10 ÅR OCH 1200 LIVSHISTORIER 10 VUOTTA JA 1200 ELÄMÄNTARINAA

Transkriptio

1 10 ÅR OCH 1200 LIVSHISTORIER 10 VUOTTA JA 1200 ELÄMÄNTARINAA 1

2 2

3 Innehåll / sisältö Resurscentret Föregångarna... 5 uppdrag, syfte och målsättning 5 Värdegrund 5 Organisation 6 Verksamhetsledarens årsöversikt 7 Verksamheten service för arbetssökande 9 service för unga och studerande 12 RAMP verksamheten sommar-ramp 14 uppsökande ungdomsarbete 16 sirius ESF projekt 18 ula -Ungdom/Lärande/Arbete ESF projekt 20 Sektorövergripande samarbete och nätverkande administration 24 Deltagarnas egen utvärdering Resurscentret Föregångarna tehtävä, tarkoitus ja tavoitteet 31 arvopohja 31 Organisaatio 32 toiminnanjohtajan katsaus 33 Toiminta vuonna työnhakijoille suunnatut palvelut 35 nuorille ja opiskelijoille suunnatut palvelut 38 RAMP-toiminta vuonna RAMP-kesätoiminta 40 etsivä nuorisotyö 42 esr-projekti Sirius 44 esr-projekti ULA - Ungdom/Lärande/Arbete 46 Monialainen yhteistyö ja verkostoituminen hallinto 50 Osallistujien itsearviointi

4 Fotografier: Sofia Aspholm Översättning: Translatum Ombrytning & Design: Carlos Nabb Tryckeri: KTMP Ykkös-Offset

5 Resurscentret Föregångarna Resurscentret Föregångarna (RF) är en arbets- och ungdomsverkstad som upprätthålls av Svenska Studiecentralen (SSC) och Svenska folkskolans vänner r.f. (SFV). Sedan år 2000 har RF hjälpt över 1200 svensktalande arbetslösa och studerande i Vasatrakten när det gäller att hitta sin plats på arbetsmarknaden, studier och i sociala sammanhang. Med denna årsberättelse vill vi återge den verksamhet och de resultat som uppnåtts samt beskriva det arbete som görs inom RF:s olika verksamhetsområden. Uppdrag, syfte och målsättning Syftet med verksamheten är att tillsammans med uppdragsgivare och samarbetsparter i Vasaregionen hjälpa personer att hitta arbete, sysselsättning, studieplatser eller andra lösningar som på lång sikt gagnar individens välmående och utveckling. Med en lösningsinriktad och individfokuserad verksamhet strävar RF till att minska mängden arbetslösa, svårsysselsatta och långtidsarbetslösa, förhindra skolavbrott, social utslagning och marginalisering samt att utveckla nya metoder och modeller som främjar den sektorövergripande verksamheten. Målgruppen för RF:s verksamhet är arbetslösa och studerande som behöver stöd i eller överväger att avbryta sina studier samt personer som står utanför både arbetsliv och studier. Arbetsspråket vid RF är svenska men bland deltagarna finns närmare tio olika modersmål representerade. Åldersmässigt är målgruppen mellan 15 och 65 år. De senaste två åren har unga personer prioriterats på grund av den höga ungdomsarbetslösheten. Verksamheten på RF fokuserar på Arbete och studier Livshantering och personlig utveckling Meningsfullhet, begriplighet, hanterbarhet och delaktighet (SOC, Empowerment) Kommunikation Kreativitet Målsättningen är att deltagarna ska hitta en hållbar lösning såsom arbete, studier eller annat som stöder individens utveckling och välmående beroende på individens behov och livssituation. Målet är också att deltagarna skall bli delaktiga, aktiva samhällsmedborgare. RF:s styrka ligger i bemötandet av individen, samarbets- och nätverkstänkandet, den metodologiska flexibiliteten och de kreativa lösningarna. Värdegrund RF har en värdegrund som genomsyrar det arbete och processer som görs inom hela verksamheten. Värdegrunden består av följande punkter. Vi betonar mellanmänsklig respekt, alla människors lika värde, kommunikation samt individens rätt till utveckling i arbets-, utbildningsoch sociala sammanhang. Vi uppmuntrar till eget ansvar, initiativtagande och samhällsengagemang. Genom nätverk fungerar vi som proaktiva stigfinnare. Vi erbjuder kundorienterad svenskspråkig verksamhet med en motiverad och kunnig personal. 5

6 Organisation Svenska folkskolans vänner r.f. är moderorganisationen bakom RF:s verksamhet och är en tredje sektorns organisation. Resurscentret Föregångarna lyder under Svenska studiecentralen (SSC) som initierade verksamheten år SSC fungerar fortsättningsvis som upprätthållare av RF. Ledningsgrupp Resurscentret Föregångarna Direktion Svenska studiecentralen Svenska folkskolans vänner (SFV) r.f. Styrelse, förvaltningsråd, kansli, medlemmar Figur 1 Organisation. 6

7 Verksamhetsledarens årsöversikt Resurscentret Föregångarna nådde under år 2010 en milstolpe i och med att verksamheten då pågått i 10 år. Under dessa år har verksamheten samt ett brett kunnande inom arbets- och ungdomsverkstadsfältet utvecklats. Det individuella bemötandet och det lösningsinriktade tankesättet är centrala i de arbetssätt och metoder som tillämpas. En annan viktig ingrediens är det sektorövergripande samarbetet som under alla år utvecklats utgående från de behov som funnits kring verksamheten och enskilda individer. Nätverket kring RF är stort och det är i god samverkan med olika parter som goda långsiktiga resultat uppnås. Genom att ge ett mångsidigt och skräddarsytt stöd och vägledning för enskilda individer har verksamheten lyckats nå planerade målsättningar. Jubileumsåret till ära ordnades den en jubileumstillställning på restaurang Strampen i Vasa med 80 inbjudna gäster från verkstadens olika samarbetsparter. Tillställningen präglades av en varm och familjär stämning. Samtliga hälsningar och gratulationer avspeglade en klar bild och uppskattning över den verksamhet som bedrivs av RF samt det omfattande samarbetsnätverk som utvecklats kring verkstaden. Festtal hölls av kultur- och idrottsminister Stefan Wallin. Övriga anföranden hölls av Arbets- och näringsbyråns byråchef Helvi Riihimäki, Malax kommundirektör Mats Brandt, ELY centralen i Egentliga Finlands inspektör för bildningsväsendet Erik Häggman och Vasa yrkesinstituts utbildningsledare Johan Lindman. Jubileumsåret var även temat då RF enligt tradition höll öppet hus under Konstens Natt i Vasa Allmänhet och samarbetsparter hade möjlighet att ta del av praktikanters konstverk, installationer, musikframträdanden och sociala umgänge under hela kvällen. Totalt besöktes RF av ca 180 personer på Konstens Natt. Antalet personkontakter uppgick till totalt 267 stycken under året. I den dagliga verksamheten deltog totalt 118 personer under sammanlagt 4665 dagar. Medeltiden för en person vid verkstaden var 39,5 vardagar. Inom servicen för arbetssökande deltog 81 personer genom arbetspraktik eller arbetslivsträning och 37 personer deltog i servicen Daglig verksamhet Service för arbetsökande service för unga/studerande 81 personer 37 personer Konsulterande verksamhet Uppsökande ungdomsarbete konsultationer 84 personer 65 personer 3223 deltagardagar 1442 deltagardagar 256 deltagardagar 65 deltagardagar 267 personer totalt 4986 deltagardagar totalt Figur 2 Summering av deltagare och deltagardagar. 7

8 för unga och studerande genom utstationeringar från skolor eller i samarbete med socialmyndigheter. Genom uppsökande ungdomsverksamheten och skolsamarbetet gavs mera ingående vägledning till 84 personer som vägleddes till sammanlagt 256 åtgärder. Övriga enskilda konsulteringar gavs till 65 personer. Arbets- och näringsministeriets förnyade anvisningar om arbetspraktik, arbetslivsträning och arbetsprövning på en arbetsplats (TEM/1087/ /2010), som trädde i kraft gjorde inslussningen till den sysselsättningspolitiska verksamheten mera utmanande. Förändringen ledde till att ett flertal av de personer som ville och hade haft nytta av RF:s verksamhet inte kunde ta del av servicen på grund av förnyade begränsningar i maximitider vad gäller arbetspraktik- och arbetslivsträningsperioder. Den här problematiken upplevdes besvärlig då man i verkstaden samtidigt konstaterade att ett alltmer långsiktigt stöd behövs för målgruppen. Senare under året korrigerades tillämpningarna till en del vilket gjorde situationen något bättre. En central resurs för verksamheten är en kunnig och motiverad personal. Personalstyrkan uppgick till tio personer under året varav åtta arbetade på heltid och två på deltid, totalt 9,3 årsverken. För personalens välbefinnande och upprätthållande av god arbetshälsa och motivation har man haft tillgång till motions- och kultursedlar. Utomstående professionell arbetshandledning har ordnats individuellt enligt den mängd den anställde önskat. De stundvis mycket krävande arbetsuppgifterna medför att kontinuerlig fortbildning och uppdatering av specialkunnande krävs. För att höja och uppdatera personalens kompetens ordnades möjligheter till fortbildning inom olika områden. Teman för fortbildningar 2010 Specialpedagogik i verkstadsmiljö Arbete med stöd (supported employment) Drömstart.nu Psykisk första hjälp Konsekvenspedagogik VAT (Valmennuksen arvioinnin tukijärjestelmä) ART (aggression replacement training) Drogförebyggande arbete Förebyggande av marginalisering bland unga Kvalitet i det som görs har alltid varit viktigt i verksamheten. Under året satsades det speciellt på att förbättra dokumentation, rapportering och uppföljning. För att förbättra dokumentationen införskaffades tre olika verktyg, VAT (valmennuksen arvioinnin tukijärjestelmä), ParEnt och ParTy (uppföljningssystem) och även rapporterings- och uppföljningsprocesserna gicks igenom och gjordes tydligare. Under jubileumsåret förnyades RF:s grafiska profil med bland annat en ny och förbättrad hemsida RF såsom många andra organisationer skapade även en egen profil på facebook På hösten 2010 fick verksamheten förbättrade och något större lokaler. Totalt fanns 384 m2 utrymmen till förfogande i kontorsmiljö på Handelsesplanaden 12 B i centrala Vasa. Glädjande i detta avseende är att verksamheten fått stöd från privata företagssektorn för att kunna erbjuda större och mer ändamålsenliga utrymmen för deltagarna. De planerade målsättningarna har uppnåtts, ekonomin har varit i balans och samarbetsnätverket och kontaktytorna har breddats och förstärkts. Verksamheten svarar bra på beställningar och många enskilda individer har fått en förbättrad tillvaro. Tack för gott samarbete! Peter Kallio 8 Jag är verksamhetsledare

9 Verksamheten 2010 Verksamheten under jubileumsåret var mångsidig och bestod av fem (5) olika områden/projekt. Dessa indelas i service för arbetssökande, service för unga och studerande, uppsökande ungdomsarbete, ESF projektet Sirius och ESF projektet ULA Ungdom/Lärande/Arbete. Verksamhetsområdena presenteras nedan. Service för arbetssökande RF är en social verkstad som arbetar med handledning i arbetssökning där individen är i fokus och dennes starka sidor betonas och stärks. Service kan erbjudas åt personer från alla yrkesbranscher och i alla åldrar. Målsättningen är att varje deltagare efter sin praktikperiod ska ha en plan eller långsiktig lösning form av arbete, arbetspraktik/arbetslivsträning, studier eller annat. Den individuella lösningen formas genom att aktivt använda olika resurser, tjänster och åtgärder som finns tillgängliga inom RF:s och individens nätverk. Handledningsservicens fokus formas i det dagliga arbetet på RF kring aktuella frågeställningar kring arbetssökning. Under tidigare år har fokus legat på hur man som arbetssökande ska gå effektivt till väga för att finna sin plats gällande arbete, utbildning, karriär eller annat sysselsättande mål. Under 2010 har fokus dragit mot frågeställningen Varför arbeta?. Handledningsservicen har under det senaste året fokuserat kring vad som motiverar den arbetssökande och återkommande frågeställningar har varit: Var befinner jag mig i mitt liv? Vad vill jag med min framtid? Vad vill jag göra just nu? Vad betyder arbetet för mig just nu? Vilken typ av arbete vill jag ha? Vilken sorts arbete klarar jag av att utföra? Arbetets betydelse förändras ofta under en livstid; det kan vara nödvändigt för försörjningen eller att vara viktigt för den personliga utvecklingen. Den sociala gemenskapen och nya utmaningar är ofta också värdefullt. Utöver detta bör den arbetssökande samtidigt se till sin egen kompetens gällande utbildning och erfarenheter. Handledning med inriktning på arbetssökning och karriärplanering Den dagliga verksamheten för arbetssökande är den äldsta serviceformen vid RF och har årligen flest antal deltagare. Genom individuell handledning och konsultation får den arbetssökande stöd i sin process att komma ut i arbetslivet och vidare i sin karriär. RF har ett kontinuerligt och nära samarbete med arbets- och näringsbyrån i Vasa. Personalen på RF har en välfungerande kontakt med handläggarna kring praktikantens avtal, nuläge och planer för framtiden. Genom att vara anmäld arbetslös arbetssökande via arbets- och näringsbyrån har man möjlighet att komma till RF på arbetslivsträning, -praktik eller -prövning under en maxtid på sex månader. RF har non-stop antagning för att bättre möta personens Start praktikavtal den arbetssökande TE byrån Föregångarna Kartläggning personlig resurskarta planer mål jobbsökarguide CV och ansökningar kontakt med företag projekt personlig ekonomi studiebesök till företag samhällsorientering kreativitetsträning Arbetssökning Slussning arbete arbetspraktik arbetslivsträning studier annat Figur 3 Processen för arbetssökande. 9

10 Hemkommuner för arbetsökande Kvar på RF 6 st Slussning Malax 6 st Vasa 60 st Arbetslös 20 st Arbete & arbetspraktik 34 st Korsholm 15 st Övrigt 14 st 64 % 36 % Utbildning 7 st 52 st män 29 st kvinnor Från åldern 17 till 48 år, medelålder 27,2 år Figur 4 Resultat arbetssökande 2010 behov och situation. Om personen inte i första hand är arbetssökande, men skulle ha nytta av dagliga rutiner och att ta del av RF:s program, så kan personen även delta i verksamheten genom avtal med socialen. RF erbjuder den arbetssökande ett program som anpassas till individen och strävar till att beakta praktikantens bakgrund och erfarenhet. Detta sker genom individuell handledning enskilt och i grupp. Den handledning som ges åt de arbetssökande består av handledning inom arbetssökning och personlig handledning och rådgivning. Handledning inom arbetssökning omfattar hjälp och stöd vid den egna karriärplaneringen, CV- och ansökningsskrivande, sökande efter företag och lediga arbetsplatser med mera. Den personliga handledningen berör mera personliga frågor som inte alltid har en direkt anknytning till arbetssökningen. Utöver detta får de arbetssökande Daniel Åkermark Jag är handledare 10 vid behov även ta del av studie- och yrkeshandledning; handledning och information som fungerar som hjälp vid val av yrke och utbildning samt handledning kring den personliga ekonomin. Parallellt med handledningen erbjuder RF föreläsningar kring arbetssökning, kreativitetsträning, studiebesök, kompetenshöjande program och kurser samt temabaserade föreläsningar. Individens förutsättningar och önskemål är alltid utgångspunkt när en matchning görs för att kartlägga den arbetssökandes kompetens mot arbetsmarknadens behov. Under verksamhetsåret 2010 har de arbetssökande fått ta del av olika studiebesök till olika företag och organisationer beroende på deltagarnas branscher och intresseområden. De arbetssökande har även fått möjligheter för att öka sin egen kompetens genom att till exempel avlägga hygienpass och serveringspass. Processen Starten inleds för alla på samma sätt då ett avtals görs mellan RF, den arbetssökande och arbets- och näringsbyrån. Kort efter detta inleder den arbetssökande sin praktikperiod. Under hela processen finns handledarna där som ett stöd. Vi kartlägger

11 tillsammans var individen befinner sig just nu, vilka resurser han/hon besitter och vilka mål som står i fokus. Utgående från denna kartläggning börjar nu den arbetssökandes egen, unika väg för att uppnå de överenskomna målen. Ibland kan även målen ändra karaktär under processens gång. Processen kan vara olika omfattande och ta olika lång tid beroende på de individuella förutsättningarna och målen. Slussningen vidare ska alltid leda till en fungerande, långvarig lösning. Det kan vara ett arbete som i sig kan vara ett överenskommet mål eller så kan slussningen också vara ett steg på vägen, exempelvis en utbildning som på sikt leder till ett utsatt mål. Den arbetssökande har ett ständigt, ömsesidigt utbyte med andra arbetssökande i den sociala verkstaden. Deltagarnas varierande personligheter, intressen, åldrar, utbildningar och branscher åstadkommer en stimulerande dynamik i en avslappnad miljö. Under 2010 deltog totalt 81 arbetssökande personer i den dagliga verksamheten med målsättning att hitta arbete, arbetspraktik, studieplatser och fortbildningsmöjligheter eller andra lösningar som gagnar individen. Av dessa slussades 73,3 % till arbete, arbetspraktik, studier eller övriga lösningar efter sin praktikperiod vid RF. Målsättningen är att minst 70 % av deltagarna efter sin tid på RF skall ha någon form av långsiktig plan för sin framtid. Med beaktande av arbetsmarknadsläget i regionen kan det konstateras att resultatet är gott och att målsättningarna har uppnåtts. Könsfördelningen bland deltagarna var 29 kvinnor och 52 män; den yngsta deltagaren var 17 år och den äldsta 48 år. Därtill kan nämnas att utöver de 81 personer som deltog i daglig verksamhet gavs konsultationer till 50 personer. Cecilia Nordman 11 Jag är handledare

12 Studier och studiemotivation START-verkstad Studier och studiemotivation STUDIE-verkstad Personlig utveckling Ekonomi, samhälle och kultur Personlig utveckling Ekonomi, samhälle och kultur Hälsa och motion Figur 5 Innehåll för RAMP verksamhet. Hälsa och motion Service för unga och studerande Servicen för unga och studerande kallas vid Resurscentret Föregångarna för RAMP. RAMP finns till för ungdomar i åldern som studerar eller har studier i sikte. Verksamheten anpassas helt enligt deltagarnas förutsättningar och behov och en individuell plan görs upp för varje deltagare. Till RAMP kan en studerande komma till exempel via en utbildningsarrangör, socialbyrå, via uppsökande ungdomsverksamhet eller genom att direkt kontakta verkstaden. Syftet med RAMP är att förebygga skolavbrott och förhindra marginalisering och utslagning bland unga. Målsättningen är i första hand att den unga återvänder till utbildningsarrangören eller vid behov byter utbildningslinje eller skola vid felval. Målet kan också vara att stärka förmågan att studera och förberedas för studier eller hitta rätt utbildning. Den unga kan också slussas över till RF:s service för arbetssökande ifall målet är att få ett arbete. Tanken är att den unga alltid har någonstans att gå och att perioder av passivitet minimeras samt att risken för att falla igenom systemet förebyggs. Hur länge den unga är på RAMP beror på individuella behov och överenskommelse med sändande instans, det vill säga utbildningsarrangören eller socialbyrån. Perioden på RAMP kan variera allt från sex veckor till ett halvt år. Frekvensen kan också variera från en dag/vecka till fem dagar/vecka. Verksamhet På RAMP kan studeranden i samarbete med utbildningsarrangören utföra vissa studier som är ogjorda eller som studeranden blivit efter i, få hjälp med att nå sin examen eller på annat sätt få stöd i studierna. Till RAMP kan man också komma för att förbereda sig för studier. Resurscentret Föregångarna har samarbetsavtal med följande utbildningsarrangörer: Yrkesakademin i Österbotten (YA) Vasa yrkesinstitut (VYI) Vasa gymnasium Vasa övningsskolas gymnasium Korsholms gymnasium Vörå idrotts- och samgymnasium Vi samarbetar också med andra utbildningsarrangörer (se bild över samarbetsnätverk, sida 23) på olika sätt och individuella samarbetsavtal kan också göras upp kring enskild individ. Den handledning som ges på RAMP kan (enl. Handal & Lauvås, 1993) Annika Paananen 12 Jag är socialhandledare

13 Möte sändande instans den unga Avtal den unga utbildningsarragören/ socialbyrån Föregångarna Start personlig resurskarta indivduell målplanering Vat AVO-kartläggning kartläggning av lärstilar och hälsa Kartläggning egna studier egna projekt studiebesök till utbildningsarrangörer och jobbplatser kombinerad CV/ansökan Drömstart personlig ekonomi samhällsorientering (muséer, hobbyn, samhällsinrättningar) kreativitetsträning ADL-träning Livshantering och studier tillbaka till samma utbildning till annan utbildning arbete eller praktik RF:s service för arbetssökande annat Slussning Figur 6 Processen på RAMP delas in i följande: 1. Uppgiftsinriktad handledning; handledning i samband med exempelvis uppsatser, examensarbeten, rapporter och skolarbeten överlag. 2. Studie- och yrkeshandledning; handledning och information som fungerar som hjälp för ungdomars val av yrke och utbildning. 3. Personlig handledning och rådgivning; handledning i personliga frågor. 4. Yrkesteoretisk handledning; handledning i yrkesämnen och hjälp att hitta relaterade praktikplatser. Verksamheten på RAMP kan delas in i två inriktningar, STUDIE-verkstad och START-verkstad. Båda byggs upp kring fyra temaområden, som alla mer eller mindre går i in varandra. Inom STUDIEverkstaden kan studerande i samarbete med utbildningsarrangören utföra vissa studier som är ogjorda eller som de studerande blivit efter i, få hjälp med att ta examen eller på annat sätt få stöd i studierna. START-verkstaden kan fungera som en andningspaus i studierna, den unga ges möjlighet att fundera på vad de egentligen vill göra i framtiden. Det kan också handla om att förbereda sig inför kommande studier. Gemensamt för de båda inriktningarna är livshanteringen, vilket är den helhet som de fyra temaområdena bildar. Johanna Mickos För de som deltar i STUDIE-verkstaden står naturligtvis de överenskomna studierna i fokus och består huvudsakligen av temaområdet Studier och studiemotivation, i andra hand koncentreras verksamheten till att innehålla en fördelning av resterande temaområden enligt individens behov. START-verkstaden däremot innehåller en mera jämn fördelning av alla fyra temaområden. Med andra ord ligger fokus på livshanteringen, vilket de fyra områdena gemensamt kan benämnas. Till temaområdet Studier och studiemotivation hör, utöver eventuella individuella studier överenskomna med utbildningsarrangören, allt från att ta reda på sin egen lärstil till att göra studiebesök till skolor och arbetsplatser. Temaområdet Ekonomi, samhälle och kultur innefattar bland annat personlig ekonomi, arbetssökning, studiebesök och deltagande i olika kulturella evenemang. Det syftar till att få deltagaren att känna sig delaktig i samhället och förstå samhällets struktur och funktion. Temaområdet Hälsa och motion innehåller till exempel diskussioner om dygnsrytm och hälsa, personliga gymbesök, uteaktiviteter, planering och tillverkning av lunch. Inom temaområdet Personlig utveckling arbetar vi exempelvis med Drömstart, en metod som handlar om entreprenörskap, motivation, självkännedom och karriärplanering. Utöver det handlar personlig utveckling också om kreativitet, kommunikation, samarbetsövningar, problemlösning och egna projekt. Jag är pedagogisk handledare 13

14 RAMP verksamheten 2010 År 2010 deltog totalt 37 personer i RAMP verksamheten, 27 studerande genom skolsamarbete och 10 unga via samarbete med de sociala myndigheterna. Konsultationer gavs till 15 personer. Fördelningen mellan kvinnor och män var ganska jämn (se Figur 7). Den yngsta deltagaren var 15 år och den äldsta som fått handledning 31. Personalresurserna ökades år 2010 då en till handledare på 50 % anställdes till RAMP. Utomstående expertis anlitades inom ämnet kort matematik till studerande från gymnasiet. Utöver den dagliga verksamheten deltog RAMP- deltagarna också bland annat i följande verksamhet: sommarjobbsträff på arbetskraftbyrån, studiebesök till Optima i Jakobstad, EFÖ, FKF samt hundspannsåkning i Björköby, ridning på Bergö och studiebesök på YLE. Drömstart infördes också som metod för 17 st män 20 st kvinnor Från åldern 15 till 31 år, medelålder 21 år Övriga 2 st Yrkesakademin i Österbotten 13 st Socialen 10 st 54 % 46 % Figur 7 Fördelning RAMP 2010 Sändande instanser 2010 Vasa yrkesinstitut 6 st Korsholms Gymnasium 2 st Axxell 1 st Vasa gymnasium 1 st Vasa övningsskolas gymn. 1 st Vörå sam- och idrottsgymnasium 1 st 14 självkännedom och självutveckling. Många av deltagarna tog också hygienpass. RAMP startade en egen blogg på där ungdomarna skriver en gång i veckan. Inom Ramp verksamheten har Facebook tagits i bruk och testats, vilket har visat sig fungera utmärkt i både uppföljningssyfte och annan kontakt till unga. Ett nytt sorts samarbete med YA:s vuxenutbildning inleddes också då tre stycken pojkar under våren förberedde sig för kommande studier i missbrukarvård i samarbete med RF. Efter sin period på RAMP slussades deltagarna vidare enligt följande: 37,8 % tillbaka till samma utbildning, 16,2 % till annan utbildning, 16,2 % till arbete eller arbetspraktik, 13,5 % blev arbetslösa. Övriga 16.2 % var fortfarande kvar på Föregångarna vid årsskiftet. Sommar-RAMP Sommar-RAMP startade som ett pilotprojekt sommaren 2009 och eftersom det var ett lyckat koncept ordnades det även under sommaren Verksamheten riktar sig främst till sådana ungdomar som av någon anledning inte har sommararbete. Syftet är dels att erbjuda unga ett kontinuerligt program som förhindrar passivitet och upprätthåller livshanteringsfärdigheter samt dels att underlätta återupptagandet av studierna på hösten. Sommar-RAMP erbjuder ungdomar att delta 2-3 dagar/vecka under 8 veckors tid i ett program som arrangeras av RF. Till Sommar-RAMP kommer man via socialbyrån i hemkommunen. Verksamhetens innehåll anpassas till deltagarna men kan exempelvis bestå av friluftsaktiviteter, hantverk, konst och kultur, samarbetsövningar och motionsforav olika slag. Petter Hägg Jag är handledare m e r

15 Sommaren 2010 bestod gruppen av sju ungdomar (fem flickor och två pojkar). Verksamheten inleddes vid Edvinstigen med samarbetsövningar och en guidad rundvandring. Gruppdynamiken visade sig fungera väldigt bra vilket resulterade i en mängd roliga och givande aktiviteter. Bl.a. gjorde vi en båtutflykt till Valsörarna, seglade, red på islandshästar, besökte nöjesparken Power Park, prövade geocaching och bläckplåtsslagning på Stundars. I huvudsak bestod aktiviteterna av verksamhet som begränsades till Vasa med omnejd. Eftersom några av deltagarna skulle inleda sina studier i Jakobstad på hösten valde vi att spendera två dagar i Jakobstadstrakten. Där övernattade vi vid ungdomsverkstaden After Eight och besökte Fäboda kaffestuga, Aspegrens trädgård och arktiska museet Nanoq. Avslutningsvis var deltagarna involverade i kulturevenemanget Konstens Natt i Vasa. De ställde ut egna konstverk och gjorde i ordning RF:s utrymmen inför öppet hus på Konstens Natt. Angelica Löfqvist 15 Jag är administrativ sekreterare

16 Uppsökande ungdomsarbete Den uppsökande ungdomsarbetet inleddes vid Resurscentret Föregångarna år 2008 och har därefter fortskridit och vidareutvecklats. Verksamheten fungerar som ett flexibelt verktyg och stöder övrig verksamhet. Syftet med verksamheten är att fånga upp unga personer under 29 år som saknar arbete eller studieplats samt att vägleda dessa personer till lämpliga stödåtgärder och tjänster inom den offentliga sektorn eller annat enligt individens behov. Genom detta strävar RF:s uppsökande ungdomsarbete till att i förebyggande syfte minska och motarbeta risken att den unga slås ut och marginaliseras. De ungas sociala identitet stärks genom att de erbjuds stöd i ett tidigt skede. Ungdomarnas möjligheter att få utbildning främjas och det blir enklare för dem att komma in på arbetsmarknaden. Det uppsökande ungdomsarbetet fungerar i nära samarbete med RF:s samarbetsnätverk. Arbetsmetoder Uppsökande ungdomsarbete kan enligt European Monitoring center för Drugs and Drug Addiction (1999) indelas i 3 olika typer: Hembaserat (Domiciliary) Ambulerande (Peripatetic) Fristående (Detached) I det hembaserade arbetet verkar uppsökarna i klientens hemmiljö, medan det ambulerande arbetet försöker få kontakt med målgruppen via samarbete med olika andra aktörer. Dessa kan vara skolor, fängelser, ungdomsgårdar o. dyl. I det ambulerande arbetet spelar samarbetet med dessa organisationer naturligtvis en nyckelroll. Fristående uppsökande ungdomsarbete utförs på gator, köpcentrum, caféer och dylika offentliga platser. I denna form av uppsökande ungdomsarbete utgör enskilda individer eller gängbildningar målgruppen. Övriga kommuner 6 st Vörå-Maxmo 3 st Unga och studerandes hemkommuner Vasa 16 st Annan utbildning 6 st Arbetslös 5 st Slussning Till samma utbildning 14 st Malax 7 st Korsholm 5 st Arbete & praktik 6 st Fortfarande på RF 6 st 27 % 73 % Figur 8 Resultat RAMP st från socialbyråer 27 st från skolor 16

17 Det uppsökande ungdomsarbetet vid RF har utformats enligt rådande förhållanden och i nejden verksamma samarbetsparter. Fokus har legat på ambulerande arbete i tätt samarbete med andra aktörer. Verksamheten har dock även element av de två övriga formerna av uppsökande ungdomsarbete. Denna verksamhet har i nationellt perspektiv visat sig ge goda resultat speciellt vad gäller individernas tendens benägenhet att inleda, fortsätta eller slutföra sina studier, hitta och behålla ett arbete eller andra lösningar. Ett nära och gott samarbete och ett välutvecklat samarbetsnätverk är en förutsättning för goda individuella lösningar. De i särklass viktigaste parterna i samarbetsnätverket för att nå ungdomar i behov av uppsökarnas tjänster är skol- och elevvårdspersonal, kommunernas socialtjänster, ungdomsverksamheter samt olika former av vård. Även i arbetet med att hitta lösningar är dessa aktörer av avgörande betydelse. hjälpande instans. På nivå 3 är ungdomslotsens insats mer ingående och långvarig. Ofta handlar det om individer med mer mångfacetterad problembild. Syftet är ändå att tillsammans med individen motivera och stöda processen mot en hållbarare livssituation. Även här har ungdomslotsens samarbetsnätverk en avgörande roll. Under år 2010 fick drygt 600 unga personer information av och om det uppsökande ungdomsarbetet (nivå 1), 200 personer var i personlig kontakt (nivå 2) medan 84 personer fick mera ingående vägledning via verksamheten (nivå 3). Genomgående är ungdomslotsarnas roll alltså inte att producera tjänster, utan att vägleda individen vidare till relevant service. Vägen att hitta och ta emot hjälp är ofta lång och mödosam och ungdomslotsens uppgift är här att stöda och uppmuntra på denna väg. På nivå 1 handlar arbetet om förebyggande verksamhet. Ungdomslotsarna besöker och informerar målgrupper i så kallade övergångsskeden (avgående åk 9, studerande på 2:a stadiets första årskurs samt avgående studeranden från 2:a stadiet). Syftet är att förebygga skolavbrott och minska riskerna för marginalisering. På nivå 2 är arbetsbilden mera individuell. Ungdomslotsarna konsulterar och diskuterar med enskilda individer medan syftet med verksamheten förblir densamma som på nivå 1. Kontakterna på nivå 2 skapas ofta i tätt samarbetet med andra aktörer, till exempel skolor. Konkret kan detta handla om individer som efter en diskussion med ungdomslotsen fortsätter sina studier eller får hjälp med att själv kontakta någon annan 17 Nivå 3 (målsättning personer) Reparativt arbete Vägledning Åtgärder Nivå 2 (målsättning ~200 personer) Dialog Kontaktskapande Möten Nivå 1 (målsättning personer) Information Förebyggande arbete tidigt ingripande Figur 9 Beskrivning av det uppsökande ungdomsarbetets olika nivåer vid Resurscentret Föregångarna.

18 Övriga kommuner 19 st Uppsökande ungdomsarbete 2010 Vasa 41 st Övrigt* 20 st Arbete 8 st Arbetspraktik 1 st Slussning Studier & kurser 19 st Vörå-Maxmo 4 st Malax 3 st Korsholm 17 st 57 % 43 % Konsultationer 10 st * Utredningar, vård, socialservice RF (eller annan verkstad) 26 st 48 st män 36 st kvinnor Från åldern 15 till 35 år, medelålder 21 år Figur 10 Resultat uppsökande ungdomsarbete Ungdomslots från RF medverkar sedan våren 2009 i en arbetsgrupp med uppgift att koordinera och utveckla det uppsökande ungdomsarbetet i Västra Finlands län. Dessutom har RF:s ungdomslots fungerat som kontaktperson för all uppsökande ungdomsarbete verksam inom Österbotten. I och med ungdomslagsreformen som trädde i kraft har det uppsökande ungdomsarbetet formaliserats och samarbetsavtal inför år 2011 har för verksamheten gjorts med Vasa stad och kommunerna Korsholm, Malax och Vörå. Det uppsökande ungdomsarbetet har anpassats i enlighet med det som fastställts i den nya ungdomslagen. Sirius ESF projekt ESF projektet Sirius som pågick under perioden var ett gemensamt projekt mellan Jupiter stiftelsen som fungerade som huvudman och Resurscentret Föregångarna och arbetsverkstaden Arpeeti som delförverkligare. För RF:s del bestod projektets mål av att utveckla samarbetet mellan läroinrättningar och verkstaden. Behovet att utveckla samarbetet mellan arbetsverkstäder och utbildningsarrangörer samt andra organisationer 18 och myndigheter existerar och har under projektets gång de facto utvecklats i många avseenden. Speciellt har man på ett allt bredare plan och inom allt fler sektorer, myndigheter och organisationer uppmärksammat problematiken hos unga. En större vilja och beredskap att utveckla serviceformer för unga i risk för marginalisering och utanförskap har under projektets gång förbättrats avsevärt. Målgruppen har främst bestått av studerande på andra stadiet. Behovet av stöd och vägledning i olika skeden hos studerande som står i beråd att avbryta studierna finns och ökar. På individnivå ligger problematiken ofta i livssituationen och problem utanför studierna vilket senare syns i att studierna inte fungerar tillfredställande eller att de inte framskrider enligt uppsatta mål. Detta medför en ökad risk i att studierna misslyckas och utbildningen avbryts. På längre sikt ser man också svårigheter ute på arbetsmarknaden. En sådan person är i stort behov Niclas Risku Jag är ungdomslots

19 av hjälp och handledning för att få ordning på sin livssituation och hitta relevant service för att senare kunna ta del av en utbildning och arbetsliv. Satsningar på förebyggande arbete och tidigt ingripande kan vara avgörande för en stor del av ungdomar med olika problem. Synergierna med övriga verksamheter inom ungdomsverkstadsfältet har varit många. Genom en öppen dialog och samarbete med elevvården, kuratorer, studiehandledare och lärare har man kunnat fånga upp och ge stöd till studerande som riskerat avbrott i sina studier. Under projektets gång har fler läroinrättningar har formellt anslutit sig till verkstadssamarbetet. RF har i dagsläget samarbetsavtal med sex (6) olika läroinrättningar. Verksamheten inom projektet har haft speciellt stora synergier med det uppsökande ungdomsarbetet och med RF:s RAMP-linje. Efter projektets avslutande integrerades verksamheten med det uppsökande ungdomsarbetet. Jonas Ehrman Jag är ungdomslots 19

20 ULA -Ungdom/Lärande/Arbete ESF projekt Resurscentret Föregångarna är huvudman för projektet ULA - Ungdom/Lärande/Arbete, ett utvecklingsprojekt delfinansierat med medel från Europeiska Socialfonden. Ungdomsverkstaden Sveps har även fungerat som en aktiv drivande kraft för projektet. ULA är ett samarbetsnätverk för de tolv (12) svensk- och tvåspråkiga verkstäderna i Finland. ULA-nätverket består av: Resurscentret Föregångarna, Vasa After Eight, Jakobstad Job Center, Kristinestad Troja, Åbo Aktiva, Väståboland Loket-Veturi, Raseborg Via, Hangö Fyren-Majakka, Hangö Katapult, Mariehamn Sveps, Helsingfors Do It, Borgå Lilla Petters Gård, Lovisa Projektets syfte och mål Projektet strävar efter att uppnå en kvalitetsoch kompetenshöjning vid verkstäderna i ULAnätverket i form av verksamhetsutveckling, kvalitetssäkring, materialproduktion och fortbildning. Projektets huvudsakliga syfte är att motverka marginalisering bland unga och utveckla det sektorövergripande nätverksbildandet mellan verkstäder och samarbetspartners. Staffan Storfors Fortbildning ULA-projektets satsning på kompetensutveckling resulterade under året i ett antal fortbildningar för personalen i ULA-nätverket: Drömstart.nu-utbildning, specialpedagogisk fortbildning samt kurs i Psykiska första hjälpen. Projektet arrangerade även nätverksträffar för ULA-verkstädernas personal i samarbete med Sveps. På våren hölls ULA-dagar i Helsingfors och på hösten samlades ULA-nätverket i Lovisa. Antalet personer som inom ULA nätverket tagit del av program som projektet arrangerat uppgår till 57 personer. Antalet skolningsdagar år 2010 uppgick till totalt 189. Materialproduktion Materialproduktion inom ULA-projektet har resulterat i några betydande publikationer under Projektet koordinerade översättningen och publiceringen av böckerna Träning av elever med särskilda behov som fokuserar på tränings- och handledningsmetoder vid verkstäder samt Ett liv i lagom storlek som berör uppsökande ungdomsarbete. Projektet har också koordinerat sammanställningen av en uppdaterad informationsbroschyr om ULA-nätverket. Materialproduktionen har bidragit till en ökad synlighet för verkstäderna och böckerna fungerar som ett bra stöd i det dagliga arbetet för personalen inom ULA-nätverket. Kvalitetssäkring, Vat Projektet har bidragit till verkstädernas kvalitetssäkring genom att göra det möjligt för ULA-nätverket att ta i bruk VAT (Valmennuksen Arvioinnin Tukijärjestelmä). VAT är ett utvärderingsverktyg som hjälper personalen vid verkstäder att bedöma det individuella handledningsbehovet för de personer som deltar i verksamheten. VAT är också ett Jag är projektledare, ULA 20

21 värdefullt verktyg i fråga om dokumentation och rapportering. ULA-projektet har översatt VAT till svenska samt subventionerat licensen för VAT till ULA-verkstäder. Under året har tre verkstäder i ULA-nätverket, däribland RF, tagit i bruk VAT. Sektorövergripande samarbete och intressebevakning ULA-projektet har arbetat för att utveckla det mångprofessionella samarbetet inom ULA-nätverket och mellan verkstäder och samarbetspartners med speciell fokus på det sektorövergripande samarbetet. Projektledaren har utövat intressebevakning gentemot beslutsfattare och myndigheter och strävat efter att öka kommunikationen och informationsspridningen internt inom ULA-nätverket samt utåt gentemot samarbetspartners. Aktuella teman för diskussion 2010 har bland annat varit VAT, den reviderade ungdomslagen, uppsökande ungdomsarbete samt den nya författningen kring arbets- och näringsministeriets arbetsmarknadåtgärder som i högre grad är tidigare begränsar antalet praktikmånader för en arbetssökande vid en verkstad. Fortbildningar och nätverksträffar 2010 som helt eller delvis arrangerats av ULA-projektet: Fortbildning/nätverksträff Specialpedagogik i verkstadsmiljö (Åbo, Vasa, Helsingfors) ULA-dagar i Helsingfors Specialföreläsningar för ULA, Social redovisning + VAT Drömstart.nu-utbildning (karriärplanering, motivation) ULA-dagar i Lovisa Kurs i Psykiska Första Hjälpen Antal deltagare

22 Sektorövergripande samarbete och nätverkande Ett av de viktigare tanke- och arbetssätten inom RF är samarbete och utveckling av samarbetsnätverk. Vi har konstaterat att de gemensamma vinsterna är som störst genom ett välfungerande samarbete och kompanjonskap, både på organisations- och individnivå. Nätverkstänkandet är även en del av värdegrunden. Aktiva aktörer knutna till RF är kommunerna Vasa, Korsholm, Malax och Vörå. Inom kommunerna är det främst med sysselsättnings-, social-, ungdoms och fritids-, samt utbildningssektorn som samarbetet är mest intensivt. Läroinrättningar är även centrala i verksamheten och RF har formellt samarbete med Yrkesakademin i Österbotten, Vasa yrkesinstitut, Vasa gymnasium, Övningsskolans gymnasium, Korsholms gymnasium och Vörå idrotts- och samgymnasium. På myndighetsnivå är också ELY-centralen, Arbets- och näringsbyrån, Regionförvaltningsverket, Undervisnings- och kulturministeriet viktiga samarbetsparter. Inom vårdsektorn sker samarbetet främst inom missbruk- och mentalvården. Övriga arbets- och ungdomsverkstäder är också viktiga samarbetsparter. RF är medlem i Valtakunnallinen työpajayhdistys ry. 22

23 Finansiärer Ägare Samarbetsparters Beställare Utbildningar Yrkesakademin i Österbotten Vasa yrkesinstitut Optima Axxell Korsholms gymnasium Vasa gymnasium Vasa övningskolas gymnasium Vörå idrotts- och samgymnasium SÖFF, FKF, EFÖ, LAFO, Nykarleby kristliga folkhögskola, VAKK, KKC, Övriga Vård Kårkulla Vasa centralsjukhus Tolvis Pixne Samaria Folkhälsan Klaara Regionförvaltningsverket Europeiska Socialfonden Undervisningsministeriet Företag Föreningar Arbets- & närings byrån Läroavtalsbyrån FPA Kommuner Vasa Malax Korsholm Vörå-Maxmo Övriga Svenska Folkskolans vänner Fonder & Stiftelser Brita Maria Renlunds Minne Kulturfonden Svenska studiecentralen Arbetsverkstäder Jupiter Sveps Troja Loket - Veturi Job center Aktiva Do It After Eight Lilla Petters gård Katapult Fyren Via Arpeeti Övriga Nationella verkstadsföreningen (TPY) ELY centralen Figur 11 Resurscentret Föregångarnas samarbetsnätverk. 23

24 Administration Ledningsgruppens arbete Sammansättningen på ledningsgruppen uppdaterades under inledningen av året. Personliga ersättare till de ordinarie medlemmarna tillsattes för de representerade organisationerna i ledningsgruppen. Alla organisationer tillsatte inte ersättare. Gruppen sammankallades till totalt fem protokollförda möten. Under år 2010 bestod ledningsgruppen av följande personer: Organisation SSC ELY-centralen Regionförvaltningsverket TE-byrån Vasa stad Korsholms kommun Malax kommun Vörå-Maxmo kommun Yrkesakademin i Österbotten Vasa yrkesinstitut Svenska kulturfonden Ordinarie Björn Wallén, rektor (jan-sept) Matts Granö, vik. rektor (okt-dec) Anna-Maija Mattila, specialplanerare Anne Ojanperä, avdelningssekreterare Ulla Luhta, bitr. byrådirektör Leena Kaunisto, personalchef Caroline Lund, fritidschef Charles Granlund, personalchef Stefan Kulp, studiehandledare Anna-Lotta Östvall-Åstrand, ansvarig för studerandetjänster Matti Jurvanen, utbildningsledare (jan-sept) Johan Lindman, utbildningsledare (sept-dec) Wivan Nygård-Fagerudd Personlig ersättare Anne Ojala, handläggare Mikael Gädda, förvaltningsdirektör Josefine Häggblom, socialarbetare Sara Bogren, socialarbetare Elisabeth Karp, rektor Tegengrens skola Sami Rimpilä, studiehandledare ansvarig för studerandetjänster Katarina Ivars, Marlene Ahlberg Ekonomi 2010 Egna medel (SFV/SSC) Fondstöd Övriga Finansiering Projekt- och statsbidrag Verksamhetskostnader Administration, övrigt Köptjänster Kostnader Personal Kommunala andelar Utrymmen Summa Summa Figur 12 Finansierings- och kostnadsfördelning

25 Deltagarnas egen utvärdering Hur påverkas och utvecklas individerna av den service de fått vid RF? Vad är den sociala effekten av verksamheten? Deltagarnas tid vid RF utvärderas för att man dels skall kunna kartlägga utvecklingsbehov inom verksamheterna men framförallt för att kunna få fram hur individerna upplevt sin tid vid RF och vilken förändring som skett. Sammanställning av deltagarnas utvärderingsformulär 1. Av vem eller hur fick du veta om Resurscentret Föregångarna? (deltagarna fick kryssa i ett eller flera alternativ) Annat, Vad? 2,3 % Släktingar 2,3 % Kompisar 30,2 % Arbets- och näringsbyrån 65,1 % *Socialbyrån, Tidningsreklam, Skola och Internet 0 % (5 står för mycket bra, 1 för mycket dåligt) 2. Hur har du blivit bemött vid olika ställen? 3. Vad tycker du om Resurscentret Föregångarna? Arbets- och näringsbyrån 3,69 Jobbsökningsprocessen 4,03 Resurscentret Föregångarna 4,69 Individuella projekt 4,17 Socialbyrån 4,33 Socialhandledning 4,06 Folkpensionsanstalten 3,4 Utrymmen/redskap 4,08 Skola 3,62 Personal 4,62 25

26 4. Vilka framtidsplaner har du gjort tillsammans med Resurscentret Föregångarna? NU 17,7% 20 % 25,7 % 31,4 % 5,7 % Arbetslös utbildning jobb Praktik annat Om 6 månader 58,8 % 23,5 % 11,8 % 5,9 % Utbildning jobb Praktik Annat Om 12 månader 45,5 % 27,3 % 9,1 % 18,2 % Utbildning jobb Praktik Annat 26

27 5. Hur tror du själv din framtid kommer att se ut efter 6 månader och 12 månader? Om 6 månader 7,5 % 37,5 % 40 % 7,5 % 7,5 % Arbetslös Utbildning jobb Praktik Annat Om 12 månader 3 % 39,4 % 39,4 % 9,1 % 6,1 % Arbetslös Utbildning jobb Praktik Annat 27

28 6. Antalet deltagare som tycker att tiden på Resurscentret Föregångarna har: Stärkt mitt självförtroende: 63,9 % Höjt mitt ansvartagande: 60 % Bidragit till att jag ser ljusare på framtiden: 65 % Bidragit till min personliga utveckling: 77,1 % Stärkt min förmåga att marknadsföra mig själv för arbetsgivare: 94,1 % 28

29 7. Antalet deltagare som skulle rekommendera Resurscentret Föregångarna för en arbetslös bekant: Ja: 97,3 % Nej! 29

30 Valokuvat: Sofia Aspholm Käännös: Translatum Taitto ja suunnittelu: Carlos Nabb Painotalo: KTMP Ykkös-Offset

31 Resurscentret Föregångarna Resurscentret Föregångarna (RF) on työ- ja nuorisotyöpaja, jonka toimintaa ylläpitävät Svenska Studiecentralen (SSC) ja Svenska folkskolans vänner r.f. (SFV). Vuodesta 2000 lähtien RF on auttanut yli 1 200:aa Vaasan seudulla asuvaa ruotsinkielistä työtöntä ja opiskelijaa löytämään oman paikkansa työ- ja opiskelumarkkinoilla sekä sosiaalisissa yhteyksissä. Tässä vuosikertomuksessa esitellään RF:n toimintaa, sen saavuttamia tuloksia sekä eri toiminta-alueilla tehtävää työtä. Tehtävä, tarkoitus ja tavoitteet Toiminnan tarkoituksena on yhdessä toimeksiantajien ja muiden yhteistyökumppanien kanssa auttaa Vaasan seudulla asuvia henkilöitä löytämään työtä, tekemistä, opiskelupaikkoja tai muita ratkaisuja, jotka edistävät pitkäkestoisesti yksilön hyvinvointia ja kehitystä. RF toimii ratkaisu- ja yksilökeskeisesti ja pyrkii vähentämään työttömien, vaikeasti työllistyvien ja pitkäaikaistyöttömien määrää, estämään opintojen keskeytymistä, sosiaalista syrjäytymistä ja marginalisoitumista sekä kehittämään uusia menetelmiä ja malleja, jotka edistävät monialaista toimintaa. RF:n toiminnan kohderyhmän muodostavat työttömät ja opiskelijat, jotka tarvitsevat tukea tai harkitsevat opintojen keskeyttämistä, sekä henkilöt, joilla ei ole työ- eikä opiskelupaikkaa. RF:n työkieli on ruotsi, mutta osallistujat puhuvat lähes 10:tä eri äidinkieltä. Toiminta on suunnattu vuotiaille henkilöille. Viimeisten kahden vuoden ajan RF on asettanut nuorisotoiminnan etusijalle suuren nuorisotyöttömyyden vuoksi. RF:n toiminta keskittyy seuraaviin osa-alueisiin: Työ ja opiskelu Elämänhallinta ja henkilökohtainen kehitys Merkityksellisyys, ymmärrettävyys, hallittavuus ja osallisuus (koherenssin tunne, voimaantuminen) Viestintä Luovuus Tavoitteena on, että osallistujat löytävät pitkäaikaisen ratkaisun, kuten työ- tai opiskelupaikan, tai muun ratkaisun, joka tukee yksilön kehitystä ja hyvinvointia hänen tarpeidensa ja elämäntilanteensa mukaan. Toiminnan tavoitteena on myös tehdä osallistujista osallistuvia ja aktiivisia yhteiskunnan jäseniä. RF:n vahvuutena ovat yksilöiden kohtaaminen, yhteistyö- ja verkostoajattelu, joustavat menetelmät ja luovat ratkaisut. Arvopohja RF:n arvopohja ohjaa kaikkea sen toimintaan sisältyvää työtä ja siihen liittyviä prosesseja. RF:n arvopohja perustuu seuraaviin asioihin: Korostamme ihmisten keskinäistä kunnioitusta, kaikkien ihmisten samanarvoisuutta, viestintää ja yksilön oikeutta kehittää itseään työn, koulutuksen ja sosiaalisten yhteyksien kautta. Kannustamme yksilöitä ottamaan vastuuta, olemaan aloitteellisia ja toimimaan yhteiskunnassa aktiivisesti. Verkostomme kautta toimimme proaktiivisina polunlöytäjinä. Motivoitunut ja ammattitaitoinen henkilökuntamme tarjoaa asiakaslähtöistä, ruotsinkielistä toimintaa. 31

32 Organisaatio RF:n emo-organisaatio on Svenska folkskolans vänner r.f., joka on kolmannen sektorin organisaatio. Resurscentret Föregångarna on osa Svenska studiecentralen (SSC) -opintokeskusta. SSC perusti RF:n vuonna 2000, ja se ylläpitää edelleen RF:n toimintaa. Johtoryhmä Resurscentret Föregångarna Johtokunta Svenska studiecentralen Svenska folkskolans vänner (SFV) r.f. Hallitus, hallintoneuvosto, toimisto, jäsentä Kuva 1: organisaatio 32

33 Toiminnanjohtajan katsaus Resurscentret Föregångarna saavutti vuonna 2010 yhden virstanpylvään: se juhli 10. toimintavuottaan. Näiden vuosien aikana on kehitetty sekä toimintaa että työ- ja nuorisotyöpajoja koskevaa laajaa asiantuntemusta. RF:n työskentelytapa ja menetelmät perustuvat yksilöiden kohtaamiseen ja ratkaisukeskeiseen ajattelumalliin. Tärkeä osa toimintaa on myös monialainen yhteistyö, jota on vuosien aikana kehitetty toiminnan ja yksilöiden tarpeiden mukaan. RF:llä on laaja yhteistyöverkosto, jonka kanssa se tekee tehokkaasti yhteistyötä ja pyrkii näin yhteistyössä eri osapuolten kanssa saavuttamaan pitkäaikaisia tuloksia. RF antaa yksilöille monipuolista ja räätälöityä tukea ja ohjausta, minkä ansiosta toiminnalle asetetut tavoitteet on voitu saavuttaa. Juhlavuoden kunniaksi ravintola Strampenissa Vaasassa järjestettiin juhlatilaisuus, johon kutsuttiin vieraaksi 80 työpajan yhteistyökumppania. Tunnelma oli lämminhenkinen ja tuttavallinen. Kaikki RF:n saamat tervehdykset ja onnittelut osoittivat, että yhteistyökumppaneilla on RF:n toiminnasta selkeä kuva ja että he arvostavat sen toimintaa. Ne ilmensivät myös työpajan ympärille rakennettua laajaa yhteistyöverkostoa. Kulttuurija urheiluministeri Stefan Wallin piti tilaisuudessa juhlapuheen. Puheenvuoron käyttivät myös työ- ja elinkeinotoimiston johtaja Helvi Riihimäki, Maalahden kunnanjohtaja Mats Brandt, Varsinais-Suomen ELY-keskuksen sivistystoimentarkastaja Erik Häggman ja Vaasan ammattiopiston koulutusalajohtaja Johan Lindman. Juhlavuosi oli teemana myös Vaasan Taiteiden yössä järjestetyssä avointen ovien tapahtumassa. Yleisöllä ja yhteistyökumppaneilla oli tällöin koko illan mahdollisuus tutustua harjoittelijoiden tekemiin taideteoksiin ja installaatioihin sekä nauttia musiikkiesityksistä ja vapaasta seurustelusta. Vierailijoita oli illan aikana yhteensä noin 180. RF:n palveluja käytti vuoden aikana yhteensä 267 henkilöä. Päivittäiseen toimintaan osallistui yhteensä 118 henkilöä yhteensä päivän ajan. Henkilöt osallistuivat työpajatoimintaan keskimäärin 39,5 arkipäivän ajan. Työnhakijapalveluiden alueella 81 henkilöä suoritti työharjoittelun tai työelämävalmennuksen. Nuorille ja opiskelijoille suunnattuihin palveluihin osallistui 37 henkilöä, jotka Päivittäinen toiminta Työnhakijoille suunnatut palvelut Nuorille ja opiskelijoille suunnatut palvelut 81 henkilöä 37 henkilöä Neuvontapalvelut Etsivä nuorisotyö neuvonta 84 henkilöä 65 henkilöä 3223 osallistujapäivää 1442 osallistujapäivää 256 osallistujapäivää 65 osallistujapäivää 267 henkilöä yhteensä 4986 osallistujapäivää yhteensä Kuva 2: osallistujien ja osallistujapäivien määrät 33