vara ett steg på vägen, t.ex. utbildning som på sikt leder till ett utsatt mål. Den arbetssökande har ett ständigt, ömsesidigt utbyte med andra arbetssökande i den sociala verkstaden. Deltagarnas varierande personligheter, intressen, åldrar, utbildningar och branscher åstadkommer en stimulerande dynamik i en avslappnad miljö. praktikavtal mellan den arbetssökande TE byrån RF Start Kartläggning personlig resurskarta planer mål jobbsökarguide CV och ansökningar kontakt med företag projekt personlig ekonomi studiebesök till företag samhällsorientering kreativitetsträning Arbetssökning livshantering Slussning arbete arbetspraktik arbetslivsträning studier annat Bild: Processen för arbetssökande 10

11 Service för arbetssökande 2011 Under 2011 deltog totalt 89 personer i den dagliga verksamheten med målsättning att hitta arbete, arbetspraktik, studieplatser och fortbildningsmöjligheter eller andra lösningar som gagnar individen. Av dessa slussades 82,1 % till arbete, arbetspraktik, studier eller övriga lösningar efter sin praktikperiod vid RF. Målsättningen är att minst 70 % av deltagarna efter sin tid på RF skall ha någon form av långsiktig plan för sin framtid. Med beaktande av arbetsmarknadsläget i regionen kan det konstateras att resultatet är gott och att målsättningarna har uppnåtts. Könsfördelningen bland deltagarna var 28 kvinnor och 61 män, den yngsta deltagaren var 17 år och den äldsta 58 år och medelåldern var 26,5 år. Därtill kan nämnas att utöver de 89 personer som deltog i daglig verksamhet gavs konsultationer till 37 personer. Slussning efter avslutad period 45 % 40 % 38,5 % 35 % 30 % 25 % 20 % 17,9 % 17,9 % 15 % 10 % 10,3 % 12,8 % 5 % 2,6 % 0 % Bild: Arbetssökandes situation efter avslutad period vid RF. 11

12 RAMP - Service för unga och studerande Resurscentret Föregångarnas service för studerande och unga kallas för RAMP. RAMP finns till för ungdomar i åldern som studerar eller har studier i sikte. Verksamheten anpassas enligt deltagarnas förutsättningar och behov och en individuell plan görs upp för varje deltagare. Till RAMP kan en studerande komma till exempel via en utbildningsarrangör, socialbyrå, via uppsökande ungdomsverksamhet eller genom att direkt kontakta verkstaden. Syfte och målsättning Syftet med RAMP är att förebygga skolavbrott och förhindra marginalisering och utslagning bland unga. Målsättningen är i första hand att den unga återvänder till utbildningsarrangören eller vid behov byter utbildningslinje eller skola vid felval. Målet kan också vara att få rutiner, börja må bättre och förberedas för studier eller hitta rätt utbildning. Den unga kan också slussas över till RF:s avdelning för arbetssökande ifall målet är att få ett arbete. Tanken är att den unga alltid ska ha någonstans att gå efter avslutad period på RAMP för att förhindra marginalisering. Hur länge den unga är på RAMP beror helt på behov och överenskommelse med sändande instans (dvs. utbildningsarrangör eller socialbyrå). Perioden på RAMP kan variera allt från några veckor till ett halvt år. RF har samarbetsavtal med följande utbildningsarrangörer: Vasa gymnasium Vasa övningsskolas gymnasium Korsholms gymnasium Vörå idrotts- och samgymnasium Yrkesakademin i Österbotten (YA) Vasa yrkesinstitut På RAMP kan studeranden i samarbete med utbildningsarrangören utföra vissa studier som är ogjorda eller som studeranden blivit efter i, få hjälp med att ta examen eller på annat sätt få stöd i studierna. Till RAMP kan man också komma för att förbereda sig för studier. Vi samarbetar också vid behov med andra utbildningsarrangör och gör upp individuella samarbetsavtal för enskilda individer. Den handledning som ges på RAMP kan (enl. Handal & Lauvås, 1993) grovt delas in i följande: Uppgiftsinriktad handledning; handledning i samband med exempelvis uppsatser, examensarbeten, rapporter och skolarbeten överlag. Studie- och yrkeshandledning; handledning och information som fungerar som hjälp för ungdomars val av yrke och utbildning. Personlig handledning och rådgivning; handledning i personliga frågor. Yrkesteoretisk handledning; handledning i yrkesämnen och hjälp att hitta relaterade praktikplatser.

13 Verksamheten på RAMP kan delas in i två avdelningar, STUDIE-verkstad och START-verkstad. Båda avdelningarna byggs upp kring fyra temaområden, som alla mer eller mindre går i in varandra. På avdelningen STUDIE-verkstad kan studerande i samarbete med utbildningsarrangören utföra vissa studier som är ogjorda eller som de studerande blivit efter i, få hjälp med att ta examen eller på annat sätt få stöd i studierna. Avdelningen START-verkstad kan fungera som en andningspaus i studierna, den unga ges möjlighet att fundera på vad de egentligen vill göra i framtiden. Det kan också handla om att förbereda sig inför kommande studier. Gemensamt för de båda avdelningarna är livshanteringen vilket är den helhet som de fyra temaområdena bildar. STUDIE-verkstad START-verkstad Studier och studiemotivation Studier och studiemotivation Personlig utveckling Samhälle, kultur och ekonomi Personlig utveckling Samhälle, kultur och ekonomi Hälsa och motion Hälsa och motion Bild: Temaområden inom RAMP verksamheten. För deltagarna i STUDIE-verkstaden står naturligtvis de överenskomna studierna i fokus och består huvudsakligen av temaområdet Studier och studiemotivation, i andra hand koncentreras verksamheten till att innehålla en fördelning av resterande temaområden enligt individens behov. START-verkstaden däremot innehåller en mera jämn fördelning av alla fyra temaområden. Med andra ord ligger fokus på livshanteringen, vilket de fyra områdena gemensamt kan benämnas. Till temaområdet Studier och studiemotivation hör, utöver eventuella individuella studier överenskomna med utbildningsarrangören, allt från att ta reda på sin egen lärstil till att göra studiebesök till skolor och arbetsplatser. Temaområdet Ekonomi, samhälle och kultur innefattar bland annat personlig ekonomi, arbetssökning, studiebesök och deltagande i olika kulturella evenemang. Det syftar till att få deltagaren att känna sig delaktig i samhället och förstå samhällets struktur och funktion. Temaområdet Hälsa och motion innehåller till exempel diskussioner om dygnsrytm och hälsa, uteaktiviteter, planering och tillverkning av lunch. Inom temaområdet Personlig utveckling arbetar vi exempelvis med Drömstart, en metod som handlar om entreprenörskap, motivation, självkännedom och karriärplanering. Utöver det handlar personlig utveckling också om kreativitet, kommunikation, samarbetsövningar, problemlösning och egna projekt. 13

14 Möte sändande instans den unga Avtal den unga utbildningsarrangören/ socialbyrån RF Start Kartläggning personlig resurskarta individuell målplanering VAT AVO kartläggning kartläggning av lärstilar och hälsa egna studier egna projekt studiebesök till utbildningsarrangörer och jobbplatser kombinerad CV/ansökan Drömstart personlig ekonomi samhällsorientering (muséer, hobbyn, samhällsinrättningar) kreativitetsträning ADL träning Livshantering och studier Slussning tillbaka till samma utbildning till annan utbildning arbete eller praktik RF:s service för arbetssökande annat Bild. Processen för unga och studerande. RAMP året 2011 År 2011 deltog totalt 32 personer i RAMP verksamheten (15 män och 17 kvinnor), 23 studerande genom skolsamarbete och 9 unga i startverkstaden via samarbete med sociala myndigheterna. Vissa klienter kom även in via ett avtal och vergick till annat. Konsultationer gavs till 8 personer. Den yngsta deltagaren var 16 år och den äldsta som fått handledning 31. Slussning efter avslutad period Bild. Situtationen för unga och studerande efter avslutad period vid RF. 14

15 År 2011 anställdes även en handledare på 100% från att tidigare endast varit anställd på 50%. Utöver den dagliga verksamheten och olika besök till utbildningsarrangörer i nejden, deltog Ramp-deltagarna också i följande verksamhet: sommarjobbsträff på arbetskraftbyrån, valborgsfirande med frisbeegolf och korvgrillning, pilbågsskytte, ridning på Bergö och studiebesök till YLE. Deltagarna på RAMP har även dokumenterat en del av verksamheten i vår blogg Ungdomarna har även fått möjlighet att delta i föreläsningar, bland annat Personligt ledarskap med Mia Törnblom. De har även getts möjligheter att öka sin egen kompetens genom att avlägga hygienpass och serveringspass. I samarbete med Vasa Ambulance arrangerades även första hjälpkurs där ungdomarna deltog tillsammans med arbetssökanden på RF. SOMMAR-RAMP aktiverande och givande sommaraktiviteter för ungdomar Under tidigare somrar har personalen på Resurscentret Föregångarna insett behovet av regelbunden givande verksamhet under sommarmånaderna för ungdomar. En kontinuerlig verksamhet förhindrar passivering och underlättar studiernas återupptagande till höstterminen. Sommar-RAMP startade som ett pilotprojekt sommaren 2009 och erbjöds för en tredje gång under sommaren Verksamheten riktar sig främst till sådana ungdomar som av någon orsak inte har sommararbete. Sommar-RAMP erbjuder ungdomar att delta 2-3 dagar/vecka under 8 veckors tid i ett program som arrangeras av RF. Till Sommar-RAMP kommer man via socialbyrån i hemkommunen. Verksamhetens innehåll anpassas till deltagarna men kan exempelvis bestå av friluftsaktiviteter, hantverk, konst och kultur, samarbetsövningar och motionsformer av olika slag. Sommaren 2011 bestod gruppen av fem ungdomar i åldrarna (fyra kvinnor och en man). I huvudsak bestod aktiviteterna av daglig verksamhet två till tre dagar i veckan i Vasa med omnejd. Verksamheten inleddes med en båtutflykt till Valsörarna där deltagarna bland annat fick klättra upp i fyren, promenera längs vandringsleden och tillsammans tillreda en gemensam utelunch. Deltagarna fick via sommar-ramp även pröva på segling, ridning, matlagning, bakning, målning, frisbee-golf och bleckplåtsslagning samt fick en guidad rundtur vid Bragegårdarna. Ett studiebesök till Stormossen resulterade i att deltagarna byggde en eko-punkt som numera är i dagligt bruk på RF. Avslutningsvis var deltagarna även involverande i planeringen och förverkligandet av RF:s öppet hus på Konstens Natt, ett årligt kulturevenemang som ordnas i Vasa. " Utvecklande att ha nåt att göra om dagarna. Känna att man gör en insats." - kommentar av deltagare 15

16 Uppsökande ungdomsarbete Den uppsökande ungdomsarbetet inleddes vid Resurscentret Föregångarna år 2008 och har därefter fortskridit och vidareutvecklats. Syftet med verksamheten är att fånga upp unga personer under 29 år som saknar arbete eller studieplats samt att vägleda dessa personer till lämpliga stödåtgärder och tjänster enligt individens behov. Genom detta strävar RF:s uppsökande arbete till att i förebyggande syfte samt tidigt ingripande minska och motarbeta risken att den unga slås ut och marginaliseras. Ungdomslotsarna vid Resurscentret Föregångarna träffar dagligen ungdomar som avbrutit sina studier. Orsakerna till avbrott är varierande men sällan uppger ungdomar att orsaken till deras avbrott är att studierna upplevs som för krävande. Snarare uppger ungdomarna att orsaken varit att de säger sig vara omotiverade, sakna energi eller må dåligt. Orsakerna till avbrotten är alltså sällan anknutna till själva skolan, utan snarare till individen och bakomliggande faktorer. Vi har konstaterat att målgruppen nås på bästa sätt genom att i förebyggande syfte samverka med skolor och läroinrättningar. Speciellt grundskolorna är i nyckelposition för att ett tidigt förebyggande arbete skall kunna inledas på ett fördelaktigt sätt. Samarbete med skolorna (grundskola- andra stadiet- tredje stadiet) har fungerat mycket väl och kommunikationen mellan skolorna och ungdomslotsarna har varit tät. Under hösten 2011 utvecklades ett nytt sätt att samarbeta med en läroinrättning på andra stadiet. Det är fråga om ett effektivare samarbetssätt mellan skolans elevvårdspersonal och uppsökarna. Från uppsökarnas sida handlar det om att i tidigt skede knyta kontakt och skapa ömsesidigt förtroende till den unga i fall att det visar sig att ett avbrott i studierna blir verklighet. På detta sätt erbjuds ungdomen snabbt olika alternativ på fortsättning gäller det då fortsatta studier eller hjälp med att komma in på arbetsmarknaden. I en nationell jämförelse kan Resurscentret Föregångarna visa på goda resultat gällande de ungas tendens att fortsätta eller inleda studier. Nationellt fortsatte eller inledde år % av uppsökarnas kontakter studier. Motsvarande siffra för Resurscentret Föregångarna var 22,6%, år 2011 ökade denna siffra till 33,3% för RF s del. Under år 2011 utvecklades samarbetet med försvarsmakten och speciellt Nylands brigad. En direktkontakt till brigaden upprättades och genom detta samarbete ökas möjligheterna till att kunna stöda de beväringar som avbryter sin tjänstgöring. Samarbetet innefattar även närvaro vid uppbåden som ordnas i regionen. Erfarenheterna av och mottagandet vid dessa upplevdes mycket positivt och fortsättning av det arbetet och utveckling kommer att ske I samarbete med Undervisnings- och kulturministeriet har RF fått möjlighet att ta del en utbildning Uppsökande socialt arbeid vid högskolan i Oslo och Göteborgs universitet. Utbildningen, som är den enda av sitt slag i Europa, pågår fram till maj Målsättningen är att via utbildningen få nya infallsvinklar och en större beredskap att hjälpa de unga samt att bidra till utvecklingen av den uppsökande verksamheten. Ungdomslotsarna vid RF träffade sammanlagt över 1200 unga under år Av dessa blev 111 personer kunder. Antalet kontakter till myndigheter och olika samarbetsparter uppgick till dryga 5500 st och antalet åtgärder för kunderna uppgick till 320 st. 35 % 33,3 % 31,5 % Kundernas åtgärder under året 30 % 25 % 20 % 14,4 % 15 % 9,9 % 10 % 4,5 % 2,7 % 3,6 % 5 % 0 % Bild. Uppsökande ungdomsarbetets slussningsfördelning. 16

17 ULA - Ungdom/Lärande/Arbete ULA-nätverket är ett samarbetsnätverk för 11 svensk- och tvåspråkiga verkstäder i Finland. Resurscentret Föregångarna är huvudman för projektet ULA - Ungdom/Lärande/Arbete, ett utvecklingsprojekt delfinansierat med medel från Europeiska Socialfonden. Projektet strävar efter att uppnå en kvalitets- och kompetenshöjning vid verkstäderna i ULA-nätverket i form av verksamhetsutveckling, kvalitetssäkring, materialproduktion och fortbildning. Projektets huvudsakliga syfte är att motverka marginalisering bland unga och utveckla det sektorövergripande nätverksbildandet mellan verkstäder och samarbetspartners. Ungdomsverkstaden Sveps har även fungerat som en aktiv drivande kraft för projektet. Projektet beviljades fortsatt finansiering av ELY-centralen, vilket innebär att projektet fortgår fram till Fortbildningar ULA-projektets satsning på kompetensutveckling resulterade under året i ett antal fortbildningar för personalen i ULAnätverket. Projektet arrangerade kurs i Psykiska första hjälpen samt subventionerade ULA-verkstädernas deltagande i Optimax utbildning till arbetskonsulent i metoden Arbete med stöd. Projektet arrangerade även nätverksträffar för ULAverkstädernas personal i samarbete med Sveps. På våren hölls ULA-dagar i Hangö och på hösten samlades ULAnätverket i Åbo för att delta i Föreningsfestivalen. Materialproduktion och spridning av god praxis Materialproduktion inom ULA-projektet har resulterat i några betydande publikationer under Projektet koordinerade översättningen och publiceringen av böckerna Uppsökande arbete, På tal om droger - kollektivträning på verkstäder, Startträning på väg mot livet med hjälp av konst samt Värde synpunkter på ett ojämlikt Finland. Materialet fungerar som ett bra stöd i det dagliga arbetet för personalen vid verkstäderna samtidigt som spridning av god praxis (kunskap, modeller, idéer etc.) inom ULA-nätverket samt utåt till samarbetsnätverken är viktigt för att öka verkstädernas synlighet samt för att öka graden av professionalism inom ULA-nätverket. Kvalitetssäkring, VAT Projektet har bidragit till verkstädernas kvalitetssäkring genom att göra det möjligt för ULA-nätverket att ta i bruk VAT (Valmennuksen Arvioinnin Tukijärjestelmä). VAT är ett utvärderingsverktyg som hjälper personalen vid verkstäder att bedöma det individuella handledningsbehovet för de personer som deltar i verksamheten. VAT är också ett värdefullt verktyg i fråga om dokumentation och rapportering. ULA-projektet har översatt VAT till svenska samt subventionerat licensen för VAT till ULA-verkstäder. Under året har fem verkstäder i ULA-nätverket tagit i bruk VAT. Sektorövergripande samarbete och intressebevakning ULA-projektet har arbetat för att utveckla det mångprofessionella samarbetet inom ULA-nätverket och mellan verkstäder och samarbetspartners med tonvikt på det sektorövergripande samarbetet. Projektet strävar efter att utveckla utbytet av god praxis också internationellt, med speciell fokus på Norden. Projektet har under 2011 utvecklat samarbete med bl.a. Sosiaalikehitys Oy, projektet EDU-Vuxen samt Ungdomsstyrelsen och Nordens Välfärdscenter i Sverige. ULA-kompetenscenter Projektet inledde hösten 2011 planeringen av ULA-kompetenscenter, som startas upp i början av 2012 med bland annat en egen hemsida ULA-kompetenscenter kommer att fungera som en plattform för kommunikation och informationsspridning inom ULA-nätverket samt utåt till verkstädernas samarbetspartners. 17

18 Påbyggnadsklassen Bryggan Under hösten 2011 startade RF i samarbete med Vasa stad påbyggnadsklassen Bryggan. Verksamheten har under läsåret lockat till sig fem deltagare av vilka två deltar på deltid. Deltagarna är i åldern år gamla. Den dagliga verksamheten är inriktad på att höja vitsorden från grundskolan eller att komplettera kurser för att fullgöra sin läroplikt. Bryggans studerande har under året fått fullfölja flera praktikperioder vid olika arbetsplatser för att få en bild av arbetslivets krav och sina egna karriärmöjligheter. Temadagar kring dagsaktuella teman har hållits under året för att öka känslan av delaktighet i samhället. Livshantering och självständighet har varit ett fokusområde under hela året och de studerande har behandlat bland annat personlig ekonomi, samhällets stödtjänster och hur kontakten sker med olika samhällsaktörer. Studerande som deltar i Bryggans verksamhet har påbörjat verksamheten efter hand under året då de avbrutit andra studier eller arbeten. Under läsåret har det skett ett samarbete mellan Bryggan och Yrkesakademin YA. Studerande vid Yrkesstarten vid YA har getts möjligheten att höja grundskolevitsord. Genomförande och examinering har koordinerats och verkställts via Bryggan. 18

19 Toiminnanjohtajan vuosikatsaus Vuosi 2011 oli Resurscentret Föregångarnan 11. toimintavuosi. Toimintaan osallistui vuoden aikana 277 henkilöä, joista 121 osallistui päivittäiseen toimintaan (89 työnhakijapalveluihin ja 32 nuorille ja opiskelijoille suunnattuun RAMPtoimintaan). Etsivä nuorisotyö tavoitti yli 1200 nuorta, ja ohjausta annettiin 111 nuorelle. Lisäksi muuta neuvontaa annettiin 45 henkilölle. RF:n koulutuspäiviä kertyi vuoden 2011 aikana yhteensä 4296 päivää. Henkilöt osallistuivat työpajatoimintaan keskimäärin 35,5 arkipäivän ajan. Vuonna 2010 vastaava keskiarvo oli 39 arkipäivää. Työpajatoimintaan käytetyn ajan lyhenemisen lisäksi yhä useampi osallistuja löysi tiensä työelämään ja opintoihin hyvin toimivan ja yksilöllisen ohjauksen, hyvän työmarkkinakysynnän ja aktiivisen yhteistyöverkoston ansiosta. Resurscentret Föregångarnan toiminta on saavuttanut hyviä tuloksia tehokkaiden yhteistyöverkostojen avulla. Eri tahojen kanssa harjoitettavaa yhteistyötä kehitetään jatkuvasti, ja se on toiminut kuluneena vuonna hyvin. RF:n tärkein resurssi on henkilökunta ja sen sitoutuminen, osaaminen ja motivaatio työhönsä. Henkilökuntaa oli toimintavuonna kymmenen työntekijää, yhteensä 9,8 henkilötyövuotta. Henkilökunnalle tarjottiin liikunta- ja kulttuuriseteleitä hyvinvoinnin, hyvän työterveyden ja motivaation edistämiseksi. Ajoittain erittäin vaativat työtehtävät edellyttävät jatkuvaa kouluttautumista ja erikoisasiantuntemuksen päivittämistä. Jotta henkilökunta voisi kasvattaa ja päivittää kompetenssiaan, RF on tarjonnut mahdollisuuden eri aihealueita käsitteleviin täydennyskoulutuksiin osallistumiseen. Nettotyöajasta 3,8 % käytettiin erilaisiin täydennyskoulutuksiin. Niistä esimerkkeinä voidaan mainita Tuettu työllistäminen (Optima), Opinto-ohjaajakoulutus (Åbo Akademi), Ehkäisevä päihdetyö (ULA), Psyykkinen ensiapu (ULA) ja Nuorten syrjäytymisen ehkäisy (ULA). Nuorisoluotsi Niclas Risku aloitti vuoden alussa Oslon korkeakoulun ja Göteborgin yliopiston järjestämän Etsivän sosiaalityön koulutuksen. Risku osallistuu kyseiseen koulutukseen ensimmäisenä Suomesta. Projekti toteutettiin yhteistyössä opetus- ja kulttuuriministeriön kanssa. Nuorisoluotsit ovat osallistuneet Terveyden ja hyvinvoinnin laitoksen tarjoamaan Time Out -koulutukseen. Time Out -koulutuksella pyritään muun muassa ehkäisemään nuorten miesten sosiaalista syrjäytymistä tarjoamalla aktiivista tukea armeija- tai siviilipalveluksen keskeyttäneille. Erityiskasvatuksen ja nuorisotutkimuksen yhteistyö Åbo Akademin (ÅA) nuorisotutkijoiden kanssa on syventynyt kuluneena vuonna. Joukko RF:n nuoria osallistui väitöskirjaa valmistelevan Ove Björklundin haastattelututkimukseen, joka toteutettiin yhteistyössä Åbo Akademin kanssa. Kevään aikana myös eräs Åbo Akademin erityisopettajaopiskelija suoritti työharjoittelunsa RF:n RAMP:ssa. Nuorten lisääntyvät taloudelliset ongelmat ja velkaantuminen erityisesti pikalainojen kautta on huolestuttava suuntaus yhteiskunnassamme. Velkaantuminen kasvaa usein niin nopeaa vauhtia, että nuoren on hankala käsitellä asiaa yksin, mikä voi puolestaan aiheuttaa pitkäaikaisia vaikeuksia. Tämän ongelman kohtaamiseksi RF ryhtyi vuoden aikana tarjoamaan osallistujille taloutta koskevaa henkilökohtaista neuvontaa ja ohjausta. Se osoittautui arvostetuksi palveluksi, ja kyseinen osa yksilöllistä ohjausta jatkuu ja kehittyy tulevaisuudessa. Kaiken kaikkiaan voidaan todeta, että suunnitellut tavoitteet on saavutettu, talous on ollut tasapainossa ja yhteistyöverkosto on kasvanut ja toiminut hyvin. Kiitos hyvästä yhteistyöstä! Peter Kallio 19

20 Resurscentret Föregångarna Resurscentret Föregångarna (RF) on työ- ja nuorisotyöpaja, jonka toimintaa ylläpitävät Svenska Studiecentralen (SSC) ja Svenska folkskolans vänner r.f. (SFV). Vuodesta 2000 lähtien RF on auttanut yli 1400:aa Vaasan seudulla asuvaa ruotsinkielistä työtöntä ja opiskelijaa löytämään oman paikkansa työ- ja opiskelumarkkinoilla sekä sosiaalisissa yhteyksissä. Tässä vuosikertomuksessa haluamme esitellä RF:n toimintaa, sen saavuttamia tuloksia sekä eri toimintaalueilla tehtävää työtä. Tehtävä, tarkoitus ja tavoitteet Toiminnan tarkoituksena on yhdessä toimeksiantajien ja muiden yhteistyökumppanien kanssa auttaa Vaasan seudulla asuvia henkilöitä löytämään työtä, tekemistä, opiskelupaikkoja tai muita ratkaisuja, jotka edistävät pitkäkestoisesti yksilön hyvinvointia ja kehitystä. RF toimii ratkaisu- ja yksilökeskeisesti ja pyrkii vähentämään työttömien, vaikeasti työllistyvien ja pitkäaikaistyöttömien määrää, estämään opintojen keskeytymistä, sosiaalista syrjäytymistä ja marginalisoitumista sekä kehittämään uusia menetelmiä ja malleja, jotka edistävät monialaista toimintaa. RF:n toiminnan kohderyhmän muodostavat työttömät ja opiskelijat, jotka tarvitsevat tukea tai harkitsevat opintojen keskeyttämistä, sekä henkilöt, joilla ei ole työ- eikä opiskelupaikkaa. RF:n työkieli on ruotsi, mutta osallistujat puhuvat lähes 10:tä eri äidinkieltä. Toiminta on suunnattu vuotiaille henkilöille. Viime vuosien ajan RF on asettanut nuorisotoiminnan etusijalle suuren nuorisotyöttömyyden vuoksi. RF:n toiminta keskittyy seuraaviin osa-alueisiin: Työ ja opiskelu Elämänhallinta ja henkilökohtainen kehitys Merkityksellisyys, ymmärrettävyys, hallittavuus ja osallisuus (koherenssin tunne, voimaantuminen) Viestintä Luovuus Tavoitteena on, että osallistujat löytävät pitkäaikaisen ratkaisun, kuten työ- tai opiskelupaikan, tai muun ratkaisun, joka tukee yksilön kehitystä ja hyvinvointia hänen tarpeidensa ja elämäntilanteensa mukaan. Toiminnan tavoitteena on myös tehdä osallistujista osallistuvia ja aktiivisia yhteiskunnan jäseniä. RF:n vahvuutena ovat yksilöiden kohtaaminen, yhteistyöja verkostoajattelu, joustavat menetelmät ja luovat ratkaisut. Arvopohja RF:n arvopohja ohjaa kaikkea sen toimintaan sisältyvää työtä ja siihen liittyviä prosesseja. RF:n arvopohja perustuu seuraaviin asioihin: Korostamme ihmisten keskinäistä kunnioitusta, kaikkien ihmisten samanarvoisuutta, viestintää ja yksilön oikeutta kehittää itseään työn, koulutuksen ja sosiaalisten yhteyksien kautta. Kannustamme yksilöitä ottamaan vastuuta, olemaan aloitteellisia ja toimimaan yhteiskunnassa aktiivisesti. Verkostomme kautta toimimme proaktiivisina polunlöytäjinä. Motivoitunut ja ammattitaitoinen henkilökuntamme tarjoaa asiakaslähtöistä, ruotsinkielistä toimintaa. Organisaatio RF:n emo-organisaatio on Svenska folkskolans vänner r.f. yhdistys, joka on kolmannen sektorin organisaatio. Resurscentret Föregångarna on osa Svenska studiecentralen (SSC) -opintokeskusta. SSC perusti RF:n vuonna 2000, ja se ylläpitää edelleen RF:n toimintaa. 20

10 ÅR OCH 1200 LIVSHISTORIER 10 VUOTTA JA 1200 ELÄMÄNTARINAA

10 ÅR OCH 1200 LIVSHISTORIER 10 VUOTTA JA 1200 ELÄMÄNTARINAA 10 ÅR OCH 1200 LIVSHISTORIER 10 VUOTTA JA 1200 ELÄMÄNTARINAA 1 2 Innehåll / sisältö Resurscentret Föregångarna... 5 uppdrag, syfte och målsättning 5 Värdegrund 5 Organisation 6 Verksamhetsledarens årsöversikt

Lisätiedot

VARHAISKASVATUSSUUNNITELMA PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

VARHAISKASVATUSSUUNNITELMA PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN VARHAISKASVATUSSUUNNITELMA PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Hyvä kotiväki Koti ja perhe ovat lapsen tärkein kasvuympäristö ja yhteisö. Kodin ohella päivähoidon on oltava turvallinen paikka, jossa lapsesta sekä

Lisätiedot

Mot starkare tvåspråkighet i stadens service Kohti vahvempaa kaksikielisyyttä kaupungin palveluissa

Mot starkare tvåspråkighet i stadens service Kohti vahvempaa kaksikielisyyttä kaupungin palveluissa Mot starkare tvåspråkighet i stadens service Kohti vahvempaa kaksikielisyyttä kaupungin palveluissa SKILLNADEN II Samverkan som strategi MUUTOS II Strategiana yhteistyö 24.11.2015 Tua Heimonen Specialplanerare,

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 845/2006 vp Internetin hankkiminen yhteydenpitoon työvoimaviranomaisten kanssa Eduskunnan puhemiehelle Työttömän työnhakijan piti lähettää työvoimaviranomaiselle kuittaus sähköisen

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 110/2007 vp Alkoholin liikakäyttöön puuttuminen työpaikoilla Eduskunnan puhemiehelle Suomessa saattaa olla Työterveyslaitoksen selvityksen mukaan jopa 500 000 700 000 alkoholin suurkuluttajaa.

Lisätiedot

RUOTSI PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN VARHAISKASVATUSSUUNNITELMA JYVÄSKYLÄN KAUPUNKI

RUOTSI PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN VARHAISKASVATUSSUUNNITELMA JYVÄSKYLÄN KAUPUNKI RUOTSI PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN VARHAISKASVATUSSUUNNITELMA JYVÄSKYLÄN KAUPUNKI Bästa familj, Hemmet och familjen är barnets viktigaste uppväxtmiljö och gemenskap. Vid sidan av hemmet skall dagvården vara

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 856/2001 vp Sosiaalityöntekijöiden työuupumus ja heikentyneet työolot Eduskunnan puhemiehelle Sosiaalityöntekijöiden työuupumus on kasvaneen työmäärän ja työolojen huononemisen myötä

Lisätiedot

Staden Jakobstad - Pietarsaaren kaupunki

Staden Jakobstad - Pietarsaaren kaupunki Sakägare/ Asianosainen Ärende/ Asia - VALREKLAM INFÖR RIKSDAGSVALET 2015 - VAALIMAI- NONTA ENNEN EDUSKUNTAVAALEJA 2015, TILLÄGG / LISÄYS Det finns tomma reklamplatser kvar i stadens valställningar och

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 345/2013 vp Osasairauspäivärahan maksaminen vuosiloman ajalta Eduskunnan puhemiehelle Sairausvakuutuslain mukaan osasairauspäivärahaa maksetaan vähintään 12 arkipäivän yhtäjaksoiselta

Lisätiedot

DELAKTIG I FINLAND - DET SVENSKA NÄTVERKET. Ann-Jolin Grüne DiF i huvudstadsregionen

DELAKTIG I FINLAND - DET SVENSKA NÄTVERKET. Ann-Jolin Grüne DiF i huvudstadsregionen DELAKTIG I FINLAND - DET SVENSKA NÄTVERKET Ann-Jolin Grüne DiF i huvudstadsregionen UPPLÄGG Presentation av projekten Presentation av det gemensamma arbetet DELAKTIG I FINLAND K5 Projektledare Lilian Ivars

Lisätiedot

AJASSA LIIKKUU RÖRELSER I TIDEN

AJASSA LIIKKUU RÖRELSER I TIDEN AJASSA LIIKKUU RÖRELSER I TIDEN Hyvinvoiva ja terve Pohjanmaa/ Välmående och friska Österbotten 22.9.2011 Aluekehitysjohtaja/Regionalutvecklingsdirektör Varpu Rajaniemi Österbottens förbund Pohjanmaan

Lisätiedot

Torgparkeringen är för framtiden men också sammankopplad till HAB. Båda bör byggas samtidigt då man gräver.

Torgparkeringen är för framtiden men också sammankopplad till HAB. Båda bör byggas samtidigt då man gräver. Torgmöte 3½ 3.3 kl. 12:30-14 i Saima, stadshuset Kim Mäenpää presenterade projektet Skede 1 av HAB och torgparkeringen Torgparkeringen är för framtiden men också sammankopplad till HAB. Båda bör byggas

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 680/2009 vp Nuorten akateemisten työttömyyden vähentäminen Eduskunnan puhemiehelle Ylemmän korkeakoulututkinnon suorittaneiden työttömyys on kasvanut keväällä 2009 erityisesti 25 30-vuotiaiden

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1104/2013 vp Rajatyöntekijöiden oikeus aikuiskoulutustukeen Eduskunnan puhemiehelle Osaamisen kehittäminen ja aikuisopiskelu ovat nykyään arkipäivää. Omaehtoisesti opiskelevat rajatyöntekijät

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1231/2010 vp Vuosilomapalkkasäännösten saattaminen vastaamaan Euroopan unionin tuomioistuimen tuomiota C-486/08 Eduskunnan puhemiehelle Euroopan unionin tuomioistuin (EUT) on jo 22.4.2010

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 401/2011 vp Yli 50-vuotiaiden työttömien työllistäminen Eduskunnan puhemiehelle Yli 50-vuotiaiden työttömien määrä on kasvamassa suhteessa kaikkiin työttömiin. Erityisesti pitkälle

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 431/2001 vp Yrittäjien asema uudessa aikuiskoulutustuessa Eduskunnan puhemiehelle Työllisyyden hoito on merkittävä osa köyhyyden torjuntaa. Pienyritteliäisyyttä on siten tuettava, jotta

Lisätiedot

KULTTUURIPALVELUT TOIMINNALLISET MITTARIT KULTURTJÄNSTER FUNKTIONELLA MÄTETAL

KULTTUURIPALVELUT TOIMINNALLISET MITTARIT KULTURTJÄNSTER FUNKTIONELLA MÄTETAL KULTTUURIPALVELUT TOIMINNALLISET MITTARIT KULTURTJÄNSTER FUNKTIONELLA MÄTETAL AVUSTUKSET PAIKALLISILLE KULTTUURIJÄRJESTÖILLE BIDRAG TILL LOKALA KULTURFÖRENINGAR Haku vuodelle Ansökan för år PAIKALLISILLE

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1254/2001 vp Osa-aikalisän myöntämisen perusteet Eduskunnan puhemiehelle Kun osa-aikalisäjärjestelmä aikoinaan otettiin käyttöön, sen yhtenä perusteena oli lisätä työssä jaksamista

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 773/2013 vp Lahden alueen äkillisen rakennemuutoksen tukitoimet Eduskunnan puhemiehelle Hallitus nimesi lähes päivälleen vuosi sitten Lahden alueen äkillisen rakennemuutoksen alueeksi.

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 475/2012 vp Ammattikorkeakoulujen turvaaminen aikuiskoulutuksen Eduskunnan puhemiehelle Julkisuuteen tulleen tiedon mukaan ammattikorkeakoulujen rahoitusmallia ollaan uudistamassa.

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 857/2005 vp Vakuutusmeklaritutkinto Eduskunnan puhemiehelle 1.9.2005 tuli voimaan laki vakuutusedustuksesta (570/2005). Lain 49 :n mukaan siirtymäsäännöksistä säädetään seuraavasti:

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1016/2009 vp Etuuksien leikkautuminen osa-aikaeläkkeelle siirryttäessä Eduskunnan puhemiehelle Työntekijä jäi pysyvästä työsuhteesta osa-aikaeläkkeelle 1. huhtikuuta 2009 alkaen. Myöhemmin

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 964/2010 vp Oppilaitosten työharjoittelujaksot Eduskunnan puhemiehelle Ammattikorkeakoulut järjestävät monimuotoopetusta, jossa yhdistellään eri opetuskeinoja joustavasti keskenään.

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 447/2010 vp Au pair -ilmoitusten välittämisen jatkaminen työministeriön MOL-palvelussa Eduskunnan puhemiehelle Työministeriön www.mol.fi on työ- ja elinkeinoministeriön ylläpitämä verkkopalvelu,

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1012/2010 vp Eläkkeiden maksun myöhästymiset Eduskunnan puhemiehelle Eläkkeiden maksuissa on ollut paljon ongelmia tänä vuonna. Osa eläkeläisistä on saanut eläkkeensä tililleen myöhässä

Lisätiedot

Starttiraha aloittavan yrittäjän tuki Bli företagare med startpeng

Starttiraha aloittavan yrittäjän tuki Bli företagare med startpeng Starttiraha aloittavan yrittäjän tuki Bli företagare med startpeng 1 *Starttirahalla edistetään uuden yritystoiminnan syntymistä ja työllistymistä turvaamalla yrittäjän toimeentulo yritystoiminnan käynnistämisvaiheen

Lisätiedot

SUOMEN KIELEN HALLINTOALUE FINSKT FÖRVALTNINGSOMRÅDE

SUOMEN KIELEN HALLINTOALUE FINSKT FÖRVALTNINGSOMRÅDE SUOMEN KIELEN HALLINTOALUE FINSKT FÖRVALTNINGSOMRÅDE HAE VALTIONTUKEA ANSÖK OM STATSBIDRAG Tukea hakeva organisaatio Sökande organisation Organisaationumero Organisationsnummer Osoite Adress Yhteyshenkilö

Lisätiedot

Silva. Malin Sjöholm. Pedagogisk ledare/pedagoginen ohjaaja 13.10.2015

Silva. Malin Sjöholm. Pedagogisk ledare/pedagoginen ohjaaja 13.10.2015 Silva Malin Sjöholm Pedagogisk ledare/pedagoginen ohjaaja 13.10.2015 Fakta Bygget skall vara klart 30.11 Naturen har fungerat som inspiration i processen. Silva- betyder skog på latin Färgskalan inne i

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1278/2010 vp Osa-aikaeläkkeellä olevien sairauspäivärahaan liittyvien ongelmien korjaaminen Eduskunnan puhemiehelle Jos henkilö sairastuu osa-aikaeläkkeelle jäätyään, putoavat hänen

Lisätiedot

KESTÄVÄ KEHITYS KOULUISSA

KESTÄVÄ KEHITYS KOULUISSA Yleissivistävän opetuksen koulutushanke 2008 2010 Turussa KESTÄVÄ KEHITYS KOULUISSA Tavoitteet Koulutushankkeen tavoitteena on edistää kouluille ja oppilaitoksille asetettujen kestävän kehityksen tavoitteiden

Lisätiedot

MAAHANMUUTTAJIEN TYÖLLISYYDELLÄ JA OSALLISUUDELLA HYVINVOINTIA POHJANMAALLE - alueellisen yhteistyön mahdollisuudet ja haasteet

MAAHANMUUTTAJIEN TYÖLLISYYDELLÄ JA OSALLISUUDELLA HYVINVOINTIA POHJANMAALLE - alueellisen yhteistyön mahdollisuudet ja haasteet MAAHANMUUTTAJIEN TYÖLLISYYDELLÄ JA OSALLISUUDELLA HYVINVOINTIA POHJANMAALLE - alueellisen yhteistyön mahdollisuudet ja haasteet INVANDRARES SYSSELSÄTTNING OCH DELAKTIGHET FÖR VÄLFÄRDEN I ÖSTERBOTTEN -

Lisätiedot

Tervetuloa tähän Pohjanmaan liiton järjestämään laajakaistaseminaarin, joka kantaa nimeä Sadan megan Pohjanmaa.

Tervetuloa tähän Pohjanmaan liiton järjestämään laajakaistaseminaarin, joka kantaa nimeä Sadan megan Pohjanmaa. Tervetuloa tähän Pohjanmaan liiton järjestämään laajakaistaseminaarin, joka kantaa nimeä Sadan megan Pohjanmaa. Välkomna till Österbottens förbunds bredbandsseminarium, som fått namnet Österbotten kör

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 876/2010 vp Työnantajien Kela-maksun poiston vaikutus työpaikkojen määrään Eduskunnan puhemiehelle Työnantajien Kela-maksu on hallituksen esityksestä poistettu. Hallitus perusteli esityksessään

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 528/2006 vp Talous- ja velkaneuvonnan valtionosuuden kohdentaminen Enon kunnalle Eduskunnan puhemiehelle Valtion talousarviossa on määräraha talous- ja velkaneuvontaan. Lääninhallitusten

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 767/2001 vp Postinjakelu Kangasalan Kuohenmaalla Eduskunnan puhemiehelle Postin toiminta haja-asutusalueilla on heikentynyt. Postin jakaminen myöhään iltapäivällä ei ole kohtuullista.

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 759/2004 vp Liikunnanopettajien pätevöityminen terveystiedon opettajiksi Eduskunnan puhemiehelle Uuden lain myötä aikaisemmin valmistuneet liikunnanopettajat eivät ole päteviä opettamaan

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 816/2006 vp Yrittäjän sosiaaliturva EU-maissa Eduskunnan puhemiehelle Euroopan unionin alueella työskentelevä yrittäjä (KK-Communication Ltd FI1839803-7 Lappeenranta Finland) ei kuulu

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 823/2012 vp Työharjoittelun suorittaminen etätyönä Eduskunnan puhemiehelle Etätyöstä on puhuttu paljon, mutta ennakko-odotuksiin nähden se on yleistynyt uutena työnteon muotona hitaasti.

Lisätiedot

Tiedotustilaisuus PÖYTÄKIRJA 2012-05-16

Tiedotustilaisuus PÖYTÄKIRJA 2012-05-16 PÖYTÄKIRJA 2012-05-16 Tiedotustilaisuus Aika Torstai 16. toukokuuta 2013 klo 18 20 Paikka Kaupunginjohtotoimisto, Köpmansgatan 20, Informationssalen Läsnä 27 henkilöä Antti Yliselä, suunnittelupäällikkö

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1010/2008 vp Ylemmän ammattikorkeakoulututkinnon asema sosiaalialalla Eduskunnan puhemiehelle Ammattikorkeakoulujen jatkotutkintojärjestelmää luotaessa syntyi myös sosiaalialalle ylempi

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1333/2010 vp Näkövammaisten kirjaston Celian tulevaisuus Eduskunnan puhemiehelle Celia on näkövammaisten kirjasto, joka on tarkoitettu Suomessa kaikille lukemisesteisille kansalaisille.

Lisätiedot

Resultat från kundnöjdhetsenkäten / Asiakastyytyväisyyskyselyn tuloksia Stadsstyrelsens sektion för servicetjänster / Kaupunginhallituksen

Resultat från kundnöjdhetsenkäten / Asiakastyytyväisyyskyselyn tuloksia Stadsstyrelsens sektion för servicetjänster / Kaupunginhallituksen Resultat från kundnöjdhetsenkäten / Asiakastyytyväisyyskyselyn tuloksia Stadsstyrelsens sektion för servicetjänster / Kaupunginhallituksen palvelutoimintojaosto 9.3.2015 Kundnöjdhetsenkäten har genomförts

Lisätiedot

Talousarvio & taloussuunnitelma 2016 Terveydenhuolto. Paraisten kaupunki TERVEYDENHUOLTO

Talousarvio & taloussuunnitelma 2016 Terveydenhuolto. Paraisten kaupunki TERVEYDENHUOLTO TERVEYDENHUOLTO Sosiaali- ja terveyslautakunta Sosiaali- ja terveysosasto, Paula Sundqvist, Sosiaali- ja terveysjohtaja Katariina Korhonen, ylilääkäri Toiminta Perusterveydenhuolto ja sairaanhoito kaikille

Lisätiedot

Millainen on kandin hyvä työpaikka? Hurudan är en kandidats bra arbetsplats?

Millainen on kandin hyvä työpaikka? Hurudan är en kandidats bra arbetsplats? Millainen on kandin hyvä työpaikka? Hurudan är en kandidats bra arbetsplats? Maarit Nevalainen, terveyskeskuslääkäri, Mäntsälän terveyskeskus Ei sidonnaisuuksia, inga bindingar (till några firmor förutom

Lisätiedot

XIV Korsholmsstafetten

XIV Korsholmsstafetten XIV Korsholmsstafetten 19.5.2013 Huvudklasser Öppen klass: Laget får komponeras fritt. Damklass: Laget ska endast bestå av kvinnliga löpare. Varje lag skall bestå av 6 8 löpare. Två löpare från varje lag

Lisätiedot

Österbottens förbund Pohjanmaan liitto

Österbottens förbund Pohjanmaan liitto Österbottens förbund Pohjanmaan liitto ERUF EAKR Niklas Ulfvens Finlands strukturfondsprogram Hållbar tillväxt och jobb 2014 2020 Suomen rakennerahasto-ohjelma Kestävää kasvua ja työtä 2014 2020 TL 2.

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 590/2013 vp Poliisimiesten sivutyöluvat ja poliisijohdon palkkataso Eduskunnan puhemiehelle Lähes peräkkäisinä päivinä uutisoitiin ensin poliisimiesten sivutöistä ja niiden laillisuudesta

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 416/2013 vp Kehitysvamma-alan ammattitutkinnon kelpoisuus sosiaali- ja terveysalalla Eduskunnan puhemiehelle Kehitysvamma-alan ammattitutkintoon valmistavaa koulutusta tarjotaan useissa

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 76/2006 vp Kelan järjestämän vaikeavammaisten lääkinnällisen kuntoutuksen suunnitelman laatiminen Eduskunnan puhemiehelle Kelalla on lakisääteinen velvollisuus järjestää vajaakuntoisten

Lisätiedot

ESR-PROJEKTIN LOPPURAPORTTI

ESR-PROJEKTIN LOPPURAPORTTI ESR-PROJEKTIN LOPPURAPORTTI Ohjelmakausi 2007-2013 Viranomaisen merkintöjä Saapumispvm 31.03.2011 Diaarinumero POHELY/2214/04.00.05.00/2010 Käsittelijä Muotio Marko Puhelinnumero 040 531 8809 Projektikoodi

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 678/2001 vp Ansiosidonnaisen työttömyysturvan parantaminen Eduskunnan puhemiehelle Maan suurin ammattijärjestö SAK ehdotti maanantaina 14.5.2001, että ansiosidonnaiselle työttömyysturvalle

Lisätiedot

LIIKELAITOS PORVOON TILAPALVELUT AFFÄRSVERKET BORGÅ LOKALSERVICE KESKUSKEITTIÖN HANKESUUNNITELMA CENTRALKÖKETS PROJEKTPLAN

LIIKELAITOS PORVOON TILAPALVELUT AFFÄRSVERKET BORGÅ LOKALSERVICE KESKUSKEITTIÖN HANKESUUNNITELMA CENTRALKÖKETS PROJEKTPLAN LIIKELAITOS PORVOON TILAPALVELUT AFFÄRSVERKET BORGÅ LOKALSERVICE KESKUSKEITTIÖN HANKESUUNNITELMA CENTRALKÖKETS PROJEKTPLAN HANKKEEN LIIKETOIMINNALLISET PERUSTELUT PROJEKTETS AFFÄRSMÄSSIGA MOTIVERINGAR

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 751/2004 vp Osa-aikalisän nykyistä joustavampi käyttö hoivatyössä Eduskunnan puhemiehelle Osa-aikalisä antaa työntekijälle mahdollisuuden lyhentää työaikaansa määräaikaisesti. Työnantajan

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 350/2007 vp Oikeus sairauspäivärahaan tai eläkkeeseen Eduskunnan puhemiehelle Kontiolahtelainen Kauko Riikonen koki melkoisen yllätyksen, kun hän 1.6.2004 nilkkavammasta alkaneen sairausloman

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 220/2009 vp Perhepäivähoitajien palkkaus Eduskunnan puhemiehelle Perhepäivähoitaja on lapsia omassa kodissaan, ryhmäperhepäivähoidossa tai lapsen kotona hoitava henkilö. Perhepäivähoidossa

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 603/2012 vp Naisyrittäjyyden edistäminen Eduskunnan puhemiehelle Naisten osuus suomalaisista yrittäjistä on noin 30 prosenttia. Yrittäjänaisten Keskusliitto ry:n virallinen tavoite

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1104/2001 vp Kunnan oikeus ilman perillisiä kuolleen henkilön kiinteistöön Eduskunnan puhemiehelle Perintökaaren mukaan ilman perillisiä kuolleen henkilön omaisuuden perii valtio. Omaisuus

Lisätiedot

Saate. Vaasassa 17.12.2014. Anne Majaneva Projektipäällikkö Uusi paikallisuus hanke, Vaasan Palosaaren osahanke

Saate. Vaasassa 17.12.2014. Anne Majaneva Projektipäällikkö Uusi paikallisuus hanke, Vaasan Palosaaren osahanke Saate Miten Palosaaren kampusalueesta saataisiin kaikkien yhteiseksi kokema alue? Tätä kysymystä pohdittiin kolme iltaa kestäneessä kansalaisraadissa, johon kuului myös opastettu kehittämiskävelykierros

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1362/2010 vp Ruotsissa työskennelleiden henkilöiden eläkepäätösten käsittelyajat Eduskunnan puhemiehelle 1960- ja 1970-luvuilla Suomesta lähti satojatuhansia suomalaisia Ruotsiin töihin.

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 459/2010 vp Elokuvan ja television koulutusohjelman saaminen Lahden ammattikorkeakouluun Eduskunnan puhemiehelle Ammattikorkeakoululaki määrää ammattikorkeakoulun tehtäväksi ammatillisten

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 95/2006 vp Saamenkieliset ylioppilaskirjoitukset Eduskunnan puhemiehelle Saamen kielen aseman parantamiseksi Suomessa tuli vuonna 1992 voimaan kielilaki. Vuonna 2004 tuli voimaan saamen

Lisätiedot

MATKAILUALAN TAPAAMINEN BESÖKSNÄRINGSTRÄFF 22.10.2015

MATKAILUALAN TAPAAMINEN BESÖKSNÄRINGSTRÄFF 22.10.2015 MATKAILUALAN TAPAAMINEN BESÖKSNÄRINGSTRÄFF 22.10.2015 VisitKimitoön.fi VisitKemiönsaari.fi VisitKimitoon.fi Facebook.com/VisitKimitoon Instagram.com/VisitKimitoon Tagboard.com/Visitkimitoon Weibo.com/Kimitoon

Lisätiedot

Tarvekartoitus: Vanhustenhoito ja -palvelut

Tarvekartoitus: Vanhustenhoito ja -palvelut Tarvekartoitus: Vanhustenhoito ja -palvelut Behovskartläggning: Äldrevård och -service Skövden kunta, Suomen kielen hallintoalue, 541 83 Skövde Skövde kommun, Finskt förvaltningsområde, 541 83 Skövde LAKI

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 863/2010 vp Tukiopetuksen kehittäminen Eduskunnan puhemiehelle Erityisopetuksen tarve kouluissa on lisääntynyt huolestuttavasti. Erityisopetusta tarvitsevat oppilaat pyritään yhä useammin

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1019/2013 vp Poliisin lupapalveluiden ajanvaraus Eduskunnan puhemiehelle Poliisin lupapalveluita varten pitää jatkossa varata aika Keski-Pohjanmaan ja Pietarsaaren poliisilaitoksella.

Lisätiedot

Rajajokisopimus Suomen ja Ruotsin välillä

Rajajokisopimus Suomen ja Ruotsin välillä Viranomaiskokous Haaparanta 19.-20.1.2012 Myndighetskonferens Haparanda Rajajokisopimus Suomen ja Ruotsin välillä - Tausta ja sisältö Gränsälvsöverkommelsen mellan Finland och Sverige - Bakgrund och innehåll

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 910/2012 vp Tarkkaavaisuushäiriöstä kärsivän lääkehoito Eduskunnan puhemiehelle Psykostimulanttien käyttö tarkkaavaisuushäiriön hoidossa on viime vuosina yleistynyt. Esimerkiksi YK:n

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 664/2003 vp Laboratoriolääketieteen ammattiryhmien koulutus- ja työtilanne Eduskunnan puhemiehelle Laboratoriolääketieteen asiantuntijoita, kuten erilaisia laboratoriolääkäreitä, sairaalakemistejä

Lisätiedot

Aloite merkittiin tiedoksi. Motionen antecknades för kännedom.

Aloite merkittiin tiedoksi. Motionen antecknades för kännedom. Sivistyslautakunta/Bildningsnämnde 49 07.05.2008 n ALOITE KUNNALLISEN KOULUMATKATUEN MYÖNTÄMISESTÄ TOISEN ASTEEN OPISKELIJOILLE/HEIKKI VESTMAN YM. / MOTION OM BEVILJANDE AV KOMMUNALT BIDRAG FÖR SKOLRESOR

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1256/2001 vp Palkansaajan järjestäytymättömyys ammattiliittoihin Eduskunnan puhemiehelle Perustuslaki turvaa oikeuden olla järjestäytymättä ammattiliittoon. Käytännössä valinnanvapautta

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 292/2012 vp Psykoterapiapalveluiden saatavuus ja Kelakorvaukset Eduskunnan puhemiehelle Kela korvaa kuntoutuspsykoterapiaa 16 67- vuotiaille. Alle 16-vuotiaiden terapiasta vastaa julkinen

Lisätiedot

JUBILEUMSÅRET 2017 FÖR FINLANDS SJÄLVSTÄNDIGHET

JUBILEUMSÅRET 2017 FÖR FINLANDS SJÄLVSTÄNDIGHET JUBILEUMSÅRET 2017 FÖR FINLANDS SJÄLVSTÄNDIGHET 2 TIDTABELL 2012 Förhandsutredning 2013 Tillsättandet av projektet 2014 Planering & organisering 2015 2017 2016 Utarbetandet av programmet för jubileumsåret

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 521/2009 vp TEHO-hankkeen vaikutukset maatalouden vesistökuormitukseen Eduskunnan puhemiehelle Maa- ja metsätalous on tärkeä osa suomalaista elinkeinotoimintaa ja yhteiskuntaa, mutta

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 188/2013 vp Erityisopetuksen tarve ja riskitilanteiden kartoitus Eduskunnan puhemiehelle Suomalaisen kattavan ja hyvän neuvolajärjestelmän jatkoksi on esitetty ajatus kahdesta muusta

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 436/2004 vp Kivunhoitoon erikoistuneen lääkärin saaminen terveysasemille Eduskunnan puhemiehelle Kipupotilasyhdistys on valtakunnallinen, ja sen toiminnan periaatteena on kipupotilaiden

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 264/2013 vp Eduskunnan suullinen kyselytunti radiossa Eduskunnan puhemiehelle Eduskunnan suullisella kyselytunnilla ministerit vastaavat kansanedustajien kysymyksiin. Kyselytunti mahdollistaa

Lisätiedot

Työyksikkö 7 9 tervehtii ja tiedottaa. Oppilaiden huoltajille

Työyksikkö 7 9 tervehtii ja tiedottaa. Oppilaiden huoltajille Työyksikkö 7 9 tervehtii ja tiedottaa Oppilaiden huoltajille Lukuvuosi 2014 15 on pyörähtänyt käyntiin ja luokilla 7 9 on täysi työn touhu käynnissä. Olemme iloisia viime vuoden yhdeksäsluokkalaisten hyvästä

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 426/2007 vp Isännöitsijän pätevyyden valvonta Eduskunnan puhemiehelle Isännöitsijä on asunto-osakeyhtiön tai kiinteistöyhtiön operatiivinen johtaja, jonka tärkein tehtävä on johtaa

Lisätiedot

PORVOO OPS2016 BORGÅ LP2016 KICK OFF

PORVOO OPS2016 BORGÅ LP2016 KICK OFF ESI- JA PERUSOPETUS & LUKIO FÖR- OCH GRUNDSKOLA & GYMNASIUM Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå PORVOO OPS2016 BORGÅ LP2016 KICK OFF TERVETULOA VÄLKOMMEN! Osallistu ja jaa mielipiteesi Delta och

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1101/2001 vp Poliisin voimavarojen lisääminen Keravalla Eduskunnan puhemiehelle Poliisin turvallisuusbarometrin mukaan keravalaisista naisista 19 % ei uskalla käydä kaupungin keskustassa

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 71/2004 vp Ulkomailla työskentelyn vaikutukset kansaneläkkeen viivästymiseen Eduskunnan puhemiehelle Ulkomailla työskennelleiden Suomen kansalaisten eläkepäätökset viipyvät usein kuukausikaupalla.

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 413/2004 vp Asunto-osakeyhtiöiden hallitusten ja osakkeenomistajien ohjeistaminen Eduskunnan puhemiehelle Viime lokakuun alusta voimaan tullut järjestyslaki kumosi kaupunkien omat järjestyssäännöt.

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 323/2005 vp Abiturientit ja jatko-opinnot Eduskunnan puhemiehelle Lukiolaiset ovat saaneet jälleen tämän kevään koulu-urakkansa suoritettua. Olo on toisaalta helpottunut, osin haikeakin

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 663/2009 vp Avustukset valtakunnallisille kulttuuritapahtumille Eduskunnan puhemiehelle Opetusministeriö myöntää vuosittain tukea kulttuuritapahtumille. Avustusten tarkoituksena on

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 874/2010 vp Poliisikoiratoiminnan keskittäminen Itä-Uudenmaan poliisilaitoksella Eduskunnan puhemiehelle Itä-Uudenmaan poliisilaitoksella on valmisteilla muutos, jossa poliisikoiratoiminta

Lisätiedot

osapuolten kesken) mainittua sopimusta. korkeakoulut, sekä Jyväskylän yliopisto/kokkolan yliopistokeskus Chydenius. Tämä sopimus koskee

osapuolten kesken) mainittua sopimusta. korkeakoulut, sekä Jyväskylän yliopisto/kokkolan yliopistokeskus Chydenius. Tämä sopimus koskee VAASAN KO R KEAKO U LU KONSO RTIO - VASA HöGSKO LE KO NSO RTI U M Tämä dokumentti on vaasalaisten korkeakoulujen 1.1.2009 voimaan astuneen joustavaa opinto-oikeutta koskevan sopimuksen (myöh. JOO-sopimus)

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 546/2010 vp Kuljettajantutkintojen kilpailuttaminen Eduskunnan puhemiehelle Liikenteen turvallisuusvirasto Trafi kilpailuttaa kuljettajantutkintojen vastaanottamisen 19 maakunnassa,

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 649/2012 vp Kesätyöntekijöiden työskentelyolosuhteiden epäkohtien korjaaminen Eduskunnan puhemiehelle Kesätöitä on tarjolla nuorille usein erilaisissa myyntikojuissa ja kioskeissa.

Lisätiedot

Henkilötunnus Personbeteckning. Postinumero ja -toimipaikka Postnummer och -anstalt. Ammattinimike Yrkesbeteckning

Henkilötunnus Personbeteckning. Postinumero ja -toimipaikka Postnummer och -anstalt. Ammattinimike Yrkesbeteckning TYÖNANTAJA ABETSGIVAE TYÖTTÖMYYSKASSAN JÄSENEKSI / VALTAKIJA AY-JÄSENMAKSUN PEIMISEKSI / MUUTOSILMOITUS ANSLUTNINGSBLANKETT FÖ MEDLEMSKAP I JYTYS MEDLEMSFÖENING OCH OFFENTLIGA OCH PIVATA SEKTONS FUNKTIONÄES

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 352/2002 vp Korvattavat MS-lääkkeet Eduskunnan puhemiehelle MS-tautia sairastavan potilaan taudin kuva ja eteneminen on hyvin yksilöllistä. Hyvin useasti tauti etenee aaltomaisesti

Lisätiedot

SKUTT 2014 = Koulun kehittämisen työkalu

SKUTT 2014 = Koulun kehittämisen työkalu SKUTT 2014 = Koulun kehittämisen työkalu Näyttöön perustuvan, policy-, käytäntö- ja tutkimuslähtöisen pedagogisen konseptin kehittäminen. Michael Uljens Åbo Akademi Opetushallitus 9.6.2015 3) Myös SKUTT

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 650/2013 vp Nuorten työkyvyttömyyseläkkeelle jäävien määrä Eduskunnan puhemiehelle Nuorisotyöttömyys ja nuorten syrjäytyminen ovat vakavia ongelmia Suomessa ja koko Euroopassa. Aihe

Lisätiedot

Aloite merkittiin tiedoksi.

Aloite merkittiin tiedoksi. Valtuusto 63 09.05.2011 Sosiaali- ja terveysvlk/social- och 58 28.09.2011 hälsovårdsutsk Kunnanhallitus/Kommunstyrelsen 306 25.10.2011 Aloite Sipoon kunnan ruokapalveluiden kehittämisestä ja kunnallisen

Lisätiedot

Pelastuslaitos ja paloturvallisuus

Pelastuslaitos ja paloturvallisuus Pelastuslaitos ja paloturvallisuus Räddningsverket och brandsäkerhet Bölen alueen rakentajien infotilaisuus Infotillfälle för byggare på Böle området 31.1.2011 Thomas Nyqvist palotarkastusinsinööri brandsynsingenjör

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 928/2005 vp Kouluterveydenhuollon palveluiden saatavuus Eduskunnan puhemiehelle Hyvällä ja kattavalla kouluterveydenhuollolla on todistetusti suuri merkitys lasten ja nuorten terveen

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 435/2003 vp Kehitysvammaisten koululaisten iltapäivähoito Eduskunnan puhemiehelle Kehitysvammaisten koululaisten iltapäivähoidon osalta on ilmennyt ongelmia ympäri Suomea. Monet kunnat

Lisätiedot

OPEN DAYS 2015 LOCAL EVENTS COUNTRY LEAFLET SUOMI

OPEN DAYS 2015 LOCAL EVENTS COUNTRY LEAFLET SUOMI OPEN DAYS 2015 LOCAL EVENTS COUNTRY LEAFLET SUOMI INDEX I. Regional Partnerships Official Partners of the OPEN DAYS 2015 City of Helsinki 3 Helsinki-Uusimaa 4 Österbotten 5 Varsinais-Suomi 6 2 I. Regional

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1059/2005 vp Raskaana olevien päihteidenkäyttäjien pakkohoito Eduskunnan puhemiehelle Suomi on saanut kyseenalaisen kunnian sijoittua maailman kymmenen kärkimaan joukkoon alkoholin

Lisätiedot

Kuntainfo 5/2014: Toimeentulotuki 1.1.2015 lukien - Kommuninfo 5/2014: Utkomststöd från och med 1.1.2015

Kuntainfo 5/2014: Toimeentulotuki 1.1.2015 lukien - Kommuninfo 5/2014: Utkomststöd från och med 1.1.2015 Sosiaali- ja terveyslautakunta 212 16.12.2014 Kuntainfo 5/2014: Toimeentulotuki 1.1.2015 lukien - Kommuninfo 5/2014: Utkomststöd från och med 1.1.2015 1010/05/03/00/2014 SosTe 212 Valmistelija; palvelujohtaja

Lisätiedot