Handbok för Folkhälsans barnskydd Folkhälsanin lastensuojelutyön käsikirja

Koko: px
Aloita esitys sivulta:

Download "Handbok för Folkhälsans barnskydd Folkhälsanin lastensuojelutyön käsikirja"

Transkriptio

1 Handbok för Folkhälsans barnskydd Folkhälsanin lastensuojelutyön käsikirja INNEHÅLL sida Till läsaren...1 Del I Del II Kapitel 1 Kapitel 2 Kapitel 3 Kapitel 4 VAD FOLKHÄLSAN STÅR FÖR...3 HANDBOK FÖR FOLKHÄLSANS BARNSKYDD...7 VERKSAMHET Grunden för verksamheten Verksamhetens innehåll Fysisk miljö och riskhantering...23 PERSONAL OCH UTVECKLING...25 SAMARBETE...28 UTVÄRDERING...29 BILAGOR...31 Del III VERKSAMHETEN INOM VÅR ENHET SISÄLTÖ sivu Lukijalle...45 I Osa II Osa MIKÄ FOLKHÄLSAN ON...47 FOLKHÄLSANIN LASTENSUOJELUTYÖN KÄSIKIRJA luku TOIMINTA Toiminnan lähtökohdat Toiminnan sisältö Fyysinen ympäristö ja riskienhallinta luku HENKILÖSTÖ JA KEHITYSTYÖ luku YHTEISTYÖ luku ARVIOINTI...72 LIITTEET...74 III Osa NÄIN TOIMITAAN MEIDÄN YKSIKÖSSÄMME Folkhälsan information 2007 Ansvarig utgivare: Samfundet Folkhälsan Redaktör: Birgitta Turunen Pärmlayout: Jonas Jernström Layout: Christian Willför ADD Fotografier: Hannes Victorzon Tryckeri: FRAM Handbok för Folkhälsans barnskydd Folkhälsanin lastensuojelutyön käsikirja

2 Till läsaren Folkhälsan har en omfattande och mångsidig verksamhet som når en stor del av den svenskspråkiga befolkningen och även tvåspråkiga och finskspråkiga klienter och familjer. Ett av våra centrala mål är att erbjuda högklassiga social- och hälsovårdstjänster. Vi har därför gått in för att systematiskt utveckla vår verksamhet och kvaliteten på verksamheten. Handböcker för olika verksamhetsformer är ett hjälpmedel i detta utvecklingsarbete. Denna handbok för Folkhälsans barnskydd är avsedd för personal, klienten och klientens familj och för samarbetspartner. Handboken har utarbetats av en arbetsgrupp som representerar de olika bolag och enheter som bedriver barnskyddsverksamhet inom Folkhälsan. Handboken är uppställd enligt en europeisk modell som Folkhälsan använder inom verksamhetsutvecklingen, den s.k. EFQM-modellen (European Foundation for Quality Management). Boken är indelad i tre delar: Del I Vad Folkhälsans står för En allmän översikt över Folkhälsans organisation, verksamhetsidé och värden samt Folkhälsans riktlinjer för verksamheten (verksamhetspolicyer). Del II Handbok för Folkhälsans barnskydd En handbok med de övergripande principerna för Folkhälsans barnskydd Del III Vår enhet Barnhemmets/enhetens eget material Handbok för Folkhälsans barnskydd

3 VERKSAMHETSUTVECKLING (EFQM) HUR GÖR MAN I VERKSAMHETEN VAD UPPNÅR MAN I VERKSAMHETEN Vad Folkhälsan står för Handbok för Folkhälsans barnskydd (Övergripande del i alla handböcker) Organisation - Verksamhetsidé - Värden - Hälsofrämjande verksamhetsprinciper - Ledarskapspolicy - Personalpolicy - Språkpolicy - Informationspolicy - Riskhanteringspolicy - Responspolicy 1. VERKSAMHET 1.1. Grunden för verksamheten Målsättning Värdegrund Verksamhetsplanering 1.2 Verksamhetens innehåll - verksamhetsprocesserna Placeringsprocesserna Så här arbetar vi på barnhemmet Familjearbete Plan för vård och fostran Hälsofrämjande inom barnskyddet 1.3 Fysisk miljö Riskhantering 2. PERSONAL OCH UTVECKLING Befattningsbeskrivningar Introduktion Tystnadsplikt Utvecklingssamtal Personalutbildning Arbetshandledning Företagshälsovård och UUA 3. SAMARBETE Föräldrar, familj Sociala myndigheter Kommuner, köpare av barnskyddstjänster 4. UTVÄRDERING Resultat och utveckling Klienter och intressentgrupper Sociala myndighete Personal - personalens välbefinnande - arbetsklimat - fortbildning Samhälle Utvärdering av verksamheten Självutvärdering Information och kommunikation FÖRNYELSE OCH INLÄRNING Handbok för Folkhälsans barnskydd

4 1 Del I VAD FOLKHÄLSAN STÅR FÖR Folkhälsan i korthet Folkhälsan har arbetat för bättre hälsa och livskvalitet i närmare ett sekel. På 1920-talet hade Folkhälsan egna hälsosystrar, 1933 invigdes Barnavårdsinstitutet i Helsingfors och på 1960-talet öppnades Folkhälsans första tonårspoliklinik. I takt med samhällets utveckling har vissa verksamheter övertagits av kommunerna, medan andra kommit till. I dag täcker Folkhälsans verksamhet ett brett fält inom hälsofrämjande, serviceproduktion och forskning. Folkhälsan har ända från början haft verksamhet i olika regioner i Svenskfinland, via lokal- och landskapsföreningar. I dag är Folkhälsan landets största svenskspråkiga social- och hälsovårdsorganisation, med ca 1700 anställda och många olika uppgifter. Folkhälsan producerar social- och hälsovård, såsom barnskydd, handikappvård och äldreomsorg, bedriver hälsofrämjande medborgarverksamhet i över 100 lokalföreningar med medlemmar och har ett forskningsinstitut som bedriver bl.a. genforskning på internationell toppnivå. Folkhälsans verksamhetsidé Samfundet Folkhälsan grundades 1921 med målsättningen att främja den finlandssvenska befolkningens hälsa och vår verksamhetsidé är densamma ännu i dag. Den finns formulerad i den s.k. ändamålsparagrafen från år 1921 ( 1 i Samfundet Folkhälsans stadgar): Samfundet Folkhälsan i svenska Finland har till uppgift att verka för folkhälsans främjande i svenska Finland, dels genom allsidig vetenskaplig undersökning av befolkningens andliga och kroppsliga hälsa, dels genom praktiska åtgärder ägnade att gynnsamt inverka på denna. Folkhälsan består i dag av: Samfundet Folkhälsan, som ansvarar för helhetsutvecklingen samt förmögenhetsförvaltningen inom Folkhälsan. Forskningsverksamheten bedrivs inom Samfundet. Folkhälsans Förbund leder och utvecklar den hälsofrämjande medborgarverksamheten. De allmännyttiga aktiebolagen ansvarar för och utvecklar serviceproduktionen. Handbok för Folkhälsans barnskydd

5 på Åland Serviceproduktion allmännyttiga bolag i Nyland och Åboland i Österbotten Folkhälsans värden Folkhälsans mångsidiga verksamhet förenas av följande gemensamma värden: KOMPETENS Vår kompetens inger förtroende. Vi visar vår kompetens genom att arbeta målmedvetet och kostnadseffektivt. Vi är nyskapande och empatiska i vår vardag. ENGAGEMANG Vårt engagemang påverkar samhället. Vi bidrar alla till att Folkhälsan är en föregångare. Vi tar ansvar för människor och tror på framtiden. OMSORG Omsorg innebär att vi respekterar människovärdet. Vi ser människan som en helhet och bemöter alla individuellt. Vi samarbetar och uppmuntrar till aktiv växelverkan. Handbok för Folkhälsans barnskydd

6 HÄLSOFRÄMJANDE VERKSAMHETSPRINCIPER INOM FOLKHÄLSAN Folkhälsans verksamhet syftar till att främja hälsa och livskvalitet. Folkhälsan utgår från en helhetssyn på hälsa, som består av såväl fysiska, sociala, psykiska som andliga faktorer. Hälsa är mycket mera än frånvaro av sjukdom. Det handlar också om välbefinnande, självkänsla och funktionsförmåga. Hälsa är inte ett mål i sig, utan en förutsättning för god livskvalitet. Ofta talar vi om känsla av sammanhang, som betyder att livet upplevs som meningsfullt, begripligt och hanterbart. Det är viktigt att människor själva känner att de har livskontroll och framtidstro. Hälsofrämjande definieras av Världshälsoorganisationen WHO som en process som ger människan större kontroll över sin egen hälsa och större möjligheter att förbättra den. Det handlar om - att stöda individen att välja en hälsosam livsstil - att skapa fysiska och sociala miljöer som stöder hälsa - att verka för ett samhälle som inom alla sektorer långsiktigt verkar för god hälsa och livskvalitet 1. Hälsofrämjande som tankeram Hälsofrämjandet som verksamhetsprincip gäller all verksamhet inom Folkhälsan. Inom vård och omsorg innebär detta att verksamheten utgår från varje individs behov och livssituation och att arbetssättet är hälsofrämjande. Målet är att ta vara på vars och ens resurser och att respektera personens egna värderingar och målsättningar. Hälsokonsekvenser beaktas i utformningen av den fysiska miljön. Möjligheterna till social gemenskap och meningsfull sysselsättning stöds. I utformningen av verksamheten ägnas individer och grupper som är sårbara och som lever med riskfaktorer för sjukdom eller med bristande psykosociala resurser särskild uppmärksamhet. Varje verksamhetsenhet konkretiserar för sin del vad en hälsofrämjande tankeram innebär i praktiken. 2. Hälsofrämjande som praktiska åtgärder De praktiska hälsofrämjande åtgärderna förverkligas främst inom Folkhälsans medborgarverksamhet. Folkhälsan uppmuntrar människor att verka för hälsa och livskvalitet där de lever, bor och arbetar. Tillsammans skapas plattformar där folk engagerar sig, möts samt formar närmiljön och samhället. Verksamheten utgår från olika målgruppers behov och intressen, från aktuella folkhälsofrågor, WHO:s riktlinjer, det finländska Hälsa 2015-programmet samt aktuell forskning. Folkhälsans lokala föreningar och frivilliga medarbetare med god kännedom om sin egen närmiljö utgör grunden för medborgarverksamheten. Kännetecknade är ett starkt engagemang och socialt ansvar. Medlemmarna verkar både för sin egen, sin familjs och andras hälsa och livskvalitet. 3. Främja positiv hälsoutveckling hos den egna personalen Folkhälsan som hälsofrämjande arbetsplats ska ge medarbetarna trygghet, trivsel och arbetsglädje. Detta innebär att arbetet ska vara säkert och hanterbart. Var och en ska känna sig som en del av en arbetsgemenskap där man kan må bra, utvecklas och genom sitt arbete bidra till något meningsfullt. Folkhälsan strävar efter att som arbetsgivare vara en föregångare då det gäller att främja personalens hälsa. Personalens välmående är centralt för hela verksamhetens kvalitet och resultat. Handbok för Folkhälsans barnskydd

7 Folkhälsans företagshälsovård betonar förebyggande åtgärder och rehabilitering. UUA-verksamhet och friskvård för personalen utvecklas kontinuerligt. Folkhälsan är en tobaksfri arbetsplats. Folkhälsans policyer Folkhälsan har uppställt hälsofrämjande verksamhetsprinciper och utarbetat enhetliga riktlinjer (policyer) för utvecklandet av olika delar av verksamheten. Folkhälsans policyer: LEDARSKAPSPOLICY PERSONALPOLICY SPRÅKPOLICY INFORMATIONSPOLICY RESPONSPOLICY RISKHANTERINGSPOLICY MILJÖPOLICY Policyerna finns på under Utveckling/Policydokument Handbok för Folkhälsans barnskydd

8 2 Del II HANDBOK FÖR FOLKHÄLSANS BARNSKYDD Barn och barnfamiljer har alltid varit en viktig målgrupp för Folkhälsan och är det alltjämt i dag. Barnavårdsinstitutet i Helsingfors som grundades 1933, var länge en av Folkhälsans mest kända institutioner. Institutet hade ett barnhem och utbildade också barnskötare. Under decenniernas gång har verksamheten utvecklats och utvidgats. Barnhemmet i Helsingfors, som i dag är ett upptagningshem för barn i åldern 0 6 år, har som en självständig enhet fortsatt en del av den verksamhet som bedrevs vid Barnavårdsinstitutet. Internationella barnhemmet, för barn med mångkulturell bakgrund, öppnades Mottagnings- och grupphemmet Hemboet i Mjölbolsta, Karis, grundades Det är en tvåspråkig enhet för barn och unga i åldern år. I nära anknytning till Hemboet finns Hemlyan, ett stödboende för ungdomar i åldern år som lär sig bo självständigt. På Mjölbolstaområdet finns också Villa Familia, ett familjerehabiliterings- och skyddshem, som öppnades Det består av ett mottagningshem för barn under 12 år, ett skyddshem där personer som råkat ut för familjevåld kan bo med sina barn samt en enhet för familjerehabilitering och en stödbostad. Detta är en gemensam handbok för barnskydd och familjearbete inom Folkhälsan. Eftersom målgrupperna och verksamheterna är mycket olika består denna gemensamma del av en kort översikt över värden, målsättningar och processer, medan respektive barnhems/enhets egen handbok med bl.a. detaljerade processbeskrivningar ingår i del III. Respektive enhet presenteras närmare i den egna delen av handboken. Närmare presentation av enheterna finns också på Folkhälsans barnhem/enheter för familjer, barn och unga ger vård som kan vara kortvarig, långvarig, planlagd eller akut. Folkhälsan erbjuder barn- och familjeinriktat barnskydd i form av utredningar, stödåtgärder inom öppenvården, brådskande placering och omhändertagande av barn samt därtill ansluten vård utom hemmet och eftervård. (Jämför 3 barnskyddslagen 417/2007.) Åland Karis Helsingfors Syftet med denna handbok är att informera alla anställda om de gemensamma värden och principer som följs inom Folkhälsans barnskydd och hur de beaktas i det dagliga arbetet. Avsikten är också att handboken ska vara en informationskälla för kommuner som köper barnskydd, för föräldrar och klienter och andra samarbetspartners och intressentgrupper. Handbok för Folkhälsans barnskydd

9 Servicekedja BARNETS OCH FAMILJENS KLIENTPROCESS I SERVICESYSTEMET Barnet/familjen är inte klient inom barnskyddet Barnet/familjen är i behov av stöd och service -> klient hos barnskyddet Problemzoner (graden av problem, bekymmer) 1 Inga problem 2 Små problem 3 Återkommande problem 4 Växande problem 5 Betydande problem 6 Barnet i fara 7 Barnet i omedelbar fara PROBLEMET IDENTIFIERAS Vem som helst av yrkesmänniskorna på området kan observera och ta upp problemen Familjecentral/Folkhälsan moderskaps-/barnrådgivning hälsovården socialvården skolhälsovården INITIAL BEDÖMNING Bedömning av hjälpbehovet Bastjänster: familjecentral social- och hälsovård småbarnsfostran skolan Uppfostringsoch familjerådgivning Stödåtgärder inom öppenvården/folkhälsan: Placering som stöd inom öppenvården (0 18 år) intervallvård (0 18 år) eftervård, bostad för självständigt boende ( 21 år) Mottagningshem/Folkhälsan: placering/ omhändertagande (0 18 år) eftervård ( 21år) Kristjänster/Folkhälsan: Krisplacering (0 18 år) Skyddshem: offer för familjevåld tillsammans med barn Övriga: Psykiatrisk poliklinik Rehabiliterande stöd och tjänster för barnfamiljer/folkhälsan: Familje- och föräldrarskapsbedömning > Familjerehabilitering Habben, barnhabilitering Folkhälsans barnskydds- och familjearbete som en del av servicekedjan 8 Barnet placerat Handbok för Folkhälsans barnskydd

10 Kapitel 1 VERKSAMHET 1.1 Grunden för verksamheten Verksamhetsplanering Verksamheten inom Folkhälsans barnhem planeras utgående från de gemensamma värdena och målsättningarna för Folkhälsans barnskydd. De olika enheterna inom barnskyddet uppgör en verksamhetsplan. En närmare presentation av verksamhetsplaneringen och dess koppling till verksamhetsutvecklingen ingår i en bilaga. Värdegrunden De centrala värdena för Folkhälsans barnskydd är - trygghet - omsorg om och respekt för barnet - individuellt bemötande enligt barnets ålder och utvecklingsstadium - stöd för barnets utveckling till en harmonisk vuxen Trygghet Barnhemmen/enheterna erbjuder barnen en trygg, hemlik miljö där barnets grundläggande behov tryggas. Tryggheten innebär trygga människorelationer, stimulans och vila i rätta proportioner, trygga gränser och ramar, konsekvent bemötande och en regelbunden dygnsrytm. Omsorg om och respekt för barnet Barnet som individ och barnets kulturidentitet och bakgrund respekteras. Vi reserverar tillräckligt med tid för det enskilda barnet. Individuellt bemötande enligt barnets ålder och utvecklingsstadium Barnets utvecklingsstadium, ålder och tidigare erfarenheter beaktas på ett helhetsmässigt sätt vid bemötande och fostran. Vi ser det enskilda barnet och barnets förmåga. För barnet ordnas skolgång och fritidssysselsättningar som lämpar sig för utvecklingsstadiet. Barnet får uttrycka sig genom lek och lärande och aktiviteter. Stöd för barnets utveckling till en harmonisk vuxen Vi stöder barnets och den ungas utveckling till en trygg och harmonisk vuxen genom att skapa trygghet och hjälpa barnet att få en varaktig, trygg och sund uppväxtmiljö. Vi stöder barnets människorelationer och kontakterna med familjen och föräldrarna. Barnet stöds i att utveckla sina sociala färdigheter i kontakten med jämnåriga och vuxna. Handbok för Folkhälsans barnskydd

11 Värdegrunden för Folkhälsans barnskydd Trygghet, ömsesidig respekt, individuellt bemötande, hälsofrämjande Barnet i centrum Vi ger barnen god vård och gott bemötande i en trygg miljö. Vi stöder barnen och deras familjer i deras livssituation. Vi stöder barnets sociala nätverk. Vi arbetar för att barnet ska få en stabil, trygg och sund uppväxtmiljö så att det utvecklas till en harmonisk vuxen. Kompetens Engagemang Omsorg Folkhälsan satsar på yrkesmässig fortbildning, utvärdering av sin verksamhet och ständiga förbättringar i det dagliga arbetet Folkhälsan Grunden för verksamheten Verksamhetsidé Värden Vision Handbok för Folkhälsans barnskydd 10

12 Målsättningen för Folkhälsans barnskydd Målsättningen för Folkhälsans barnskydd och familjearbete är att ge barnen och de unga god vård och gott bemötande i en trygg miljö, stöda barnen och deras familjer i deras livssituation, stöda barnets sociala nätverk och arbeta för att barnet ska få en stabil, trygg och sund uppväxtmiljö så att det utvecklas till en harmonisk vuxen. 1.2 Verksamhetens innehåll Innehållet i Folkhälsans barnskydd bygger på Folkhälsans egna värden och på den lagstiftning som gäller barnskydd. Verksamhetens innehåll/verksamhetsprocesserna beskrivs här kort för de olika verksamhetsformerna. En mera detaljerad beskrivning ingår i del III i barnhemmets/enhetens egen handbok. Placeringsprocesserna Placeringsprocesserna varierar beroende på enhet, målgrupp m.m., men i stort sett omfattar en placeringsprocess de olika skeden som ingår i följande beskrivningar. Handbok för Folkhälsans barnskydd 11

13 Övergripande processbeskrivning Socialbyrån tar kontakt Barnets situation utreds Personalen förbereds Barnet kommer till barnhemmet Förhandlingar Vårdbehovet? Barnet förbereds Vi sätter oss in i barnets och familjens situation Placeringsbeslutet Handbok för Folkhälsans barnskydd 12

14 Placeringsprocessen (icke-brådskande placering) (Modell enligt barnhemmet i Helsingfors). Behovet av att placera barnet / Placering av barnet 1. Socialbyrån tar kontakt Placeringsbehov 7. Personalen förbereds 2. Kartläggning av situationen Sammandrag, epikriser, skoluppgifter och andra dokument Egen frågeblankett Riskbedömning 8. Barnet kommer till barnhemmet 3. Förhandlingar; vårdbehov Sköts av arbetsgruppen/teamet 9. Revidering av vårdplanen 4. Kontakt/bekantskap; Barnet och familjen Medlem i ledningsgruppen och handledaren Riskbedömning 10. Vård- och betalningsförbindelse 5. Placeringsbeslut Kontakt med skolan 6. Barnet förbereds Träffar den egna handledaren Presentation av huset Infobroschyr för barnet/den unga 11. Stöd för familjen Basuppgifter om barnet Val av egen handledare där kriterierna är bl.a. språk kön specialkunnande Snabbutbildning, t.ex. diabetes, dysfasi Planering och ordnande av arbetsskiften så att den egna handledaren är på platsen när barnet kommer till enheten. Den egna handledaren introducerar barnet i barnhemmet, presenterar människorna, berättar om regler, dagsprogram m.m. och om hur man brukar göra på barnhemmet. Metoder Vem deltar / vem gör upp planen Behovskartläggning problem hur kommer de fram vårdbehov och mål metoder och genomförande uppföljning Distribution (tystnadsplikt) Köpserviceavtal med kommunen, betalningsförbindelse med enskilda kommuner Kontakt med föräldrarna Information Tröst och stöd Någon som lyssnar Råd och handledning Samarbete med olika instanser Mångprofessionellt samarbete för att stöda familjen Handbok för Folkhälsans barnskydd 13

15 Placeringsprocessen (brådskande placering) (Modell enligt barnhemmet i Helsingfors). Behovet av att placera barnet / Placering av barnet 1. Socialbyrån, socialjouren eller polisen tar kontakt Placeringsbehov 6. Barnet kommer till barnhemmet 2. Kartläggning av situationen Förfrågan om barnhemmet har plats för barnet Förhandsuppgifter om barnet och familjen, bl.a. person- och kontaktuppgifter Utredning av familjens situation, som lett till att barnet måste placeras Egen frågeblankett Riskbedömning 7. Familjen stöds 3. Placeringsbeslut Man funderar på förhand i vilken barngrupp barnet placeras och gör bl.a. 8. i ordning sängen Ankomstförhandling 4. Barnet förbereds Den instans som placerar barnet berättar för barnet och barnets familj var man kommer att placera barnet 9. Vård- och betalningsförbindelse 5. Personalen förbereds Basuppgifter om barnet Val av egen handledare där kriterierna är bl.a språk kön specialkunnande Snabbutbildning, t.ex. diabetes, dysfasi. 10. Revidering av bedömningen Barnet tas emot i en krissituation Observation av barnets fysiska och psykiska tillstånd Den handledare som är i arbetsskiftet introducerar barnet i barnhemmet, presenterar människorna, berättar om regler, dagsprogram m.m. och om hur man brukar göra på barnhemmet. Kontakt med föräldrarna Information Tröst och stöd Någon som lyssnar Råd och handledning Samarbete med olika instanser Mångprofessionellt samarbete för att stöda familjen Vi försöker så fort som möjligt ordna ankomstförhandlingen för barnets föräldrar och samarbetspartnerna. Vid ankomstförhandlingen går vi igenom de orsaker som lett till placeringen och diskuterar de mål som föräldrarna borde förbinda sig vid I fortsättningen ordnas förhandlingar regelbundet enligt en uppgjord plan eller vid behov. Köpserviceavtal med kommunen, betalningsförbindelse med enskilda kommuner Metoder Vem deltar /vem gör upp planen Behovskartläggning Problem hur kommer de fram vårdbehov och mål metoder och genomförande uppföljning Distribution (tystnadsplikt) Handbok för Folkhälsans barnskydd 14

16 Placeringsprocess för äldre barn och ungdomar (Internationella barnhemmet i Helsingfors). Skede 1: Placeringsbehov och beslut Skede 2: Placeringen förbereds Skede 3: Barnet flyttar in Klienthandledningsgruppen (kommunens arbetsgrupp) Den kommande (eventuella) egenvårdaren + föreståndaren träffar personal från den enhet där barnet tidigare bott Beslut om flyttning; datum Personalbemanning vid inflyttningen Introduktion av barnet i huset Hjälpa barnet att bli hemmastatt Socialbyrån Egenvårdaren + föreståndaren träffar barnet (+familjen) Barnhemmet arbetsgruppen (teamet) tar ställning Beslut Ja / nej processen avslutas Barnen/ungdomarna förbereds för det nya barnet/den nya ungdomen Barnet/den unga bekantar sig med barnhemmet Skede 4: Utvärdering/ankomstförhandling Inom 1 månad från flyttningen, på barnhemmet - föreståndaren, egenvårdarna, socialarbetaren, barnet + familjen (beroende på fall och ålder) genomgång av barnets situation arbetsfördelningen med myndigheterna (+familjen) överenskommelse om följande möte skrivs PM (barnhemmet & socialarbetaren) Handbok för Folkhälsans barnskydd 15

17 Utskrivningsprocess/omplaceringsprocess Beroende på barnskyddsenhet och målgrupp kan utskrivning och/eller omplacering innebära olika former av eftervård, placering i familjevård eller fosterfamilj, adoption, utskrivning till det egna hemmet, övergång till stödboende eller självständigt boende. Vid utskrivning och omplacering är målet att stöda och förbereda barnet/den unga så att han/hon tryggt kan anpassa sig till den nya situationen. Samarbetet med barnets föräldrar och andra närstående samt med olika samarbetspartner, såsom sociala myndigheter och skola, är synnerligen viktiga. Barnet eller den unga får i lugn och ro och med stöd av sin egenvårdare/-handledare och barnhemmets personal bekanta sig med den nya vårdplatsen/den nya placeringsenheten, med fosterföräldrarna eller den familj där barnet placeras. Om barnet utskrivs till hemmet förbereds detta om möjligt genom hembesök och kontakter och samtal med föräldrarna. Målet är att barnet ska kunna upprätthålla kontakter med de biologiska föräldrarna och med andra personer i närmiljön som är viktiga för barnet. Anpassning till självständigt boende och vuxenliv Några av våra enheter kan erbjuda ungdomar som skrivs ut från barnhemmet möjlighet till stödboende, där de får vänja sig vid ett självständigt liv. I det följande beskrivs processen för självständighetsträning och stödboende i Hemlyan. Verksamhetstanken är: stöd, inte service. På det sättet lär sig den unga få kontroll över sitt liv under ledning av vuxna. Hemlyan finns i omedelbar närhet av Hemboet, där det finns vuxna personer 24 timmar i dygnet. Detta möjliggör ett tryggt och övervakat boende. Processen för självständighetsträningen: 1. Bedömning (30 dygn) Den ungas förmåga att förbinda sig till självständighetsprogrammet bedöms på basis av olika kriterier. 2. Övning, introduktion (3 månader) Under övningsskedet ger vi ett starkare stöd. Den unga får grundlig handledning i hur ekonomi sköts och hur färdigheter i vardagen utvecklas. 3. Självständighet (ända tills stödboendet avslutats) Under detta skede bör den unga klara av att ta ansvar, att sköta sin ekonomi och ha förmåga att behärska ett självständigt vardagsliv. Så här arbetar vi på barnhemmet Varje enhet/barnhem har ett dagsprogram och skriftligt dokumenterade principer för vården och den dagliga verksamheten. Som exempel ges här en sammanfattning av verksamheten vid Hemboet, en vårdenhet för ungdomar i åldern år. Utgångspunkt för verksamheten: De unga har placerats utanför hemmet på grund av sociala och/eller psykiska symtom eller av andra orsaker, t.ex. familjevåld eller droganvändning. De har placerats som stödåtgärd inom öppenvården eller som omhändertagande. De kan också placeras för rehabilitering t.ex. efter att ha utskrivits från en psykiatrisk avdelning för ungdomar eller innan de flyttar till en stödbostad. Handbok för Folkhälsans barnskydd 16

18 Principer för vård och fostran: Det är viktigt att de unga frivilligt förbinder sig till målen för vården och fostran. Gemenskap och samarbete spelar en viktig roll. Vi stöder på olika sätt och med olika metoder den unga i att lära sig klara av det vardagliga livet så att han eller hon senare ska kunna flytta till mera självständigt boende eller hem. Grundläggande principer: - Vi drar upp trygga gränser - Vi ger positiva och konstruktiva exempel - Vi erbjuder de unga möjlighet att ta ansvar och att regelbundet delta i verksamhet som stärker deras självkänsla - Vi ger de unga stöd för ett drogfritt liv - Vi har en mångprofessionell personal som består av bl.a. psykiatriska sjukskötare, socionomer och närvårdare Vi finns till för den unga och är närvarande i hans eller hennes vardag. Vi samtalar med och lyssnar på den unga. Vi gör saker tillsammans i vardagen så att ungdomarna aktivt och regelbundet deltar i olika aktiviteter. Vi försöker skapa gemenskap och en känsla av samhörighet. Vi kommer överens om gemensamma spelregler som vi följer. Egenvårdaren eller den egna handledaren spelar en central roll och det uppstår ofta en god och nära, men professionell, kontakt mellan den unga och den egna handledaren. Som handledare vill vi ge den unga möjlighet till en positiv identifikation och kvinnliga eller manliga rollmodeller. Familjearbete Inom familjearbetet vill vi stöda familjens välbefinnande och förmåga att klara sig i vardagen. Den egna handledaren har en viktig roll i kontakten med barnens familjer. Med tanke på barnets eller den ungas välbefinnande är det viktigt att få till stånd ett gott samarbete med barnets föräldrar. Han/hon upplever då att de vuxna tillsammans försöker hjälpa och stöda honom/henne. Genom familjearbete försöker vi också motivera familjerna att själva lösa sina problem och hitta sina egna resurser. En viktig förutsättning för att detta ska lyckas är att vi motiverar familjerna genom att uppmuntra dem och stöda deras vilja att samarbeta i fostran av barnet. Barnhemmets personal fungerar också som brobyggare mellan föräldrarna och de unga i konflikt- och problemsituationer. Kontakten med föräldrarna sker alltid utgående från barnets bästa. Barnets intresse är det centrala. Vi anser att det är viktigt att hjälpa den unga så att han eller hon bemöts som en aktiv part i barnskyddsprocessen och inte så att andra bestämmer vad som är den ungas bästa utan att ha kontakt med honom eller henne själv. Vi håller kontakt med och diskuterar med familjerna, vi ordnar samarbetsmöten, familjemöten och stödgrupper och håller kontakt med skolan och andra samarbetspartner. I det praktiska arbetet kan vi t.ex. använda oss av olika rollkartor och rollspel. Den dagliga verksamheten/dagsprogrammet Vi vill ge barnen och de unga en regelbunden dygnsrytm och en trygg och stimulerande miljö. Vi stöder deras utveckling genom lämpliga aktiviteter och sysselsättning. Vi använder oss av ett hälsofrämjande arbetssätt och verksamhet som på olika sätt stöder barnets hälsa, livskvalitet och välbefinnande. Handbok för Folkhälsans barnskydd 17

19 Hälsofrämjande inom barnskyddet: När ett barn kommer till barnhemmet kommer det alltid från en svår situation. Då är den viktigaste hälsofrämjande faktorn att barnet känner sig tryggt. Då det gäller ett spädbarn eller ett riktigt litet barn är en god interaktion mellan vårdaren och barnet den värdefullaste grunden för barnets framtid. Vi ger barnet en lugn trygghet, ögonkontakt, lågmält samtal, en trygg varm famn, allt det som en god växelverkan innebär. Barnet får en god grundvård som innefattar rätt föda, vila, sömn, stimulans och utevistelse som skapar en trygg jämn rytm. Allt detta är hälsofrämjande för barnet. Vi ger trygghet genom att svara på barnets behov. En stabil varm vuxen finns till hands och kan bemöta barnet enligt barnets ålder och mognadsnivå och - lyssnar, samtalar och förklarar situationen för barnet, förklarar att det nu finns vuxna som hjälper, och låter barnet vara barn. - hjälper att hålla kontakten till barnets föräldrar och anhöriga. - skapar regelbundna vardagsrutiner, som innehåller god omvårdnad, gränser, en sund vardag tillsammans med trygga varma vuxna, och med vila och stimulans, mångsidig kost och möjlighet till en tillräcklig och god sömn. - uppmuntrar barnet att skapa via bildkonst, rörelse och musik. - skapar möjlighet för regelbunden utevistelse i kombination med lek och motion som ger höjd motståndskraft, bygger upp fysiken och motoriken och ger barnets kreativitet möjlighet att utvecklas. - låter barnet delta i vardagliga göromål. - ser till att barnet får mångsidig kost i rätta mängder - lär barnet att uppskatta renlighet och sköta den personliga hygienen och regelbunden tandvård. Genom kognitiv verksamhet ger vi barnet en känsla av att lyckas det är ett mycket värdefullt mål. För äldre barn och ungdomar är skolgång, vänner och hobbyer viktiga. Vi stöder barnet med skolgången, med att få vänner och fortsatta vänskapsrelationer och med att börja eller fortsätta med olika fritidssysselsättningar. Så här stöder vi den ungas välbefinnande och utveckling till en harmonisk vuxen: - Vi är medvetna om den ungas utvecklingsnivå. - Vi bekräftar för den unga att vi ser honom/henne som den unika individ han/hon är och att var och en är värdefull sådan han/hon är. - Vi lyssnar och är närvarande för den unga. - Vi utgår från den ungas behov och önskemål, dock så att den unga förstår att den vuxna fostrarens roll är att i sista hand fatta de beslut som tryggar den ungas utveckling. - Vi motiverar på ett ändamålsenligt sätt beslut som innebär begränsningar för den unga. - Vi uppmuntrar den unga till en hälsofrämjande livsstil bl.a. genom att föreslå olika fritidssysselsättningar, genom upplysning (tobak, alkohol, droger, sex, mat) och genom att fungera som förebilder. Handbok för Folkhälsans barnskydd 18

RUOTSI PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN VARHAISKASVATUSSUUNNITELMA JYVÄSKYLÄN KAUPUNKI

RUOTSI PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN VARHAISKASVATUSSUUNNITELMA JYVÄSKYLÄN KAUPUNKI RUOTSI PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN VARHAISKASVATUSSUUNNITELMA JYVÄSKYLÄN KAUPUNKI Bästa familj, Hemmet och familjen är barnets viktigaste uppväxtmiljö och gemenskap. Vid sidan av hemmet skall dagvården vara

Lisätiedot

VARHAISKASVATUSSUUNNITELMA PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

VARHAISKASVATUSSUUNNITELMA PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN VARHAISKASVATUSSUUNNITELMA PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Hyvä kotiväki Koti ja perhe ovat lapsen tärkein kasvuympäristö ja yhteisö. Kodin ohella päivähoidon on oltava turvallinen paikka, jossa lapsesta sekä

Lisätiedot

Mot starkare tvåspråkighet i stadens service Kohti vahvempaa kaksikielisyyttä kaupungin palveluissa

Mot starkare tvåspråkighet i stadens service Kohti vahvempaa kaksikielisyyttä kaupungin palveluissa Mot starkare tvåspråkighet i stadens service Kohti vahvempaa kaksikielisyyttä kaupungin palveluissa SKILLNADEN II Samverkan som strategi MUUTOS II Strategiana yhteistyö 24.11.2015 Tua Heimonen Specialplanerare,

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 856/2001 vp Sosiaalityöntekijöiden työuupumus ja heikentyneet työolot Eduskunnan puhemiehelle Sosiaalityöntekijöiden työuupumus on kasvaneen työmäärän ja työolojen huononemisen myötä

Lisätiedot

Silva. Malin Sjöholm. Pedagogisk ledare/pedagoginen ohjaaja 13.10.2015

Silva. Malin Sjöholm. Pedagogisk ledare/pedagoginen ohjaaja 13.10.2015 Silva Malin Sjöholm Pedagogisk ledare/pedagoginen ohjaaja 13.10.2015 Fakta Bygget skall vara klart 30.11 Naturen har fungerat som inspiration i processen. Silva- betyder skog på latin Färgskalan inne i

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 886/2005 vp Palokunnan hälytystehtäviin osallistuvien ikäraja Eduskunnan puhemiehelle Eräs nuori kirjoittaa olevansa sopimuspalokuntalainen. Aktiivisia toimijoita on pienellä paikkakunnalla

Lisätiedot

Tarvekartoitus: Vanhustenhoito ja -palvelut

Tarvekartoitus: Vanhustenhoito ja -palvelut Tarvekartoitus: Vanhustenhoito ja -palvelut Behovskartläggning: Äldrevård och -service Skövden kunta, Suomen kielen hallintoalue, 541 83 Skövde Skövde kommun, Finskt förvaltningsområde, 541 83 Skövde LAKI

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 845/2006 vp Internetin hankkiminen yhteydenpitoon työvoimaviranomaisten kanssa Eduskunnan puhemiehelle Työttömän työnhakijan piti lähettää työvoimaviranomaiselle kuittaus sähköisen

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 76/2006 vp Kelan järjestämän vaikeavammaisten lääkinnällisen kuntoutuksen suunnitelman laatiminen Eduskunnan puhemiehelle Kelalla on lakisääteinen velvollisuus järjestää vajaakuntoisten

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 863/2010 vp Tukiopetuksen kehittäminen Eduskunnan puhemiehelle Erityisopetuksen tarve kouluissa on lisääntynyt huolestuttavasti. Erityisopetusta tarvitsevat oppilaat pyritään yhä useammin

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 651/2013 vp Laitoshoidossa olevien muistisairaiden vanhusten liikuntamahdollisuudet ja turvallisuuden parantaminen Eduskunnan puhemiehelle Suomessa on lähes 130 000 muistisairasta ja

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1231/2010 vp Vuosilomapalkkasäännösten saattaminen vastaamaan Euroopan unionin tuomioistuimen tuomiota C-486/08 Eduskunnan puhemiehelle Euroopan unionin tuomioistuin (EUT) on jo 22.4.2010

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 435/2003 vp Kehitysvammaisten koululaisten iltapäivähoito Eduskunnan puhemiehelle Kehitysvammaisten koululaisten iltapäivähoidon osalta on ilmennyt ongelmia ympäri Suomea. Monet kunnat

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 816/2006 vp Yrittäjän sosiaaliturva EU-maissa Eduskunnan puhemiehelle Euroopan unionin alueella työskentelevä yrittäjä (KK-Communication Ltd FI1839803-7 Lappeenranta Finland) ei kuulu

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1104/2013 vp Rajatyöntekijöiden oikeus aikuiskoulutustukeen Eduskunnan puhemiehelle Osaamisen kehittäminen ja aikuisopiskelu ovat nykyään arkipäivää. Omaehtoisesti opiskelevat rajatyöntekijät

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 399/2007 vp Kansainvälisen adoption rajoitukset Eduskunnan puhemiehelle Lapseksiottamisesta annettua lakia (153/1985) muutettiin vuonna 1996, jotta Suomessa voitiin saattaa voimaan

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 329/2007 vp Ikäihmisten palvelujen turvaaminen Eduskunnan puhemiehelle Ikäihmisten palvelujen tarve kasvaa merkittävästi tulevina vuosina. Helsingin Eläkeläisjärjestöt ry on kansanedustajille

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1059/2005 vp Raskaana olevien päihteidenkäyttäjien pakkohoito Eduskunnan puhemiehelle Suomi on saanut kyseenalaisen kunnian sijoittua maailman kymmenen kärkimaan joukkoon alkoholin

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1185/2013 vp Raskausajan työkyvyttömyyden määrittäminen Eduskunnan puhemiehelle Raskausaikana työnteko vaikeutuu asteittain. Työkyvyn määrittäminen on hankalaa ja vaihtelee äitien välillä.

Lisätiedot

Tiedotustilaisuus PÖYTÄKIRJA 2012-05-16

Tiedotustilaisuus PÖYTÄKIRJA 2012-05-16 PÖYTÄKIRJA 2012-05-16 Tiedotustilaisuus Aika Torstai 16. toukokuuta 2013 klo 18 20 Paikka Kaupunginjohtotoimisto, Köpmansgatan 20, Informationssalen Läsnä 27 henkilöä Antti Yliselä, suunnittelupäällikkö

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 649/2012 vp Kesätyöntekijöiden työskentelyolosuhteiden epäkohtien korjaaminen Eduskunnan puhemiehelle Kesätöitä on tarjolla nuorille usein erilaisissa myyntikojuissa ja kioskeissa.

Lisätiedot

Staden Jakobstad - Pietarsaaren kaupunki

Staden Jakobstad - Pietarsaaren kaupunki Sakägare/ Asianosainen Ärende/ Asia - VALREKLAM INFÖR RIKSDAGSVALET 2015 - VAALIMAI- NONTA ENNEN EDUSKUNTAVAALEJA 2015, TILLÄGG / LISÄYS Det finns tomma reklamplatser kvar i stadens valställningar och

Lisätiedot

Pelastuslaitos ja paloturvallisuus

Pelastuslaitos ja paloturvallisuus Pelastuslaitos ja paloturvallisuus Räddningsverket och brandsäkerhet Bölen alueen rakentajien infotilaisuus Infotillfälle för byggare på Böle området 31.1.2011 Thomas Nyqvist palotarkastusinsinööri brandsynsingenjör

Lisätiedot

Millainen on kandin hyvä työpaikka? Hurudan är en kandidats bra arbetsplats?

Millainen on kandin hyvä työpaikka? Hurudan är en kandidats bra arbetsplats? Millainen on kandin hyvä työpaikka? Hurudan är en kandidats bra arbetsplats? Maarit Nevalainen, terveyskeskuslääkäri, Mäntsälän terveyskeskus Ei sidonnaisuuksia, inga bindingar (till några firmor förutom

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 345/2013 vp Osasairauspäivärahan maksaminen vuosiloman ajalta Eduskunnan puhemiehelle Sairausvakuutuslain mukaan osasairauspäivärahaa maksetaan vähintään 12 arkipäivän yhtäjaksoiselta

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1012/2010 vp Eläkkeiden maksun myöhästymiset Eduskunnan puhemiehelle Eläkkeiden maksuissa on ollut paljon ongelmia tänä vuonna. Osa eläkeläisistä on saanut eläkkeensä tililleen myöhässä

Lisätiedot

Rajajokisopimus Suomen ja Ruotsin välillä

Rajajokisopimus Suomen ja Ruotsin välillä Viranomaiskokous Haaparanta 19.-20.1.2012 Myndighetskonferens Haparanda Rajajokisopimus Suomen ja Ruotsin välillä - Tausta ja sisältö Gränsälvsöverkommelsen mellan Finland och Sverige - Bakgrund och innehåll

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1278/2010 vp Osa-aikaeläkkeellä olevien sairauspäivärahaan liittyvien ongelmien korjaaminen Eduskunnan puhemiehelle Jos henkilö sairastuu osa-aikaeläkkeelle jäätyään, putoavat hänen

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 416/2013 vp Kehitysvamma-alan ammattitutkinnon kelpoisuus sosiaali- ja terveysalalla Eduskunnan puhemiehelle Kehitysvamma-alan ammattitutkintoon valmistavaa koulutusta tarjotaan useissa

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 97/2009 vp Varusmiesten terveydenhuollon taso Eduskunnan puhemiehelle Keuruun varuskunnassa varusmies sairastui kuumeeseen, ja häntä pidettiin lääkityksen avulla kaksi viikkoa majoitustiloissa.

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 110/2007 vp Alkoholin liikakäyttöön puuttuminen työpaikoilla Eduskunnan puhemiehelle Suomessa saattaa olla Työterveyslaitoksen selvityksen mukaan jopa 500 000 700 000 alkoholin suurkuluttajaa.

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 857/2005 vp Vakuutusmeklaritutkinto Eduskunnan puhemiehelle 1.9.2005 tuli voimaan laki vakuutusedustuksesta (570/2005). Lain 49 :n mukaan siirtymäsäännöksistä säädetään seuraavasti:

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 350/2007 vp Oikeus sairauspäivärahaan tai eläkkeeseen Eduskunnan puhemiehelle Kontiolahtelainen Kauko Riikonen koki melkoisen yllätyksen, kun hän 1.6.2004 nilkkavammasta alkaneen sairausloman

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 436/2004 vp Kivunhoitoon erikoistuneen lääkärin saaminen terveysasemille Eduskunnan puhemiehelle Kipupotilasyhdistys on valtakunnallinen, ja sen toiminnan periaatteena on kipupotilaiden

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 188/2013 vp Erityisopetuksen tarve ja riskitilanteiden kartoitus Eduskunnan puhemiehelle Suomalaisen kattavan ja hyvän neuvolajärjestelmän jatkoksi on esitetty ajatus kahdesta muusta

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 342/2007 vp Diabetesta sairastavien lasten hoito kouluissa Eduskunnan puhemiehelle Diabetesta sairastaa Suomessa yli 200 000 ihmistä. Vuosittain diagnosoidaan yli 15 000 uutta diabetestapausta.

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 910/2012 vp Tarkkaavaisuushäiriöstä kärsivän lääkehoito Eduskunnan puhemiehelle Psykostimulanttien käyttö tarkkaavaisuushäiriön hoidossa on viime vuosina yleistynyt. Esimerkiksi YK:n

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 447/2010 vp Au pair -ilmoitusten välittämisen jatkaminen työministeriön MOL-palvelussa Eduskunnan puhemiehelle Työministeriön www.mol.fi on työ- ja elinkeinoministeriön ylläpitämä verkkopalvelu,

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 640/2012 vp Lastensuojelulain puutteet ja lastensuojelun toimintatapojen parantaminen Eduskunnan puhemiehelle Viime vuosien perhesurmat kertovat paitsi huolestuttavasta asenteiden kylmentymisestä

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 546/2010 vp Kuljettajantutkintojen kilpailuttaminen Eduskunnan puhemiehelle Liikenteen turvallisuusvirasto Trafi kilpailuttaa kuljettajantutkintojen vastaanottamisen 19 maakunnassa,

Lisätiedot

Haluan yllä mainittuun viitaten ja kaupunginvaltuuston työjärjestyksen mukaisesti kysyä seuraavaa asiasta vastuussa olevalta johtajiston jäseneltä:

Haluan yllä mainittuun viitaten ja kaupunginvaltuuston työjärjestyksen mukaisesti kysyä seuraavaa asiasta vastuussa olevalta johtajiston jäseneltä: Käännös kysymyksestä kyselytunnille Valtuutettu Astrid Thors HelsinkiMission edustajat puuttuivat sunnuntain 19.5.2013 Hufvudstadsbladetissa vanhusten huolimattomaan hoitoon Helsingissä. Yksi artikkelin

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 426/2007 vp Isännöitsijän pätevyyden valvonta Eduskunnan puhemiehelle Isännöitsijä on asunto-osakeyhtiön tai kiinteistöyhtiön operatiivinen johtaja, jonka tärkein tehtävä on johtaa

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 143/2001 vp Vanhusten ravitsemustilanne Eduskunnan puhemiehelle Vaikka hyvinvointi maassamme on lisääntynyt kasvaneen kansantulon myötä, ovat vanhustenhoidon heikko taso ja ongelmat

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 281/2011 vp Lapsettomien leskien leskeneläkkeen ikärajojen laajentaminen Eduskunnan puhemiehelle Lapsettomien leskien leskeneläkettä saavat tämänhetkisen lainsäädännön mukaan 50 65-

Lisätiedot

Torgparkeringen är för framtiden men också sammankopplad till HAB. Båda bör byggas samtidigt då man gräver.

Torgparkeringen är för framtiden men också sammankopplad till HAB. Båda bör byggas samtidigt då man gräver. Torgmöte 3½ 3.3 kl. 12:30-14 i Saima, stadshuset Kim Mäenpää presenterade projektet Skede 1 av HAB och torgparkeringen Torgparkeringen är för framtiden men också sammankopplad till HAB. Båda bör byggas

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 71/2004 vp Ulkomailla työskentelyn vaikutukset kansaneläkkeen viivästymiseen Eduskunnan puhemiehelle Ulkomailla työskennelleiden Suomen kansalaisten eläkepäätökset viipyvät usein kuukausikaupalla.

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 77/2012 vp Työikäisten muistisairaiden huomioiminen Eduskunnan puhemiehelle Suomessa arvioidaan olevan noin 70 000 100 000 Alzheimerin tautia sairastavaa potilasta. Pääasiassa Alzheimerin

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 264/2013 vp Eduskunnan suullinen kyselytunti radiossa Eduskunnan puhemiehelle Eduskunnan suullisella kyselytunnilla ministerit vastaavat kansanedustajien kysymyksiin. Kyselytunti mahdollistaa

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 648/2002 vp Tupakkalain tulkinta Eduskunnan puhemiehelle Ympäristön tupakansavu luokitellaan syöpävaaralliseksi aineeksi. Tämä merkitsee sitä, että erityisen riskialttiita työntekijöitä,

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 650/2013 vp Nuorten työkyvyttömyyseläkkeelle jäävien määrä Eduskunnan puhemiehelle Nuorisotyöttömyys ja nuorten syrjäytyminen ovat vakavia ongelmia Suomessa ja koko Euroopassa. Aihe

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 431/2001 vp Yrittäjien asema uudessa aikuiskoulutustuessa Eduskunnan puhemiehelle Työllisyyden hoito on merkittävä osa köyhyyden torjuntaa. Pienyritteliäisyyttä on siten tuettava, jotta

Lisätiedot

Tervetuloa tähän Pohjanmaan liiton järjestämään laajakaistaseminaarin, joka kantaa nimeä Sadan megan Pohjanmaa.

Tervetuloa tähän Pohjanmaan liiton järjestämään laajakaistaseminaarin, joka kantaa nimeä Sadan megan Pohjanmaa. Tervetuloa tähän Pohjanmaan liiton järjestämään laajakaistaseminaarin, joka kantaa nimeä Sadan megan Pohjanmaa. Välkomna till Österbottens förbunds bredbandsseminarium, som fått namnet Österbotten kör

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 712/2013 vp Vammaisten henkilöiden avustajien palkkausjärjestelyn yhdenmukaistaminen Eduskunnan puhemiehelle Vammaisen henkilön avustajan työ on raskasta ja vaativaa, mutta matalasti

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 220/2009 vp Perhepäivähoitajien palkkaus Eduskunnan puhemiehelle Perhepäivähoitaja on lapsia omassa kodissaan, ryhmäperhepäivähoidossa tai lapsen kotona hoitava henkilö. Perhepäivähoidossa

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 435/2008 vp Tehostetun palveluasumisen kriteeristön laatiminen Eduskunnan puhemiehelle Vuodesta 1995 lähtien palveluasumisen asiakasmäärä on kasvanut 63 prosenttia. Vuonna 1994 asukkailta

Lisätiedot

LIIKELAITOS PORVOON TILAPALVELUT AFFÄRSVERKET BORGÅ LOKALSERVICE KESKUSKEITTIÖN HANKESUUNNITELMA CENTRALKÖKETS PROJEKTPLAN

LIIKELAITOS PORVOON TILAPALVELUT AFFÄRSVERKET BORGÅ LOKALSERVICE KESKUSKEITTIÖN HANKESUUNNITELMA CENTRALKÖKETS PROJEKTPLAN LIIKELAITOS PORVOON TILAPALVELUT AFFÄRSVERKET BORGÅ LOKALSERVICE KESKUSKEITTIÖN HANKESUUNNITELMA CENTRALKÖKETS PROJEKTPLAN HANKKEEN LIIKETOIMINNALLISET PERUSTELUT PROJEKTETS AFFÄRSMÄSSIGA MOTIVERINGAR

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1254/2001 vp Osa-aikalisän myöntämisen perusteet Eduskunnan puhemiehelle Kun osa-aikalisäjärjestelmä aikoinaan otettiin käyttöön, sen yhtenä perusteena oli lisätä työssä jaksamista

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 801/2004 vp Vapaan toimittajan eläketurva Eduskunnan puhemiehelle Eläketurvakeskuksesta on yksittäisen tapauksen yhteydessä ilmennyt, että vapaan toimittajan työstä ei ole kertynyt

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 680/2009 vp Nuorten akateemisten työttömyyden vähentäminen Eduskunnan puhemiehelle Ylemmän korkeakoulututkinnon suorittaneiden työttömyys on kasvanut keväällä 2009 erityisesti 25 30-vuotiaiden

Lisätiedot

Kuntainfo 5/2014: Toimeentulotuki 1.1.2015 lukien - Kommuninfo 5/2014: Utkomststöd från och med 1.1.2015

Kuntainfo 5/2014: Toimeentulotuki 1.1.2015 lukien - Kommuninfo 5/2014: Utkomststöd från och med 1.1.2015 Sosiaali- ja terveyslautakunta 212 16.12.2014 Kuntainfo 5/2014: Toimeentulotuki 1.1.2015 lukien - Kommuninfo 5/2014: Utkomststöd från och med 1.1.2015 1010/05/03/00/2014 SosTe 212 Valmistelija; palvelujohtaja

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 482/2012 vp Leskeneläkkeen 50 vuoden ikäraja Eduskunnan puhemiehelle Leskeneläkettä koskevat säännökset edellyttävät leskeltä 50 vuoden ikää tietyissä tilanteissa. Kansaneläkelain mukaan

Lisätiedot

Sisältö. Johdanto, Tausta. Laatija: Sosiaali- ja terveysministeriö. Vastauksen määräpäivä: 20.10.2015

Sisältö. Johdanto, Tausta. Laatija: Sosiaali- ja terveysministeriö. Vastauksen määräpäivä: 20.10.2015 Laatija: Sosiaali- ja terveysministeriö Vastauksen määräpäivä: 20.10.2015 Laki kunta- ja palvelurakenneuudistuksesta annetun lain eräiden velvoitteiden voimassaolon jatkamisesta/ Lag om ändring av lagen

Lisätiedot

MAAHANMUUTTAJIEN TYÖLLISYYDELLÄ JA OSALLISUUDELLA HYVINVOINTIA POHJANMAALLE - alueellisen yhteistyön mahdollisuudet ja haasteet

MAAHANMUUTTAJIEN TYÖLLISYYDELLÄ JA OSALLISUUDELLA HYVINVOINTIA POHJANMAALLE - alueellisen yhteistyön mahdollisuudet ja haasteet MAAHANMUUTTAJIEN TYÖLLISYYDELLÄ JA OSALLISUUDELLA HYVINVOINTIA POHJANMAALLE - alueellisen yhteistyön mahdollisuudet ja haasteet INVANDRARES SYSSELSÄTTNING OCH DELAKTIGHET FÖR VÄLFÄRDEN I ÖSTERBOTTEN -

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 946/2010 vp Adr-ajolupavaatimukset Helsinki-Vantaan lentokentällä Eduskunnan puhemiehelle Autonkuljettajilta vaaditaan adr-ajolupa, mikäli he kuljettavat vaarallisia aineita yli sallittujen

Lisätiedot

Talousarvio & taloussuunnitelma 2016 Terveydenhuolto. Paraisten kaupunki TERVEYDENHUOLTO

Talousarvio & taloussuunnitelma 2016 Terveydenhuolto. Paraisten kaupunki TERVEYDENHUOLTO TERVEYDENHUOLTO Sosiaali- ja terveyslautakunta Sosiaali- ja terveysosasto, Paula Sundqvist, Sosiaali- ja terveysjohtaja Katariina Korhonen, ylilääkäri Toiminta Perusterveydenhuolto ja sairaanhoito kaikille

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1016/2009 vp Etuuksien leikkautuminen osa-aikaeläkkeelle siirryttäessä Eduskunnan puhemiehelle Työntekijä jäi pysyvästä työsuhteesta osa-aikaeläkkeelle 1. huhtikuuta 2009 alkaen. Myöhemmin

Lisätiedot

www.vikbykennelhotel.fi

www.vikbykennelhotel.fi Puh Tel 050 516 6340 www.vikbykennelhotel.fi YKSILÖLLISTÄ HOITOA KOIRILLE JA KISSOILLE YLI 20 VUODEN KOKEMUKSELLA INDIVIDUELL SKÖTSEL AV HUNDAR OCH KATTER MED 20 ÅRS ERFARENHET HOITOLASSAMME on oma siipi

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 964/2010 vp Oppilaitosten työharjoittelujaksot Eduskunnan puhemiehelle Ammattikorkeakoulut järjestävät monimuotoopetusta, jossa yhdistellään eri opetuskeinoja joustavasti keskenään.

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 431/2013 vp Aurinkorannikon suomalaisen koulun oppilaiden asema Eduskunnan puhemiehelle Espanjan Aurinkorannikolla on vuodesta 1991 lähtien toiminut yksityinen suomalainen peruskoulu,

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 213/2012 vp Eturauhassyövän hoito ja seulonta Suomessa Eduskunnan puhemiehelle Eturauhassyöpä on yleinen tauti suomalaisilla miehillä. Ikä on kuitenkin suuri tekijä siinä vaiheessa

Lisätiedot

Språkbarometern Kielibarometri 2012

Språkbarometern Kielibarometri 2012 Språkbarometern Kielibarometri 1. Service på svenska (svenskspråkiga minoriteter, N=0) Palveluita suomeksi (suomenkieliset vähemmistöt, N=1) Får du i allmänhet service på svenska? KOMMUNAL SERVICE 0 0

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 619/2002 vp EU-direktiivi satamapalvelujen järjestämisestä Eduskunnan puhemiehelle Euroopan unioni on laatimassa direktiiviä satamapalvelujen järjestämisestä. Tämänkin EU-direktiivin

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 352/2002 vp Korvattavat MS-lääkkeet Eduskunnan puhemiehelle MS-tautia sairastavan potilaan taudin kuva ja eteneminen on hyvin yksilöllistä. Hyvin useasti tauti etenee aaltomaisesti

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 678/2001 vp Ansiosidonnaisen työttömyysturvan parantaminen Eduskunnan puhemiehelle Maan suurin ammattijärjestö SAK ehdotti maanantaina 14.5.2001, että ansiosidonnaiselle työttömyysturvalle

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 339/2013 vp Ravitsemustilanteen epäkohtien korjaaminen vanhustenhoidossa ja ravitsemustutkimusten huomioiminen kotihoidon laatusuosituksessa Eduskunnan puhemiehelle Hyvä ravinto ylläpitää

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 292/2012 vp Psykoterapiapalveluiden saatavuus ja Kelakorvaukset Eduskunnan puhemiehelle Kela korvaa kuntoutuspsykoterapiaa 16 67- vuotiaille. Alle 16-vuotiaiden terapiasta vastaa julkinen

Lisätiedot

Pohjanmaan hyvinvointistrategian. Projektet Beredning av välfärdsstrategi för Österbotten

Pohjanmaan hyvinvointistrategian. Projektet Beredning av välfärdsstrategi för Österbotten Pohjanmaan hyvinvointistrategian valmistelutyö -projekti Projektet Beredning av välfärdsstrategi för Österbotten Kristiina Strandman, HTT, projektipäällikkö Kristiina Strandman, FöD, projektchef 14.1.2014

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 441/2008 vp Alle 3-vuotiaan diabeetikon vammaistuen myöntämisperusteet Eduskunnan puhemiehelle Aikaisemmin alle 3-vuotiaan lapsen diabetes on automaattisesti oikeuttanut korkeimpaan

Lisätiedot

Varuboden-Osla tekee Paikallisesti hyvää, 100 000 lisälahjoitus omalle alueelle Yhteensä noin 300 000 tukea paikallisille toimijoille vuonna 2015

Varuboden-Osla tekee Paikallisesti hyvää, 100 000 lisälahjoitus omalle alueelle Yhteensä noin 300 000 tukea paikallisille toimijoille vuonna 2015 Varuboden-Osla tekee Paikallisesti hyvää, 100 000 lisälahjoitus omalle alueelle Yhteensä noin 300 000 tukea paikallisille toimijoille vuonna 2015 Osuuskauppa Varuboden-Osla haluaa omalla toimialueellaan,

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1333/2010 vp Näkövammaisten kirjaston Celian tulevaisuus Eduskunnan puhemiehelle Celia on näkövammaisten kirjasto, joka on tarkoitettu Suomessa kaikille lukemisesteisille kansalaisille.

Lisätiedot

Aloite merkittiin tiedoksi.

Aloite merkittiin tiedoksi. Valtuusto 63 09.05.2011 Sosiaali- ja terveysvlk/social- och 58 28.09.2011 hälsovårdsutsk Kunnanhallitus/Kommunstyrelsen 306 25.10.2011 Aloite Sipoon kunnan ruokapalveluiden kehittämisestä ja kunnallisen

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 751/2004 vp Osa-aikalisän nykyistä joustavampi käyttö hoivatyössä Eduskunnan puhemiehelle Osa-aikalisä antaa työntekijälle mahdollisuuden lyhentää työaikaansa määräaikaisesti. Työnantajan

Lisätiedot

Yliopiston tulevaisuuden. haasteet

Yliopiston tulevaisuuden. haasteet Yliopiston tulevaisuuden Avoimen yliopiston menestystekijät Turku 4.10.2007 Christoffer Taxell 1 Yliopiston tulevaisuuden 2 1 Avoimen yliopiston tulevaisuuden 3 Tulevaisuuden haasteista 4 2 Tulevaisuuden

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1097/2010 vp Rovaniemen pääpostin säilyttäminen nykyisessä paikassa Eduskunnan puhemiehelle Itella on Rovaniemellä yhdistämässä linja-autoaseman vieressä toimivan pääpostin kauppakeskus

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1104/2001 vp Kunnan oikeus ilman perillisiä kuolleen henkilön kiinteistöön Eduskunnan puhemiehelle Perintökaaren mukaan ilman perillisiä kuolleen henkilön omaisuuden perii valtio. Omaisuus

Lisätiedot

Verksamhetens jämförelsetal för bokslutet 2015 Behandlingstider och kötider. Peter Granholm Utvecklingschef

Verksamhetens jämförelsetal för bokslutet 2015 Behandlingstider och kötider. Peter Granholm Utvecklingschef Verksamhetens jämförelsetal för bokslutet 2015 Behandlingstider och kötider Peter Granholm Utvecklingschef PG 29.1.2016 Jämförelsetal Källor: Nationella jämförelsetal för verksamheten i social- och hälsovården

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1019/2013 vp Poliisin lupapalveluiden ajanvaraus Eduskunnan puhemiehelle Poliisin lupapalveluita varten pitää jatkossa varata aika Keski-Pohjanmaan ja Pietarsaaren poliisilaitoksella.

Lisätiedot

KULTTUURIPALVELUT TOIMINNALLISET MITTARIT KULTURTJÄNSTER FUNKTIONELLA MÄTETAL

KULTTUURIPALVELUT TOIMINNALLISET MITTARIT KULTURTJÄNSTER FUNKTIONELLA MÄTETAL KULTTUURIPALVELUT TOIMINNALLISET MITTARIT KULTURTJÄNSTER FUNKTIONELLA MÄTETAL AVUSTUKSET PAIKALLISILLE KULTTUURIJÄRJESTÖILLE BIDRAG TILL LOKALA KULTURFÖRENINGAR Haku vuodelle Ansökan för år PAIKALLISILLE

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1256/2001 vp Palkansaajan järjestäytymättömyys ammattiliittoihin Eduskunnan puhemiehelle Perustuslaki turvaa oikeuden olla järjestäytymättä ammattiliittoon. Käytännössä valinnanvapautta

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 590/2013 vp Poliisimiesten sivutyöluvat ja poliisijohdon palkkataso Eduskunnan puhemiehelle Lähes peräkkäisinä päivinä uutisoitiin ensin poliisimiesten sivutöistä ja niiden laillisuudesta

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 924/2006 vp Alaikäisten henkilöiden mielenterveysongelmien alueelliset erot Eduskunnan puhemiehelle Psykiatrisessa sairaalahoidossa olleiden lasten ja nuorten määrä on kaksinkertaistunut

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1101/2001 vp Poliisin voimavarojen lisääminen Keravalla Eduskunnan puhemiehelle Poliisin turvallisuusbarometrin mukaan keravalaisista naisista 19 % ei uskalla käydä kaupungin keskustassa

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 413/2004 vp Asunto-osakeyhtiöiden hallitusten ja osakkeenomistajien ohjeistaminen Eduskunnan puhemiehelle Viime lokakuun alusta voimaan tullut järjestyslaki kumosi kaupunkien omat järjestyssäännöt.

Lisätiedot

Hyvien yhteyksien solmukohdassa. I förbindelsernas knutpunkt

Hyvien yhteyksien solmukohdassa. I förbindelsernas knutpunkt Perspektiivi-2-heinä15 klo12 Monien mahdollisuuksien liiketilaa energisen alueen ytimessä Det nyaste företagscentret i energiska Runsor WAASA KIINTEISTÖ WASAPLAN OY JUHA KOIVUSALO, RA RUNSOR Toimisto-

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 113/2011 vp Työuupumuksen määrittäminen sairaudeksi Eduskunnan puhemiehelle Työterveyslääkäreistä 60 prosenttia kohtaa työuupuneen viikoittain. Vuosina 2000 2001 noin 2,5 prosenttia

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 773/2013 vp Lahden alueen äkillisen rakennemuutoksen tukitoimet Eduskunnan puhemiehelle Hallitus nimesi lähes päivälleen vuosi sitten Lahden alueen äkillisen rakennemuutoksen alueeksi.

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 820/2013 vp Työosuuskunnassa työskentelevän työttömyysturva Eduskunnan puhemiehelle Työosuuskunta on liiketoimintaa harjoittava yritys ja työorganisaatio, joka on perustettu muodostamaan

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 416/2007 vp Nuorten leskien perhe-eläketurvan parantaminen Eduskunnan puhemiehelle Perhe-eläkkeen tarkoitus on turvata lesken ja lasten toimeentulo perheen toisen huoltajan kuoltua.

Lisätiedot

Eduskunnan puhemiehelle

Eduskunnan puhemiehelle KIRJALLINEN KYSYMYS 1116/2010 vp Sairaanhoitajan rajatun reseptinkirjoitusoikeuden tarkistaminen Eduskunnan puhemiehelle Sairaanhoitajille on vastikään lailla annettu rajattu lääkkeen määräämisoikeus eli

Lisätiedot

Starttiraha aloittavan yrittäjän tuki Bli företagare med startpeng

Starttiraha aloittavan yrittäjän tuki Bli företagare med startpeng Starttiraha aloittavan yrittäjän tuki Bli företagare med startpeng 1 *Starttirahalla edistetään uuden yritystoiminnan syntymistä ja työllistymistä turvaamalla yrittäjän toimeentulo yritystoiminnan käynnistämisvaiheen

Lisätiedot