SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOKOUSPÖYTÄKIRJA. 59 Konstatera sammanträdets laglighet och beslutförhet Godkännande av föredragningslistan 129

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Koko: px
Aloita esitys sivulta:

Download "SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOKOUSPÖYTÄKIRJA. 59 Konstatera sammanträdets laglighet och beslutförhet Godkännande av föredragningslistan 129"

Transkriptio

1 3/ Miljönämnden TID - AIKA kl./klo 16:30-19:50 PLATS - PAIKKA Stadshuset, Styrhytten / Kaupungintalo, Ohjaamo 59 Konstatera sammanträdets laglighet och beslutförhet Godkännande av föredragningslistan Val av protokolljusterare Anmälningsärenden Ta del av tjänsteinnehavarbeslut Aktuella frågor Utlåtande om avfallstransportsystemet Överföring av dagvattenavlopp från vattentjänstverket till Pargas stad Lausunto pyöräilyn seudullisten laatureittien viitoituksen periaatteista Detaljplaneändring för området vid Koivuhaan koulu Vastaus oikaisuvaatimukseen poikkeamislupa-asiassa Markaffär i Södra centrum stadsdel Fastställa försäljningspris på bostadstomter i Kyrksundsstranden Utarrendering av båthamnsområde åt Vepo brygga rf Anomus metsästysoikeudesta Lielahdessa (Lielahti, Björkö, Nilsby ja Lillby) Metsästysoikeuden jatkaminen Lielahden, Björkön, Nilsbyn ja Lillbyn kylissä Jakträtt på stadens områden i bl.a Finby, Rauhala och Finbydal Metsästysoikeuden jatkaminen Smedsholmenin saarella Metsästysvuokrasopimuksen jatkaminen Hirsalön saarella Utse ställföreträdare för stadsgeodeten Biokaasulaitoksen ympäristölupa, Qvidja Kraft Ab Principer för beviljande av vägunderhållsbidrag Pargas stads utlåtande angående vägplanen för förbättringen av landsväg Qvidja landsväg 82 Utlåtande om utredningsplanen för den nya bron över Rävsundet, landsväg Uppmaning om att rätta till försummelse gällande underhåll av egendom som 191

2 3/ hör till arrendeområde DaGeMa Ab Det justerade protokollet med anvisning om rättelseyrkande och besvärsanvisning hålls offentligt framlagt i original i stadshuset i Pargas och som kopior på områdeskontoren i Nagu, Korpo, Houtskär och Iniö. Kokouksen tarkastettu pöytäkirja, johon on liitetty oikaisuvaatimusohjeet ja valitusosoitus, pidetään yleisesti nähtävänä alkuperäisenä kaupungintalolla Paraisilla ja jäljennöksenä Nauvon, Korppoon, Houtskarin ja Iniön aluekonttoreissa Ordförande/Puheenjohtaja: Andreas Johansson

3 3/ Miljönämnden TID - AIKA kl./klo 16:30-19:50 PLATS - PAIKKA Stadshuset, Styrhytten / Kaupungintalo, Ohjaamo NÄRVARANDE LEDAMÖTER - LÄSNÄ OLLEET JÄSENET Johansson Andreas ordförande / puheenjohtaja Karlsson Kaj-Johan Friis Christer Lundsten Aya Björklöf Alice Abrahamsson Petri Järvinen Hanna Johansson Tiina Särkijärvi Helena Agge Matti ÖVRIGA NÄRVARANDE - MUUT LÄSNÄ OLLEET Lundqvist Kurt stadsstyrelsens representant / kaupunginhallituksen edustaja Carla Manne stadsingenjör, föredragande / kaupungininsinööri, esittelijä Jensén Matias samhällsingenjör / yhdyskuntainsinööri Lindgren Peter markanvändningsingenjör, föredragande / maankäyttöinsinööri, esittelijä Saaristo-Levin Heidi planläggningschef, föredragande / kaavoituspäällikkö, esittelijä Österman Carl-Sture miljövårdschef, föredragande / ympäristönsuojelupäällikkö, esittelijä Östman Katarina sekreterare / sihteeri FRÅNVARANDE - POISSA OLLEET Eriksson Jan UNDERSKRIFTER ALLEKIRJOITUKSET Andreas Johansson Ordförande/Puheenjohtaja Katarina Östman Sekreterare/Sihteeri BEHANDLADE ÄRENDEN KÄSITELLYT ASIAT 59-83

4 3/ PROTOKOLLET JUSTERAT Pargas stad/ Paraisten kaupunki PÖYTÄKIRJA TARKASTETTU Hanna Järvinen Kaj-Johan Karlsson har justerat protokollet elektroniskt / har justerat protokollet elektroniskt / on tarkastanut pöytäkirjan elektronisesti on tarkastanut pöytäkirjan elektronisesti 72 HAR VARIT FRAMLAGT ON OLLUT NÄHTÄVÄNÄ Pargas stad/ Paraisten kaupunki PROTOKOLLET HAR VARIT FRAMLAGT Pargas stad/ Paraisten kaupunki PÖYTÄKIRJA ON OLLUT NÄHTÄVÄNÄ Intygar/Todistaa: Katarina Östman Nämndsekreterare/ Lautakuntasihteeri

5 3/ Miljönämnden Konstatera sammanträdets laglighet och beslutförhet Miljönämnden Beslut Konstaterades att sammanträdet var lagligen sammankallat och beslutfört. Kokouksen laillisuuden ja päätösvaltaisuuden toteaminen Ympäristölautakunta Päätös Todettiin, että kokous oli laillisesti kokoonkutsuttu ja päätösvaltainen.

6 3/ Miljönämnden Godkännande av föredragningslistan Miljönämnden Förslag Beslut Miljönämnden beslutar att godkänna föredragningslistan. Ordföranden föreslog att tilläggslistan tas till behandling och att behandlingen av 64 Aktuella frågor sker sist. Förslaget godkändes.

7 3/ Miljönämnden Val av protokolljusterare Miljönämnden Beslut Till protokolljusterare valdes Kaj-Johan Karlsson och Hanna Järvinen.

8 3/ Miljönämnden Anmälningsärenden Miljönämnden Föredragande Miljövårdschef Carl-Sture Österman, tfn Förslag Nämnden antecknar att den tagit del av följande handlingar: 1) Vasa förvaltningsdomstol : Beslutat förkasta Pargas stads besvär i ett förvaltningstvångsärende enligt vattenlagen på grundvattenområde i Rosklax, Korpo. 2) Forststyrelsen : Beviljat Jouko Högmander tillstånd att forska och röra sig i Skärgårdshavets nationalpark, Bottenhavets nationalpark, Kurjenrahka nationalpark och Vaskijärvi naturrreservat för fågel- och sälräkningar och ringmärkning av rovfåglar. 3) Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland : Beslut om godkännande för anteckning i avfallshanteringsregistret, Kuljetus ja Kaivuu Siivonen Oy Ab. 4) Lounais-Suomen vesi-ja ympäristötutkimus Oy : Pargas stads avloppsreningsverk. Undersökning 2/2017: Reningsverket fungerade ganska bra : Avloppsreningsverket i Korpo i Pargas. Undersökning 1/2017: Reningsverket fungerade bra : Kontrollundersökning av Pargas stads avloppsreningsverk, årsrapport : Avloppsreningsverket i Nagu i Pargas. Undersökning 1/2017: Reningsverket fungerade ganska dåligt : Kontrollundersökning av sötvattenbassängen i Pargas i mars : Pargas stads avloppsreningsverk. Undersökning 3/2017: Reningsverket fungerade bra. 5) Ramboll Finland Ab : Belastningskontroll på avloppsreningsverket vid Gyltö fort, februari ) Planläggningschefens beslut om undantag och planeringsbehovsbedömningar, Pargas stad 12/ : Beviljat undantag med villkor för byggande av en bastubyggnad så att den största tillåtna ytan för takförsedda terrasser i byggnadsordningen samtidigt överskrids på lägenheten Västerskatan i Heisala i Pargas. 13/ : Beviljat undantag för utvidgande av restaurang- och butiksbyggnad på lägenheten Porthamnen i Jermo i Pargas. 14/ : Beviljat undantag för byggande av en bastu på lägenheten Solgläntan i Mielisholm i Pargas.

9 3/ Miljönämnden / : Beviljat undantag för byggande av ett garage på tomt 2 i kvarter 3 i Munkvik stadsdel i Pargas. 16/ : Beviljat undantag med villkor för byggande av en brygga delvis utanför det planenliga delområdet för båthamn i Vepo stadsdel i Pargas. Handlingarna finns till påseende på miljöavdelningen och på sam manträdet. Beslut Förslaget godkändes.

10 3/ Miljönämnden Ta del av tjänsteinnehavarbeslut Miljönämnden Föredragande Miljövårdschef Carl-Sture Österman, tfn Förslag Nämnden antecknar att den har tagit del av följande tjänsteman na beslut och beslutar att beslut om överföring inte är på kal lat. Markanvändningsingenjören: 6/ : Godkänt Bike Trials Finland ry/mika Mäkinens anhållan om att arrangera tävlingar i cykeltrial i Finby under tiden / : Godkänt Thomas Pilkes anhållan om att få disponera område på Korpo torg under sommaren : Godkänt Mikael Sarelins anhållan om att få arrangera juniorfiskedag på stadens vattenområde i Kyrkfjärden : Godkänt Mikael Sarelins anhållan om att få arrangera fisketävling på stadens vattenområde i Kyrkfjärden. 8/ : Godkänt Marjo Paavolas anhållan om att få använda cirkusringen i Centralparken för parkgymnastik. 9/ : Beslutat att Pargas stad inte använder sin förköpsrätt gällande lägenheten Nedergård i Kårlax. 10/ : Godkänt arbetsgruppen för Skärgårdstorget/Niclas Gestranius anhållan om att få sätta upp en banderoll och en reklamskylt vid rondellen i korsningen Skärgårdsvägen-Kalkvägen. 11/ : Godkänt Väståbolands finska församling/mika Wallins anhållan om att få disponera område i Centralparken Stadsingenjören: 3/ : Rättelse till stadsingenjörens beslut 2/2017, flyttning av övergivet fordon av märket Ford Escort. Rättelsen gäller ändring av den berörda personen. Miljövårdschefen: : Anställt Bert-Ove Johansson som granskningsingenjör för tiden / : Beslut om upphandling av entreprenadmaskiner för åren med möjlighet till option för 2019, grävmaskiner. 5/ : Beslut om upphandling av entreprenadmaskiner för åren med möjlighet till option för 2019, maskiner som lämpar sig att användas för snöröjning. 6/ : Beslut om upphandling av entreprenadmaskiner för åren med möjlighet till option för 2019, lastbilar : Anställt Esa Kiela som park- och trädgårdsarbetare för tiden : Anställt Mikko Kolkkanen som park- och trädgårdsarbetare för tiden / : Valt filosofie magister Tomas Kull till tjänsten som miljövårdsinspektör vid Pargas miljövårdsbyrå.

11 3/ Miljönämnden / : Godkänt granskningsingenjör Mikaela Hampfs anhållan om att få arbeta deltid enligt anhållan. 9/ : Beviljat planläggningssekreterare Charlotte Koivisto vårdledighet enligt anhållan. Beslut Förslaget godkändes.

12 3/ Miljönämnden Aktuella frågor Miljönämnden Henna Leppänen från Pöyry Finland Oy redogjorde för överföringen av dagvattenavloppet från vattentjänstverket till Pargas stad. - Ledamot Aya Lundsten framförde problem kring trafiksäkerheten vid bowlinghallens parkering. Samhällsingenjör Matias Jensén utreder saken vidare med husbolaget. - Behovet av ett konkret styrmedel kring centrumutvecklingen diskuterades. Kontaterades också att staden borde uppgöra ett markpolitiskt- och ett bostadspolitiskt program. - Miljönämndens sista sammaträde hålls på Heisala

13 3/ Miljönämnden Utlåtande om avfallstransportsystemet 227/ /2017 Miljönämnden Beredare Samhällsingenjör Matias Jensén, tfn Föredragande Stadsingenjör Manne Carla, tfn Beslut om avfallstransportsystemen togs år 2013 av områdets avfallshanteringsnämnder. Efter besvär mot besluten upphävdes dessa av Åbo förvaltningsdomstol. Åbo förvaltningsdomstols beslut överklagades i Högsta förvaltningsdomstolen som våren 2016 förkastade besvären. HFD ansåg att det inte i tillräcklig omfattning utretts och klargjorts att avfallslagens krav i tillräcklig utsträckning uppfylls i de områden där det tillämpas av fastighetsinnehavaren ordnad avfallstransport. Som följd av besluten i HFD måste Sydvästra Finlands avfallshanteringsnämnd nu på nytt behandla och besluta om avfallstransportsystemen. Därför begär nämnden nu utlåtanden av kommunerna inom sitt verksamhetsområde. Enligt avfallslagen (646/2011) 35 1 mom. ska kommunen se till att transporterna av avfall som avses i 32 2 mom. ordnas i enlighet med antingen lagens 36 eller 37, från en mottagningsplats som fastighetsinnehavaren ordnat (fastighetsvis avfallstransport). Enligt 35 2 mom. ska fastighetsvis avfallstransport oavsett metod ordnas så att avfallstransporttjänster tillhandahålls allomfattande och tillförlitligt samt på skäliga och icke-diskriminerande villkor. Enligt 35 4 mom. kan kommunen besluta att fastighetsvis avfallstransport inte ordnas i ett område där kommunikationerna är besvärliga, avfallsinnehavarna är få eller mängden avfall som behöver transporteras är liten, om inte transporten ska anses vara nödvändig av miljö- eller hälsoskäl. Enligt 36 1 mom. ska kommunen ordna fastighetsvis avfallstransport, om inte något annat följer av 37 eller 41 (kommunalt anordnad avfallstransport). Enligt lagens 37 1 mom. kan kommunen besluta att fastighetsvis avfallstransport ordnas i kommunen eller en del av kommunen så att fastighetsinnehavaren avtalar om den med en avfallstransportör (avfallstransport som fastighetsinnehavaren ordnar), om 1) avfallstransporten då uppfyller villkoren i 35 2 mom., 2) avfallstransporten främjar avfallshanteringens allmänna funktion, stöder utvecklingen av avfallshanteringen i regionen och inte medför fara eller skada för hälsan eller miljön,

14 3/ Miljönämnden ) beslutets verkningar sammantaget bedöms vara positiva, särskilt med beaktande av konsekvenserna för hushållen och för företagens och myndigheternas verksamhet. I statsrådets proposition (199/ 2010) till ny avfallslag konstateras att det är på kommunens ansvar att säkerställa att tillgång, kvalitet och funktion hos avfallstransporterna av det avfall som kommunen ska ordna uppfylls även då valet av transportör överlåts åt fastighetsinnehavaren. Det är härvid även viktigt att beakta att även om fastighetsinnehavaren ges rätt att välja entreprenör så är det enligt lagstiftningen endast i undantagsfall enligt skilt beslut för fastighetsinnehavaren valbart att låta bli att ordna fastighetsvis avfallstransport. I 32 i avfallslagen stadgas om kommunens skyldighet att ordna avfallshantering att detta inbegriper även avloppsslam från slamavskiljare och samlingsbrunnar. Tills vidare sköts tömning och transport av avloppsslam inom hela verksamhetsområdet, med undantag av Kimitoön, som avfallstransport som fastighetsinnehavaren ordnar. Problemet med slamtransporter som fastighetsinnehavaren själv beställer är avsaknaden av heltäckande information om tömningsfrekvens och därmed även risk för att slamavskiljare inte töms. Det finns även en viss risk att slammet hanteras okontrollerat för att undgå mottagnings- och hanteringskostnader. I ett av kommunen/ avfallsbolaget administrerat system med elektronisk uppföljning som transportentreprenörerna förbinder sig till att tillämpa, förbättras uppföljning och styrning av avloppsslammet till rätt mottagning och hantering. I Pargas stad avviker avfallstransportsystemet från de flesta andra kommuner såtillvida att här tillämpas två olika system. Inom fasta Pargas sköts transporten enligt avfallstransport som fastighetsinnehavaren ordnar, i Pargas skärgård och i samtliga skärgårdskommundelar (Nagu, Korpo, Houtskär och Iniö) som kommunalt ordnad avfallstransport. I praktiken betyder detta att avfallsbolaget Åbonejdens avfallsservice Ab i Pargas skärgårdsdelar delat upp områdena i skilda verksamhetsområden, konkurrensutsatt transporterna och enligt anbud valt transportentreprenörer som sköter transporterna. Förhållandena i skärgården, speciellt i ytterskärgården är sådana att av fastighetsinnehavarna ordnad avfallstransport inte torde kunna garanteras som allomfattande, tillförlitligt och för fastighetsinnehavaren till skäliga kostnader. I en kostnadsjämförelse inom verksamhetsområdet (bifogad) konstateras att transportkostnadera är högst i Pargas skärgård. Den för fastighetsinnehavaren avgörande totalkostnaden för tömning, transport och behandling är inom verksamhetsområdet dyrast i Pargas skärgårdsområde men även enligt jämförelsen nästdyrast i fasta Pargas. Detta kan förklaras med de logistiska utmaningarna i skärgården, medan för fasta Pargas i utredningen delvis hänvisas till avsaknaden av verklig konkurrens. Att inom samma kommun upprätthålla två olika system försvårar båda verksamhetsformerna. Detta kan inverka på uppgörandet av ändamålsenliga transport- och tömningsområden och försätter fastighetsinnehavarna i ojämlik position. Såväl i beslutsfattande, operativ styrning, rådgivning till fastighetsinnehavarna som vid övervakningen måste härmed alltid tas hänsyn till uppdelningen i två olika områden med olika transportsystem.

15 3/ Miljönämnden I vissa delar av området där det till följd av dåliga förbindelser eller svårframkomliga vägar varit svårt att fullt ut förverkliga fastighetsvis avfallsavhämtning och transport, kvarstår ändå kommunens skyldighet att arrangera kompletterande system i form av gemensam- eller områdesvis insamling. Att ordna kompletterande system i kommundelar där transporterna i övrigt sköts som avfallstransport som fastighetsinnehavaren avtalar om, är ofta såväl svårt som kostsamt, eftersom kommunen inte i övrigt har hand om avfallstransporterna i dessa områden. Risken är därför att dessa fastigheter påförs en förhållandevis hög årsavgift för denna kompletterande avfallshantering som kommunen har skyldighet att arrangera. Inför utlåtandebehandlingen har företagarna inom avfallshanteringsbranschen tillställt kommunerna en utredning över hur bestämmelserna i avfallslagen 35 och 37 uppfylls i Åboregionen (bifogad). I utredningen betonas att beslutsfattande vid val av transportsystem måste ske på objektiva grunder. Kompletterande material Förslag Kunnan vastuulle kuuluva jätteenkuljetus Lounais-Suomessa (Arvio jätelain ehtojen täyttymisestä 2017). Selvitys jätehuollon hinnoista Lounais-Suomen alueella. Selvitys jätelain 35 :n ja 37 :n mukaisten ehtojen täyttymisestä Turun seudun jätteiden kuljetuksessa. Som sitt utlåtande till Sydvästra Finlands avfallshanteringsnämnd om avfallstransportsystemet beslutar miljönämnden framföra följande; Miljönämnden rekommenderar för avfallsnämnden att transport av det avfall som som omfattas av 32 i avfallslagen inom hela Pargas stads område i fortsättningen sköts som kommunalt ordnad avfallstransport. Att ta i bruk ett nytt transportsystem för fasta Pargas del kräver dock i praktiken en rätt lång förberedande övergångsperiod. Avfallstransporten i kommunens skärgårdsdelar sköts redan nu som kommunalt ordnad, vilket i praktiken är enda möjligheten att där tillhandahålla fastighetsinnehavarna avfallstransporttjänster allomfattande och tillförlitligt samt på ekonomiskt skäliga och icke-diskriminerande villkor. I en del av områdena i fasta Pargas där transporten sköts som avfallstransport som fastighetsinnehavaren själv ordnar finns behov av kompletterande avfallsservice i form av kommunalt ordnade gemensamma eller områdesvisa insamlingskärl. Även detta påvisar att det inte finns förutsättningar att inom hela Pargas ordna avfallstransporten enligt avfallslagen 37 som fastighetsägaren själv avtalar om. Områdesvisa särlösningar inom en enskild kommun, typ den situation som nu råder i Pargas, är inte ägnade att främja avfallshanteringens allmänna funktion eller stöda utvecklandet av avfallshanteringen enligt 37 avfallslagen. Miljönämnden anser det även ändamålsenligt att den transport av slam från

16 3/ Miljönämnden slam- och samlingsbrunnar som avses i 32 avfallslagen i framtiden ordnas som kommunalt ordnad avfallstransport. Endast som kommunalt administrerad kan garanteras en tillräckligt god uppföljning och styrning av avloppsslammet till rätt mottagning och hantering. Beslut Efter diskussion föreslog ordföranden Andreas Johansson understödd av Hanna Järvinen att nämnden som sitt utlåtande beslutar framföra att staden bibehåller avfallstransportsystemet enligt nuvarande modell, dvs. att det i Pargas tillämpas två olika system. Inom fasta Pargas sköts transporten enligt avfallstransport som fastighetsinnehavaren ordnar, i Pargas skärgård och i samtliga skärgårdskommundelar (Nagu, Korpo, Houtskär och Iniö) som kommunalt ordnad avfallstransport. Därtill anser nämnden att fastighetsägarna också i fortsättningen själva avtalar om transporten av slam från slam- och samlingsbrunnar. Ordförandens förslag godkändes. Delgivning Sydvästra Finlands avfallshanteringsnämnd

17 3/ Miljönämnden Överföring av dagvattenavlopp från vattentjänstverket till Pargas stad 261/ /2017 Miljönämnden Beredare Stadsingenjör Manne Carla, tfn Föredragande Stadsingenjör Manne Carla, tfn Lagstiftningen om dagvattenhanteringen ändrades (markanvändningsoch bygglagen och lagen om vattentjänster). Kommunen ålades skyldigheten att ordna dagvattenhanteringen i detaljplaneområden (MBL 103 punkt i). Samtidigt avskildes avloppshanteringen av dagvatten från begreppet vattentjänster. I markanvändnings- och bygglagen ingår föreskrifter om dagvattenhanteringen, medan det i lagen om vattentjänster ingår separata föreskrifter om avloppshantering av dagvatten. På den dagvattenhantering som kommunen tar hand om tillämpas markanvändnings- och bygglagen. På den avloppshantering av dagvatten som vattentjänstverket tar hand om tillämpas lagen om vattentjänster. Staden ska bestämma i sin förvaltningsstadga hur följande uppgifter enligt MBL kap. 13 a ska skötas: - Det kollegiala organets uppgifter (alla uppgifter ska ges till ett och samma organ) o Ha tillsyn över att lagen följs (103 punkt d) o Ge föreskrifter om dagvattenhantering (103 punkt j) o Ge förelägganden till fastighetsägare att undanröja olägenheter som orsakas av dagvatten (103 punkt k) o Ålägga vite eller hot om tvångsutförande (182 ) o Inspektionsrätt (183 ) - Den kommunala myndighetens uppgifter (kan vara olika myndigheter, kan delegeras till tjänsteinnehavare) o Bevilja befrielse (103 punkt f) o Anvisa gränspunkt (103 punkt g) - Godkänna taxan för kommunens dagvattenavgift (103 punkt n) - Godkänna dagvattenplan (vid behov) (103 punkt l) Kommunen kan ensam sörja för all dagvattenhantering (öppna diken, dagvattenavlopp och övriga konstruktioner), varvid alla konstruktioner som används för dagvattenhantering utgör en del av kommunens dagvattensystem. På kommunens dagvattensystem tillämpas alltid markanvändnings- och bygglagen. En av kommunen utsedd myndighet anvisar fastighetens gränspunkter i kommunens dagvattensystem. Myndigheten kan ge fastigheterna föreskrifter om kommunens dagvattensystem (t.ex. om uppdämningshöjden).

18 3/ Miljönämnden Kommunen kan också på vissa villkor som anges i lagen om vattentjänster besluta att vattentjänstverket ska sörja för avloppshanteringen av dagvatten (dagvattenavlopp) och kommunen för andra konstruktioner (öppna diken och övriga konstruktioner). Om vattentjänstverket tar hand om avloppshanteringen av dagvatten tillämpas lagen om vattentjänster och på de konstruktioner som kommunen ansvarar för tillämpas markanvändnings- och bygglagen. I Pargas kommunområde finns både dagvattenavlopp och öppna diken, vilket innebär att man tillämpar både lagen om vattentjänster och markanvändnings- och bygglagen i samma områden. I sådana områden ska man enligt lagen i första hand leda in dagvatten i vattentjänstverkets dagvattenavlopp framom ett öppet dike och därför är det inte alltid möjligt att anvisa det förnuftigaste stället att leda in dagvatten på en fastighet. Vattentjänstverket kan ta ut en avgift för avloppshantering av dagvatten endast hos de fastigheter som har ingått ett avtal om anslutning till vattentjänster och där anslutningen till dagvattenavlopp har specificerats. Uppskattningsvis har under 10 % av Pargas vattentjänstverks kunder ett sådant anslutningsavtal, även om en betydligt större andel av kunderna utnyttjar dessa tjänster för avloppshantering av dagvatten. Om vattentjänstverket sörjer för avloppshanteringen av dagvatten, är fastigheterna inte i en jämlik position med tanke på avgifterna. Vattentjänstverket har rätt att fakturera för dagvattentjänsterna endast de kunder som har ett avtal om anslutning till dagvattenhanteringen. Kommunen kan täcka kostnaderna som kommunens dagvattensystem orsakar genom att ta ut en offentligrättslig dagvattenavgift. Kommunens dagvattenavgift tas ut av alla fastigheter som finns inom verksamhetsområdet för kommunens dagvattensystem och rätten att ta ut denna avgift kräver inte att fastigheterna behöver vara anslutna till systemet. Om kommunens dagvattenavgift tas i bruk, bestämmer staden vilka konstruktioner och anläggningar som ingår i kommunens dagvattensystem (t.ex. dagvattenavlopp och öppna diken) och vilka fastigheter som ingår i verksamhetsområdet för dagvattensystemet samt taxan för kommunens dagvattenavgift. I samband med uppgörande av en detaljplan planeras även dagvattenhanteringen i ett planområde. I lösningar som används inom dagvattenhanteringen försöker man enligt målsättningarna i markanvändningsoch bygglagen gynna fördröjande och infiltrerande konstruktioner som en del av kommunens dagvattensystem. Överföringen av dagvattenavlopp från vattentjänstverket till staden ökar möjligheterna att genomföra mångsidiga lösningar i dagvattenhanteringen. I en detaljplan kan man även ge fastighetsvisa bestämmelser om dagvattenhantering. Bestämmelserna kan gälla t.ex. fördröjningen av dagvatten och de kan ges både industri-, service- och bostadsfastigheter. Mängden läckage- och dagvatten som kommer till avloppsreningsverket i Norrby i Pargas kommunområde är betydande, över 50 % av allt inflöde till reningsverket (ca m3 år 2016). Pargas stad och vattentjänstverket har

19 3/ Miljönämnden inlett ett åtgärdsprogram för att minska mängden dagvatten och läckagevatten. Dagvattenhanteringen och dräneringen i allmänna områden utvecklas som en del av åtgärdsprogrammet så att dagvatten inte samlas till avloppet genom gatubrunnarna. Därtill kompletterar staden och vattentjänstverket det nuvarande dagvattensystemet för att minska mängden dagvatten som leds in i avloppet. Vattentjänstverket ska kartera vilka fastigheter som leder in dagvatten i avloppet och staden ska besluta om åtgärder för att avskilja dagvatten som uppstår på fastigheten från avloppsvatten. Situationen i tätorterna i skärgården är motsvarande som i Pargas kommunområde beträffande läckage- och dagvatten (de procentuella andelarna av dagvatten och läckagevatten ligger kring %). Dagvatten och läckagevatten medför årligen överströmningar som belastar vattendrag i samband med att snön smälter och vid ösregn då pumpstationerna och/eller reningsverken för avloppsvatten inte kan hantera strömmen av vattenmassorna. Konsekvensbedömning Stadens kostnader för dagvattenhanteringen ökar en del jämfört med nuläget om dagvattenavloppen överförs till staden. Staden svarar redan nu för de årliga investeringskostnaderna för avloppshanteringen av dagvatten (uppskattningsvis euro/år). De årliga driftskostnaderna är uppskattningsvis euro, som utgörs till största del av kostnaderna för hantering av dagvatten och läckagevatten på avloppsreningsverken. Alternativa sätt att finansiera dagvattenhanteringen är genom egen finansiering eller kommunal dagvattenavgift som tas ut av fastigheterna. Vattentjänstverket har tidigare täckt kostnaderna för avloppshantering av dagvatten genom avloppsvattenavgifter och numera är största delen av kostnaderna driftskostnader för pumpande och rening av dagvatten på reningsverk. I framtiden kommer man antagligen att ta ut en dagvattenavgift av fastigheterna och med denna avgift finansierar man kostnaderna för investeringar i nätverk för och behandling av dagvatten. Bilaga Förslag 1. Kartor över dagvattenavlopp (Pargas, Nagu, Korpo och Houtskär) Pargas stad ansvarar i fortsättningen för all dagvattenhantering i hela Pargas stads område inklusive avloppshantering av dagvatten. Då hela dagvattenhanteringen är på stadens ansvar förbättras den övergripande dagvattenhanteringen och fastigheterna är i en mera jämlik position i förhållande till varandra. Vattentjänstverkets dagvattenavlopp överförs till staden för sitt balansvärde. Balansvärdet för dagvattenavloppsnätet bestäms separat. Avtalen om anslutning till dagvattenavlopp mellan vattentjänstverket och fastigheterna överförs på staden. Fastigheterna anvisas en gränspunkt i stadens system på samma sätt som de tidigare har anvisats en anslutningspunkt för dagvattenavlopp. Beslut Förslaget godkändes.

20 3/ Miljönämnden Delgivning Vattentjänstchef Marko Rusi, samhällsingenjör Matias Jensén, miljövårdschef Carl-Sture Österman, driftchef Mika Laaksonen, ekonomichef Maija Elenius, stadsjurist Monica Avellan

21 3/ Miljönämnden Lausunto pyöräilyn seudullisten laatureittien viitoituksen periaatteista 278/ /2017 Miljönämnden Valmistelija Kaavoituspäällikkö Heidi Saaristo-Levin, puh Esittelijä Kaavoituspäällikkö Heidi Saaristo-Levin, puh Seudun kunnat ja valtio-osapuoli hyväksyivät keväällä 2016 valtion ja Turun seudun kuntien välisen MAL-sopimuksen vuosille MAL-sopimus on sopijaosapuolten maankäytön, asumisen ja liikenteen tahtotilan ja kehityssuuntien yhteinen kuvaus. Sopimukseen sisältyy yhtenä toimenpiteenä ns. MAL-hankerahoitus. Sen mukaisesti valtio osoittaa Turun seudulle rahoitusta pieniin kustannustehokkaisiin liikennehankkeisiin sopimuskaudella yhteensä 5 miljoonaa euroa ja edellyttää kuntien käyttävän vastaavan summan. MAL-hankerahoitus kohdistetaan Turun seudun (rakennemallialueen) liikennejärjestelmäsuunnitelman tavoitteiden mukaisiin toimenpiteisiin, jotka parantavat erityisesti joukkoliikenteen, kävelyn ja pyöräilyn edellytyksiä sekä liikenneturvallisuutta. Yksi MAL-hankeohjelman hankkeista on pyöräilyn seudullisen pääverkon opastus. Edellinen viitoitussuunnitelma Turun seudulle on laadittu vuonna Viitoitusta on sen jälkeen toteutettu vuosien kuluessa monessa vaiheessa, eikä viitoitus enää ole kaikilta osin ajan tasalla, yhtenäinen ja looginen. Viitoituksen nykytila ei myöskään ole kattavasti tiedossa. Toinen peruste viitoituksen uusimiseen on se, että seudun pyörätieverkolla ei ole hierarkiaa, pääreittejä ei voi erottaa muista väylistä eikä viitoitus tue suurimpiin kohteisiin johtavien reittien hahmottumista. Kolmantena syynä on se, että nykyisenkaltainen risteyskohtiin sijoitettuihin kevyen liikenteen viittoihin perustuva opastus ei tue sujuvaa pyöräilyä, vaan sen seuraaminen edellyttää lähes pysähtymistä risteyskohdissa. Pyöräilyn seutureittien viitoituksessa on tarkoitus ottaa käyttöön uudenlainen järjestelmä, joka perustuu numeroituihin pääreitteihin ja tärkeimpien risteysten tauluopasteisiin, joita sijoiteltaisiin ennen tärkeitä risteyspaikkoja autoliikenteen opastuksen tapaisesti. Uudentyyppistä viitoitusta on jo toteutettu Liikenne- ja viestintäministeriön kokeiluluvalla Tampereella ja Helsingissä. Järjestelmän vaatimat uudet opasteet sisältyvät myös parhaillaan lausuntovaiheessa olevaan uuteen tieliikennelakiluonnokseen. Uuden viitoituksen lähtökohdat ja periaatteet on määritetty oheisaineistona olevassa diasarjassa Seudullisen pyöräverkon viitoitusperiaatteet. Niiden on tarkoitus jatkossa ohjata tarkempien reittikohtaisten toteutussuunnitelmien laatimista. Vuosille on varattu euron rahoitus pyöräilyn seudullisten laatureittien viitoituksen toteutussuunnitteluun ja toteutukseen. Rahoitus jakautuu puoliksi valtion ja ao. reittien varsilla olevien kuntien välille. Rahoitusosuus tarkentuu suunnittelun edetessä.

22 3/ Miljönämnden Viitoitus on tavoitteena uusia siihen saakka, mihin pyöräilyn seudulliset laatureitit ulottuvat eli Turun keskustasta Naantalin, Nousiaisten, Ruskon, Liedon ja Piikkiön keskustoihin asti sekä Kakskertaan ja Yli-Maariaan. Asiaa valmisteleva työryhmä on pyytänyt kaupungin näkemystä seudullisten laatureittien viitoituksen periaatteista. Viitoitettavat reitit päätetään Seudullisessa liikennejärjestelmätyössä (LJ-työryhmä ja -ohjausryhmä). Oheismateriaali Ehdotus Seudullisen pyöräverkon viitoitusperiaatteet / Turun seudun liikennejärjestelmä, luonnos , pdf Paraisten kaupunki esittää näkemyksenään seuraavaa: Paraisten kaupunki pitää erinomaisena asiana, että kevyenliikenteen verkkoa ja pyöräilyn reittejä kehitetään seudullisessa yhteistyössä. Pyörät kehittyvät, vauhdit kasvavat ja pyöräily on muutakin kuin huviajelua, matkailupotentiaalia unohtamatta. Pyöräilyn seudullisen pääverkon opastus -hankkeessa esitettyjen seudullisten laatureittien joukosta puuttuu kuitenkin yhteys Turku-Kaarina-Parainen, joka selvästi täyttää laatureittien valinnan perusteena olevat kriteerit. Parainen on orientaation kannalta keskeinen seudullinen kohde ja yksi suurimmista aluekeskuksista aivan kuten Lieto, Nousiainen, Rusko, Naantali tai Piikkiö. Vuoden 1992 viitoitussuunnitelmassa Paraisille kulkeva reitti on osoitettu yhtenä pääväylistä eikä tätä tulkintaa ole kaupungin näkemyksen mukaan tarpeen muuttaa. Turun kaupunkiseudun pyöräilyn pääverkon laatukäytävien kehittämissuunnitelmassa (Varsinais-Suomen liitto, 2013) Paraisille kulkeva reitti on osoitettu yhtenä pääreittinä. Paraisten kaupunki esittääkin, että laadittu kehittämissuunnitelma olisi ohjeena laatureittejä valittaessa. Vaikka Parainen ei hallinnollisesti kuulu Turun kaupunkiseutuun, on se mukana MAL-sopimuksessa ja tiiviisti siihen liittyvässä kehittämistyössä. Kaupungin näkemyksen mukaan on epätarkoituksenmukaista kehittää seudullista pyörätieverkkoa siten, että työssä jätettäisiin huomioimatta seudun yhdyskuntarakenne ja alueella tehtävä muu kehittämistyö. Laatureittejä koskevassa nyt ajankohtaisessa suunnitelmassa on mainittu, että Saariston Rengastiereitin viitoitus on mietittävä erikseen mikä varmasti pitää paikkaansa ja on sinänsä hyvä tavoite, mutta tämä ei voi johtaa siihen, että väylä Paraisten keskustaan karsitaan pois seudullisten laatureittien joukosta. Paraisille johtavan pyörätien tulisi vastata vähintään Paraisten keskustaan asti laatutasoltaan edellä mainittuja tai esimerkiksi Kakskertaan vievää reittiä, joka on suunnitelmassa myös esitetty laatureitiksi. Käynnissä olevan MAL-sopimuskauden hankerahoituksen puitteissa ei työryhmän ilmoituksen mukaan ole mahdollista toteuttaa koko viitoitussuunnitelmaa, jolloin osa toteutuksesta siirtyy väistämättä myöhempään ajankohtaan. Tässä vaiheessa olisi kuitenkin toivottavaa, että varsinainen suunnitelma tehtäisiin kattavana sekä jo olemassa olevat kehityssuunnitelmat huomioon ottaen. Päätös Ehdotus hyväksyttiin.

23 3/ Miljönämnden Tiedoksianto Varsinais-Suomen liitto/sinn, Varsinais-Suomen ELY-keskus Liikennevastuualue, Varsinais-Suomen ELY-keskus/Kärpijoki, kaupunginhallitus

24 3/ Miljönämnden Detaljplaneändring för området vid Koivuhaan koulu 1420/ /2014 Miljönämnden Beredare Planläggningsarkitekt Turkka Michelsson, tfn Föredragande Planläggningschef Heidi Saaristo-Levin, tfn Det har blivit nödvändigt att ändra detaljplanen för kvarteren 24 och 6 samt för intilliggande idrottsplan och del av ett parkområde i Björkhagens stadsdel efter Koivuhaan koulus senaste tillbyggnad Skolan har byggts till i två repriser och gårdsområdet är nu för litet. Trycket att sträcka ut en del av verksamheterna till området som i detaljplanen anvisas som park har ökat. För ena delen av ändringsområdet gäller en plan från och för andra delen en plan från Redan tidigare, på 1990-talet och i början av 2000-talet har man utarbetat planer och utvecklat gårdsområdet inom ramen för den nuvarande planen. Man har även försökt utnyttja parkområdet invid skolan. Parkområdet har anvisats för skjuts- och servicetrafik för daghemmets och skolans behov. Behoven har inte helt kunnat tillfredsställas utan en ändring av detaljplanen har visat sig vara nödvändig. Detaljplaneändringen inleddes efter planläggningsenhetens övervägande och det publicerades en annons i Pargas Kungörelser om att planarbetet har inletts. I utkastskedet har det förhandlats mellan stadens olika förvaltningar. Det primära syftet med planändringen är att göra det möjligt att skapa tillräckliga och trivsamma gårdsområden och fungerande och säkra trafiklösningar. I planen krävs en noggrannare trafik- och miljöplan för att möjliggöra en flexibel och trygg trafik och för att bevara den värdefulla parkmiljön. Bilaga Förslag Beslut 2. Plankartan, planbestämmelserna och teckenförklaringarna 3. Detaljplanebeskrivningen Miljönämnden beslutar framlägga offentligt förslaget till ändring av detaljplanen för kvarteren 24 och 6 och för invidliggande idrottsplan och en del av det invidliggande parkområdet i Björkhagens (1) stadsdel. Miljönämnden föreslår att planen godkänns om det inte lämnas in utlåtanden om eller anmärkningar mot planförslaget under den tid som förslaget hålls framlagt. Förslaget godkändes. Delgivning Stadsstyrelsen, planläggningsenheten, byggnadstillsynen

25 3/ Miljönämnden Vastaus oikaisuvaatimukseen poikkeamislupa-asiassa 3568/ /2016 Miljönämnden Valmistelija Kaavoituspäällikkö Heidi Saaristo-Levin, puh Esittelijä Kaavoituspäällikkö Heidi Saaristo-Levin, puh Hakijat ovat tehneet oikaisuvaatimuksen ympäristölautakunnalle kaavoituspäällikön kielteisestä ratkaisusta poikkeamislupa-asiassa. Hakijat vaativat, että kaavoituspäällikön päätös nro 9 kumotaan ja että heille myönnetään lupa vapaa-ajanasunnon rakentamiseksi tilalla Cirkus 1:18 (ja Viikinki 1:26) Paraisten Lilltervossa. Hakemuksen mukainen rakennuspaikka sijaitsee rannassa Lilltervontien päätteenä. Kiinteistö on 1,42 ha:n kokoinen ja sillä sijaitsee tällä hetkellä loma-asunto (70 k-m2), sauna (30 k-m2) sekä kaksi pienempää talousrakennusta (25+25 k-m2). Ranta on noin 110 m pitkä. Lisäksi hakijat omistavat naapurikiinteistön Viikinki 1:26, joka on 0,43 ha:n kokoinen rakentamaton metsäalue. Lilltervon alueella ei ole oikeusvaikutteista kaavaa ja Paraisten maaseutualueiden yleiskaavassa vuodelta 1981 kiinteistö on osaa laajempaa RA-aluetta. Alue on pääosin lähtenyt rakentumaan 1960-luvun alkupuolella. Maakuntakaavassa alue on osoitettu maa- ja metsätalousvaltaiseksi alueeksi, jolla erityisiä matkailun ja virkistyksen kehittämistarpeita (MRV) ja kiinteistö kuuluu loma-asutuksen rantamitoitusvyöhykkeeseen, jossa sallitaan korkeintaan 7-10 loma-asuntoyksikköä/rantakilometri ja jossa vapaan rannan osuus on oltava vähintään 40 %. Maakuntakaavassa on myös osoitettu muinaisjäännösalue (kaksi pronssikautista hautaröykkiötä). Kiinteistö Cirkus 1:18 (kuten kiinteistö Viikinki 1:26) on muodostettu emäkiinteistöstä Storvik , joka on alun perin ollut maapinta-alaltaan 6,15 ha ja jonka rantaviiva on ollut noin 345 metriä. Emäkiinteistöstä on vuoden 1959 (rakennuslain voimaantulovuosi) jälkeen muodostettu yhteensä 7 kiinteistöä. Kun jäljellä oleva kantatila lasketaan mukaan, kiinteistöjä on 8 kpl. Emäkiinteistöä rasittavia kiinteistöjä on siis 8 kpl joissa on yhteensä 6 päärakennusta. Näistä 2 eivät ole omarantaisia rakennuspaikkoja mutta näillä on yhteisalue rannassa, jolla sijaitsee saunarakennus. Emäkiinteistöllä on muunnettua rantaviivaa n. 345 m ja jo 4 rantaan tukeutuvaa päärakennusta. Tämä tarkoittaa, että rakentamistiheys ylittää maakuntakaavassa osoitetun maksimimäärän (10 lay/km), koska noin 345 m rantaviiva antaa määräksi 3,45 loma-asuntoyksikköä. Maakuntakaavan määräys vapaan rannan osuudesta (40%) ei täyty koska vapaata rantaa ei käytännössä ole jäljellä. Tarkastelusta ilmenee lisäksi, että kyseisen maanomistusyksikön (jo rakennettujen) rakennuspaikkatiheys on jo nyt 1 rakennuspaikka/n. 1 ha kun kaupungin osayleiskaavoissa on käytetty maanomistusyksikkökohtaisena mitoitusnormina

26 3/ Miljönämnden yleisimmin 1 rakennuspaikka/4-6 ha siten, että alarajan lukua on käytetty vain esim. yhdyskuntarakenteen kannalta edullisilla alueilla. Hakijat kirjoittavat oikaisuvaatimuksessaan että kaupungilla olisi laaja liikkumavara päättäessään ranta-alueelle sijoitettavan lomarakentamisen määrästä. Tosiasiassa päätöksentekoa ohjaa mm. Varsinais-Suomen maakuntakaava, jossa on määrätty rantarakentamisesta aiemmin selostetun mukaisesti. Lisäksi oikeuskäytännön mukaan kaupungin on lakiin kirjattujen määräysten ohella noudatettava poikkeamislupamenettelyssä varovaisuusperiaatetta ja jätettävä ns. suunnitteluvara, mikä tarkoittaa, että lupaharkinnassa on jätettävä varaus ratkaista rakentamisen enimmäismäärä oikeusvaikutteisella kaavalla. Nyt kyseessä olevan lupahakemuksen kohdalla ratkaisussa ei kuitenkaan tule harkittavaksi olisiko suunnitteluvara säilytettävissä koska maakuntakaavan sallima rakentamisen määrä on tämän emätilan kohdalla jo ylitetty. Jos kaupunki myöntäisi poikkeamisluvan tilalle Cirkus 1:18 (vaikka yhdistettäisiinkin tilaan Viikinki 1:26) tämä olisi yllä olevan selvityksen mukaan maakuntakaavan vastaista ja vaarantaisi maanomistajien tasapuolisen kohtelun. Hakemuksen ratkaiseminen myönteisenä aiheuttaisi haittaa kaavoitukselle. Hakijat ilmoittavat oikaisuvaatimuksessaan että pitävät mahdollisena tilan Nygrannas 1:43 liittämistä hakijoiden omistamiin kiinteistöihin sekä talousrakennuksen (25 m2) purkamista, jos näin menetellen mahdollistettaisiin hakemuksen mukainen rakentaminen. Ratkaisu poikkeamisasiassa on perustunut hakemukseen, jossa kiinteistöjen laajentamista ei ole esitetty eikä siihen siten ole otettu päätöksessä kantaa. Tilan Nygrannas 1:43 liittämisellä ei kuitenkaan olisi hakemuksen mukaisen rakentamisen kannalta merkitystä, sillä rantaan tukeutuvan vapaa-ajanasunnon rakentaminen tilalle Cirkus 1:18 ei ole mahdollista poikkeamismenettelyn kautta. Sitä, olisiko rantaan tukeutumaton ns. kuivanmaan loma-asunto mahdollista rakentaa tilalle Nygrannas 1:43, ei ratkaista tässä yhteydessä vaan käsitellään hakemuksesta erillisenä lupa-asiana. Talousrakennuksen mahdollisella purkamisella ei ole merkitystä hakemuksen ratkaisun kannalta. Uuden vapaa-ajan asunnon rakentaminen hakemuksessa esitetyn mukaisesti edellyttäisi nykyisen vapaa-ajan asunnon (70 k-m²) purkamista tai sen muuttamista vastaamaan esimerkiksi vierasmajaa (rakennusjärjestyksen mukaan silloin enintään 25 k-m²). Poikkeamisluvan myöntämisen edellytyksiä harkittaessa hakijoiden henkilökohtaiset syyt (kuten lasten lukumäärä tai allergia) eivät ole maankäyttöja rakennuslain mom. tarkoittamia erityisiä syitä myöntää poikkeamislupaa. Sillä kuinka vähän tai paljon uusi loma-asunto näkyisi merelle, ei myöskään ole asian ratkaisun kannalta olennaista merkitystä sillä poikkeamislupaharkinnassa tulee ratkaistavaksi onko kiinteistöllä oikeus toiseen rakennuspaikkaan. Hakijat ovat esittäneet että ympäristölautakunta suorittaisi katselmuksen kiinteistöllä ennen ratkaisun tekoa mm. jotta lautakunnan jäsenet voisivat hahmottaa kokonaistilanteen ja tutustua kiinteistön ominaisuuksiin. Asian

27 3/ Miljönämnden selvittämiseksi olisi mahdollista toimittaa katselmus mutta kun otetaan huomioon hakijoiden esittämät perusteet, joiden vuoksi hakijat ovat pyytäneet katselmuksen toimittamista sekä asiakirjoista saatava selvitys rakentamisen edellytyksistä, katselmuksen toimittaminen ei ole tarpeen asian selvittämiseksi. Edellä selvitetyn perusteella haetun poikkeamisluvan myöntämiseen ei ole edellytyksiä. Oikaisuvaatimus tulee hylätä. Liite 4. Hakijan oikaisuvaatimus Oheismateriaali Poikkeamispäätös nro 9 Ehdotus Päätös Hakijan oikaisuvaatimus hylätään. Ehdotus hyväksyttiin. Tiedoksianto Hakijat

28 3/ Miljönämnden Markaffär i Södra centrum stadsdel 139/ /2017 Miljönämnden Beredare Avtalssekreterare Johanna Harmaa, tfn Föredragande Markanvändningsingenjör Peter Lindgren, tfn Dina och Jens Johansson äger fastigheterna Täppan och Täppan II i Parsby by. De utgör största delen av plantomten nr 3 i kvarter 3 i Södra Centrums stadsdel (Köpmansgatan 12). Till tomten hör även en del av lägenheten Kullasbacken i Parsby by. Lägenheten ägs av staden. Dina och Jens Johansson har anhållit om att få köpa tomtdelen. Arealen på plantomten är 659 m², varav staden äger 237 m². Planbeteckningen är AL/s-3 dvs. kvartersområde för bostads-, affärs- och kontorsbyggnader som är stadsbildsmässigt viktigt och där miljön bör bevaras. Den sammanlagda byggrätten på 490 m²-vy har fördelats mellan två separata byggnadsytor. Byggrätten på den del av tomten som staden äger är 176 m²-vy i förhållande till den sammanlagda byggrätten. Värdet på stadens del av tomten har beräknats vara euro utifrån 225 euro/m²-vy. Från lägenheterna Täppan och Täppan II som Dina och Jens Johansson äger ingår sammanlagt 147 m² (84 och 63 m²) i torgområdet vid det s.k. Ahonenska hörnet. Planbeteckningen är A, dvs. öppen plats eller torg. Bedömningen av värdet på den här typen av områden baserar sig vanligtvis på realvärdet planen obeaktat. I detta fall kan man ha ca 15 euro/m² som enhetsvärde. Kompletterande material Förslag Beslut utdrag ur tomtindelningen Miljönämnden föreslår stadsstyrelsen att stadsfullmäktige godkänner följande fastighetsköp mellan staden och Dina och Jens Johansson: - Pargas stad överlåter ett 237 m² stort område från lägenheten Kullasbacken till Dina och Jens Johansson. Området utgör en del av plantomten Södra Centrum Dina och Jens Johansson överlåter ett 84 m² stort område från lägenheten Täppan och ett 63 m² stort området från lägenheten Täppan II till staden. Områdena ingår i torgområdet vid Ahonens hörn. - Dina och Jens Johansson betalar euro som mellanskillnad. Den del av byggnaden som ligger i det område som Dina och Jens Johansson överlåter till staden kan stå kvar och användas av Dina och Jens Johansson utan vederlag ända tills staden behöver området för att användas för detaljplaneenligt ändamål. Förslaget godkändes.

29 3/ Miljönämnden Delgivning Efter slutligt beslut: Dina och Jens Johansson, fastighetssekreteraren

30 3/ Miljönämnden Fastställa försäljningspris på bostadstomter i Kyrksundsstranden 173/ /2009 Miljönämnden Beredare Avtalssekreterare Johanna Harmaa, tfn Föredragande Markanvändningsingenjör Peter Lindgren, tfn Staden köpte tillbaka fem obebyggda bostadstomter i Kyrksundsstranden stadsdel. Tomterna såldes usrpungligen åt Hartela Kiinteistömyynti Oy. Miljönämnden fastställde försäljningspriset för tomterna enligt dåvarande prisgaffel på /m2vy enligt följande: kvarter tomt vy-m2 tomttyp enhetspris /m2-vy försäljningspris AP AP AO AO AO Nu måste nya försäljningspris fastställas för tomterna. Stadsfullmäktige har fastställt prisgaffeln för stadens bostadstomter (AO och AP) i stadsdelen Kyrksundsstranden till /m2vy. Då det är frågan om tomter och tomtdelar, som bör anses exceptionella på grund av sitt läge, ex. invid strand eller speciell utsikt, kan priset vara upp till 200 % av ovannämnda. Förslag Miljönämnden beslutar fastställa försäljningsprisen för tomterna i Kyrksunsstranden enligt följande: kvarter tomt vy-m2 tomttyp enhetspris /m2-vy försäljningspris AP AP AO AO AO Beslut Efter diskussion föreslog ledamot Petri Abrahamsson, understödd av Kaj-Johan Karlsson, att tillfälligt sänka försäljningsprisen för tomterna i Kyrksunsstranden till årets slut med 20 %. Föredraganden omfattade förslaget. Föredragandens ändrade förslag godkändes.

31 3/ Miljönämnden Delgivning markanvändningsingenjören, fastighetssekreteraren

32 3/ Miljönämnden Utarrendering av båthamnsområde åt Vepo brygga rf 471/ /2013 Miljönämnden Beredare Avtalssekreterare Johanna Harmaa, tfn Föredragande Markanvändningsingenjör Peter Lindgren, tfn Vid stranden i Vepo stadsdel finns ett område som är reserverat som privat båthamnsområde för bostadskvarter (LVA-1) och avsett för den stadsdelen. Miljönämnden beslutade utarrendera ett ca m² stort område på 10 år åt föreningen Vepo brygga rf, numera Vepo bryggförening rf. Föreningen har grundats för att förvalta båthamnsområdet och bryggan. Avsikten har hela tiden varit att senare göra ett längre arrendeavtal på 30 år gällande båthamnsområdet, men före det måste staden lösa in den tillandning som ingår i LVA-området. Föreningen har för avsikt att utvidga bryggan och för detta behöver arrendeområdet utvidgas. Vepo bys samfällda vatten benämnda vattenområdes delägarstämma beslöt sälja en del av det samfällda vattenområdet och tillandning, sammanlagt ca 2600 m², till Pargas stad. Efter att köpet är slutfört kan staden arrendera området vidare till Vepo bryggförening rf. Miljönämnden får besluta om utarrendering för 10 år. För att så fort som möjlig få ett giltigt avtal gällande det förstorade området görs avtalet först för 10 år, därefter förs ärendet som en förlängning av arrendetiden till stadsfullmäktige för behandling. Bilaga Kompletterande material Förslag Beslut 5. karta (tillandning och vattenområde) nuvarande avtal och karta Miljönämnden beslutar åt Vepo bryggförening rf för en tid på 10 år utarrendera ett ca 1400 m² stort LVA1-område bestående av delar av fastigheten Åkers och det outbrutna området M601 samt ca 2600 m² vatten och tillandning av Vepo bys samfällda vatten Utarrenderingen sker på tidigare villkor. Arrendesumman är 50 för hela perioden. Det nya avtalet ersätter avtalet som är undertecknat Förslaget godkändes. Nämnden justerade beslutet omedelbart. Delgivning Vepo bryggförening r.f., avtalssekreteraren

33 3/ Miljönämnden Anomus metsästysoikeudesta Lielahdessa (Lielahti, Björkö, Nilsby ja Lillby) 168/ /2017 Miljönämnden Valmistelija Sopimussihteeri Johanna Harmaa, puh Esittelijä Maankäyttöinsinööri Peter Lindgren, puh Lielaxöns Älgjägare rf -metsästysseuralla on tällä hetkellä oikeus kaikenlaiseen metsästykseen kaupungin mailla Lielahden, Björkön, Nilsbyn ja Lillbyn kylissä. Turunmaan saariston metsästäjät ry:n mukaan Lielaxöns Älgjägare rf:n metsästäjät metsästävät hirviseurana ainoastaan hirviä, ja täten muu metsästysoikeus voitaisiin siirtää heille. Tällä tavoin voitaisiin tehostaa peurojen ja metsäkauriiden metsästystä alueella. Tiedusteltaessa sitä, miten Lielaxöns Älgjägare rf suhtautuu Turunmaan saariston metsästäjät ry:n anomukseen ja ehdotukseen metsästysoikeuden jakamisesta, seura totesi käyttävänsä metsästysoikeuttaan myös muilta osin ja metsästävänsä esimerkiksi peuroja. Täten metsästysoikeutta ei ole tässä vaiheessa perusteltua jakaa anomuksen mukaisesti. Sen sijaan molemmille metsästysseuroille voitaisiin myöntää metsäkauriiden ja pienriistan pyyntilupa, koska metsäkauriiden metsästys ei edellytä metsästyslupaa, eikä metsäkauriiden metsästykselle ole annettu pinta-alaa koskevia vaatimuksia. Hakemuksen tarkoittamilla alueilla on peltomaita, joita kaupunki on antanut vuokralle viljelytarkoitukseen. Oikeus metsästyksen harjoittamiseen ja siitä määräämiseen on maanomistajalla myös sellaisissa tapauksissa, joissa peltoja on annettu vuokralle, ellei vuokrasopimuksessa nimenomaisesti ole myönnetty oikeutta myös metsästykseen alueella. Viljelijän oikeutta suojelee metsästyslain 25, jossa todetaan, että ilman alueen omistajan tai haltijan nimenomaista lupaa metsästystarkoituksessa ei saa kulkea viljelyksillä ennen kuin sato on korjattu tai koottu. Oheismateriaali Ehdotus Kartta Anomus Vastaus ja lausunto Ympäristölautakunta päättää myöntää Turunmaan saariston metsästäjät ry:lle metsästysoikeuden metsäkauriiden ja pienriistan metsästykseen yhteensä noin 102 hehtaarin suuruisella alueella, joka muodostuu seuraavista kaupungin kiinteistöistä tai niiden osista: Lielahti Lielaxskogen ,62 ha Backas ,22 ha Björkö