VÄSTNYLANDS LÄNSI-UUDENMAAN Närmatskatalog Lähiruokaluettelo. Slow Food Festival

Transkriptio

1 VÄSTNYLANDS LÄNSI-UUDENMAAN Närmatskatalog Lähiruokaluettelo Slow Food Festival

2 2 3 Innehållsförteckning Sisällysluettelo Table of Contents En ljus framtid! Tulevaisuus näyttää valoisalta!... 4 Varför skulle du välja att gå med i Slow Food International? Haluaisitko osallistua Slow Food Internationalin toimintaan? Why would you choose to join Slow Food International?... 6 Lähiruokaa tottakai! Naturligtvis närmat!... 8 Du är vad du äter Olet mitä syöt You are what you eat Tankar om mat Mietteitä ruoasta Thoughts on food Mathantverk ett lyckat projekt onnistunut hanke a succesful project in Finland Mera närmat från Västnyland Lisää lähiruokaa Länsi-Uudeltamaalta Muistilista kesäkanojen pitäjälle Närmatsproducenter och -företag Lähiruokatuottajat & -yrittäjät Local Food Producers & Entrepreneurs Kött Liha Meat Fisk Kala Fish Grönsaker & potatis Vihannekset & perunat Vegetables & potatoes Frukt & bär Hedelmät & marjat Fruits & berries Bageri & spannmål Leipomot & viljat Bakeries & grains Honung Hunaja Honey Café, restaurang & catering Kahvilat, ravintolat ja pitopalvelut Cafés, restaurants and catering services Bryggeri Panimo Brewery Butik Kaupat Grocery stores Övriga närmatsaktörer Muut lähiruokatoimijat Other Local food Actors Förord Efter våra första 5 år är vi nu redo att ta ett stadigare grepp om vår verksamhet. Vi är tillbaka i Fiskars och här har vi för avsikt att skapa ett centrum för REN, GOD och RÄTTVIS mat. Intresset för närmat har vuxit enormt och dess betydelse har också resulterat i regeringsprogram för åren Vilken effekt regeringens program Alkusanat för närmat och målen för utveckling av närmatssektorn till 2020 Naturligtvis närmat kommer att ha i kommunerna blir intressant att följa med. Låt oss hoppas att det kunde underlätta att producera och förädla våra fantastiska råvaror! Något som dessutom skulle skapa välbehövliga arbetsplatser i vår närmiljö. Viiden ensimmäisen vuotemme jälkeen olemme valmiit tarttumaan entistä tiukemmin toimeen. Olemme palanneet Fiskarsiin ja tänne aiomme luoda HYVÄN, PUHTAAN ja REILUN ruoan keskuksen. Kiinnostus lähiruokaa kohtaan on kasvanut valtavasti ja jopa poikinut hallituksen ohjelmaan vuosille On mielenkiintoista nähdä, miten hallituksen lähiruokaohjelma ja lähiruokasektorin kehittämisen tavoitteet vuoteen 2020 Lähiruokaa - totta kai tulevat vaikuttamaan kuntiin. Toivokaamme, että ne voisivat helpottaa fantastisten raaka-aineidemme tuottamista ja jalostamista! Se kun muun hyvän lisäksi toisi kovasti kaivattuja työpaikkoja lähiympäristöömme. VÄSTNYLANDS LÄNSI-UUDENMAAN Närmatskatalog Lähiruokaluettelo Foreword Utgivare / Julkaisija / Publisher Slow Food Västnyland r.f. Ann-Louise Erlund, Pontus Berglund Cynde Sadler, Karl-Erik Eriksson Mikael Rehn, Leo Graphics Tryckeri Nord Print, Helsingfors 2014 Diana Lindholm, Ann-Louise Erlund, Ulrika Grönvik styrelsen@slowfoodvastnyland.org Kriterierna för att få annonsera i Närmatskatalogen hittas på Lähiruokaluettelossa ilmoittaminen kriteerit löytyvät sivulta The criteria for advertising in the Local Food Catalogue can be found on

3 4 5 En ljus framtid! På många håll i västra Nyland satsas det nu hårt på turismen och Slow Food Västnyland rf ser stora möjligheter till en ökad utveckling av matturism i vår region. Sedan början av 2013 samarbetar föreningen med Fiskars bruk. Under de tre kommande åren vill föreningen fördjupa vårt gemensamma arbete. Tillsammans med Fiskars bruk och andra aktörer skapar vi ett nyländskt matcenter, ett Slow Food center, i Fiskars. Styrelsen är mycket glad över att Fiskars bruk delar föreningens intresse för närmat och att närmatsmarknaderna under de kommande åren fortsätter att utvecklas. För att genomföra vår ambitiösa plan har föreningen anställt en verksamhetsledare, Pontus Berglund. Han har som uppgift att tillsammans med våra samarbetspartners och producenter öka synligheten, skapa nya nätverk och evenemang. Detta har möjliggjorts med understöd från Sophie von Julin. Föreningen är tacksam över det förtroende som detta understöd är ett bevis för. KONTAKTA verksamhetsledaren Pontus Berglund, pontus@slowfoodvastnyland.org Tulevaisuus näyttää valoisalta! Läntisellä Uudellamaalla panostetaan nykyisin voimakkaasti matkailuun ja Slow Food Länsi-Uusimaa näkee suuria mahdollisuksia edelleen kehittää ruokamatkailua alueellamme. Yhdistys toimii vuoden 2013 alusta lukien yhteistyössä Fiskarsin ruukin kanssa. Tulevien kolmen vuoden aikana yhdistys haluaa syventää yhteistä työtämme. Yhdessä Fiskarsin ruukin ja muiden toimijoiden kanssa luomme Fiskarsiin uusmaalaisen ruokakeskuksen, Slow Food Centerin. Hallitus on erittäin iloinen siitä, että Fiskarsin ruukki jakaa yhdistyksen kiinnostuksen lähiruokaa kohtaan ja siitä, että lähiruokamarkkinat jatkuvat myös tulevina vuosina. Kunnianhimoisen suunnitelmansa toteuttamiseksi yhdistys on palkannut Pontus Berglundin toiminnanjohtajaksi. Hänen tehtävänsä on yhdessä yhteistyökumppaneidemme ja tuottajien kanssa lisätä näkyvyyttä, luoda uusia verkostoja ja tapahtumia. Tämän on mahdollistanut Sophie von Julinin antama tuki. Yhdistys on kiitollinen siitä luottamuksesta, josta tuki on osoituksena. OTA YHTEYTTÄ, toiminnanjohtaja Pontus Berglund, pontus@slowfoodvastnyland.org

4 6 7 Varför skulle du välja att gå med i Slow Food International? Haluaisitko osallistua Slow Food Internationalin toimintaan? Why would you choose to join Slow Food International? Då jag, Anna-Maria Niskanen, för ca 6 år sedan flyttade till Ekenäs (återinflyttad) såg jag i Västra Nyland en annons om att det i Kungsgården skulle ordnas information om Slow Food. Som matintresserad både privat och i arbetet gick jag dit och på den vägen är jag ännu idag. Då var vi inte många personer närvarande men för mig förde intresset mig vidare och idag har jag 5 aktiva år bakom mig som hängiven anhängare av denna globala rörelse. Min aktivitet har närmast sträckt sig till verksamhet som Slow Food Västnyland r.f. ordnat. Ja, varför skulle man välja att understöda en stor internationell organisation? Slow Food International genomför en hel del intressanta och viktiga projekt som jag med min inbetalning kan stödja och visa att jag tycker det är viktigt. Genom att stödja den internationella organisationen och allt den står för, stöder jag även vår lokala aktör Slow Food Västnyland r.f. Den vägen stöder jag ett viktigt arbete som finns till för att utveckla nätverk och lyfta fram våra lokala matproducenter. All denna insats görs på ideell grund av dem som är med i rörelsen. Conviviet har ordnat närmatsmarknader på höstarna och numera även på våren. Vi har medverkat i julmarknader, mässor och olika evenemang bara för att lyfta fram våra lokala livsmedelsproducenter. Internationellt idkas en mångsidig och energisk aktivitet. Genom projekt som Slow Fish, A Thousand Gardens in Africa, utbildning på universitetsnivå, temaområden som GMO, Slow Europe, Terra Madre, Taste of Arc och många flera projekt kan jag vara med och stödja. Jag är med och tar ställning för frågor som berör tillgång och kvalitet till maten och även diversiteten nu och i framtiden. Det finns ca medlemmar i 150 länder som anser det vara viktigt att vara med och påverka. Det är en hel del min 50 /år kan bidra till och 5 från den summan kommer tillbaka till mitt eget Convivium som jag valt att tillhöra, Slow Food Västnyland r.f. Läs mera om Slow Food och en ny värld kanske öppnas för dig också? Kun minä, Anna-Maria Niskanen, muutin Tammisaareen noin 6 vuotta sitten (paluumuuttajana), näin Västra Nylandlehdessä ilmoituksen Kuninkaankartanossa järjestettävästä tiedotustilaisuudesta, jonka aiheena olisi Slow Food. Päätin mennä paikalle, koska olen kiinnostunut ruoasta niin yksityisesti kuin työn puolesta. Ja sillä tiellä olen edelleen. Silloin meitä läsnäolijoita ei ollut kovinkaan monta, mutta kiinnostus vei minua eteenpäin ja nyt olen jo 5 vuotta ollut tämän maailmanlaajuisen liikkeen aktiivinen ja vannoutunut kannattaja. Oma aktiivisuuteni on rajoittunut lähinnä Slow Food Länsi-Uudenmaan järjestämään toimintaan. Niin, mikä saakaan minut tukemaan suurta kansainvälistä järjestöä? Slow Food International toteuttaa monia mielenkiintoisia ja tärkeitä hankkeita, joita voin maksusuorituksellani tukea ja osoittaa pitäväni tärkeinä. Tukemalla kansainvälistä organisaatiota ja sen arvomaailmaa, tuen myös paikallista toimijaa Slow Food Länsi-Uusimaata. Samalla tuen tärkeää työtä verkostojen kehittämiseksi ja paikallisten ruoantuottajien esiinnostamiseksi. Kaiken tämän tekevät liikkeessä mukana olevat aatteelliselta pohjalta. Paikallisosastomme (Convivium) on järjestänyt lähiruokamarkkinoita syksyisin ja nyttemmin myös keväisin. Olemme osallistuneet joulumarkkinoille, messuille ja eri tapahtumiin tavoitteenamme tuoda esiin paikallisia elintarviketuottajia. Kansainvälinen toiminta on monipuolista ja energistä. Voin osallistua toimintaan ja tukea sitä erilaisten hankkeiden avulla, joista mainittakoon Slow Fish, A Thousand Gardens in Africa, yliopistotasoinen koulutus, teema-alueet kuten GMO, Slow Europe, Terra Madre, Taste of Arc ja monet muut. Olen mukana ja otan kantaa asioihin, jotka koskevat ruoan saatavuutta ja laatua sekä sen monimuotoisuutta nyt ja tulevaisuudessa. Meillä on 150 maassa noin jäsentä, joiden mielestä on tärkeätä osallistua ja vaikuttaa. Kannan oman korteni kekoon maksamalla 50 /vuosi. Siitä summasta palautuu 5 valitsemalleni jäsenosastolle, joka on Slow Food Länsi-Uusimaa. Lue lisää Slow Foodista ja ehkä sinullekin avautuu täysin uusi maailma? When I, Anna-Maria Niskanen, moved back to Ekenäs about 6 years ago, I noticed an ad in the local newspaper, Västra Nyland, that there would be an information gathering about Slow Food in Kungsgården. As I am interested in food, both in leisure and business, I went along and I am still on the road today. There were not many people present, but my interest was piqued further and today I have 5 active years behind me as a dedicated follower of this global movement. My own activities have mostly been within those organized by Slow Food Väst- nyland rf. So, why would you choose to support a large international organization? Slow Food International carries out a lot of interesting and important projects that I can support by paying my dues and showing that I feel it s important. By supporting the international organization and everything it stands for, I also support our local operator Slow Food Västnyland rf. This way, I support the important work that is being done to develop networks and promote our local food producers. All this effort is done on a voluntary basis by those who are involved in the movement. The Convivium has organized local food markets in the autumn and now in the spring, as well. We have participated in Christmas markets, fairs and events just to highlight our local food producers. Internationally, versatile and energetic activities are realized. Through projects like Slow Fish, A Thousand Gardens in Africa, training at university level, thematic areas such as GMOs, Slow Europe, Terra Madre, Taste of Arc and many more projects, with which I can be involved in and give my support. I can take stands on issues affecting food access, quality and even diversity now and in the future. There are about members in 150 countries who believe it is important to have a voice in these matters. There s a lot my membership dues of 50 per year can do to help and 5 of that goes back to my own Convivium to which I have chosen to belong, Slow Food Västnyland rf. Read more about Slow Food and a new world may open for you too! slowfood.com/

5 8 9 Lähiruokaa tottakai! Lähiruoka on osa arkea ja juhlaa yhä useammalla kuluttajalla. Lähiruoan osto- ja kulutusmäärät ovat kasvussa ja sen ympärille rakentuu uutta yrittäjyyttä, markkinointiratkaisuja ja tuotteita. Kasvun taustalla ovat vahva kuluttajaliikehdintä sekä alan ammattilaisten halu tehdä konstailematonta, aitoa ruokaa. Ruuan alkuperä halutaan tietää, ruuan tekijöille halutaan saada kasvot, raaka-aineet halutaan saada tuoreina ja mahdollisimman käsittelemättöminä ja ruualta odotetaan elämyksiä, tarinoita ja ennen kaikkea aitoutta ja maukkautta. Hallitusohjelmassa lähiruoka ja luomu nostettiin erityiskohteina esiin ja niiden edellytyksiä luvattiin edistää omilla kehittämisohjelmilla, jotka valtioneuvosto hyväksyi Lähiruokaohjelman tavoitteet ovat: 1) Monipuolistaa lähiruoan tuotantoa ja lisätä sitä kysyntää vastaavaksi sekä nostaa lähiruoan jalostusastetta, 2) Parantaa pienimuotoisen elintarvikejalostuksen ja myynnin mahdollisuuksia lainsäädännön ja neuvonnan keinoin, 3) Kasvattaa lähiruoan osuutta julkisista hankinnoista parantamalla hankintaosaamista ja laadullisia kriteereitä, 4) Parantaa alkutuotannon mahdollisuuksia, 5) Tiivistää lähiruokasektorilla toimivien yhteistyötä ja 6) Lisätä ruoan ja ruokaketjun toimijoiden arvostusta. Lähiruokaohjelma antaa kehittämistyölle selkeitä tavoitetiloja pitkälle tulevaisuuteen. Lähiruokasektorin menestyksen kannalta keskeisintä on tuotteiden jalostusasteen nostaminen ja asiakkaiden tarpeisiin vastaaminen, tuotevalikoiman monipuolistaminen ja logistiikan kehittäminen. Lähiruoalle on oltava monia kannattavia myyntikanavia, joista asiakas tuotteet löytää tuotteet itselleen parhaiten sopivalla tavalla. Lähiruokaa tulee hyödyntää vahvemmin matkailutuotteen laadun kehittämisessä tuoden lisäarvoa ja kannattavuutta maakuntien ruoka- ja matkailualan toimijoille sekä lisäten Suomen houkuttelevuutta matkakohteena. Tavoite linjaa myös, että lähiruoan tuotanto ja jalostus ovat osa kannattavaa tuotantoa yhä useammilla tiloilla tukien myös pienempien tilojen elinkelpoisuutta, ja että lähiruoan ja sen tekijöiden arvostus nousee kuluttajien keskuudessa. Kunnianhimoisena, mutta saavutettavana tavoitetilana on myös, että vuonna 2020 lähiruokaa arvostetaan ja käytetään kaikissa Suomen kunnissa, ja että läpi varhaiskasvatus- ja koulujärjestelmän menevä ruoka- ja ravitsemuskasvatus luo pohjaa koko elämän kestäville ruokavalinnoille. Valtioneuvoston hyväksyntä tehtiin periaatepäätöksenä ja antoi tavoitteet paitsi nykyiselle hallituskaudelle, mutta myös pitkälle tulevaisuuteen vuoteen Mikään hetken huuma lähiruokatrendi ei siis ole, vaan valtiovallankin taholta sen asema on tunnustettu ja tulevaisuuden menestymisen avaimet tunnistettu. Tärkeä osa lähiruoan esille nostoa on tuoda tuottajat, jalostavat yritykset ja lähiruokaa käyttävät ammattikeittiöt kuluttajien tietoisuuteen. Tuottajien ja kuluttajien välille tarvitaan yhä enemmän kohtaamismahdollisuuksia, joko fyysisiä kuten myymälöitä, toreja, suoramyyntiä tai kiertäviä lähiruoka-autoja tai välillisiä kuten erilaiset portaalit, verkkokaupat tai vaikkapa kädessäsi oleva katalogi. Toivon, että se auttaa sinut löytämään juuri itsellesi parhaimmat lähiruokatuotteet, ja ohjaa myös uusiin kokemuksiin, makuihin ja elämyksiin! Naturligtvis närmat! Närmat är en del av vardag och fest för allt fler konsumenter. Närmat köps och konsumeras i allt större mängder och kring detta bygger man upp ny företagsamhet, marknadsföringslösningar och produkter. Bakom tillväxten ligger starka konsumentrörelser och branschfolkets vilja att göra okonstlad och äkta mat. Mänskor vill veta varifrån maten kommer, de vill att mattillverkarna ska ha ett ansikte, de vill ha färska råvaror som är så lite behandlade som möjligt och de förväntar sig att maten ska ge upplevelser och berättelser och framför allt att den ska vara äkta och smaka gott. I regeringsprogrammet lyftes närmatsoch ekosektorn upp som specialmål och man lovade främja deras förutsättningar med egna utvecklingsprogram, som statsrådet godkände Målet för närmatsprogrammet är att: 1) göra produktionen av närmat mångsidigare och öka den så att den motsvarar efterfrågan och höja närmatens förädlingsgrad, 2) genom lagstiftning och rådgivning ge småskalig livsmedelsförädling och försäljning bättre möjligheter, 3) öka närmatens andel av den offentliga upphandlingen genom att öka upphandlingskompetensen och höja kvalitetskriterierna, 4) förbättra primärproduktionens möjligheter, 5) intensifiera samarbetet mellan aktörerna inom närmatssektorn och 6) öka uppskattningen av maten och aktörerna i matkedjan. Närmatsprogrammet ger målbilder för utvecklingsarbetet långt in i framtiden. Det viktigaste för närmatsektorns framgång är att höja förädlingsgraden hos närmatsprodukter och att svara på konsumenternas behov, göra sortimentet mångsidigare och att utveckla logistiken. Det bör finnas många lönsamma försäljningskanaler för närmaten, så att kunden hittar produkterna på det sätt som passar honom/henne allra bäst. Närmat bör utnyttjas mera då man utvecklar en kvalitativ turismprodukt och den ger mervärde och lönsamhet till aktörerna inom livsmedels- och turismsektorn i landskapen samt ökar Finlands attraktivitet som ett resemål. Målbilden är också att produktionen och förädlingen av närmat utgör en del av lönsam produktion på allt fler gårdar vilket stödjer också de mindre gårdarnas livskraft och att uppskattningen för närmat och dess producenter ökar bland konsumenterna. En ambitiös, men uppnåelig målbild är också att närmat uppskattas och används år 2020 i alla kommuner i Finland och att mat- och näringsfostran genom hela förskolepedagogiken och skolsystemet skapar en grund för matval som följer med genom hela livet. Statsrådets godkännande skedde med ett principbeslut som gav målen för den nuvarande regeringsperioden, men också långt in i framtiden till år Närmatstrenden är alltså ingen tillfällig modefluga, utan dess status har erkänts även av statsmakten, och nycklarna för framgång i framtiden har identifierats. En viktig del i att lyfta fram närmaten är att konsumentern får ökad kännedom om producenter, förädlande företag och yrkeskök som använder närmat. Det behövs alltfler mötesplatser för producenter och konsumenter, antingen fysiska såsom butiker, torg, direktförsäljning eller ambulernde närmatsbilar eller indirekta såsom olika portaler, näthandeln eller katalogen som du håller i. Jag hoppas att den hjälper dig att hitta de bästa närmatsprodukterna för just dig, och leder dig också till nya erfarenheter, smaker och upplevelser!

6

7

8 Hyvää Puhdasta Oikeuden- mukaista

9 16 17 THOMAS BLOMQVIST Du är vad du Sen flera tusen år tillbaka har vi ätit närproducerad mat. Då människan började bruka jorden var det för att producera föda för sig själv, sin familj och sitt närområde. Under renässansen upptäcktes nya grödor och utländska varor blev tillgängliga för det fåtal som hade råd med det. Utvecklingen av teknik och transportmedel gjorde med tiden nya varor tillgängliga för flera och utländsk mat är idag en del av vår vardag. Idag har vi de facto ett mindre utbud av inhemska än utländska varor i våra butiker och närmat har gått från att vara det naturliga och kanske enda alternativet till att bli något trendigt för medvetna konsumenter. Det växande intresset för närmat gläder mig mycket. Som jordbrukare känns det ibland som om min vardag är långt borta från konsumentens matkasse och intresset för närmat visar att avståndet håller på att minska. Fördelarna med närproducerad mat är många, bl a är den finska maten renare och säkrare än på många andra håll i världen. Den är också mera miljövänlig eftersom transportsträckorna mellan producent och konsument är avsevärt kortare. Att köpa inhemsk mat är också ett sätt att understöda både den regionala matkulturen och den regionala ekonomin. Trots ett växande intresse för närmat så finns det fortsättningsvis många som inte är engagerade. För att flera ska använda närmat måste man aktivt informera konsumenter. Ett sätt att göra det är att använda tydliga ursprungsmärkningar så att det är lätt att veta vad man köper och vem som producerat produkten. Ett annat viktigt sätt är att ordna olika evenemang och informationskampanjer som ökar kunskapen om maten i konsumentens närmiljö. Det här är Slow Food Västnylands närmatskatalog ett ypperligt exempel på. Genom att samla alla närmatsproducenter gör man det lätt och överskådligt för konsumenten att hitta närmaten. Vi behöver flera sådana kataloger. På politisk nivå har vi länge arbetat för att främja närmat men trots det finns det mycket mer man kan göra. Det skulle vara viktigt att vi ser till att den offentliga sektorn föregår med gott exempel och ger närmat och säsongsprodukter en rejäl möjlighet att delta i den offentliga upphandlingen. Vi borde även göra förutsättningarna för närmatsproducenter så gynnsamma som möjligt. Närmat betyder ofta småskalig produktion och vi måste se till att också mindre producenter har möjlighet att konkurrera på marknaden. Sist men inte minst så måste det finnas tillräckligt med närmat att tillgå. I många fall finns det en större efterfrågan på närmat än det finns utbud och vi som producenter måste bli bättre på att samarbeta för att t.ex. skapa bättre logistik och distribution och på så sätt kunna erbjuda ett tryggt och jämnt utbud av produkter. Närmat utgör en stor möjlighet för både konsumenter och producenter, det finns mycket kvar att göra men utvecklingen går åt rätt håll. Genom samarbete mellan olika grupper i samhället kan vi stärka närmatens ställning. Man brukar säga du är vad du äter, jag hoppas att framtidens finländare kommer vara mera hälsosamma, miljövänliga och hållbara.

10 18 19 THOMAS BLOMQVIST Olet mitä syöt THOMAS BLOMQVIST You are what you eat Maailmassa on jo kautta aikojen syöty lähiruokaa. Ihminen aloitti maan viljelyn ruokkiakseen itsensä, perheensä ja lähialueensa. Renessanssin aikana löydettiin uusia ruokia ja ulkomaalaisia tuotteita tuli saataville yhteiskunnan varakkaimmille. Tekniikan ja kuljetuksien kehityksen myötä ulkomaiset tuotteet lisääntyivät ja tänä päivänä ne ovat vankka osa arkeamme. Nykyään meillä on itse asiassa enemmän ulkomaisia kuin kotimaisia ruokia kaupoissamme. Lähiruoka, joka oli ennen syödyin ja monelle ainoa vaihtoehto, on tänä päivänä valaistuneiden kuluttajien valinta. On ilo huomata, että kiinnostus lähiruokaan on kasvanut. Maanviljelijänä arkeni tuntuu välillä olevan kaukana kuluttajan ruokaostoksista mutta kiinnostuksen lisäys on merkki tämän etäisyyden lyhenemisestä. Lähiruoalla on monta valttikorttia, suomalainen ruoka on muun muassa puhtaampi ja turvallisempi kuin monissa muissa maissa. Huomattavasti lyhyempien kuljetusmatkojen ansiosta lähiruoka on myös ympäristöystävällisin valinta ja valitsemalla lähiruokaa kuluttaja tukee samalla myös oman alueen ruokaperinnettä ja taloutta. Vaikka yhä suurempi osa kuluttajista on tietoisia lähiruoan eduista, on olemassa vielä suuri joukko, jota lähiruoka ei innosta. Suuremman tietoisuuden saavuttamiseksi tiedotukseen tulisi panostaa enemmän. Esimerkiksi selkeät alkuperämerkinnät tuotteissa voivat lisätä kuluttajan tietoisuutta ja auttaa hänet tekemään parempia valintoja. Toinen tärkeä tapa on tuntemusta lisäävien tilaisuuksien ja kampanjoiden järjestäminen kuluttajan lähiympäristössä. Slow Food Länsi-Uudenmaan lähiruokakuvasto on erittäin hyvä esimerkki tästä, kuvastossa kaikki tuottajat on laitettu yhteen paikkaan ja kuluttajalla on helppo löytää lähiruoka hänen alueeltaan. Tarvitsemme lisää tällaisia hankkeita. Poliittisella tasolla olemme jo pitkään tehneet töitä lähiruoan hyväksi mutta vielä on kuitenkin paljon tekemistä. Olisi tärkeätä, että julkinen sektori näyttäisi hyvää esimerkkiä antamalla lähiruoalle ja sesonkituotteille todellisen mahdollisuuden julkisissa hankinnoissa. Meidän kuuluisi myös luoda mahdollisimman hyvät toimintamahdollisuudet lähiruokatuottajille. Lähiruoka tarkoittaa käytännössä usein pieniä tiloja ja pienempienkin tuottajien pitäisi pystyä kilpailemaan markkinoilla. Lopuksi olisi myös tärkeätä turvata lähiruoan saatavuus. Hyvin usein lähiruoan kysyntä on isompi kuin sen tarjonta ja meidän viljelijöiden tulisi tehdä enemmän yhteistyötä esimerkiksi järjestelemällä yhteinen logistiikka ja jakelu turvataksemme tuotteiden varman ja tasaisen saannin. Lähiruoka tarjoaa mahdollisuuksia sekä kuluttajille, että tuottajille. Vielä on paljon tekemistä mutta kehitys menee ainakin oikeaan suuntaan. Vahvistaaksemme lähiruoan asemaa meidän pitäisi entistä enemmän tehdä yhteistyötä löytääksemme uusia toimintatapoja ja synergioita. Monesti sanotaan, että olet mitä syöt, jonka takia toivon tulevaisuuden suomalaiset olevan terveellisempiä, ympäristöystävällisempiä ja puhtaampia. Locally produced foods have been a part of our lives for thousands of years. When man began to cultivate land, it was to feed himself, his family and his immediate surroundings. Then during the renaissance, new foods were discovered and foreign products became available to the selected few who could afford it. As time passed, the development of technology and transport systems made foreign products available to the greater public and today foreign food is a part of our everyday lives. We actually have more foreign than local products in our stores today, and local food has gone from being the natural and perhaps only alternative to being something trendy for conscious consumers. It is a great joy for me to see the growing interest in local food. As a farmer, it sometimes feels like my reality is quite far away from the consumer and the interest in locally produced food is a sign that the distance is diminishing. There are many benefits to eating local food; Finnish food is cleaner and safer than in many other parts of the world. It is also better for the environment, as the transport between grower and consumer is noticeably shorter. Buying local food is also a way of supporting the local food culture and the rural economy. Despite a growing interest in local food, there are still many who are not too interested in the concept. In order to increase the consumption of local food, consumers need to be informed of its benefits. One way of increasing awareness would be having clear indications of origin on all products. It should be as easy as possible to know what you are buying and who produced it. Another good way of creating awareness is arranging events and informative campaigns. The catalogue you are holding right now is an excellent example of this. By gathering all local producers in one place it makes it easy for the consumer to find local food, we need more initiatives like this. Local food has long been a priority on a political level but there is still more we could do. One important improvement would be to live as we learn and give local producers and seasonal products a real possibility to partake in public tenders. Another measure would be improving the conditions for local producers in order to make local food production as simple as possible. Local food is often synonymous with smaller units and we have to make sure that these have a real possibility to compete on the market. Last but not least, we have to ensure that there is enough local food to go around. Right now the demand for locally produced food is greater than the supply and we as producers need to become better at meeting the demand. By working together and finding new solutions we could for example create better logistics and distribution methods to ensure an even and reliable supply of products. Local food has a lot of potential for both consumers and for domestic production. Even though there is still much to be done, at least we are going in the right direction. By cooperating and working together we can make local food a larger part of our everyday lives. People often say that you are what you eat, I hope future Finns are going to be healthier, more environmentally friendly and sustainable.

11 SOITA JA TILAA! RING OCH BESTÄLL! Matti Kipinoinen Perniöntie Tenhola / Bjärnåvägen Tenala PUHDASTA SUOMALAISTA PERUNAA. SUORAAN TILALTA. Valikoimassa lajikkeita moneen eri käyttötarkoitukseen. Saatavilla alueen ruokakaupoista ja suoraan tuottajalta. REN FINLÄNDSK POTATIS. DIREKT FRÅN GÅRDEN. Flera olika sorter - för olika ändamål. Kan köpas i traktens matbutiker och direkt av odlaren.

12

13 24 25 Tankar om Jag hör själv till den generationen som gick till mjölkbutiken på hemgatan och fick mjölk i egen medhavd mjölkkanna, smör i lösvikt och Ingmans fil i stora träbyttor (för övrigt ett av de första returförpackningssystemen?). För inte mer än femton år sedan hade jag förmånen att på sommarstugan i Kimito kunna gå med min mjölkkanna till grannens ladugård vid mjölkningsdags klockan fem, fördriva en pratstund med bonden och hans dotter till ackompanjemang av mjölkstrilarna i ämbaret och de fem kornas mjuka ljud av välbefinnande när de fick sitt fång av doftande hö. Härliga rofyllda stunder då tiden stod stilla. Nyvärpta ägg fanns också att köpa. Varför i all världen skall maten ge sig ut på resa genom länder och över kontinenter mellan producenten och mig? Kan det verkligen vara billigare att råvaror, halvfabrikat och multinationella slutprodukter har varit på långresa innan de landar på vår butikshylla? Billigare än mat producerad i grannskapet? Den ekvationen klarar man inte av med sunt bondförnuft. Det måste alltså vara fel saker som gör den för Skärgård och Landsbygd billigare! Arbetskraften? energin? odlingsmetoderna?, miljöhänsynen? Eller allt det här tillsammans. Gott, rent och rättvist Den internationella folkrörelsen Slow Food, med lokala sammanslutningar också i Finland, har som ett av sina mål att lyfta fram den goda, lokala maten under devisen god, ren och rättvis. Man vill också slå vakt om gamla lokala växtsorter och husdjursraser och om lokala mattraditioner och odlingsmetoder över allt i världen. Vi har småningom blivit bättre på att ta tillvara vårt kulturarv när det gäller bebyggda miljöer och hus, också om mycket har hunnit gå förlorat och mycket ännu hinner stryka med. Men den del av vårt kulturarv som omfattar odlingsväxter och sorter anpassade till vårt klimat och vår jordmån, lokala husdjursraser, odlingsmetoder och mattraditioner är sorgligt försummad. Här framstår vi, i jämförelse med t.ex. sydeuropeerna som ganska efterblivna. Våra två inhemska lantraser av gris är redan borta för evigt, lantraserna av höns, får och kor lever farligt. Det samma gäller många sorter av odlingsväxter. Ett oersättligt genetiskt kapital går förlorat med varje sort som försvinner. Visst finns det en del pågående bevarandeprojekt och en del odlare och husdjursägare som bidrar till att hålla mångfalden vid liv också utanför genbanker och museer. Men det behövs flera och det behövs mycket mera förståelse för deras värde hos allmänheten. Just nu håller man på att samla in lokala maträtter producerade av lokala råvaror. Projektet går under namnet Ark of Taste som på svenska kanske kunde heta Smakernas skattkista. Tills vidare har bara kalakukko kvalificerat för Finlands del. Jag tror bestämt att det kunde finnas produkter eller maträtter med rötter i skärgården eller kustområdet som skulle passa in i skattkistan, produkter av hög kvalitet och god smak. Efter besök på matmarknader och gårdar i Italien, slås jag av hur man där har lyckats bevara lokala traditioner och stoltheten över sina produkter. Varför ska det vara så svårt hos oss? Är det konsumenternas eller producenternas fel? Ibland får man det intrycket att myndigheterna i olika skepnad gör sitt bästa för att sätta käppar i hjulen för företagsamhet och småskalighet. De populära närmatsmarknaderna, som under några år har arrangerats bl.a. av Slow Food Västnyland i Fiskars, där man för samman konsumenterna och de lokala producenterna visar att det finns ett intresse och kunnande hos producenterna. Besökssiffrorna visar likaså att det finns ett växande konsumentunderlag för att utvecklingen ska kunna gå vidare också om vägen blir lång och knagglig. Gott Rättvist Hyvää Puhdasta Oikeudenmukaista